7. Avslutande diskussion 108
7.4 Några avslutande reflektioner
Svenska elevers traditionella läsning har som visades i huvudrapporten för PISA 2009 (Skolverket, 2010a) försämrats både i relation till tidigare år och till elever i andra länder. De svenska elevernas digitala läsning är bättre än den traditio-nella läsningen. Hur den digitala läsningen 2009 förhåller sig till elevernas digi-tala läsning under tidigare år vet vi inte. Vi vet inte om resultaten ifrån 2009 är en förbättring eller försämring av digital läsning jämfört med tidigare år. Vad vi ändå kan konstatera är att om vi ser på läsning som en helhet, både innefattande traditionell läsning och digital läsning, ligger de svenska elevernas styrka snarare i den digitala läsningen än i den traditionella läsningen. Kan då bristande tradi-tionell läsförmåga kompenseras av digital läsförmåga? Eftersom digital läsning är den läsning som alltmer växer kan noteras att 15-åringarna är bättre rustade för att ta sig an den utmaning som ökad digital läsning innebär än att ta sig an utmaningar i framtiden relaterade till traditionell läsning. Samtidigt kan vi notera att det också i framtiden antagligen kommer att krävas traditionell läs-ning. Det noteras också i flera undersökningar att digital och traditionell läsning delvis kräver samma förmågor och kunskaper. De länder där eleverna är bättre digitala läsare än de svenska eleverna är också länder där eleverna är bättre tradi-tionella läsare. Det kan alltså vara så att för att förbättra den digitala läsningen krävs både förbättrade färdigheter vad det gäller de specifika dragen för digital läsning, dvs. främst navigering, men också förbättrade kunskaper i traditionell läsning. För att kunna möta framtidens utmaningar och för att kunna analysera, diskutera och framföra sina idéer och tankar effektivt samt för att kunna lära sig nya saker hela livet kommer elever att behöva kunna läsa både digitalt och tra-ditionellt. Mindre god förmåga i det ena kan inte kompenseras av det andra och riktigt god förmåga att läsa kräver antagligen att båda typerna av läsning behärs-kas på en hög nivå. Kunskaper i traditionell läsning kommer att förbli viktiga både för att kunna läsa traditionellt, men också för att kunna läsa digitalt
Ett resultat i undersökningen av digital läsning i PISA 2009 är att ökad användning av datorer i skolan inte innebär bättre digital läsning. Sannolikt hänger det samman med att ”datoranvändning” är ett alltför brett och oprecist begrepp. En mer specifik formulering av vad datorn används till, t ex att läsa på nätet, hade möjligen gett ett tydligare samband. Olika kartläggningar har gjorts av hur datorer används i skolan, men inte alltid direkt kopplat till hur detta påverkat elevernas lärande (Skolverket, 2009b; Skolverket 2010b). Det behövs alltså ytterligare forskning för att vidare kartlägga hur datorer används i skolan, men också för att se hur olika typer av datoranvändning kan bidra till att både förbättra den digitala läsningen och annat lärande.
En avgörande fråga är vilken undervisning som barn och ungdomar kommer att behöva i framtiden för att bli goda läsare. Tyvärr kan PISA inte ge entydiga svar på denna fråga, men några viktiga områden kan ändå lyftas fram. I
fram-tiden kommer vi att läsa texter i allt mer skiftande sammanhang och på olika medier. Detta innebär att digital läsning kommer att bli en viktig del av vår läs-ning. Eftersom den digitala läsningen inte är identisk med traditionell läsning kan elever behöva hjälp och stöd att förbättra de färdigheter som är specifika för den digitala läsningen. Framförallt är det viktigt att utveckla förmågan att navi-gera och till den knutna förmågor som att hitta länkar inom texter, kunna göra bedömningar av vilken typ av information som finns när dessa länkar öppnas samt att kunna bedöma denna informations trovärdighet, nytta och relevans för den aktivitet som läsaren är inbegripen i. Dessutom krävs också för den digitala läsningen de förmågor som krävs för traditionell läsning, det vill säga snabb och automatiserad avkodning av ord och förmåga att förstå och tolka texter. För att utveckla de förmågor som nämns här behöver elever stöd och hjälp. Att få stöd att lära sig läsa traditionellt och att utveckla denna läsning kommer även fort-sättningsvis vara viktigt. Några elever kan utveckla sin läsning, både digitalt och traditionell, utan särskilt mycket stöd, men de flesta behöver på olika sätt stöd för att fullt ut kunna utveckla och förbättra sin läsning. När det gäller traditio-nell läsning finns mycket forskning som visar vad som är bra undervisning. När det gäller digital läsning återstår en hel del att göra för att klargöra vilka aktivite-ter i skolan som bidrar till att utveckla den digitala läsningen.
