4 Användning av och tillgång
5.4 Självförtroende och digital läsning
I detta avsnitt kommer elevernas självförtroende när det gäller att utföra uppgif-ter på datorer att ställas i relation till deras resultat på det digitala lästestet. För att få ett mått på elevernas självförtroende ombads de ange i vilken utsträck-ning de kunde göra följande fem uppgifter på en dator ”redigera digitala foto-grafier eller andra bilder”, ”skapa en databas”, ”använda ett kalkylprogram för att göra ett diagram”, ”skapa en presentation” samt ”skapa en multi-mediapresen-tation”. Eleverna svarade på varje påstående genom att välja bland alternativen
”jag klarar detta mycket bra själv”, ”jag kan göra det med hjälp av någon”, ”jag vet vad detta betyder men jag kan inte göra det” samt ”jag vet inte vad det be-tyder”. Elevernas svar på dessa fem frågor kombinerades till ett index för själv-förtroende att utföra avancerade uppgifter på dator. Ju högre värde på detta in-dex, desto större självförtroende anser sig eleverna ha (se kapitel 4, avsnitt 4.6).
Figur 5.5 visar elevernas värden på index för självförtroende att utföra avan-cerade uppgifter på dator och deras resultat på det digitala lästestet.
Figur 5.5 Elevernas värden på index för självförtroende att utföra avancerade upp-gifter på dator och deras resultat på det digitala lästestet i OEcD och i Sverige
I OECD-länderna verkar de måttligt självsäkra eleverna lyckas något bättre på det digitala lästestet (511 poäng) än de mest självsäkra eleverna (506 poäng).
De elever som har lägst självförtroende har de lägsta resultaten på det digitala lästestet (479 poäng). De svenska eleverna följer samma mönster som eleverna i OECD som helhet, men eleverna med lågt och måttligt självförtroende preste-rar på en högre nivå än motsvarande elever i OECD som helhet.
Poäng
Sverige OECD-medel
480 490 500 510 520 530
Övre kvartilen av index Tredje kvartilen
av index Andra kvartilen
av index Undre kvartilen
av index
När elevernas resultat på det digitala testet och värden på index för själv-förtroende analyseras med eleverna uppdelade på flickor och pojkar kvarstår samma grundläggande mönster som i figur 5.5. Mönstret för hur elevernas självförtroende i att använda datorer och resultat på det digitala lästestet skiljer sig mellan pojkar och flickor i Sverige. De mest självsäkra flickorna i Sverige tenderar att prestera på ungefär samma nivå som mindre självsäkra flickor, medan de mest självsäkra pojkarna tenderar att prestera något bättre än de min-dre självsäkra pojkarna. För både pojkar och flickor i OECD gäller att de mest självsäkra presterar bättre på den digitala lässkalan än de mindre självsäkra. För samtliga gäller att de måttligt självsäkra är de som har de högsta värdena på den digitala lässkalan.
Också när eleverna delas upp efter socioekonomisk bakgrund kvarstår samma grundläggande mönster. Mönstret är det samma både i OECD och i Sverige.
De måttligt självsäkra eleverna presterar bäst på det digitala lästestet. De mycket självsäkra eleverna bland dem med låg socioekonomisk bakgrund i Sverige pre-sterar sämre än motsvarande grupp i OECD.
Tabell 5.6 visar vilket självförtroende eleverna har inför att utföra olika avan-cerade uppgifter på dator och deras resultat på det digitala lästestet i OECD och i Sverige.
