Itf -c^r;
k,
Häfte 5 1998
• .-Kliv
gi&fi
•»Vä. -v. i;
l/KC'-l:
•li'-.Y SÖK
1SS3 iiv i s^dltalss
SK'? V;" ;'■ fi*r t# •>'V. fegfe
K«;
ÜMI
c i'-u;
rjp m.
Svenska Botaniska F öreningen
Svensk Botanisk Tidskrift
Program. Svensk Botanisk Tidskrift publicerar ori
ginalarbeten och översiktsartiklar i botanik, främst systematik, floristik, växtgeografi, växtekologi och växtfysiologi. I första hand trycks kortare uppsatser (ej över 16 sidor) av nationellt och nordiskt intresse skrivna på svenska. Tidskriften utkommer sex gånger om året; varje volym (sex häften) omfattar ca 360 sidor.
Ägare. ©Svenska Botaniska Föreningen, Sektionerna för botanik, Naturhistoriska riksmuseet, Box 50007, 104 05 Stockholm. Styrelse: Roland Moberg, Uppsala (ordförande), Margareta Edqvist, Nässjö (vice ordför
ande), Evastina Blomgren, Kungshamn (sekreterare), Göran Lundeberg, Lidingö (kassör), Anders Bohlin, Trollhättan, Thomas Karlsson, Enskede, Mats Kar
ström, Vuollerim, Göran Mattiasson, Lund, Kjell- Arne Olsson, Kristianstad, Ulf Swenson, Uppsala och Staffan Åström, Krokom.
Instruktioner till författare finns i första numret av varje årgång och kan även fås från redaktionen.
Redaktör. Stefan Ericsson, Institutionen för eko
logisk botanik, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Tel 090-77 84 12 em, fax 090-786 66 91.
E-post: sbt@ekbot.umu.se
Prenumerationer och enstaka häften beställes hos Britt Snogerup, Botaniska museet, Ö. Vallgatan 18, 223 61 Lund. Tel 046-222 89 65 fm.
E-post: britt.snogerup @ sysbot.lu. se Tidskriftens postgiro är 48 79 I 1-0.
Pris 1998 265 kr inom Sverige, 335 inom Norden, 390 kr i övriga Europa och 445 kr utanför Europa;
för privatpersoner inkluderar detta medlemskap i Svenska Botaniska Föreningen. Enstaka häften 50 kr;
äldre volymer 155 kr.
Familjemedlemskap (utan tidskriften) i Svenska Botaniska Föreningen erhålles genom inbetalning av 40 kr på SBTs postgirokonto 48 79 11-0.
Redaktionen för SBT säljer även annan botanisk litteratur. Beställ från SBT, Botaniska museet, Ö. Vall
gatan 18, 223 61 Lund. Eller ring 046-222 89 65 fm!
Frakt tillkommer på angivna priser.
Förteckning över svenska kärlväxter av Thomas Karlsson 1998 [Svensk Bot. Tidskr. 91 (5)]. Normsättande lista över Sveriges kärlväxter med namn på alla nordiska arter. 320 sidor, pris 150 kr.
Flora över Dal av Per-Arne Andersson 1981. Beskriver kärlväxtfloran i Dalsland. 360 sidor, pris 110 kr. Tillägg i SBT 1984 häfte 2.
Atlas över Skånes flora av Henning och Gunnar Weimarck 1985. 640 sidor, pris 230 kr. Tillägg i SBT
1988 häfte 1.
Ölands kärlväxtflora av Rikard Sterner. Andra upplagan 1986, utgiven av Åke Lundqvist. 400 sidor, pris 260 kr.
Östergötlands flora av Erik Genberg. Andra upplagan 1992, utgiven av Folke Lind. 224 sidor, pris 150 kr.
Härjedalens kärlväxtflora av Bengt Danielsson 1994.
368 sidor, pris 220 kr.
Hallands flora av Kjell Georgson m fl 1997. 798 sidor, pris 285 kr.
Halle- och Hunnebergs flora av Anders Bohlin och Mats Geijer 1989. 184 sidor, pris 80 kr.
Floran i Oskarshamns kommun av Åke Rtihling 1997.
327 sidor, pris 250 kr.
Träd och buskar i Sverige. En tältflora av Dag Ekholm, Thomas Karlsson och Ebba Werner 1991. 112 sidor, pris 60 kr.
Svenska svampnamn av Nils Lundqvist och Olle Persson 1987. 88 sidor, pris 37:50.
The non-lichenized Pyrenomycetes of Sweden av Ove E. Eriksson 1992. 208 sidor, pris 80 kr.
The lichens and lichenicolous fungi of Sweden and Norway av Rolf Santesson 1993. 240 sidor, pris 140 kr.
Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige av Ulf Arup, Stefan Ekman, Ingvar Kämefelt och Jan-Eric Mattsson
1997. 276 sidor, pris 300 kr.
Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda växter 1993. 560 sidor, pris 240 kr.
Generalregister till Svensk Botanisk Tidskrift 1967—
1986. 218 sidor. Pris 62:50.
Nätadresser. Svensk Botanisk Tidskrifts hemsida: http://www.sysbot.lu.se/web/sbt.html Index till Svensk Botanisk Tidskrift 1987-1997: http://ups.fyto.uu.se/fytotek/sbf/indexl.html Svenska Botaniska Föreningens hemsida: http://www-pp.hogia.net/bengt.stridh/SBF/SBFhome.html Omslagsbilden: Pepparriska Lactarius rufus. Löcknamon i Lerbäcks socken i Närke. - Foto Björn Svensson,
Rönneshytta, Åsbro, 17 september 1994.
Svampar i Rinkaby och Glanshammars socknar i Närke
KARL GUSTAF NILSSON
Nilsson, K. G. 1999: Svampar i Rinkaby och Glanshammars socknar i Närke. [Fungi of Rinkaby and Glanshammar parishes, Närke, C Sweden.] Svensk Bot. Tidskr. 92: 249-270. Lund. Issn 0039-646X.
The fungi flora of the parishes of Rinkaby and Glanshammar N of the lake Hjälmaren in Närke, C Sweden, the combined land surface area of which is 105.5 km2, was investigated in 1987-1996.
In this paper, which is partly an addition to an earlier report (Nilsson 1986), 12 localities are described, and recording data are given on 402 species, 51 of which are on the national red list.
Totally, 830 species have been recorded. Among the more remarkable finds are three species that were recorded for the first time in Sweden (Perenniporia narymica, Helminthosphaeria corticiorum and Wegelina polyporina), and several others that are rare or new to Närke, e. g. Boletus appendi- culatus, Caloscypha fulgens, Cordyceps entomorrhiza, Geoglossum vleugelianum, Hydnellum auratile, Lycoperdon mammiforme, Oligoporus undosus, Stereopsis vitellina and Tulostoma niveum.
Karl Gustaf Nilsson, Parkvägen 12, SE-690 45 Åsbro, Sweden.
I min uppsats Floran i Rinkaby och Glanshammars socknar i Närke (Nilsson 1986) behandlade jag huvud
sakligen kärlväxterna, men där ingick även fynddata för 212 svamparter. Under åren 1987-1996 har jag fortsatt att inventera socknarnas svampflora.
Socknarna har en sammanlagd yta av 105,5 km.
