God kommunal verksamhet
Nöjda barn, elever och föräldrar
Resultat16
Resultatet redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på
enkätpåståendet. Resultat RO
Resultat
Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10
Nöjda föräldrar 86 89 90
Skolans tidigaredel (elevenkät och
föräldraenkät-skola) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10
Nöjda elever 96 91 91
Nöjda föräldrar 94 92 93
Skolans senaredel (elevenkät och
föräldraenkät-skola) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10
Nöjda elever 86 90 78
Nöjda föräldrar 91 94 89
Kommentarer:
Åtagande 09-10 Fritids
Alla barn/elever ska känna sig trygga under fritidshemmens verksamhetstid
Varje fritidsenhet utformar en bra informationsmodell till elever och föräldrar.
Fortsatt arbete med Livskunskap Skola
Alla barn/elever ska känna sig trygga under skolans verksamhetstid
Många är nöjda med skolan. På senaredelen ligger vi klart över genomsnittet, det beror på att skolan arbetar så aktivt med SET i alla åldrar, vi har fler drivande pedagoger som arbetar med SET på senaredelen.
Vi ser en sänkning på tidigaredelen, detta beror på att vi har haft en stor omorganisation och ombyggnad av flera av våra lokaler. Sänkningen är mindre än befarat.
På våra fritidshem ser vi en ökning men vi ligger under Huddinge-snittet. Vi är nöjda med detta och med tanke på våra ombyggnader och den stora omorganisation som skett är detta bra siffror.
Som helhet ser vi vilken stor nytta SET-arbetet gör. Skolan har schemalagda SET-lektioner och har rutiner och planering för att utbilda nyanställda. Vi har också reglbundna möten med SET-handledare. Vi kommer att arbeta vidare med en mer djupgående analys av vilken effekt SET-arbetet har under nästa år.
16 Resultatet grundar sig på enkätpåståenden ”Jag är nöjd med min skola” och ”Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns skola/på mitt barns fritidshem” i elev- och föräldraenkäterna”.
Ansvar och inflytande - delaktiga föräldrar
Mål VP 2009/VP 2010:
- Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i skolans och fritidshemmets arbete
Åtagande 2009/2010
Alla föräldrar ska uppleva att de ges möjlighet att vara delaktiga i fritidshemmens arbete
Resultatet redovisas med styrtal. Resultat RO
Etappmål
Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10
Delaktiga föräldrar 6,8 7,1 6,6 7,2 5,5 6,6
Skolans tidigaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10
Delaktiga föräldrar 8,1 8,1 8,0 8,8 6,2 7,9
Skolans senaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10
Delaktiga föräldrar 7,6 7,6 7,8 8,6 5,7 7,3
Analys av måluppfyllelse inom delaktiga föräldrar
I området finns många välutbildade föräldrar som har mycket höga krav på skolan. De vill gärna vara delaktiga ex. när det gäller vilken lärare deras barn skall ha. De önskar redan under de första åren få veta vilka lärare som kommer att ta vid de senare åren. Detta är inte möjligt.
Det är bra för skolan att så många föräldrar har en kritisk inställning för det gäller att vi ständigt försöker förbättra oss.
Fritidshem
Det har varit ett stort informationsflöde till föräldrarna under detta år. Vi har flyttat avdelningar, stängt av skolgården etc. Allt detta beror på vår ombyggnad, många föräldrar har upplevt att det är bristfällig information. Vi anser att det har varit för mycket information men att det har varit nödvändig information.
Åtagande för fritidshemmet 2010/2011
Få föräldrar mer delaktiga Åtgärder
Bjuda in till informationsmöten Uppföljning av åtgärder
Föräldraenkät vid läsårets slut
Åtagande för skolan 2010/2011
Få föräldrar mer delaktiga Åtgärder
Ordna kvällsföreläsningar Uppföljning av åtgärder
Föräldraenkät vid läsårets slut
7. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING
Kunskap
Mål VP 2009/VP 2010:
- Alla elever når de nationella kunskapsmålen.
Åtagande 2009/2010
Skolans elever ska på alla sätt stödjas och ges möjligheter att nå de nationella målen.
LUS
17 Andel av eleverna som bedömdes ha nått kunskapsmålen i svenska/svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3
18 andel av eleverna som bedömdes ha nått kunskapsmålen i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 5
19 Betyg, gymnasiebehörighet, minst G i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska.
20 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen
21 LUS = Läsutvecklingsschema, en mät- och uppföljningsmetod utarbetad av Bo Sundblad. Mätningen avser september och maj månad.