Referenser
Referenser
Aarseth, E. J. (1997) Cybertext: Perspectives on Ergodic Literature.
Baltimore: The Johns Hopkins University Press
Asher, S.R. & Markell, R.A. (1974) Sex differences in comprehension of high and low interest reading material. Journal of Educational Psychology, 66, 680-87
Barab, S. A., Bowdish, B.E., Young M.F., & Owen S.V. (1996),
Understanding kiosk navigation: Using log files to capture hypermedia searches, Instructional Science 24, 377–395
Björnsson, J. (2008) The PISA Computer Based Assessment of Science: What did we learn? Reykjavik: Educational Testing Institute
Bolter, J. D. & Gromala, D. (2003) Windows and mirrors : interaction design, digital art and the myth of transparency. Cambridge, Mass.: MIT
Brunstein, A., & Krems, J.F. (2005) Einfluss des Bearbeitungsziels auf die Strategiewahl beim hypertextgestützten Lernen, Zeitschrift für Pädagogische Psychologie, 19, 39–48
Coiro, J. (2003) Exploring Literacy on the Internet. Reading comprehension on the Internet: Expanding our understanding of reading comprehension to encompass new literacies. The Reading Teacher. 56(5), 458–464
Coiro, J. & Dobler, E. (2007) Exploring the online reading comprehension strategies used by sixth-grade skilled readers to search for and locate information on the Internet. Reading Research Quarterly, 24(2), 214–257 Coiro, J., Knobel, M., Lankshear, C. & Leu, D.J. (2008) Central issues in new
literacies and new literacies research. In J. Coiro, M. Knobel, C. Lankshear and D.J. Leu (Eds.), Handbook of research in new literacies (pp 1–21).
Mahwah, NJ: Erlbaum
Cress, U. & Knabel, O.B. (2003) Previews in hypertext: Effects on navigation and knowledge acquisition, Journal of Computer Assisted Learning,
19, 517–527
ELFE (2009) Enhancing pedagogical use of ICT in education – European Learning Forum for Education 2. Brussels: ETUCE
Elley, W.B. (1992) How in the World do Students Read? Hamburg: IEA
Elley, W.B. (1994) The IEA Study of Reading Literacy: Achievement and Instruc-tion in Thirty-Two School Systems. Oxford: Pergamon Press
Findahl, O. & Zimic, S. (2008) Unga svenskar och internet 2008. Hudiksvall:
World Internet Institute
Hansson, G. (1975) Läsning och litteratur. Stockholm: Almqvist & Wiksell International
International Reading Association (2009) New Literacies and 21st-Century Technologies. URL: [http://www.reading.org/General/AboutIRA/Position Statements/21stCenturyLiteraci es.aspx]. Hämtad 2010-08-03
Kamil, M. L., Mosenthal, P. B., Pearson, D. & Barr, R. (2000) Handbook of Reading Research, Volume III. London: Routledge
Kintsch, W. (1998) Comprehension. A paradigm for cognition. Cambridge University Press, Cambridge
Kress, G., & van Leeuwen, T. (1996) Reading images: The grammar of visual design. London: Routledge
Lawless, K. A. & Schrader, P.G. (2008) Where do we go now? Understanding research on navigation in complex digital environments, in D. J. Leu and J.
