Kvalitetsredovisning 2009/2010 Arbetsplan 2010/2011. För Trångsundsskolan

(1)

Kvalitetsredovisning 2009/2010 Arbetsplan 2010/2011

För Trångsundsskolan

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. SAMMANFATTNING - BEDÖMNING AV REKTORSOMRÅDETS KVALITET OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN ... 4

SKOLA ... FEL!BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. FRITIDSHEM ... FEL!BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 2. SAMMANFATTANDE RESULTAT ... 5

NÖJDA INVÅNARE – GOD KOMMUNAL VERKSAMHET ... 6

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING ... 6

3. NÄMNDMÅL DÄR REKTORSOMRÅDET HAR DOKUMENTERADE PROCESSER/HANDLINGSPLANER ... 8

NÖJDA INVÅNARE... 8

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING ... 8

4. SKOLANS VERKSAMHET OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ... 8

NYCKELTAL OCH KOSTNADSFÖRDELNING ... 9

LEDNINGSDEKLARATION ... FEL!BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. VERKSAMHET ... FEL!BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. ORGANISATION ... FEL!BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 5. DELAKTIGHET I FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN/ARBETSPLANEN ... 12

6. NÖJDA INVÅNARE ... 13

GOD KOMMUNAL VERKSAMHET ... 13

KUNSKAP ... 15

UTVECKLING OCH LÄRANDE - HUVUDPROCESS ... 18

ÅTGÄRDSPROGRAM - STÖDPROCESS ... 19

NORMER OCH VÄRDEN - HUVUDPROCESS ... 20

LIKABEHANDLING - STÖDPROCESS ... 20

EKOSYSTEM I BALANS ... 22

BILAGOR ... 24

GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2010 ... 24

MÄTSYSTEM OCH STYRTAL ... 24

ELEVENKÄT 2010–TIDIGAREDEL BILAGA 2 ... 27

ELEVENKÄT 2010-SENAREDEL BILAGA 3 ... 28

FÖRÄLDRAENKÄT/SKOLA,2010– TIDIGAREDEL BILAGA 4 ... 29

FÖRÄLDRAENKÄT/SKOLA,2010- SENAREDEL BILAGA 5 ... 30

FÖRÄLDRAENKÄT/FRITIDSHEM –2010 BILAGA 6 ... 31

STÖD –ÅTGÄRDSPROGRAM BILAGA 7 ... 32

FÖRÄLDRAENKÄT ÖVERGÅNG FÖRSKOLA-FÖRSKOLEKLASS BILAGA 8 ... 33

(3)

K

valitetsredovisningen

för skolan har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Ragnar Åsbrink.

Enhetens kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder.

Enhetens kvalitetsredovisning bygger på resultat av mätningar av målen i

grundskolenämndens verksamhetsplan för 2009 (VP 2009) och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2009/2010.

Kommunens och skolornas kvalitetsredovisningar är offentliga handlingar och finns tillgängliga på Huddinge kommuns webbplats (www.huddinge.se).

A

^rbetsplan

Kvalitetsredovisningen med åtaganden för ökad måluppfyllelse, används som underlag till de avsnitt i detta dokument som utgör arbetsplan/överenskommelse för kommande läsår.

Enheternas arbetsplan beskriver åtagande som ska genomföras för kommande läsår utifrån målen i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2010 (VP 2010). En överenskommelse att verksamheten bedrivs enligt planens åtagande, samt inom ramar för lagar och förordningar och given budget, träffas mellan verksamhetschef för grundskolan och enhetens rektor.

Huddinge den

För barn- och utbildningsförvaltningen För Trångsundsskolan

Namnteckning Namnteckning

Inga-Lill Lidström

Namnförtydligande Namnförtydligande

Verksamhetschef Rektor

Kontaktuppgifter:

Rektor: Inga-Lill Lidström Adress: Löparvägen 4 Telefon: 08-535 354 62

Skolans hemsida: http://grundskolor.huddinge.se/trangsundsskolan/

(4)

1. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING

Skola

Det är en positiv bild som visar sig när man studerar siffror och statistik för läsåret 2009- 2010. En del resultat når inte upp till skolans etappmål medan andra överstiger. De etappmål som inte nåtts rör föräldrars delaktighet. Vi kommer att arbeta mer med detta under

kommande år och bl. a ordna kvällsföreläsningar. Siffrorna för elevernas ansvar och

inflytande har sjunkit något och därför måste arbetet inom detta område utvecklas ytterligare.