RO Kommun totalt Kommun etappmål
Skolans tidigaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/10 2010
Ämnesprov, kunskapsmål och betyg22 Egna skolan
Huddinges grundskolor
Åk 3 F P T F P T
Antal elever i skolår 3 31 45 76 520 566 1086
Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga
delprov i ämnesproven i skolår 3 74,2 64,4 68,4 69,2 61,7 65,3
Helhetsbedömning Sv, SvA och Ma 90,3 70,7 86,8 89,2 85,5 87,3
Åk 5 F P T F P T
Antal elever i skolår 5 37 35 72 519 509 1028
Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga
delprov i ämnesproven i skolår 5 75,7 48,6 62,5 62,0 62,2 57,7
Helhetsbedömning Sv, SvA, Ma och En 94,6 77,1 86,1 82,7 76,6 79,7 Andel elever som uppnådde målen i samtliga
ämnen i skolår 5 91,9 71,4 81,9 42,8 35,5 38,9
Åk 9 F P T F P T
Antal elever i skolår 9 25 41 66 513 592 1105
Genomsnittliga meritvärdet i skolår 9 244,6 218,2 228,2 220,7 203,6 211,6 Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga
ämnesprov i sv/sva, en och ma i skolår 9 72,0 68,3 69,7 61,6 60,6 61,0 Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i
svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik i skolår 9
92,0 97,6 95,5 87,1 89,5 88,4
Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i
minst 16 ämnen i skolår 9 88,0 97,6 93,9 84,6 83,6 84,1
Analys av måluppfyllelse inom kunskap
Vi ser en stor skillnad mellan flickor och pojkar på alla resultat. I åk 3 och 5 når flickorna bättre resultat än pojkarna, skillnaden är väldigt stor. I år 9 har flickorna högre meritvärde och pojkarna har högre andel godkända betyg i svenska, matematik, engelska. Dessutom har pojkarna större andel med godkänt i 16 ämnen även här är skillnaden stor. Vi har observerat detta i vårt pågående genusprojekt och kommer att arbeta med detta nästa år.
Tidigaredel
År 3
Lärarna tycker att de nationella proven varit väldigt omfattande. Vi ser en klar förbättring sedan förra året i resultaten. Vi har gjort en stor omorganisation på skolan inför detta år. Nu arbetar våra åldershomogena klasser närmare varandra. Lärarna har kunnat dela upp ämnen emellan sig och arbeta med olika grupper. Det spelar även roll att det är andra året som proven genomförs. Skillnaden mellan pojkar och flickor har sjunkit kraftigt, även här har omorganisationen bidragit till bättre måluppfyllelse. LUS-resultaten är inte nöjaktiga. Vi har höjt våra resultat med 3 % men det är fortfarande 48 % som inte nått adekvat luspunkt.
22 Resultaten avser läsåret 2008/2009. Resultat för kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper eller
ÅK5
Resultaten i år 5 är bättre än förra året när det gäller elever som bedöms klara de nationella målen. Vi har arbetat målmedvetet i våra femmor med att rikta stödåtgärder till dem.
Däremot när det gäller andel som uppnådde målen på samtliga prov har det skett en sänkning denna sänkning står pojkarna för. Flickorna har höjt sina resultat. Det är väldigt stor skillnad mellan könen. Vad detta beror på kommer vi att låta vår genusgrupp arbeta med.
Åk6
Lus-resultaten har ökat markant vilket är glädjande. Det kan bero på att lärarna har varit bättre på att registrera resultaten. Det är dock fortfarande 15 % som inte nått adekvat lus-punkt Senaredel
Meritvärdena har ökat från 222 till 228 poäng
Andelen som klarade samtliga delprov på de nationella proven har även de ökat något.
Andel som fick minst G i sv/eng/ma har sjunkit med 2 % Andelen elever som fick minst G i 16 ämnen sjönk med 2 %.
Alla dessa svängningar är inom ramen för årliga skillnader. Resultaten är bättre än våra etappmål. Det finns dock en viss diskrepans mellan könen.
Lusresultaten är inte full ut registrerade, detta är någonting vi får åtgärda direkt i höst.
Slutsatser
Vi ser en stor skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller resultaten, vad detta beror på måste vi arbeta med under kommande läsår. En fundering är att det handlar om mognad i de lägre åldrarna och att pojkarna bara gör det som är nödvändigt för att klara sig vidare in på gymnasiet för de äldre eleverna. Vi måste även diskutera hur vi ska göra med elevernas läsinlärning så att vi får en bättre läsutveckling på skolan.