Coiro (Eds.), Handbook of New Literacies (pp 267–296). Lawrence Erlbaum Associates, Hillsdale, NJ
Leino, k. (2003) Computer usage and reading literacy, in S. Lie, P. Linnakylä
& A. Roe (Eds.) Northern Lights on PISA: Unity and diversity in the Nordic countries in PISA 2000. Oslo: Department of Teacher Education and School Development, University of Oslo
Leu, D.J., Zawilinski, L., Castek, J., Banerjee, M., Housand, B., Liu, Y. &
O’Neil, M. (2007) What Is New About The New Literacies of Online Reading Comprehension? In A. Berger, L. Rush & J. Eakle (Eds.) Secon-dary school reading and writing: What research reveals for classroom practices.
NCTE/NCRLL: Chicago, IL
Lin, D.-H. M. (2003), Hypertext for the aged: Effects of text topologies, Computers in Human Behavior, 19, 201–209
Martin, R. (2008) Utilising the potential of computer delivered surveys in assessing scientific literacy. Sydney: Australian Council for Educational Research McDonald, S. & Stevenson, R.J. (1998a) Navigation in hyperspace: An
evaluation of the effects of navigational tools and subject matter expertise on browsing information retrieval in hypertext, Interacting With Computers, 10, 129–142
McDonald, S. & Stevenson, R.J. (1998b) Effects of text structure and prior knowledge of the learner on navigation in hypertext, Human Factors, 40, 18–27
McEneaney, J. E. (2001) Graphic and numerical methods to assess navigation in hypertext, International Journal of Human-Computer Studies, 55, 761–786 Naumann, J., Richter, T., Christmann, U. & Groeben, N. (2008) Working
memory capacity and reading skill moderate the effectiveness of strategy training in learning from hypertext, Learning and Individual Differences, 18, 197–213
Myndigheten för skolutveckling (2006) Avrapportering av regeringsuppdrag avseende IT i skolan. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Naumann, J., Richter, T., Christmann, U., Groeben, N., & Flender, J. (2007) Signaling in expository hypertext compensates for deficits in reading skill, Journal of Educational Psychology, 99, 791–807
OECD (2009) PISA 2009 Assessment Framework Key Competencies in Reading, Mathematics and Science. Paris: OECD
OECD (2011a) PISA 2009 Technical report. Paris: OECD (under utgivning) OECD (2011b) Are the new millennium learners making their grades?
Technology use and educational performance in PISA. Paris: OECD
Roe, A. & Taube, K. (2003) Reading achievement and gender differences. In S. Lie, P. Linnakylä and A. Roe (Eds.) Northern Lights on PISA. Unity and diversity in the Nordic countries in PISA 2000. Oslo: Universitetet i Oslo Rosén, M. (2011) Förändringar i läskompetens under 30 år: En internationell
jämförelse (FIL). URL [ http://www.rj.se/1/1155/var/fundID/394 ] Hämtad 11-05-16
Salmerón, L., Cañas, J.J., Kintsch, W.J. & Fajardo, I. (2005) Reading strategies and hypertext comprehension, Discourse Processes, 40, 171–191
Salmerón, L., Kintsch, W.J. & Cañas, J.J. (2006) Reading strategies and prior knowledge in learning with hypertext, Memory & Cognition, 34, 1157–1171 SCB (2011) Levnadsförhållanden: IT bland individer.
URL [http://www.ssd.scb.se)] Hämtad 11-03-23
Scott, K.P. (1986) Effects of sex-fair reading materials on pupils´ attitudes, comprehension and interest. American Educational Research Journal, Spring, 23 (19, 105–116.)
Sjøberg, S. (2007) PISA and ”Real Life Challenges”: Mission Impossible. I Hopmann, S., Brinek, G. & Retzl. M. (Eds.) PISA zufolge PISA – PISA According to PISA: Hält PISA, was es verspricht? – Does PISA Keep What It Promises? Wien: LIT Verlag GmbH & Co. KG
Skolverket (1996a) Bilden av skolan. Stockholm: Skolverket
Skolverket (1996b) Grunden för fortsatt lärande. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2001) PISA 2000: Svenska femtonåringars läsförmåga och kunnande i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv.
Stockholm: Skolverket
Skolverket (2003a) Barns läskompetens i Sverige och världen: PIRLS 2001.