Vi kommer att ta upp detta under ämnesfördjupningslektionerna.

Vi ser en stor skillnad mellan flickor och pojkar på alla resultat. I år 3 och 5 når flickorna bättre resultat än pojkarna, skillnaden är väldigt stor. I år 9 har flickorna högre meritvärde och pojkarna har högre andel godkända betyg i svenska, matematik, engelska. Dessutom har pojkarna större andel med godkänt i 16 ämnen även här är skillnaden stor. Vi har observerat detta i vårt pågående genusprojekt och kommer att arbeta med detta nästa år.

Resultaten på Nationella proven i år 3 har förbättrats och är nu högre än kommunens genomsnitt. Pojkarna visade på betydligt lägre resultat än flickorna. Denna skillnad visar sig inte på resultaten i år 5 och där har skolan ett något högre värde än kommunens genomsnitt. I år 9 är det ca 69,7% av eleverna som blivit godkända på samtliga delprov, här var det fler flickor än pojkar som blev godkända. 95,4% av eleverna i år 9 hade betyg i 16 ämnen, ett gott resultat om man jämför med kommunens genomsnitt. När det gäller meritvärde-betyg har flickorna betydligt högre värde än pojkarna.

Matematik är fortfarande det ämne där flest elever inte lyckas. Detta område har varit prioriterat under läsåret men det måste få ytterligare fokus under nästa läsår. Det handlar om att fortsätta att föra en diskussion om matematikmetodik/didaktik som är anpassad till de krav de nationella proven ställer och att ägna tid åt att gå igenom läromedlen och jämföra dem med målen för att säkerställa att eleverna får möjlighet att arbeta med alla moment. En

matematikutvecklingsgrupp med representation av lärare från yngre till äldre elever har regelbundna möten på skolan.

Vad gäller resultaten på elev- och föräldraenkäterna så är resultaten för trygghet goda liksom delaktiga föräldrar för både tidigare- och senaredelen. Dock har vi inte nått upp till

etappmålen vad gäller föräldrar och tidigaredelen för elever. En förklaring till detta kan vara den stökiga skolgården, som krympt eftersom vi har ombyggnation och trafikkaoset på morgnar och eftermiddagar också mycket beroende på ombyggnation. Enligt kartläggning av elevernas trygghet känner ett antal elever särskilt flickor sig otrygga på toaletterna.

Fortfarande finns arbete att göra när det gäller delaktiga elever i skolan samt delaktiga föräldrar på fritids även om siffrorna även där är bra. Det ska också fortsättningsvis göras tydligt – för föräldrar såväl som elever - hur man i de olika klasserna resonerar kring läxor, prov och redovisningar. Syftet är att öka föräldrarnas möjligheter att vara delaktiga och stödja eleverna i deras och skolans arbete. I övrigt gäller det för skolans ledning att kontinuerligt hålla sig à jour med klimatet i klasserna. Emellanåt uppstår problem kring strukturer eller lärarfrånvaro med många vikarier. Då kan det snabbt bli en situation, som negativt påverkar trygghet, lärande och trivsel.

Siffrorna för folkhälsa har ökat för senaredelen, men de borde vara ännu högre. Detta område var ett åtagande för hela skolan i syfte att allmänt utveckla verksamheten inom detta område och höja styrtalen. Ett medvetet arbete vad gäller maten bedrivs av restaurangchefen och HK- läraren. Kanske är det därför vi har höga siffror för senaredelen.

(5)

Skolan har under läsåret varit aktiv i internationaliseringssträvanden och har haft studiebesök från Nederländerna och Italien. Samarbete med Finland har pågått. Ett utbyte mellan

spanskelever och en skola på Kanarieöarna har skett liksom ett litteraturprojekt som avslutades i Grekland.

I övrigt gäller att säkra det goda arbetet och bevaka den goda utvecklingen och därmed även resultaten.