Utveckling och lärande - huvudprocess
Mål VP 2009/VP 2010:
- Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling
- Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet
- Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö
- Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer - Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling
Åtagande 2009/2010
Fritidshemmen har en verksamhet som stimulerar och utmanar eleverna i deras lärande.
Skolan har en verksamhet som stimulerar och utmanar eleverna i deras lärande.
Alla elever ska uppleva att de får goda möjligheter att samtala om sitt lärande.
Resultatet redovisas med styrtal. Resultat RO
Etappmål
Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10
Lärande 7,1 7,1 7,1 7,6 6,0 7,3
Åtgärdsprogram - stödprocess
Mål VP 2009/VP2010:
- Alla barn och elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att nå kunskapsmålen.
Åtagande 2009/2010
Alla elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att kunna nå målen.
Rektorsområdet kan använda bilaga 7, som underlag till analys av måluppfyllelse.
Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande
Fritidshem
Under våren har fritidshemspersonalen utbildats i att skriva ÅP. Vi behöver till nästa läsår skapa tid för lärarna och fritidshemspersonalen så att de kan gå igenom vad som behöver skrivas i ÅP när det gäller gemensamma elever.
Skola:
Vi behöver ett år till på oss för att kunna utvärdera användandet och utförandet av
åtgärdsprogram på ett korrekt sätt. Under året har flera utbildningsinsatser genomförts för skolans pedagoger. På vår skola finns behov av fler ÅP . Vi har också pedagogiska planer, som inte finns med i statistiken. Vi är ändå nöjda med det, som vi hittills gjort. Arbetet med åtgärdsprogram har gjort att dokumentationen blivit bättre och pedagogerna har blivit mer observanta. Vi behöver få fler pedagoger medvetna om hur man skriver ÅP med hög kvalitet.
Åtagande för fritidshemmet 2010/2011
Bli mer delaktiga i framtagandet av ÅP Åtgärder
Skapa fler tillfällen för personalmöten skola-fritids Uppföljning av åtgärder
Vid utvärderingsdag i vår.
Normer och värden - huvudprocess
Mål VP 2009/VP2010:
- Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö.
Åtagande 2009/2010 Fritidshem
Alla barn/elever ska känna sig trygga under fritidshemmens verksamhetstid
Varje fritidsenhet utformar en bra informationsmodell till elever och föräldrar.
Fortsatt arbete med Livskunskap Skola
Alla barn/elever ska känna sig trygga under skolans verksamhetstid
Detta analyseras även under nöjda invånare.
Resultatet redovisas med styrtal. Resultat RO
Etappmål
Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10
Trygghet 8,0 8,3 7,7 8,3 6,8 7,9
- Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor
Åtagande 2009/2010
Likabehandlingsplanens innehåll och arbetssätt ska förankras bland medarbetare och elever.
Uppgifterna nedan är tagna ur Plan mot diskriminering och kränkande behandling, punkt 7.
Åtagande för skolan 2010/2011
Alla elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att kunna nå målen.
Minska skillnaderna mellan pojkar och flickor i våra resultat Åtgärder
EHT följer upp vilka som har ÅP
Genusgruppen analyserar vad skillnaderna beror på Uppföljning av åtgärder
EHT utvärderingsdag i vår
Kontinuerligt under året.
Analys av måluppfyllelse inom normer och värden
Skolgården är en byggarbetsplats där stora bilar dagligen kör fram och tillbaka. Även om det finns ledsagare med är detta ett orosmoment. Gården är också avspärrad delvis vilket gör att den är klart förminskad. Detta gör att de yngre barnen oftare kommer i konflikt med varandra, de har ingen stans att ta vägen. Vi antar att när skolgården är färdigställd kommer våra siffror att öka för de yngre eleverna igen.
Enligt en kartläggning som gjorts ang. trygghet är ett antal elever särskilt flickor otrygga på toaletterna samt i omklädningsrummen på Östra gymnasiet. Det är dock väldigt glädjande att siffrorna för de äldre eleverna har stigit från en redan hög nivå. Detta beror på att vi har arbetat aktivt med SET sedan många år. Det är också viktigt för skolan att det är så många pedagoger som vill driva SET framåt och att det är pedagoger från alla årskurser.
Åtagande för fritidshemmet 2010/2011
Få en tryggare utemiljö.