Tabell 5.6 Självförtroende att utföra olika avancerade uppgifter på dator och elevernas resultat på det digitala lästestet i OEcD och i Sverige
OECD Sverige
510 502 485 427 513 520 506 437
skapa en databas 495 503 505 509 483 512 521 531
använda ett kalkyl-pro-gram för att göra ett diagram
514 500 481 455 511 525 512 492
skapa en presentation 517 472 447 422 523 513 487 467
skapa en multi-mediapresentation
510 506 486 437 513 525 506 464
Elevernas uppfattning om huruvida de kan göra olika saker på en dator och deras resultat på det digitala lästestet följer i de flesta fall samma mönster för de svenska eleverna som i indexet. Det är inte de mest självsäkra eleverna som har det högsta resultatet på det digitala lästestet utan de som tror sig kunna göra den angivna uppgiften med hjälp av någon. Detta gäller för att redigera digi-tala foto grafier eller andra bilder, använda ett kalkylprogram för att göra ett diagram samt skapa en multimediapresentation. När det gäller att skapa en pre-sentation så är de mest självsäkra eleverna de som har bäst resultat på det digi-tala lästestet medan desto mindre självsäkra eleverna är på att kunna göra detta desto lägre poäng har de på det digitala lästestet. Inom OECD som helhet är mönstret för dessa uppgifter att de elever som är mest självsäkra också är de som har det högsta resultatet på det digitala lästestet. Ett undantag i en helt annan riktning ger uppgiften att skapa en databas. I detta fall blir elevernas resultat på
det digitala lästestet bättre desto mer osäkra de är på att kunna utföra uppgiften.
Resultaten både från OECD som helhet och i Sverige visar samma mönster. An-delen elever som tror sig kunna skapa en databas är liten och detta har möjligen påverkat resultatet.
Sammanfattningsvis kan konstateras att
• i OECD-länderna, inklusive Sverige, verkar de elever med ett måttligt själv-förtroende för sin förmåga att utföra avancerade uppgifter på datorer att lyckas något bättre på det digitala lästestet än de med större självförtroende
• också när eleverna delas upp på pojkar och flickor och efter socioekonomisk status består mönstret att de med ett måttligt självförtroende inför sin för-måga att utföra avancerade uppgifter på datorer lyckas bättre på det digitala lästestet än de med större självförtroende
5.4 Sammanfattning
Tillgång till datorer och digital läsning
Tillgången till dator i hemmet har ökat kraftigt under de senaste nio åren. Om-kring 94 procent av eleverna i OECD-länderna och 99 procent i Sverige anger att de har minst en dator hemma. När man jämför resultaten på testet i digital läsning mellan elever som uppgav att de hade minst en dator hemma och elever som uppgav att de inte hade någon dator hemma, presterar i alla deltagande länder de elever som hade minst en dator hemma bättre på det digitala lästestet än de elever som inte hade någon dator hemma. Det är viktigt att notera att gruppen som inte har tillgång till datorer hemma är mycket liten. I OECD som helhet motsvarar den sex procent och i Sverige en procent, det vill säga omkring 20 elever i urvalet. I alla de länder för vilka data är tillgängliga för både använd-ning av datorer i hemmet och resultat på det digitala lästestet presterar elever som använder datorer bättre på det digitala lästestet än de elever som inte an-vänder datorer (tabell 5.1).
I OECD som helhet ligger de elever som går i skolor med färre datorer än det nationella medelvärdet högre på den digitala lässkalan än de i skolor med fler datorer än det nationella medelvärdet. I Sverige däremot har de elever som går i skolor med fler datorer än det nationella medelvärdet ett högre medelvärde på det digitala lästestet än de elever som går i skolor med färre datorer än det natio-nella medelvärdet, men skillnaden mellan de två grupperna är inte signifikant.
Inom OECD som helhet ligger de som använder datorer i skolan i genomsnitt högre på den digitala lässkalan än de elever som inte använder datorer i skolan.
I Sverige är skillnaden mellan dessa elevgrupper större än i OECD (tabell 5.2).
Olika sätt att använda datorer och digital läsning
Elever använder datorer hemma och i skolan för olika aktiviteter och i olika sammanhang. De använder datorer i hemmet för nöjes skull, i hemmet för skol-arbete och i skolan.