Det är omöjligt att under en tidsperiod av tio år upptäcka alla svamparter i ett så stort område. Totalt har 82 dagar tillbringats i fält. Lennart Carlsson, Örebro har varit mig behjälplig under 45 dagar. Den numera bortgångne Örebro-botanisten Nils Hakelier har också bidragit med uppgifter. Sammanlagt har 830 svamparter registrerats, och 565 kollekter av 325 arter samlats in. Insamlingarna har skickats till olika vetenskapliga institutioner och privatpersoner för bestämning och bekräftelse.
1 denna uppsats beskriver jag några svamplokaler i Rinkaby och Glanshammars socknar (fig 2). I artlistan redovisas fynddata för 402 av de mest intres
santa arterna. För en närmare beskrivning av socknar
nas natur- och kulturförhållanden hänvisar jag till min förra uppsats (Nilsson 1986).
Namnsättningen följer tidskriftens standard. Auk- torsnamn har skrivits ut för svampar som ej nämns av Hallingbäck & Aronsson (1998) eller Lundqvist
& Persson (1987).
i/ - .. .■>.
Fig 1. Författaren med ett jätteexemplar av platticka Gano- denna applanatum (60 x 40 cm) från Kolja, Rinkaby sn.
- Foto Ake Lindström 31 maj 1996.
The author holding a large specimen of Ganoderma app
lanatum.
glahswammar
Fig 2. Karta över Rinkaby och Glanshammars socknar med beskrivna svamplokaler. - 1 Hagmarksområde i Kolja;
2 Strandskog vid Äsplunda gård; 3 Myrö gård; 4 Mantorpsskogen; 5 Marmorbrott SO Bogärdet; 6 Iljansjön; 7 Käglan;
8 Nyttinge-skogen; 9 Skala-marken; 10 Marmorbrotten vid Skölv; 11 Skävesunds gård; 12 Alkärr vid Sjöholmen.
Map of the parishes of Rinkaby and Glanshammar with the localities described in the text.
Hagmarksområde i Kolja
Vid Hjälmarens strand vid Kolja i Rinkaby socken ligger ett gammalt hagmarksområde. Hagmarken når i söder fram till Lögarvikens vatten, i väster tangerar den ett fritidsområde, i norr och öster möter den åkermark. Träd- och buskskiktet består till stor del av ek Quercus robur och hassel Corylus avellana, men även en Juniperus communis och asp Populus tremula förekommer tämligen allmänt. 1 områdets södra del skymmer en ridå av hägg Prunus padus,
klibbal Alnus glutinosa och gråal A. incana utsikten över Hjälmaren. Hagmarksområdet betades av nöt
kreatur fram till 1970. Sedan dess har ett par mindre avverkningar gjorts, men för övrigt har området fått utvecklas fritt.
Under 50- och 60-talen besökte jag hagmarken flitigt under alla årstider. Det var här som jag med en kryptogamflora (Ursing 1953) i handen identifierade mina första svampar. Jag fann sippskål Dumontinia tuberosa parasiterande på rötterna av vitsippa Ane
mone nemorosa, och sippvårtor Synchytrium ane-
SVENSK BOT. TIDSKR. 92 (1998) Svampar i Rinkaby och Glanshammar 251 mones på bladen. Under hasselbuskarna upptäcktes
ametistskivling Laccaria amethystina, hasselriska Lactarius pyrogalus och silkesmusseron Tricholoma columbetta. Stolt fjällskivling Macrolepiota procera växte intill en gammal myrstack, och under ekarna fanns ekriska Lactarius quietus. Tuvhätta Mycena inclinata växte på gamla ekstubbar. Den första rynk- hättan M. galericulata upptäcktes på murken ved av hassel.
Hösten 1992 besökte jag åter hagmarksamrådet i Kolja. Det var 25 år sedan sist och den här gången hade jag sällskap av Lennart Carlsson. Vi noterade då att samtliga hattsvampar jag nämnt fortfarande fanns kvar på sina gamla lokaler.
Den gamla hagmarken hade börjat växa igen. Sly av björk Betula, rönn Sorbus aucuparia och asp hade börjat vandra in på de öppna ytorna. Hassel- buskarna hade åldrats, stammarna hade blivit grövre, och det fanns gott om död ved. På hassel fann vi flera vedlevande svampar som jag inte hade sett där tidi
gare. Det var strävticka Antrodiella hoehnelii, hassel- ticka Dichomitis campestris, lysticka Hapalopilus rutilans, och ockratagging Steccherinum ochraceum.
Vi hittade oxtungesvamp Fistulina hepatica på en naken ekstubbe. Det var en ny art i området. För 30 år sedan växte det svavelticka Laetiporus sulphu- reus på samma stubbe. Vi fann den nu på en stam- skadad ek nära den ursprungliga lokalen.
I hagmarkens sydöstra del var det tidigare vacker björkskog, men björkarna var nu avverkade. Det växte mängder av platticka Ganoderma applanatum (fig 1) på de murkna stubbarna. Flera plattickor var murkna och losstagna från stubbarna. Vi granskade de murkna tickorna och till sist fann vi det som vi sökte, Albertiniellapolyporicola, en ascomycet som växer på hymeniet av platticka och föredrar gamla fruktkroppar (Lundqvist 1992). En grupp med grå fingersvamp Clavulina cinerea växte under en stor ek. Svamparna var missfärgade. Det visade sig, att de var parasiterade av en svart pyrenomycet (kärnsvamp), fingersvampssvärta Helminthosphaeria clavariarum.
Strandskog vid Äsplunda gård
Strandskogen ligger SV Äsplunda gård vid Hjälma
rens norra strand i anslutning till Byängs- och Häst- fallsviken i Rinkaby socken. Området var under första hälften av 1900-talet en öppen och välbetad hagmark. Betet upphörde i mitten av 1940-talet. De torraste delarna av området planterades då med gran Picea abies. De mera fuktiga och låglänta delarna lämnades utan åtgärd. Det bildades på så sätt en
intressant mosaik, där allt från ädla lövträd till mera vanliga trädslag ingår. Det finns t o m en liten dunge med planterad bok Fagus sylvatica i området. Den tidigare öppna hagmarken har under årens lopp över
gått till sluten skog. Området har gallrats först under de senaste tio åren. Granplanteringarna har glesats ut, lövskogen har gallrats hårt och de äldre bestånden har flerstädes ersatts av tät ungskog.
Svampfloran är rik, speciellt med avseende på vedlevande arter, eftersom det finns gott om murken ved i olika nedbrytningsstadier. De numera 45-åriga granplanteringarna kan under nederbördsrika höstar vara överraskande rika på svamp. Den annars så vegetationsfattiga barrmattan livas upp av ett stort antal fruktkroppar av bl a skogschampinjon Agaricus sylvaticus, knölchampinjon A. sylvicola, klubbtratt- skivling Clitocybe clavipes, grå trattskivling C. meta- chroa, horngrå nagelskivling Collybia asema, rödgrå grynskivling Cystoderma carcharias, rödbrun tratt
skivling Lepistaflaccida, blåmusseronL. nuda, stolt fjällskivling, granfingersvamp Ramaria eumorpha och busksvamp Thelephora palmata. Kottetätskiv- ling Baeospora myosura växer ofta på gamla murkna grankottar. Rotslöjskivling Hypoloma radicosum fann jag på en murken stubbe i en granplantering.