Åtgärder
Skapa en trivsam och stimulerande skolgård när ombyggnationen är klar.
Uppföljning av åtgärder
På utvärderingsdagen i vår.
Åtagande för skolan 2010/2011
Skapa trygghet runt toaletterna Åtgärder
Byta lås och se till att toaletterna städas oftare.
Uppföljning av åtgärder
På utvärderingsdagen i vår.
Ekosystem i balans
Mål VP 2009/VP 2010:
- Alla elever förstår grundläggande ekologiska sammanhang
Åtagande 2009/2010
Alla elever förstår grundläggande ekologiska sammanhang
Resultatet redovisas med styrtal. Resultat RO
Resultat RO
Högsta resultat RO
Lägsta resultat RO
Kommun totalt
Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10
Ekosystem i balans 8,2 8,1 9,8 6,5 7,8
Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10
Ekosystem i balans 6,4 7,0 10,0 4,7 5,8
Analys av måluppfyllelse inom ekosystem i balans
Skillnaden är fortfarande väldigt stor mellan Trångsundsskolans högsta och lägsta resultat. Då ledningen till hälften är ny har detta blivit eftersatt, vi kommer att lyfta fram detta mer under nästkommande år.
8. UPPFÖLJNINGAR SOM GÖRS I SKOLAN 2010/2011
Månad Vad följs upp Metod Ansvar
September LUS23-uppföljning Rektor
Pedagoger
November Kontinuitet i lärandet Förskola-förskoleklass
November LUS -uppföljning Rektor
Pedagoger Januari/
Februari
Elevernas uppfattning om skolverksamheten
Föräldrarnas uppfattning om skolverksamheten
Föräldrarnas uppfattning av fritidshemsverksamheten
Mars-juni Skola och omvärlden Självvärdering Rektor
Arbetslagsledare
Maj LUS -uppföljning Rektor
Pedagoger Juni Elevernas ämneskunskaper i basämnena i skolår 3 24
Elevernas ämneskunskaper i basämnena i skolår 5 25
Elevernas ämneskunskaper i basämnena26
Elevernas ämneskunskaper i minst 16 ämnen 27
Nationella prov
Juni Skolans kvalitetsredovisning 2010/2011 och arbetsplan 2011/2012 färdigställs
Rektor
23 LUS- Läs- och utvecklingsschema, en mätmetod utarbetad av Bo Sundblad.
24 Här mäts andelen elever som bedöms uppnå målen i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3.
25 Här mäts andelen elever som bedöms uppnå målen i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 5.
26 Här mäts andel elever som fick minst godkänt betyg i basämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik.
27 Här mäts andel elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i åk 9.
Åtagande för skolan 2010/2011
Skolans styrtal ska bli mer lika, de lägsta ska höjas Åtgärder
Lärarna ska lyfta denna fråga i klasserna för att komma fram till ett fungerande arbetssätt
Uppföljning av åtgärder
Elev- och föräldraenkät
BILAGOR Bilaga 1
Grundskolenämndens målbild 2010
Vision: Delaktighet
Verksamhetsidé: Vi rustar barnen och eleverna för livet
Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Effektiva processer redovisas inte i rektorsområdets kvalitetsredovisning-arbetsplan. De strategiska målen redovisas i grundskolenämndens verksamhetsberättelse.
Mätsystem och styrtal
Mätsystem
När det gäller de två övergripande målen Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling har resultaten till allra största del tagits fram genom barn- och utbildningsförvaltningens årligen återkommande enkätundersökning som riktas till samtliga elever och föräldrar.
Styrtal
Ett styrtal är ett resultatmått (kvalitetsindex) med ett värde mellan minst 0 och maximalt 10. Styrtalen grundas på olika data. Vissa styrtal är framtagna utifrån flera sammanvägda resultat. Styrtalen är en form av mått på elevernas och föräldrarnas upplevelser av verksamheten.
Vår avsikt med att använda styrtal som resultatmått är att dessa ska vara till stöd för såväl analys av måluppfyllelse som förbättrings- och utvecklingsarbete.
Störst nytta med styrtalen är vid jämförelser med tidigare års resultat och på
rektorsområdesnivå. Nivån och förändringarna av styrtalsvärdet från ett år till ett annat ger oss värdefulla utgångspunkter till den kvalitativa analysen.
