Femtiofem år har gått sedan jag lärde känna då
varande fil. mag. Erik Almquist. En kväll i slutet av juli 1919 kom han per cykel helt överraskande till mitt hem i Folkärna i södra Dalarna. Namn och adress hade han fått av dåvarande docenten Gunnar Samuelsson, som samlade material till en Dala-flora och som via läroverkens biologilärare sökte spåra upp botaniskt intresserade gymnasister som kunde tänkas ge bidrag till kännedomen om landskapets flora. För Samuelssons räkning hade Almquist gjort exkursioner i de stora skogsområdena mellan Väster
dalälven och Österdalälven. Han hade levt ett mycket spartanskt liv med övernattning i fäbodarnas hölador.
Nu var han på återfärd till Uppsala.
Han övernattade i mitt hem, och dagen därpå gjorde vi tillsammans en färd genom socknens södra del. Det var mitt livs första exkursion i sällskap med en erfaren fältbotanist. Han rörde sig pojkaktigt lätt i terrängen, och han märkte kvickt dess notabla växtarter.
De nämnda egenskaperna kom honom säkerligen väl till pass vid hopbringandet av det enorma fakta
material som låg bakom hans doktorsavhandling Upplands vegetation och flora. Det är den fylligaste existerande skildringen av ett svenskt landskaps växt
värld, och arbetet citeras alltjämt ofta. Disputationen skedde 28 maj 1929 och tilldrog sig helt naturligt ett stort intresse, eftersom Uppsala-trakten ingick i under
sökningsobjektet. Åhörarna noterade den morska bravur med vilken han bemötte fakultetsopponen- tens - dåvarande doc. Einar Du Rietz - på teoretiska grunder byggda kritik. Andre opponent var Carl G.
Alm och tedje Nils Hylander.
Skriftförteckning
11) I bibliografin Bibliotheca botanica suecana (1925) tar T. O. B. N. Krok under Almquist upp en uppsats från 1917 kallad ”Några naturminnen från Strömstadstrakten”
(Sveriges Natur 8: 81-86). Denna saknas i Lohammars manuskript och i Almquists meritförteckning från 1930.
Uppsatsen behandlar främst geomorfologi, men tre växt
arter omnämns, varav martorn Eryngium maritimum från Syd-Koster: ”ganska rikligt”. Författarens efternamn är dock stavat ” Almqvist”. Här har uppenbarligen ett misstag begåtts av Krok. Erik Almquist vistades visserligen i Bohus
län sommaren 1916, men av artikeln Växtgeografiska bidrag. 5. Bohuslän (1922) framgår att han ej besökt de
Efter disputationen blev Almquist redan 1931 lektor i biologi och kemi vid läroverket i Eskilstuna, där han stannade till sin pensionering 1958. Trots sin skoltjänst hann han med ett par stora botaniska arbeten. Tillsamman med Erik Asplund publicerade han 1937 Stockholmstraktens växter (2:a uppl.). Före sitt frånfälle hade Gunnar Samuelsson uttalat en önskan, att Almquist skulle ta hand om hans samlade Dala-material för att publicera en flora över land
skapet. Uppgiften krävde mycket omfattande för
beredelsergenom nya exkursioner i Dalarna, litteratur
granskning och korrespondens med ett stort antal observatörer. Dalarnes flora fick helt sin utform
ning av Almquist och utkom 1949. Kompletterande sammanställningar publicerades 1960 och 1970. Under Eskilstunatiden gjorde han också åtskilliga exkur
sioner i kringliggande trakter, både på Sörmlands- sidan och Västmanlandssidan.
Efter återflyttningen till Uppsala fick Almquist Svenska växtgeografiska sällskapets uppdrag att utge Flora upsaliensis, vilken utkom 1965. Arbetet ba
serades på ett ofantligt faktamaterial, till största delen hopbragt av honom själv.
Under senare decennier ägnade Almquist Upp
lands Hieracium-flora en intensiv uppmärksamhet.
Tyvärr hann han inte med att publicera resultaten av dessa forskningar.
Erik Almquist var en kunnig och vänfast man.
Genom hans frånfälle har svensk topografisk växt
geografi förlorat sin flitigaste och mest framgångs
rika forskare.
Gunnar Lohammar
lokaler som beskrivs i Sveriges Natur. Till Strömstad gjordes endast en kort exkursion, och de få växtuppgifterna rör huvudsakligen belägg från järnvägsstationen. Det slut
liga beviset får vara att den enda lokal Almquist uppger för Martorn låg i Skee sn (Sanden, 1 ex). I SNF:s medlems- förteckningar för 1913 och 1916 (i Sveriges Natur) finns en ”Erik Almqvist” med adress i Göteborg, och det före
faller sannolikt att det är denne som skrivit artikeln. Enligt Hans Almquist stavade fadern också alltid sitt namn
”Almquist”. Kroks lapsus kan kanske förklaras med att artikeln i Sveriges Natur tidsmässigt passar in med resan till Bohuslän.