I partier med lövskog finner man orange kam- skivling Amanita crocea, brun kamskivling A. fulva och gråkamskivling A. vaginata. Stinksvamp Phallus impudicus är ganska vanlig och avslöjar sin närvaro genom den obehagliga lukten. I lövskogen påträffas ofta vedbläcksvamp Coprinus domesticus. Den växer på murken lövved och utgår från ett kraftigt rödbrunt mycel som innan sambandet med bläcksvampen var känt gavs namnet Ozonium (Ryman & Holmåsen
1992).
Kandelabersvamp Clavicorona pyxidata brukar föredra murkna asplågor, men vi har här hittat den på en grov och murken gren av alm Ulmus glabra ssp. glabra. Fläckticka Skeletocutis nivea växer på både ask Fraxinus excelsior och bok. Några frukt
kroppar av den sällsynta småtaggingen Steccherinum oreophilum fann vi på en naken stam av brakved Frangula alnus, och jag har även funnit den växande på hassel i området. Släktingarna franstagging Steccherinum fimbriatum och ockratagging växer bl a på murken ved av asp och bok.
I strandskogens alkärr finner man al-pluggskivling Paxillus filamentosus. Alen är ett intressant Substrat för flera skinnsvampar, bl a så har insamlingar gjorts på murken klibbal av följande arter: fjädergrynna Granulocystis flabelliradiata, gyllentagging Hyph- odontia arguta, guldvaxtagging Mycoacia aurea,
252 Karl Gustaf Nilsson
kärrvaxskinn Phlebia subochracea och kristalltagging Scopuloides hydnoides. Även ascomyceten grön- pricksdyna Hypocrea gelatinosus trivs på klibbal tillsammans med sårticka Physisporinus sanguino- lentus. Sammetsskinn Stereum subtomentosum växer på både klibb- och gråal.
Ockravaxtagging Mycoacia uda och labyrint- gröppa Phlebia rufa växer på grova, murkna grenar av ek. Där finns även brun kvistskål Rutstroemia firma, en 5-10 mm bred, skaftad skålsvamp. Två- färgsskinn Laxitextum bicolor förekommer både på gråvide Salix cinerea och björk. Trollhand Hypo- creopsis lichenoides (fig 3) växer i ett tätt snår av gråvide. I samma snår finns Cucurbitaria dulcamarae på murkna stammar av besksöta Solanum dulcamara.
Denna ascomycet är i Sverige tidigare bara känd från Blekinge och Uppland (Eriksson 1992).
Myrö gård
En leende natur möter besökaren vid Myrö gård i Rinkaby socken. Dungar med lövträd växlar med idylliska hagar och öppna åkermarker. Vid Hjälma
rens strand finns alkärr och snår av vide Salix. En pampig allé av lindar Tilia leder från E18/E20 fram till gårdens huvudbyggnad. Gården ligger bara 6 km från Örebro, men trots detta så har dess rika svamp- flora ägnats föga intresse.
Nils Hakelier besökte Myrö 1960. Strax sydost om huvudbyggnaden fann han i en hassellund krus- kantarell Pseudocraterellusundulatus, slemmurkling Leotia lubrica, grön jordtunga Microglossum viride och stinksvamp (Hakelier 1961). L. Carlsson åter
fann kruskantarell i ädellövskog på samma lokal 1988, och dessutom fjällig jordtunga Geoglossum fallax och en brun form av olivjordtunga Micro
glossum olivaceum.
Vid ett besök hösten 1993 antecknade N. Hakelier bl a följande: bronssopp Boletus appendiculatus och bitterspindling Cortinarius infractus i lindallén; ek- spindling C. balteatocumatilis, honungsvaxskivling Hygrocybe reidii och gaffelriska Lactarius acerrimus i ädellövskogen bakom huvudbyggnaden; stor lila- riska L. violascens, trattkremla Russula delica, poppel- musseron Tricholomapopulinum och ekspindling i en beteshage ca 1 km VNV om huvudbyggnaden. I den planterade bokdungen intill E18/E20 fann han Cortinarius purpurascens var. largusoides och veri
fierade mina fynd av grönriska Lactarius blennius och blekriska L. pallidus.
Under bokarna kan man även träffa på kungs- champinjon Agaricus augustus, panterflugsvamp
Amanita pantherina, eldsopp Boletus luridus och slöjröksvamp Lycoperdon mammiforme. På murken bokved finns strimmig brödkorgssvamp Cyathus striatus och skålporing Porotheleum fimbriatum.
Går man vidare in i löv- och blandskogen söder om vägen, kan man göra fynd av blek rökriska Lactarius azonites under ek. gulflockig tjällskivling Lepiota ventriosospora och svartfjällig musseron Tricholoma atrosquamosum under ask, samt trådpipklubba Cla- variadelphus junceus på blad av olika lövträd. Lila- nopping Entoloma euchroum växer på en stubbe av klibbal, och vågticka Oligoporus unclosus på en murken stam av asp. I lindallén växer bittersopp Boletus calopus och doftfränskivling Hebeloma pallidoluctuosum.
Ädellövskogen fortsätter 250 m öster om huvud
byggnaden, men är här uppblandad med gran och triviala lövträd. De senaste åren har skogen gallrats hårt, vilket medfört att violett fingersvamp Clavaria zollingeri och luddticka Inonotus tomentosus har försvunnit från sina gamla lokaler. Försvunna är också glasporing Antrodiella romellii och gräddporing Skeletocutis lenis coll., vilka tidigare fanns på murken aspved. På hassel i samma område växer kantörs- poring Antrodiella americana, delvis på hymeniet av kantöra Hymenochaete tabacina, och hasselfrätskinn Vuilleminia coryli. I nordost, på naken jord i ett snår av gråvide, växer dvärglaxskivling Laccaria tortilis, en liten svamp med en hattdiameter på knappt en centimeter.
Ett hagmarksområde 500 m SSO om huvudbygg
naden sträcker sig i förlängningen 600 m ned mot Hjälmaren och gränsar till fritidsbebyggelse. Betet upphörde omkring 1950. Den tidigare så vackra ek- och hasselhagen har sedan växt igen. Först under senare år har en mindre avverkning skett av bl a flera grova ekar. Området besöktes flitigt under 1980-talet, då L. Carlsson visade mig sina lokaler för violett fingersvamp och vit hattmurkla Helvetia crispa. Sam
tidigt passade jag på att samla in brödmärgsticka Perenniporia medulla-panis från tre barklösa stubbar av ek. En av insamlingarna avvek från de övriga.
Först åtta år senare skickades den till Leif Ryvarden i Oslo som bestämde den till blek kromporing Perenniporia narymica. Det var det första fyndet i Sverige av denna art, som har sydlig och östlig utbredning i Europa. En tunn, ljus ticka jag fann på en bit ekved vid ett återbesök hösten 1996 har också visat sig vara blek kromporing.
Hösten 1996 samlades också kanelskinn Hymeno
chaete cinnamomea på hassel och trattmussling Lentinellus cochleatus på en murken björkstubbe, och
SVENSK BOT. TIDSKR. 92 (1998) Svampar i Rinkaby och Glanshammar 253
-
l ig 3. Trollhand Hypocreopsis lichenoides har påträffats på fyra lokaler. Här ett vackert ex (med perithecier) på gråvide Sö/i'x cinerera vid Asplunda, Rinkaby sn. - Foto Åke Lindström 28 maj 1996.