Styrtalen ska aldrig användas utan att hänsyn till andra kvalitativa överväganden. De riskerar då bli missvisande. Därför kompletteras styrtalen med lokalt gjorda erfarenheter och
utvärderingar och analyserna görs av rektor, skolledning, personal, elever och föräldrar.
Kunskapsresultat
Resultaten när det gäller nämndmålet Kunskap baseras på andelen uppnådda kunskapsmål (tidigaredelen, åk 3 och 5) och betyg (åk 9).
Kunskap-åk3, visar hur stor andel av eleverna som nått kursplanemålen för svenska, svenska som andraspråk och matematik i åk 3.
Kunskap-åk 5, visar hur stor andel av eleverna som uppnått kursplanemålen i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik i åk 5.
Kunskap-behörig nat.progr., anger hur stor andel elever, som har minst godkänt betyg i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Kunskap-minst G i 16 ämnen, visar hur stor andel elever som fått minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i åk 9.
Påståenden
Vi använder oss av påstående för att få fram styrtal till nämndmål och för att vi ska få hjälp i vår analys av måluppfyllelse. Vår ambition är att ett påstående ska vara tydlig och lätt att förstå, samt att mätning ska kunna genomföras under kontrollerbara former på samma sätt år efter år. För att vi ska kunna nyansera analysen använder vi för det mesta flera påståenden än en för att illustrera graden av måluppfyllelse per nämndmål.
Varje påstående väger lika vid sammanvägningen till ett styrtal för nämndmålet.
När det gäller nämndmålet Ansvar och inflytande använder vi exempelvis två påståenden i elevenkäten som indikatorer. Påståendena fokuserar två kompletterande aspekter av inflytande och delaktighet.
1) Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen 2) Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter i skolan
Styrtal från elevenkät
För att en skolenhet ska erhålla styrtal 10 krävs att samtliga som besvarat enkäten instämt helt i alla påståenden. Styrtalet 0 erhålls när samtliga som besvarat enkäten svarat instämmer inte alls. Om samtliga elever använt svarsalternativ 3 (instämmer ganska mycket) erhåller skolan styrtalet 6,7.
Så här räknar vi om en fyrgradig skala till en skala med värden från 0 till 10:
Svarsalternativ Stämmer inte
Styrtal från självvärdering
Nämndmålet Skola och omvärlden mäts med en självvärderingsmetod, vilken genomförs av pedagoger i enheternas arbetslag. Arbetslagen tar ställning till sex olika svarsalternativ.
Så här räknar vi om en sexgradig skala till en skala med värden från 0 till 10:
Svarsalternativ 1 2 3 4 5 6
Styrtalsgrundande
värde 0 2 4 6 8 10
Tillförlitlighet - 70 procent svar krävs
För att styrtal ska räknas fram krävs vid enkätundersökning att svarsfrekvensen uppgått till minst 70 procent, samt att det interna bortfallet (ej besvarade påståenden) understiger 30 procent.
Mål där styrtal inte tas fram
Det finns nämndmål där inga styrtal tas fram. Detta kan bero på att mätningar för dessa mål ännu inte har utvecklats eller att nämnden valt andra sätt att redovisa än med styrtal.
Detta gäller för:
övergripande mål
Likabehandling
Utveckling och lärande – stöd
Mångfald och jämställdhet
Valfrihet med kvalitet
Elevenkät 2010 – Tidigaredel
Bilaga 2Resultaten (%) visar elevernas uppfattningar
Trygghet 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %
1* Jag trivs med mina kamrater i skolan 0 0 0 0 13 4 110 38 168 58 2* De vuxna i skolan bemöter mig på ett respektfullt sätt 0 0 1 0 13 4 125 43 152 52 3* Min skola arbetar för att förhindra att elever blir mobbade 0 0 0 0 23 8 83 29 185 64
4* Jag känner mig trygg i skolan 0 0 4 1 18 6 80 27 189 65
Ansvar och inflytande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 5* Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen 0 0 1 0 33 11 125 43 132 45 6* Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter i skolan 0 0 0 0 9 3 96 33 186 64
Miljö 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %
7* Genom skolans undervisning får jag förståelse för olika miljöfrågor 1 0 3 1 26 9 107 37 154 53