I OECD-länderna verkar de elever som använder datorer hemma på sin fri-tid på en måttlig nivå prestera bättre på det digitala lästestet än de lågfrekventa användarna och de frekventa användarna. I allmänhet verkar inte förhållandet mellan resultat på det digitala lästestet och frekvens för datoranvändning i hem-met på fritiden vara linjär, utan tar snarare formen av ett berg. Resultaten på det digitala lästestet stiger från lågfrekventa användare till måttliga användare
och faller sedan från de måttliga användarna till de frekventa användarna. De svenska resultaten ligger på högre värden på den digitala lässkalan, men följer i övrigt samma mönster som i OECD som helhet (figur 5.1). Mönstret förblir detsamma också när eleverna delas upp efter pojkar och flickor och efter socio-ekonomisk bakgrund.
Eleverna använder datorer hemma inte bara för nöjes skull utan också för skolarbete. Elever, i såväl OECD som helhet och i Sverige, som använder datorer hemma för skolarbete måttligt presterar bättre än de lågfrekventa an-vändarna på det digitala lästestet. De frekventa anan-vändarna presterar bättre än de lågfrekventa användarna, men på en lägre nivå än de måttliga användarna.
Användning av datorer hemma för skolarbete visar i stort samma mönster som för datoranvändning i hemmet för nöjes skull (figur 5.2). Också detta mönster förblir i stort detsamma när eleverna delas upp efter pojkar och flickor och efter socioekonomisk bakgrund.
Också när det gäller datoranvändning i skolan har i OECD som helhet och i Sverige elever med en måttlig användning av datorer något bättre eller lika bra resultat på det digitala lästestet som de lågfrekventa användarna av datorer, men bättre resultat än de frekventa användarna (figur 5.3). Också detta mönster förblir i stort detsamma när eleverna delas upp efter pojkar och flickor och efter socioekonomisk bakgrund.
Genomgående visar sig samma mönster: de måttliga användarna är de som har de högsta resultaten på det digitala lästestet oavsett om det handlar om da-toranvändning i hemmet för nöjes skull, dada-toranvändning i hemmet för skolar-bete eller datoranvändning i skolan. Också när eleverna delas upp på pojkar och flickor och efter socioekonomisk bakgrund består samma mönster.
Omfattningen av datoranvändning på lektioner i olika ämnen och digital läsning
I alla OECD-länderna, inklusive Sverige, har de elever som använder minst tid till aktiviteter med en dator de högsta resultaten på det digitala lästestet. Detta gäller för de undersökta tre ämnena: modersmål, matematik och naturveten-skap. I matematik är bland de svenska eleverna mönstret delvis annorlunda än i andra ämnen och i OECD som helhet. De sämsta resultaten på det digitala lästestet har de elever som angett att de använder en dator 31–60 minuter i veckan. De som använder datorn mer i matematikundervisningen har något bättre resultat, men inte bättre än de som använder datorer i mycket mindre utsträckning.
I de länder där IKT används oftare i undervisningen är skillnaden mellan de elever som inte använder datorer och de som använder datorer mindre än i de länder där datoranvändningen tycks vara mindre omfattande. Även om detta stämmer så finns också i Sverige, där datorer oftare används i undervisningen än i många andra länder, en skillnad i resultat på det digitala lästestet mellan dem som använder datorer mycket respektive lite under lektionerna (figur 5.4).
Självförtroende och digital läsning
I OECD-länderna verkar de elever som har ett måttligt självförtroende gällande sin förmåga att utföra avancerade uppgifter på dator lyckas något bättre på det digitala lästestet än de elever som har störst självförtroende. De elever som har lägst självförtroende har de lägsta resultaten på det digitala lästestet. De svenska
eleverna följer samma mönster som eleverna i OECD som helhet (figur 5.5).
Också när eleverna delas upp på pojkar och flickor och efter socioekonomisk status består mönstret att de med ett måttligt självförtroende för sin förmåga att utföra avancerade uppgifter på datorer lyckas bättre på det digitala lästestet än de med större självförtroende.