Hypocreopsis lichenoides has been found on four localities. This specimen, with perithecia, was growing on Salix cinerea.
dallergröppa Merulius tremellosus, aspticka Phelli- nus tremulae, kandelabersvamp och rynkhätta växte på en naken asplåga. Dessutom fanns där några stora orangefärgade fruktkroppar av laxticka Hapalopilus salmonicolor. Denna brukar växa pa barrträd, men identiteten har bekräftats av Ryvärden.
Mantorpsskogens naturreservat
Det 135 ha stora Mantorpsskogens naturreservat ligger centrerat kring Kilbergsmossen i norra delen av Rinkaby socken. Reservatet utgörs av örtrik barr
skog på kalkgrund och mindre områden urskogsartad granskog, lövsumpskog, översilnings- och myrmark.
Området hyser en mycket rik kärlväxtflora; bl a har 15 orkidéarter påträffats.
Reservatet bildades 17 april 1998 av mark som Naturvårdsfonden köpt in från sex markägare i när
belägna byar, men vägen dit var lång. Jag började inventera kärlväxtfloran 1962-63 och slutförde detta 1978-82. Under 1980-talet började L. Carlsson och
jag inventera svampfloran i Mantorpsskogen. Läns
styrelsen i Örebro län informerades fortlöpande om våra inventeringar. Vi visade området för Gunnar Hallin på Natur vårdsenheten 1982. Han verifierade våra kärlväxtfynd och började med ledning av dessa planera för bildandet av ett naturreservat. Tjänste
männen har sedan arbetat vidare med projektet och nu är målet nått.
Under våra inventeringar upptäckte L Carlsson flera sällsynta arter. Bl a var 1984 ett bra år för taggsvampar, med fynd av grantaggsvamp Bankera violascens, orangetaggsvamp Hydnellum aurantia- cum, blå taggsvamp H. caeruleum, zontaggsvamp H. concrescens, dropptaggsvamp H. ferrugineum, gul taggsvamp H. geogenium, raggtaggsvamp H.
mirabile, skarp dropptaggsvamp H. peckii, doft- taggsvamp H. suaveolens, blek taggsvamp Hydnum repandum, rödgul taggsvamp H. rufescens, svart taggsvamp Phellodon niger, trattaggsvamp P. tomen- tosus, bitter taggsvamp Sarcodonfennicus, blåfotad taggsvamp S. glaucopus, fjällig taggsvamp S. imbri-
SVENSK BOT. TIDSKR. 92 (1998) catus och koppartaggsvamp S. lundellii. Listan ut
ökades 1986 med örtaggsvamp Auriscalpium vulgare och 1988 med svartvit taggsvamp Phellodon mela- leucus. Grangråticka Boletopsis leucomelaena på
träffades av L. Carlsson på flera lokaler 1984. Våren 1985 upptäckte han två exemplar av bombmurkla Sarcosoma globosum, vilket inspirerade honom till en mera noggrann undersökning följande vår, då han fann ytterligare en lokal 300 m öster om den första.
Fruktkroppar visade sig även de båda följande åren, och 1989 blev ett rekordår då vi räknade till 93 exemplar. I maj 1987 hittade L. Carlsson kameleont- skål Caloscypha fulgens (fig 4).
Bland områdets övriga arter kan nämnas flattoppad klubbsvamp Clavariadelphus truncatus, stor vår- trattskivling Clitocybe vermicularis, spadskinn Stere- opsis vitellina, sotriska Lactarius lignyotus, granriska L. zonarioides, grovticka Phaeolus schweinitzii, gran- ticka Phellinus chrysoloma, ullticka P. ferrugineo- fuscus och vedticka P. viticola.
Höstarna 1993 och 1994 besökte N. Hakelier Mantorpsskogen. Han verifierade ett flertal av våra fynd, samtidigt som han upptäckte brandtaggsvamp Hydnellum auratile, blek streckmusseron Tricholoma luridum. och bollrostnavling Xeromphalina cauli- cinalis. Hakelier var en stor kännare av spindlingar, av vilka han i området samlade in och bestämde bl a bullspindling C. corrosus, strimspindling C. glauc- opus, kryddspindling C. percomis, tuvspindling C.
turmalis och kantspindling C. variecolor.
Marmorbrott SO Bogärdet
1 norra delen av Rinkaby socken, 500 m SO Bogärdet, ligger två marmorbrott på mark som tillhör ett par gårdar i Nasta. Jag besökte brotten första gången 1957. De var då helt inbäddade i örtrik barrskog och brytning pågick i blygsam skala. Brytningen upp
hörde i brotten omkring 1970, men återupptogs i det västra 1996. Under senare år har skogen avverkats kring brotten, vilket har medfört att flera svamparter har försvunnit. Vid det västra brottet växte tidigare sammetstaggsvamp Sarcodon martioflavus. Den försvann, liksom den halvmurkna stock av tall Pinus sylvestris, som var växtplats för isabelltickaSÄe/eto- cutis carneogrisea. Vid det västra brottet fann L.
Carlsson 1983 ängsticka Albatrellus syringae. Det var första fyndet i Närke. Tickan växte under sälg Salix caprea på en stor hög med avfallsmassor som nu malts ned till vägmaterial.
Genom all mänsklig aktivitet har här skapats nya svampmiljöer. Sandskål Geopora arenicola, svart
skålmurkla Helvetia corium och svart hattmurkla H.
lacunosa har invaderat alla öppna ytor med kalkhaltig sand. De kan vara svåra att upptäcka genom sin litenhet, men de förekommer oftast i stort antal.
Fjällig bläcksvamp Coprinus comatus och vit tuv- skivling Lyophyllum connatum är ett par andra in
vandrare. De har ökat markant under senare år. Intill brotten växer också bl a gråblå nopping Entoloma mougeotii, hjorttråding Inocybe cervicolor och gul
brun hartryffel Rhizopogon luteolus.
Vid det östra brottet har den sällsynta småtagg- ingen påträffats på en smal, torr gren av sälg. I örtrik granskog på översilningsmark 150 m söder om det östra brottet har vi funnit tidig larvklubba Cordyceps gracilis, parasiterande på i marken dolda fjärils
larver. Den har bara en gång tidigare påträffats i Närke.
Barr- och blandskog vid Iljansjön
Längs lljansjöns sydvästra strand i Glanshammars socken ligger ett 800 m långt och 100-200 m brett område med barr- och blandskog. Vegetationen är tämligen trivial. Granen dominerar, följd närmast av tall, björk och klibbal. Delar av området är blockrika, andra något kärrartade.
