Nätverk

9.4.1 Skyddslöshet och behov av nätverk

Som tidigare nämnt i 9.1.1 är det viktigt med närvarande och integrerade vuxna. Finns dessa kring barnet ökar möjligheten för att barnet ska kunna skapa ett tryggt nätverk som ger positiva effekter. Det har tidigare nämnts vikten av ett positivt nätverk. Enligt de socialarbetare som intervjuats i studien betyder ett positivt nätverk att barnet har goda relationer till andra människor som bidrar till trygghet och etablering. Respondenterna menar vidare att ett positivt nätverk är något som skyddar barnet mot att att hamna i subgrupper eller i kriminalitet. Ett positivt nätverk för ett ensamkommande barn kan också innebära att hen har vänner som redan är etablerade i samhället.

Ju mer man jobbar med nätverk runtomkring. Att man har kontakt med skolan och har bra kontakt med socialtjänsten och familjehemmen. Alltså ju mer förebygger man ju.

Målgruppen är, enligt respondenterna även, utsatta och känsliga för påverkan, dels för att de är unga individer men också relativt ovetande kring hur det svenska samhället fungerar. Respondenterna uppger att de ensamkommande barnen är väldigt skyddslösa vilket gör att andra nätverk konkurrerar med exempelvis Socialtjänsten och skolan. En problematik som framkommit är att kriminella subgrupper lockar till sig ensamkommande barn med belöningar

som exempelvis pengar i utbyte mot att de ska agera springpojkar för ett kriminellt gäng. En respondent berättar att de arbetar hårt för att förebygga att deras klienter kommer i kontakt med dessa subgrupper, ett sätt är just att hjälpa barn att som sagt att utveckla ett positivt nätverk.

Vi vet att i dagens Sverige så använder många kriminella nätverk våra ensamkommande ungdomar. Dels för att de är så unga men också så lätta att forma. Önskan att få betyda någonting få vara i ett nätverk eller tillhöra någonstans.

Sammanfattat utifrån ovan går det att urskilja att socialarbetare upplever att ett tryggt och positivt nätverk bestående av integrerade, och närvarande vuxna, eller vänner som redan är etablerade i samhället kan agera som en skyddsfaktor för ensamkommande barn. Där bristen på ett sådant positivt nätverk i sin tur kan bidra till att målgruppen hamnar i kriminella kretsar, och där det kriminella nätverket kan rivalisera med barnets andra nätverk.

9.4.2 Skolan

Något som alla respondenter menar kan bidra till att barnet utvecklar ett positivt nätverk är fritidsaktiviteter och skolan. Det anses ha förebyggande effekt mot att barnet hamnar i subgrupper men att de också minskar risken för ensamhet.

Att man får in dom snabbt in i skolan för det första, det är A och O. Kasta in dom i fotbollsklubben eller simsällskapet eller vad det kan vara. Alltså få dom att komma igång med en aktivitet. Där det inte bara är ensamkommande barn utan en blandning. För det handlar ju också om att man ska etablera sig. Det är där som nätverk kan skapas!

Förutom en bra placering av barnet tycks alltså skolan som den viktigaste komponenten för etablering och möjlighet till ett positivt nätverk, precis som för alla barn är skolan en bra plats för att knyta band till jämnåriga. Skolan upplevs av socialarbetarna också bidra med att barnet lär sig svenska språket och kulturen som råder i landet. Det som alla respondenter uttrycker är att det är viktigt att barn blir placerade i vanliga klasser. En trend som just nu råder är att sätta barn som är i gymnasieålder i speciella introduktionsklasser. Det är något som respondenterna är negativt inställda till då det sätter stopp för etableringen i samhället, det riskerar att barnen enbart umgås med barn från samma land vilket socialarbetarna inte anser är positivt. Socialarbetarna menar att introduktionsklasser och umgänge med enbart landsmän kan leda till att barnen prioriterar annat före skolgång och att lära sig det svenska språket.

För jag tror att ungdomar också kan forma varandra och påverka varandra. Så jag tror att hela idén med introduktionsklasser har jag inte förstått för vi har ungdomar som bott fem år i Sverige men det brister väldigt mycket.