Stockholm: Skolverket
Skolverket (2003b) Läsförståelse hos elever med utländskbakgrund.
Stockholm: Skolverket
Skolverket (2004a) Nationella utvärderingen av grundskolan 2003:
Sammanfattande huvudrapport. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2004b) Nationella utvärderingen av grundskolan 2003:
Huvudrapport – svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och undersökningen i årskurs 5. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2005) Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: Svenska och svenska som andraspråk årskurs 9. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2006). Med fokus på läsförståelse En analys av skillnader och likheter mellan internationella jämförande studier och nationella kursplaner. Skolverkets aktuella analyser 2006. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2007a) PIRLS 2006: Läsförmågan hos elever i årskurs 4.
Stockholm: Skolverket
Skolverket(2007b) PISA 2006: 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera – naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Rapport 306.
Stockholm: Fritzes
Skolverket (2007c) Vad händer med läsningen? En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige 1995–2007. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2008) Kursplaner och betygskriterier Grundskolan 2000, Reviderad version 2008. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2009a) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2009b) Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. PM 2009-04-15. Redovis-ning av regeringsuppdrag. URL [www.skolverket.se ]Hämtad 11-05-23 Skolverket (2009c). Redovisning av uppdraget att bedöma verksamheters och
huvudmäns utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning samt ge förslag på insatser. PM 2009-08-28. Redovisning av regeringsuppdrag. URL www.skolverket.se Hämtad 11-05-30
Skolverket (2010a) Rustad att möta framtiden? PISA 2009: Om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Rapport 352.
Stockholm: Skolverket
Skolverket (2010b) Skolverkets lägesbedömning 2010. Del 2 – Bedömningar och slutsatser Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning.
Stockholm: Skolverket
Skolverket (2010c) Adaptiva och andra datorbaserade prov. En kunskapsöversikt.
Stockholm: Skolverket
Strømsø, H.I., Bråten, I., & Samuelstuen, M.S. (2008). Dimensions of topic-specific epistemological beliefs as predictors of multiple text understanding.
Learning and Instruction, (18)513–527.
Taube, K. (1993) Reading Comprehension among Swedish Students:
a comparative analysis of IEA studies from 1970 and 1991.
Scandinavian Journal of Educational Research, 37, 1, 89–97 Taube, K. (1995) Hur i all världen läser svenska elever? En jämförande
undersökning av barns läsning i 31 länder. Skolverkets rapport nr 78.
Stockholm: Skolverket
Taube, K. & Munck, I. (1996) Gender differences at the item level. I H.
Wagemaker (Ed.). Are girls better readers? Gender differences in reading Literacy in 32 Countries. Amsterdam: IEA
Thorndike, R.L. (1973) Reading Comprehension Education in Fifteen Countries.
International Studies in Evaluation III. Stockholm: Almqvist & Wiksell Utbildningsdepartementet (2006) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94 anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket
Walsh, M., Asha, J. & Sprainger, N. (2007) Reading digital texts.
Australian Journal of Language and Literacy, 30(1), 40–53
RappoRt 361 2011
Den fjärde pISa-undersökningen med läsförståelse i fokus genomfördes 2009.
I huvudundersökningen 2009 testades de femtonåriga elevernas läsning på traditionellt sätt, genom ett test där eleverna läste texter på papper och skrev sina svar med penna på papper.
Som ett tillägg till huvudundersökningen gjorde eleverna ett digitalt läsförståelseprov som genomfördes med hjälp av en dator. I detta frivilliga tillägg deltog totalt 16 oECD-länder och tre övriga oECD-länder. I Sverige deltog 1 921 elever fördelade på 179 skolor.
I denna rapport presenteras och analyseras de svenska resultaten på det digitala läs förståelseprovet, en jämförelse mellan resultaten i digital och traditionell läsning, användning av datorer hemma och i skolan, samt samband mellan olika aspekter av datoranvändning och digital läsning.
ELEVERNa oCH NÄtEt. pISa 2009 om 15-åringars förmåga att söka, läsa och värdera digital information Skolverket