Mitt intresse för området väcktes i samband med Sveriges Mykologiska Förenings riksomfattande tick- inventering. Det fanns gott om lågor, vedrester och kvarglömda vedtravar i skogen vid sjön. Efter tre besök har sammanlagt 45 tickarter antecknats. De flesta är triviala, men några är signalarter i Skogs
styrelsens projekt nyckelbiotoper, och indikerar värde
full skog. Av dessa har kötticka Leptoporus mollis, gränsticka Phellinus nigrolimitatus tallticka P. pini, ullticka och vedticka påträffats. Bland de övriga kan nämnas några som växte på gran: gulporing Junghuhnia luteoalba på ett par murkna stammar, vågticka på sågskäret av en starkt murken stock, silkesporing Oligoporus sericeomollis på en gam
mal rotvälta och på en starkt murken stam, rotticka Heterobasidiun annosum på murkna stammar och på körskadade rötter på flera lokaler, gråporing Antrodia lindbladii på starkt murken ved i en ihop- sjunken vedtrave. Citronticka Antrodia xantha växte på en liggande torrvedstopp av tall i solexponerat läge.
Tickorna utgör ibland växtsubstrat för andra tickor.
På hymeniet av kuddticka Phellinus punctatus på en grov, murken sälgstock vid Iljansjön växte glasticka Antrodiella semisupina. Tickorna kan även växa på andra svampar. På hymeniet av klibbticka Fomitopsis pinicola har jag har funnit fruktkroppar av tickdyna
SVENSK BOT. TIDSKR. 92 (1998) Svampar i Rinkaby och Glanshammar 255 Hypocrea pulvinata och på knölticka Antrodia
serialis en liten svart och skaftad skålsvamp, tick- snyltskål Cistella hymeniophila, som färgar hymeniet på knöltickan vinrött. På några gamla fruktkroppar av blåticka Oligoporus caesius växte trådmögel Tilachlidium brachiatum, en fingersvampsliknande imperfekt svamp som växer på ruttnande svampar och har vita 1-5 mm höga syllika grenar.
Hattsvamparna vid Iljansjön är dåligt inventerade.
Mandelriska Lactarius volemus växer vanligen i rikare lövskog men ibland, som här, står den under gran i ren barrskog. Av övriga hattsvampar kan nämnas rökslöjskivling Hypholoma capnoides, fläckig bitter- skivling Gymnopilus penetrans och mörkfotad bitter- skivling G. picreus på murkna stubbar och stockar av gran, mängder av vintermussling Panellus mitis på lågor och grenar av både gran och tall, stor kragskivling Stropharia hornemannii på flera lokaler, samt den vanligen sent på hösten framkommande fläcknagelskivlingen Collybia maculata.
Vintern 1995-96 avverkades delar av skogen vid Iljansjön. Det finns fortfarande gott om lågor och vedrester, så det ser ändå ljust ut för vedsvamparna i området.
Käglan - ett barrskogsområde
Käglan är ett stort barrskogsområde som till en del berör den nordöstra delen av Glanshammars socken.
Området har en speciell prägel med omväxlande barrskog, myr- och hällmarker. De lösa jordlagren består i huvudsak av en näringsrik morän. Över hela Käglan fanns ända in på 1950-talet en mäktig gammel
skog, beroende på att allt virkesuttag fram till dess hade skett genom försiktig gallring. Under de senaste årtiondena har skogsbruket ändrat inriktning. Man har numera övergått till hyggesbruk och skogen har successivt föryngrats; bara några små refugier med gammal skog finns kvar. Sotvaxskivling Hygrophorus camarophyllus var vanlig här förr, men tycks ha försvunnit med den gamla skogen.
Käglan är intressant ur mykologisk synvinkel. 1 hällmarkstallskogen vid Bredmossen växer tallriska Lactarius musteus. Av övriga riskor kan nämnas de allmänna och väldoftande kamferriska L. campho- ratus, lakritsriska L. helvus och mörk kokosriska L.
mammosus. Vid Mossbromossen står några gamla lärkträd Larix decidua. I mossmattan under ett par av dem växer, förutom lärksopp Suillus grevillei, även den sällsynta hålsoppen Boletinus cavipes. Ute på en närbelägen föryngringsyta har öronmussling
Pleurocybella porrigens påträffades på flera murkna tallstubbar.
I barrskogen växer flera skinnsvampar, bl a pulver
skinn Coniophora arida, granknotterskinn Hyph- odontia abieticola, strävt knotterskinn H. aspera, stor spindelgröppa Leucogyrophana mollusca, per
gamentsvamp Phlebiopsis gigantea, timmergröppa Serpula himantioides, Tomentella bryophila och T.
coerulea. Av tickorna på Käglan kan nämnas vadd- poring Anomoporia kamtschatica och gropticka Oligo
porus guttulatus. Den förstnämnda växer på en murken tallstubbe nära Alhambrastugan och den sistnämnda på en grov vindbruten gran vid Brotorp.
På en mindre körväg bland ljung Calluna vulgaris i mosand fann L. Carlsson hedfingers vamp Clavaria argillacea. I samma miljö påträffades även rodnande hartryffel Rhizopogon roseolus och gulbrun hartryffel intill rötter av tall, och gyttrad nästsvamp Nidularia deformis bland sågspån och vedrester vid ett timmer
upplag. I mossmattan under några gamla tallar växte både ljusbrun hjorttryffel Elaphomyces asperulus och grynig hjorttryffel E. granulatus. Hjorttryfflarna lever under markytan och är svåra att upptäcka. De parasiteras ibland av smal svampklubba Cordyceps ophioglossoides. Hittar man svampklubbor, så går det också att finna hjorttryfflar.
På en murken stam av björk nära Alhambrastugan insamlades en kollekt av slätnästing Diatrype stigma.
På fruktkroppen växte både dynrödgömming Nectria episphaeria och vit snyltskål Polydesmia pruinosa.
Ibland hamnar trädgårdsavfallet i skogen. Vid en avfallsplats nära Alhambrastugan växte puckel- bläcksvamp Coprinus acuminatus och fjällig bläck
svamp bland växtresterna. Blygrå brödkorgssvamp Cyathus olla fann vi på en annan avfallsplats nära Bredmossen.
Nyttinge-skogen
Nyttinge-skogen är ett mindre barrskogsområde omedelbart norr och nordost om två gårdar i byn Nyttinge i Glanshammar socken. Området utgörs av örtrik barrskog på kalkgrund. Skogen har gallrats försiktigt, och virkesuttaget har i huvudsak skett genom borttagning av torra och skadade träd. Delar av området har betats av nötkreatur ända in på 1970-talet. I Nyttinge-skogen ligger två större och ett mindre marmorbrott, numera nedlagda. Svam
parna i området har inventerats av L. Carlsson.
I Nyttinge-skogen har 13 taggsvampsarter påträf
fats, bl a gul taggsvamp, raggtaggsvamp och koppar- taggsvamp. En aprildag 1991 hittades fyra frukt
kroppar av bombmurkla under en gran. Lokalen skadades lindrigt av en traktor samma år, och sedan dess har inga fruktkroppar visat sig. Grangråticka och ängsticka har också påträffats. Ängstickan växte på störd mark intill två av marmorbrotten. En rost
brun och skinnartad svamp som växte på en död stam av brakved gäckade alla försök till bestämning.
Ovidiu Constantinescu vid Fytoteket i Uppsala be
stämde den till sist till Nematogonum ferrugineum, en imperfekt svamp som bara hade samlats en hand
full gånger i Sverige. Kakaofränskivling Hebeloma edurum, slemringad vaxskivling Hygrophorus glio- cyclus och gäckporing Oligoporus hibernicus är exempel på andra svampar i området.