Respondenten menar vidare att det är nästintill omöjligt för de ensamkommande barnen att lära sig svenska och etableras i samhället om de sätts i introduktionsklasser. Konsekvensen av att ha introduktionsklasser eller liknande menar socialarbetarna är att de inte etableras i samhället utan stigmatiseras och stämplas som annorlunda. Eftersom flyktingbarn separeras från andra barn och enbart umgås med landsmän eller andra ensamkommande får det negativa konsekvenser. Synen på introduktionsklasser är att barnen istället för ett positivt nätverk som kan leda till etablering och goda möjligheter till bra utbildning leder introduktionsklasser till att barnen lätt skapar ett negativt nätverk som bidrar till

utanförskap och anslutning till subgrupper. Socialarbetarna menar att det vore bättre att ensamkommande barn blir placerade i vanliga klasser.

Till och med de andra i klassen till och med känner att de är lite fadder till dom här två killarna och stöttar dom. Då tror jag att man kan forma ungdomarna och dom kan få vanliga svenska kompisar. Vi har tjejer som kommer till vår mötesplats och inte har en enda svensk kompis och pratar jättedålig svenska.

Socialarbetarna tycker det är speciellt viktigt att barnen får svenska vänner som kan lära dem både språket, kulturen och normer. Att skolgången inte bara handlar om själva utbildningen utan även om kamratskap och ett nätverk bestående av både landsmän och etablerade svenskar. En god skolgång tycks också vara viktig för yngre barn, där skolan är en komponent som formar barnet och dessutom bidrar till att barnen etableras i samhället. Där menar respondenten att det även är viktigt för yngre barn att få svenska vänner eftersom det annars leder till en utveckling där barnet enbart umgås med icke-etablerade.

Jag tänker den viktigaste delen som jag tycker. Det tror jag alla mina kollegor håller med och barnen också är skolgången. För det är ehm. Det är någonstans där. Tänker att det är så för alla barn. Skolgången. Fungerande skolgång är A och O för att komma in i samhället.

Respondenten betonar vikten av skolgång då det finns många aktörer som konkurrerar för att påverka barnet. En god skolgång menar respondenterna kan bidra med att barnet etableras i samhället och blir delaktig i sin omgivning och minskar risken för att ansluta till kriminella nätverk.

Kortfattat beskriver respondenterna att skolan och fritidsaktiviteter skapar möjligheter för ensamkommande barn att utveckla ett positivt nätverk. Både skola och fritidsaktiviteter upplevs även av respondenterna kunna förebygga ensamhet, där skolan blir en viktig plats som kan gynna etableringen. En bristande aspekt som socialarbetarna dock identifierar är just att barnen sätts i introduktionsklasser, vilket kan försvåra etableringen. De menar att skolan är en betydelsefull plats för utveckling, men att introduktionsklasserna kan ha en negativ effekt i och med att barnen då enbart interagerar med landsmän. Det upplevs utifrån socialarbetarnas perspektiv som att det är viktigt för ensamkommande barn att ha umgänge med andra barns som redan är etablerade, eftersom det gynnar dem ur flera aspekter.

9.4.3 Ömsesidig integration och subgrupper

En problematik som respondenterna beskriver är upplevelsen av att barnen tycker att det kan vara lättare att integreras med subgrupper än med majoritetssamhället. Socialarbetarna menar att barnen inte upplever att samhället bemöter dem på ett positivt sätt och det i sig kan skapa utanförskap eftersom integration handlar om en ömsesidig process mellan barnen och det övriga samhället.

Jag ser integration som att både jag och du ska öppna dörrarna. Om jag hela tiden öppnar och du stänger blir det ingen integration. Det blir ingen ömsesidig integration.

Jag tror att de flesta av våra ungdomar till en början uppfattar sig som vanliga svenska medborgare (…). Sen hur samhället ser på dom kan skapa utanförskap.

Barnen behöver, enligt socialarbetarna, alltså en mening med tillvaron och en skolgång där de kan få svenska vänner vilket på sikt skapar någon form av trygghet. Uppfattningen respondenterna har är att subgrupperna kan ge barnet ett nätverk och kamratskap, en mening med tillvaron vilket gör att hen möjligtvis prioriterar nätverket med subgruppen. Eftersom barn, enligt respondenterna är otroligt formbara kan utvecklandet av det negativa nätverket forma barnet utifrån subgruppens normer och regler men även att själva etableringen inte anses lika viktig. Utvecklandet av negativt nätverk upplever socialarbetarna är korrelerat med barnens upplevelse av att inte vara välkomna men även att barnen enbart har ett nätverk innehållande andra ensamkommande och landsmän.