SVENSK BOT. TIDSKR. 92 (1998) ErikAlmquist 295 1913: Några ord om Cladium Mariscus i Södermanland.
Svensk Bot. Tidskr 7: 29-32.
1916: Geranium bohemicum L. *depraehensum n. subsp.
Svensk Bot. Tidskr. 10: 41 1-414.
1917: Växtlokaler från Torne och Lule Lappmarker. Svensk Bot. Tidskr. 11: 125-130.
1917: Några växtfynd i Stockholmstrakten. Svensk Bot.
Tidskr. 11: 142-143.
1919: Växtgeografiska bidrag. 1. Gästrikland. Bot. Notiser [1919]: 279-283.
1920: Viktigare tillägg och rättelser till Upplands flora 1.
Svensk Bot. Tidskr. 13: 315-329.
1920: [Svenska Botaniska Föreningen] Vårutflykten 1919 [till Söderfors], Svensk Bot. Tidskr. 14: 97-98.
1920: Växtgeografi ska bidrag. 2. Norrbotten. Bot. Notiser [1920]: 127-133.
1920: Växtgeografiska bidrag. 3. Jämtland. Bot. Notiser [1920]: 213-214.
1920-1974: (utgivare av) T. O. B. N. Krok & S. Almquist, Svensk flora för skolor. 1. 16:e - 25:e uppl. [Olika Stockholmsförlag],
1921: Växtgeografiska bidrag. 4. Västergötland. Bot.
Notiser [1921]: 221-222.
1922: Linné och Flora upsaliensis. Föredrag vid Svenska Linné-Sällskapets sammankomst den 12 nov. 1921.
Svenska Linné-Sällsk. Årsskr. 5: 56-69.
1922: Växtgeografiska bidrag. 5. Bohuslän. Bot. Notiser [1922]: 97-102.
1922 (med G. Samuelsson): redigerat den växtgeografiska delen i O. R. Holmberg, Skandinaviens flora, häfte 1.
P. A. Norstedt & Söners förlag, Stockholm.
1926 (med G. Samuelsson): redigerat den växtgeografiska delen i O. R. Holmberg, Skandinaviens flora, häfte 2.
P. A. Norstedt & Söners förlag, Stockholm.
1927 (autoreferat): Ett fynd av Bidens radiatus Thuill. i Norrbotten. Svensk Bot. Tidskr. 21: 493.
1929: Upplands vegetation och flora. Acta Phytogeogr.
Suec. 1.
1929: Några odlingar i terrängen. Svensk Bot. Tidskr. 23:
44-51.
1929: Om Rosa pimpinellifolia på Koön. Svensk Bot.
Tidskr. 23: 390-392.
1929: Träd och buskar i Upplands vegetation. Lustgården 10: 105-140.
1930: Floran inom Ängsö nationalpark. K. Svenska Vet.- akad. skr. i naturskyddsärenden 13.
1931: Vegetation och flora i Muddus nationalpark, [manu
skript, utskrift från 1963 förvaras på Växtbiologiska institutionen, Uppsala.]
1932 (med R. Florin): Förteckning å svenska national
parker samt å fridlysta naturminnesmärken, 3:e uppl.
K. Svenska Vet-akad. skr. i naturskyddsärenden 21.
1932-1974: (utgivare av) T. O. B. N. Krok&S. Almquist, Svensk flora för skolor. II. 5:e - 7:e uppl. [Olika Stock
holmsförlag].
1935: Den vilda växtvärlden. Några huvuddrag. [Hem
bygdsboken] Uppland: 47-69. Upplands nation, Upp
sala.
1937 (med E. Asplund): Stockholmstraktens växter. 2:a uppl. Botaniska Sällskapet, Stockholm.
1939 (med E. Asplund): Förklaringar och anmärkningar till ”Stockholmstraktens växter”. Svensk Bot. Tidskr.
33: 277-302.
1939: [Svenska Botaniska] Föreningens utfärd till Erken 1939. Svensk Bot. Tidskr. 33: 444^147.
1940 (med G. Björkman): Sydliga förstärkningar i Uppsala-floran. Svensk Bot. Tidskr. 34: 420-426.
1941: Växtgeografiska bidrag. 6. Ångermanland.
Bot. Notiser [1941]: 301-309.
1942: Lövängen och dess framtid. Eskilstuna-Kuriren 23.10.1942.
1944: Sigfrid Almquist 18^44-19]å23. En minnesteck
ning. Svensk Bot. Tidskr. 38: 459-464.
1948: Några märkliga dalaväxter. Svensk Bot. Tidskr. 42:
80-84.