N. Hakelierbesökte Nyttinge-skogen en september
dag 1994. Han intresserade sig mest för spindlingar och fann bl a Cortinarius calochrous var. coniferarum, kungsspindling C. elegantior, persiljespindling C.
sulfurinus, klubbspindling C. varius, lövviolspindling C. violaceus, bitterspindling, bullspindling, och strim- spindling. Han fann dessutom puckelkremla Russula caerulea, rökmusseron Tricholomafucatum och bitter taggsvamp.
Skala-marken
Skala-marken är det namn som brukas i folkmun på ett område med örtrik barr- och blandskog norr och nordost om gården Skala i Glanshammars socken i anslutning till en mindre förkastningsbrant. Området har en utsträckning av 1 km från väster till öster och en bredd av 500 m. Berggrunden utgörs av urbergs- kalk. Där finns flera marmorbrott där brytning före
kommit i olika etapper sedan 1940-talet. Naturen är starkt påverkad av all mänsklig aktivitet. Det finns ovanligt många markägare, vilka var och en på sitt sätt gallrat och avverkat skog. Skala-marken hyser därför många småbiotoper och en ovanligt rik kärl- växt- och svampflora.
Skala-marken besöktes flera gånger av N. Hakelier.
Ur hans anteckningar kan nämnas fagerspindling Cortinarius calochrous, C. calochrous var. conifer
arum, porslinsblå spindling C. cumatilis, koppar- spindling C. cupreorufus, C. gracilior, C. riederi, bullspindling, kantspindling, klubbspindling, krydd- spindling, kungsspindling och strimspindling. Han fann även kungschampinjon, kakaofränskivling och slemringad vaxskivling, och verifierade mina fynd av senapsfränskivling Hebeloma sinapizans och disk- vaxskivling Hygrophorus discoideus.
I barrskog på kalkgrund trivs det stora flertalet taggsvampar. I min förra uppsats (Nilsson 1986)
listade jag 12 arter från Skala-marken, nu har 21 arter påträffats. Av de mer ovanliga kan nämnas gyttrad taggsvamp Creolophus cirrhatus, slät tagg
svamp Sarcodon leucopus, bitter taggsvamp, blåfotad taggsvamp, koppartaggsvamp, sammetstaggsvamp och svartvit taggsvamp. Musseronsläktet Tricholoma är också väl representerat, 15 arter har påträffats. De mest sällsynta saknas, men här kan ändå nämnas bitter riddarmusseron T. aestunans, kastanjemusseron T. albobrunneum, ringmusseron T. cingulatum och kantmusseron T. sejunctum.
Först under 1980-talet började en mer systematisk inventering av svamparna. Tidigare var det främst den rika tillgången på rödgul trumpetsvamp Canta- rellus lutescens som lockade. Speciellt rikt är området kring marmorbrottet 400 m NO gården Skala. Här upptäcktes vit vedfingersvamp Lentaria epichnoa både på en murken aspstock och på murket granvirke.
Enkel lavklubba Multiclavula vernalis växer bland mossor och lavar på ett marmorblock. Barrklubb- svamp Clavariadelphus ligula visade sig i hundratal på barrmattan under några granar. Gultoppig finger- svamp Ramaria testaceoflava florerade i mossmattan.
Äggvaxskivling Hygrophorus karstenii hade sin enda växtlokal under några granar. Smal hattmurkla Helvetia elastica påträffades växande både i mossa på ett marmorblock och på kalkhaltig sand under sälg. Flatskål Peziza repanda, som normalt växer på murkna lövträdsstammar, växte här i mängder på sågspån av asp i gallrad blandskog.
I den östra delen av området, där har skogen karaktär av igenvuxen björkhage, gjordes det finaste fyndet. Vid några järnåldersgravar fann L. Carlsson 24 fruktkroppar av igelkottsröksvamp Lycoperclon echinatum bland gräs och örter intill en gravkulle.
Omkring marmorbrotten vid Skölv
Vid Skölv i Glanshammars socken började man bryta marmor för 60 år sedan. Brytningen har sedan pågått i olika perioder. Av ursprunglig natur återstår bara några små refugier, men tillsammans med all nyskapad natur erbjuds lämplig livsmiljö för många svampar. Intill de olika brotten finns flera ytor med kalkhaltig sand och gles vegetation, där man finner pokalmurkla Helvetia acetabulum, toppmurkla Mor- chella elata, bittersöt tråding Inocybe dulcamara, tårspröding Psathyrella lacrymabunda och disk- fränskivling Hebeloma mesophaeum. På torra grenar i sälgar, vanliga pionjärer på de nybrutna ytorna intill brotten, växer argusöga Merismodes anomalus, och på bladen videtjärfläck Rhytisma salicinum.
I områdets västliga del står några risiga tallar. De är växtplats för tallplätt Peniophora pini och blod- ticka Gloeoporus taxicola. Blodtickan trodde jag länge var sällsynt, men sedan jag upptäckt att den vanligen växer på torra grenar i levande tallar av risig hagmarkstyp blev den lätt att hitta. Purpurticka Ceriporia purpurea växer på murken lowed, här fann jag den på nakna aspgrenar i en rishög.
I områdets sydöstra del ligger en örtrik blandskog med ett elljusspår där svart pokalmurkla Helve Ila queletii och sprickskölding Pluteus ephebeus växer i kanten. I skogen intill elljusspåret fann jag i maj 1993 en pyrenomycet som växte på hymeniet av en gammal fnöskticka Fornes fomentarius. Nils Lund- qvist på Naturhistoriska Riksmuseet hade inget namn på den, men skickade en bit till Margaret Barr i Kanada. Det visade sig att det var en obeskriven art, som hon nu beskrivit under namnet Wegelina poly- porina med kollekten från Skölv som typmaterial (Barr 1998). I övrigt har arten påträffats i Skåne, Norra Tavastland i Finland och Ontario i Kanada.
Lars E. Kers, Stockholm, besökte Skölv en novem
berdag 1973. Han fann vit stjälkröksvamp Tulostoma niveum på tre lokaler (Kers 1978). N. Hakelier fann arten 1993 på en ny lokal i samma område. Denna sällsynta svamp växer i mossa på kalkblock (fig 6).
Kring Skävesunds gård
Naturen vid Skävesunds gård i Glanshammars socken är sedan gammalt känd för sin skönhet och artrike
dom. Gården ligger vid Hjälmarens norra strand och är omgiven av åkrar och betade hagmarker. Att vi befinner oss i gammal kulturbygd bekräftas av det stora gravfältet på grusåsen söder om gården.
Naturpark
Väster om gårdens huvudbyggnad ligger en natur
park med främst alm, ask, ek och lönn Acer platan- oides. Linder 1980-talet började parken växa igen.
Man tvingades då gallra trädbeståndet och släppa dit betesdjur som höll efter sly och högörter.
Naturparken är intressant för sin rikedom på ved
svampar. Vid besök under några höstdagar, har bl a ringmussling Pleurotus dryinus och fjällticka Poly- porus squamosus antecknats på levande lönn, Pholiota limonella, lönnticka Oxyporus populinus och sår- ticka på lönnstubbar, stubbläcksvamp Coprinus dis
seminatus, almskivling Hypsizygus ulmarius och ostronmussling Pleurotus ostreatus på stubbar av alm, almsprängticka Inonotus ulmicola på död ved i en avbruten almstam, sidenticka Trametes versicolor
SVENSK BOT. TIDSKR. 92 (1998) Svampar i Rinkaby och Glanshammar 257
Fig 4. Kameleontskål Caloscypha fulgens, en rödlistad art, i barrskog på kalkgrund vid Mantorp, Rinkaby sn. - Foto Åke Lindström 16 april 1993.