Lärande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %
8* Jag känner till skolans kunskapsmål 0 0 2 1 20 7 111 38 158 54 9* Jag är med och tar fram min individuella utvecklingsplan, (IUP) 1 0 2 1 10 3 84 29 194 67 10* Jag är med och planerar mitt skolarbete 0 0 7 2 24 8 105 36 155 53 11* Jag är med och utvärderar mitt skolarbete 1 0 2 1 13 4 86 30 189 65 12* I skolan samarbetar jag med andra elever 0 0 1 0 19 7 95 33 176 60 13* Jag pratar om mitt lärande i skolan 2 1 8 3 29 10 132 45 120 41 14* Jag får det stöd av skolan som jag behöver för mitt skolarbete 0 0 2 1 14 5 85 29 190 65 15* Jag vet hur det går för mig i skolarbetet 1 0 5 2 16 5 113 39 156 54 16* Jag är nöjd med mina resultat i skolan 1 0 3 1 15 5 98 34 174 60
Folkhälsa 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %
17* I skolan får jag lära mig vad jag ska äta för att må bra 0 0 10 3 34 12 102 35 145 50 18* Skolan arbetar för att jag ska röra på mig 1 0 2 1 17 6 87 30 184 63 19* Jag får tillräckligt med tid för att göra mina uppgifter i skolan 2 1 9 3 21 7 116 40 143 49 20* Det är arbetsro på mina lektioner 1 0 17 6 88 30 136 47 49 17
Övrigt 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %
21 Jag är nöjd med min skola 0 0 10 3 18 6 69 24 194 67
Elevenkät 2010 - Senaredel
Bilaga 3Trygghet 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %
1* Jag trivs med mina kamrater i skolan 1 0 2 1 6 3 60 25 168 71 2* De vuxna i skolan bemöter mig på ett respektfullt sätt 0 0 4 2 8 3 112 47 113 48 3* Min skola arbetar för att förhindra att elever blir mobbade 0 0 10 4 23 10 87 37 117 49
4* Jag känner mig trygg i skolan 0 0 4 2 6 3 53 22 174 73
Folkhälsa 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %
5* I skolan får jag lära mig vad jag ska äta för att må bra 0 0 18 8 48 20 93 39 78 33
6* Jag äter lunch i skolan 0 0 7 3 21 9 74 31 135 57
7* Skolan arbetar för att öka min förståelse för drogers risker 1 0 34 14 41 17 69 29 92 39 8* Skolan arbetar för att jag ska röra på mig 0 0 8 3 27 11 98 41 104 44 9* Jag får tillräckligt med tid för att göra mina uppgifter i skolan 0 0 6 3 24 10 114 48 93 39 10* Det är arbetsro på mina lektioner 1 0 9 4 47 20 151 64 29 12
Miljö 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %
11* Genom skolans undervisning får jag förståelse för olika miljöfrågor 2 1 13 5 35 15 101 43 86 36
Lärande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %
12* Jag känner till skolans kunskapsmål 0 0 9 4 24 10 93 39 111 47 13* Jag är med och tar fram min individuella utvecklingsplan, (IUP) 0 0 3 1 17 7 70 30 147 62 14* Jag är med och planerar mitt skolarbete 0 0 5 2 39 16 103 43 90 38 15* Jag är med och utvärderar mitt skolarbete 1 0 7 3 28 12 90 38 111 47 16* I skolan samarbetar jag med andra elever 1 0 4 2 13 5 101 43 118 50 17* Jag pratar om mitt lärande i skolan 0 0 9 4 38 16 103 43 87 37 18* Jag får det stöd av skolan som jag behöver för mitt skolarbete 0 0 6 3 17 7 92 39 122 51 19* Jag vet hur det går för mig i skolarbetet 1 0 5 2 20 8 86 36 125 53 20* Jag är nöjd med mina resultat i skolan 2 1 9 4 37 16 102 43 87 37
Ansvar och inflytande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 21* Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen 0 0 11 5 57 24 120 51 49 21 22* Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter i skolan 2 1 3 1 15 6 102 43 115 49
Övrigt 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %
23 Jag är nöjd med min skola 1 0 6 3 18 8 68 29 144 61
24 Jag har blivit rättvist bedömd i förhållande till betygskriterierna 28 12 25 11 22 9 68 29 94 40 Resultaten (%) visar elevernas uppfattningar.
Instämmer
Föräldraenkät/Skola, 2010 – tidigaredel
Bilaga 4Resultaten (%) visar föräldrarnas uppfattningar.
Trygghet 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %
1* Mitt barns skola arbetar för att förhindra att elever blir mobbade 4 1 4 1 30 6 267 56 168 36
1* Mitt barns skola arbetar för att förhindra att elever blir mobbade 4 1 4 1 30 6 267 56 168 36