1948: Utbredningstyper i upplandsfloran. IS. Hörstadius
& K. Curry-Lindahl (red), Natur i Uppland: 48-66.
Bokförlaget Svensk natur, Stockholm.
1949: Dalames flora, (med undertitel: Förteckning över kärlväxterna, grundad på professor G. Samuelssons samlade material och nyare tillägg, jämte några växt
geografiska synpunkter på dalafloran samt dess ut
forskning). AB Nordiska Bokhandeln, Stockholm.
1949: Dalarnes flora i växtgeografisk belysning. / K.-H.
Forsslund & K. Curry-Lindahl (red), Natur i Dalarna:
55-73. Bokförlaget Svensk natur, Stockholm.
1949: Nya fynd av Hieracier och andra kärlväxter på norra Öland. Svensk Bot. Tidskr. 43: 125-129.
1949: Fritz Agelin 29/2 1876-6/2 1948. In memoriam.
Svensk Bot. Tidskr. 43: 134-136.
1952: [Recension] Herbationes upsalienses. Protokoll över Linnés exkursioner i Uppsalatrakten utgivna av Svenska Linné-Sällskapet. Svensk Bot. Tidskr. 46: 500-502.
1953: Växtvärlden i Upplandsdelen av Stockholms län.
Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Stockholms län 3:
9-21.
1953: Södermanlands växtvärld. En översikt. /S. Bergman
& K. Curry-Lindahl (red), Natur i Södermanland: 67-86.
Bokförlaget Svensk natur, Stockholm.
1953: Naturglimtar från Rekarne. I S. Bergman & K.
Curry-Lindahl (red), Natur i Södermanland: 184-192.
Bokförlaget Svensk natur, Stockholm.
1953 (med G. E. Haglund): [Svenska Botaniska] För
eningens höstexkursion till Länna och Frötuna den 28 september 1952. Svensk Bot. Tidskr. 47: 172-174.
1953 (med A. Hamrin): Gagea spathacea i Värmland.
Svensk Bot. Tidskr. 47: 388-389.
1953: [Recension] Nils Hylander, Nordisk kärlväxtflora 1. Svensk Bot. Tidskr. 47: 452-456.
1955: Spridningsbiologisk kommentar till ett par Flieracium- kartor. Svensk Bot. Tidskr. 49: 170-180.
1957: Jämvägsfloristiska notiser. Ett apropos till järn- vägsjubileet. Svensk Bot. Tidskr. 51: 223-263.
1957: [Svenska Botaniska] Föreningens vårutflykt till Väddö och Bj örkö 1956. Svensk Bot. Tidskr. 51:410-413.
1960 (med G. Björkman): Tillägg till Dalarnas flora.
Svensk Bot. Tidskr 54: 1-68.
1960: Linnéträdgården 1959. Svenska Linné-Sällsk. Årsskr.
42: 140.
1962: Ett par skånska hieracier av dansk härkomst. Bot.
Notiser 115: 101-102.
1963: Kompletteringar till Värmlands kärlväxtflora. Svensk Bot. Tidskr. 57: 161-189.
1963: Hieracium. / H. Weimarck, Skånes flora: 669-688.
Corona AB, Lund.
1963: Linnéträdgården 1960-1962. Svenska Linné-Sällsk.
Årsskr. 45: 172-173.
1964: Linnéträdgården 1963. Svenska Linné-Sällsk. Årsskr.
46: 80-81.
1964: Ar misteln inhemsk i Sverige? Svensk Bot. Tidskr.
58: 320-336.
1964: Berula erecta, Carex pediformis m. fl. novitier i Upplands flora. Svensk Bot. Tidskr. 58: 491-495.
1964: Anton Hamrin. 17/10 1893-13/4 1961. Svensk Bot.
Tidskr. 58: 510-512.
1964: Flora upsaliensis. Uppsalatraktens växter. Alm- quist & Wiksell, Uppsala.
1966: Linnéträdgården 1964-1965. Svenska Linné-Sällsk.
Årsskr. 48: 98-99.
1966 (med O. Lundblad): Gösta Cedergren. 28/8 1888—
16/11 1954. Svensk Bot. Tidskr. 60: 348-353.
1966: Vad är Hieracium auricula ß majus Wahlenberg?
Bot. Notiser 119: 259-264.
1968: Linnéträdgården 1966-1967. Svenska Linné-Sällsk.
Årsskr. 50: 107.
1968: [recension] J. Lid, Norsk og svensk flora. Svensk Bot. Tidskr. 62: 490^193.
1970 (med G. Björkman): Nya tillägg till Dalarnas kärl
växtflora. Svensk Bot. Tidskr. 64: 335-379.
1971: Gunnar Björkman in memoriam. UpsalaNya Tidning 11.6.1971.
/ LLjy
9:, *
■ i i
L, . ff . M ib*».
ir Jg