Caloscypha fulgens, a red-listed species, here growing in coniferous forest on lime.
på en murken björkstubbe, ekborstskinn Hymeno- chaete subfuliginosa på nakna, liggande grenar av ek och raggdvärgmussling Resupinatus trichotis på murkna grenar av ask och lönn.
Där parken övergår i betesmark växer en gammal berberis Berberis vulgaris där tuvgömming Cucurbi- taria berberidis, en pyrenomycet, lever på en torr stam, och gul brödkorgssvamp Crucibulum laeve på murken ved.
Ekhage
I en hage 400 m sydost om huvudbyggnaden finns flera gammelekar, varav de grövsta har en omkrets som överstiger 560 cm. De är sannolikt är 400 år gamla och har under åren sargats av både åska och rötsvampar. Ekarna hyser flera intressanta svampar.
Vid basen av de tre största växer oxtungssvamp.
Korallticka Grifola frondosa visade sig 1982 och 1991 vid basen av en stor ek. På en hög med förkol
nade ollon som en grävling krafsat fram växer ollon
skål Ciboria batschiana, en mörkbrun, 5-10 mm bred, skaftad skålsvamp (foto i Larsson 1997). En stor stubbe hyser rostöra Hymenochaete rubiginosa, på en mindre stubbe växer epålettsvamp Panellus stypticus. Blekticka Pachykytospora tuberculosa och klyvporing Schizopora paradoxa växer på en stor, grov gren som har fallit ned till marken efter ett åsknedslag. Av hagens marklevande svampar kan nämnas blodsopp Boletus luridiformis, pudrad tratt- skivling Clitocybe nebularis och trattnavling Pseudo- clitocybe cyathiformis.
Strandskog
Sydost om ekhagen sträcker sig ett tämligen sumpigt skogsområde ned mot Hjälmarens strand vid Präst- gårdsviken. Området utgjorde tidigare betad hag- mark, men efter det att betet upphört har det vuxit igen och övergått till skogsmark. Skogen har gallrats och utgör nu en spännande mosaik av blandskog, slyskog och örtrika alkärr.
I norra delen ligger ett torrare avsnitt med gran, björk och asp. 1 det området ligger flera vindfällen av främst asp. På asplågorna växer flera vanliga vedsvampar, som svedticka Bjerkandera adusta, pappersgröppa Byssomerulius corium, purpurskinn Chondrostereum purpureum, fjällmussling Crepi- dotus calolepis, blek blåticka Oligoporus subcaesius och zon ticka Trametes ochracea, samt de mindre vanliga apelticka Tyromyces fissilis och rökticka Bjerkandera fumosa. Vi finner även fruktkroppar av röddyna Hypocrea rufa på den murkna aspveden.
Vanligen ser man bara svampens konidiestadium (Trichoderma viride) som ett blågrönt mögel på murken lowed.
På klibbalar i de örtrika alkärren växer alticka Inonotus radiatus, ibland med strävticka på de gamla fruktkropparna. Vi har också hittat hasselticka som parasiteras av rödsnylting Hypomyces aurantius, en gulröd pyrenomycet. En sällsynt ticka, opalporing Physisporinus vitreus, växte på en grov och murken alstubbe. Klibbalama är också växtsubstrat för skikt
dyna Daldinia concentrica, och på marken har vi hittat stor alriska Lactarius lilacinus.
I alkärren finns flera snår av gråvide, ofta en guldgruva för vedsvampsälskaren. Vanliga är sälg- plätt Cytidia salicina, snurrkrös Exidia recisa, ockra- poring Junghuhnia nitida och eldticka Phellinus igniarius s. lat., mer ovanliga tofsskräling Phaeo- marasmius erinaceus och kantörs-poring.
Vi har under alla år letat efter trollhand (fig 3).
Den 27:e mars 1996 blev det napp då en fruktkropp upptäcktes i ett gråvidesnår vid Prästgårdsviken.
Vid samma besök var mängder av strån i ruggen av vass Phragmites australis intill Hjälmarens öppna yta infekterade av vassot Ustilago grandis. En vit och skinnartad svamp samlades också på en grov, naken stam av jolster Salix pentandra i strandkanten.
Kurt Hjortstam, Alingsås, svarade att det var en heterobasidiomycet vid namn Saccoblastiafarinacea.
Alkärr vid Sjöholmen
Vid Sjöholmen i Glanshammars socken ligger ett alkärr som tillhör Sticksjö gård och omfattar ungefär
1,5 ha. Det begränsas i norr av en enskild väg, i väster och söder av en låg strandvall med en körväg till en sommarstuga, och möter i öster Hjälmaren.
Klibbalen dominerar; i mindre grad förekommer hägg, björk, asp, brakved och olika viden. Alm och lönn har från ett närbeläget torp spridit sig ut i kanten av kärret. Markvegetationen är sparsam.
Vedsvamparna vid Sjöholmen är intressanta. Nät- ticka Ceriporia reticulata, bitterticka Oligoporus stipticus, glasticka, hasselticka och klyvporing har påträffats växande på murken klibbal. Bitterticka på klibbal är ovanligt, eftersom den arten normalt brukar växa på barrved.
Det finns gott om ski nnsvampar i alkärret. Eftersom de är svåra att bestämma samlade jag vid ett tillfälle ett tiotal kollekter. Deras identitet hade säkert fort
farande varit okända om jag inte haft förmånen att få hjälp av Kurt Hjortstam. Insamlingarna på klibbal var vaxknotterskinn Hyphodontia rimosissima, knöl- sporigt krämskinn Hypochnicium punctulatum, gryn- oljeskinn Sistotrema brinkmannii, Tomentella ellisii, mjölskinn Trechispora farinarea och guldvaxtagg- ing. Blötskinn Radulomyces confluens samlades på murken brakved. Insamlingarna från vide var pigg
plätt Basidioradulum radula och blått lackskinn Phlebiella tulasnelloidea, samt en gelésvamp vid namn Tulasnella eichleriana.
Fruktkroppen av piggplätt hade delvis en svart beläggning. Det var intressant. Nils Lundqvist be
stämde den till Helmintosphaeria corticiorum, en pyrenomycet som parasiterar på skinnsvamp. Det var den första insamling av denna art från Sverige.
Kommentarer till artlistan
Artlistan bygger till stor del på egna insamlingar och iakttagelser under åren 1987-1996. Jag har även tagit med några äldre uppgifter, samt fynd som har gjorts av andra.
Svampar som nämns i min tidigare uppsats (Nilsson 1986) har markerats med asterisk (*). Av artlistans totalt 402 svamparter tas 51 upp i den svenska rödlistan (Larsson 1997) under hotkategorierna 2 (sårbarar), 3 (sällsynt) eller 4 (hänsynskrävande).
Klassningen i hotkategorier har i artlistan markerats
”[hk 2]” etc.
Lokalerna anges sockenvis: R = Rinkaby; G = Glanshammar. För vissa arter nämns samtliga lokaler, men för de flesta ges endast exempel på någon eller några lokaler. Om ej alla lokaler i en socken nämns, anges det total antalet lokaler i socknen, t ex” R 6”.
SVENSK BOT. TIDSKR. 92 (1998) Svampar i Rinkaby och Glanshammar 259 Alla individer av en art inom en cirkel av 200 m
anses växa på samma lokal. Lokalerna anges med namnet på närmaste by eller gård. Läget anges när
mare genom att lokalen i görligaste mån hänförs till ruta om 100 x 100 m i rikets nät. De första siffrorna i koordinatsystemet (65 resp. 14) är gemensamma för alla lokaler, varför de har utelämnats. Lokalerna har således angivits med sex siffror, t ex ” Mantorp 810/706”, i stället för ”65810 14706". För de ved
levande och parasiterande arterna har jag angett växtsubstrat eller värdväxt.
Meddelare, samlare och personer som bestämt eller bekräftat insamlingar anges med signatur (se nedan). Fynd utan signatur är mina egna. Ett utrops
tecken (!) efter en signatur anger att jag har sett arten på lokalen, eller att jag har sett det insamlade mate
rialet. Herbariernas förkortningar (se nedan) har satts inom parentes.
Signaturer
AP Anna Pettersson, Jönköping DO Dan Olofsson, Norrköping EL Erik Larsson, Glanshammar HC Håkan Carlstedt, Gullspång (t) IN Ingvar Nordin, Göteborg KJ Klas Jaederfeldt, Jäma (S) JN Johan Nitare. Huskvarna KH Kurt Hjortstam, Alingsås LC Lennart Carlsson, Örebro LK Lars E. Kers, Färentuna LR Leif Ryvarden, Oslo (O) MB Margaret Barr, Sidney, Kanada MJ Mikael Jeppson, Trollhättan NH Nils Hakelier, Örebro (t) NL Nils Lundqvist, Strorvreta (S) OA Olof Andersson, Karlskrona (f) OC Ovidiu Constantinescu, Uppsala (UPS) RD Robert Daun, Jonsered
SJ Stig Jacobsson, Göteborg (GB) SR Svengunnar Ryman, Tierp (UPS) TS Tommy Svensson, Aby
AL Åke Lindström, Örebro ÅS Åke Strid, Åkersberga (S)
Herbarier
GB Botaniska museet, Göteborg O Botanisk museum, Oslo
S Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm UPS Fytoteket, Uppsala
Aphvllophorales - skinn, tickor, taggsvampar, f mgersvampar etc
Albatrellus syringae, ängsticka. R: Nasta 811/730 7.VI. 1983 LC! conf. LR (O). G: Nyttinge 809/773 12.IX.1986 LC!
conf. JN; Nyttinge 809/777 5.VIII. 1988 LC! conf. DO.
Samtliga lokaler på störd mark vid marmorbrott.
Amylostereum laevigatum, enskinn. R 6. G 6: Skävesund 739/778 en Juniperus communis 9.XI. 1989 conf. DO.
Anomoporia kamtschatica, vaddporing. G: Alhambrastugan 846/812 murken stubbe av tall Pinus sylvestris 4.X.
1990 det. DO.
Antroclia lindbladii, gråporing. R: Götavi 803/705 tall 17.X.1995. G 5: Alhambrastugan 846/813 granved och björkbark 3.VII.1991 conf. DO; Via 764/797 murken ekgren 28.IX.1991 conf. DO.
A. pulvinascens, veckticka [hk 4], R: Myrö 764/708 naken stam av asp Populus tremula 21.IX.1994 conf. DO;
Äsplunda 761/717 asp 23.V.1995 LC! det. LR (O).
A. serialis, knölticka. R 17: Norrängen 777/700 murken aspstubbe 9.X.1991 LC! conf. DO & ÅS. G 21.
A. sinuosa, timmerticka. R 17. G 15: Iljansjön 858/748 gran Picea abies 22.VII. 1985 det. HC.
A. xantha, citronticka. R: Ugglebo 802/718 tall 16.V.1985 det. HC; Ramstena 810/722 tall 2.X.1991 LC! det. DO.
G: Skäcklinge 804/792 aspstam 23.IV. 1990 LC! det.
DO; Iljansjön 861/748 tall 9.V.1995 conf. DO.
Antrodiella americana, kantörs-poring. R: Myrö 755/714 hassel Corylus avellana 4.X. 1996 conf. LR (O). G:
Skävesund 741/784 gråvide Salix cinerea 25.IX.1995 conf. DO. Båda på hymeniet av kantöra Hymenochaete tabacina.
A. hoehnelii, strävticka. R 8. G 6: Iljansjön 856/750 björk Betula sp. 1.X.1991 det. DO.
A. romellii, glasporing. R\ Myrö 755/713 murken aspgren 4.X. 1988 det. LR (O).
A. semisupina, glasticka. R 4: Myrö 753/707 vide Salix sp. 29.IX.1987 conf. TS; Myrö 752/713 asp 28.IX. 1996 det. LR. G 6: Husby 750/760 gråvide 26.VII. 1988 det.
TS; Iljansjön 859/748 sälg S. caprea, på hymeniet av kuddticka Phellinus punctatus 26.IX.1995 det. LR (O).
Athelia epiphylla mångformigt spindelskinn. R: Äsplunda 746/726 gråvide, delvis på hymeniet av kantöra Hymeno
chaete tabacina 3.X.1995 det. LR (O).
Auriscalpium vulgare, örtaggsvamp*. R 6. G 10: Skala 803/786 grankotte 13.IX.1990 conf. SJ (GB); Gäddeby 756/763 grankotte 23.V.1995 conf. ÅL.
Bankera violascens, grantaggsvamp. R: Mantorp 813/708 16.VIII.1984 LC!. G 4: Skala 804/786 14.IX.1991, IX. 1993 NH (S).
Basidioradulum radula, piggplätt. R 4. G 6: G Sjöholmen 747/803 vide 26.X.1996 conf. KH.
Bjerkandera fumosa, rökticka. R: Myrö 752/707 knäcke- pil Salix fragilis 29.IX.1987 conf. LR (O). G: Skäve
sund 747/784 asp 4.X.1994 conf. ÅL; Skävesund 750/
768 gråvide 23.X.1995.
Boletopsis leucomelaena, grangråticka* [hk 4], R 5: Man
torp 807/715 18.VIÜ.1988 LC!; Nasta 811/728 1 .IX. 1991.
G 7: Nyttinge 808/774 13.IX. 1990 LC! conf. DO; Skala 802/786 13.IX. 1990 LC! conf. DO. I barrskog på kalk
grund.
Fig 5.1 tallskog kan man hitta den mycket väldoftande blomkålssvampen Sparassis crispa. I Rinkaby och Glanshammar har den hittats på sju lokaler. - Närke, Löcknamon i Lerbäcks sn. Foto Bjöm Svensson 17 augusti 1992.
Sparassis crispa is a fragrant fungus found in pine forest. Seven localities are known in the two parishes.
«jäM WmM
■xjm
m'W-
l*iäyßäi; i
mem
Irjf'- iBk'
mm
% 7-fes(S'
b't ? ■
fs#V> »
Si»
If KV