Trångsundsskolan är en spännande och väl fungerande skola med medarbetare som är kunniga och engagerade och med en genuin vilja att kontinuerligt förbättra och utveckla verksamheten. Skolans olika inriktningar berikar och det är en utmaning att hålla ihop enheten och visa att skolan inte är flera utan en enhet.

Fritidshem

Fritidshemmens goda arbete utifrån tidigare analys har gett resultat i form av något högre styrtal än förra året även om man inte nådde upp till etappmålen på samtliga punkter.

Styrtalen ligger dock lika eller något över kommunens.

Styrtalet för ansvar och inflytande har sjunkit något från 5,7 till 5,5. Fritidshemmen har varit hårt belastade då vi har haft väldigt bristfälliga lokaler. Vi har fått flytta ihop två avdelningar till en och har haft tre stora avdelningar. Detta gör att eleverna inte har kunnat vara med och bestämma så mycket som det är önskvärt över verksamheten. Dessa problem kommer delvis att kvarstå under 2010-2011 men när vi är klara med ombyggnaden av skolan kommer det att skapas mycket bättre förutsättningar att bedriva en bra fritidsverksamhet. Tilläggas bör att personalen gör ett fantastiskt jobb under rådande omständigheter. Fritidshemmens arbetslag har arbetat konstruktivt med veckoplaneringar och informationsmöten där elevernas idéer tas till vara.

Vuxentätheten i skolbarnsomsorgen är något lägre än kommunen i övrigt (30,3 barn per vuxen jämfört med 29,9), även kostnaderna per barn är lägre än kommunen i övrigt. Orsaken till detta är förmodligen att skolan är en välfungerande skola som många söker till. Vi har därför tagit emot allt fler elever och vissa elevgrupper är stora.

2. SAMMANFATTANDE RESULTAT

Resultaten i tabellerna nedan är till största delen hämtade från elevenkät och föräldraenkät- fritidshem, vilket är specificerat i respektive tabell. I tabellen med rubriken Delaktiga föräldrar är det förutom föräldraenkät-fritidshem även föräldraenkät-skola som ligger till grund för resultaten. Tabellen kunskap presenterar elevresultat från ämnesprov (nationella prov) för årskurs 3 och 5 och betyg för årskurs 9. Kontinuitet i lärande redovisar resultat från en föräldraenkät och Skola och omvärlden redovisar resultat från en av personalen gjord självvärdering.

(6)

Nöjda invånare – god kommunal verksamhet

Resultatet redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på

enkätpåståendet. ^ResultatRO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10

Nöjda föräldrar 86 89 90

Skolans tidigaredel (elevenkät och

föräldraenkät-skola) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10

Nöjda elever 96 91 91

Skolans senaredel (elevenkät och

Delaktiga föräldrar

Resultatet redovisas med styrtal.

Resultat RO

Etappmål RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10

Delaktiga föräldrar 6,8 7,1 6,6 7,2 5,5 6,6

Skolans tidigaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10

Skolans senaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10

Hållbar samhällsutveckling Kunskap⁵

Utveckling och lärande

Resultatet redovisas med styrtal. ^ResultatRO

Etappmål RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Lärande 7,1 7,1 7,1 7,6 6,0 7,3

Ansvar och inflytande 5,7 5,7 5,5 6,2 4,4 5,8

Folkhälsa 7,2 -- 7,2 7,8 6,6 7,4

1 Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3

2. Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik åk 5

3 Betyg, gymnasiebehörighet, minst G i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska

4 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen

5 Resultaten avser läsåret 2009/2010. Resultat för kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper eller Resultatet redovisar andel

(%) elever.

Resultat RO

Etappmål RO

Resultat

RO Kommun totalt

Skolans tidigaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/10

Kunskap - åk 3 ¹ - 76,5 80 86,8 87,3

Kunskap - åk 5 ² 83,3 83,8 84 86,1 79,7

Skolans senaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/10 Kunskap - Behörig

nat.progr.år 9 ³ 96,8 98,7 95 96,9 88,4

Kunskap – Minst G i

16 ämnen åk 9 ⁴ 93,5 96,2 91 95,4 84,1

(7)

Skola och omvärlden (personal) -- -- -- --

Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10

Lärande 8,5 8,5 8,3 9,1 7,7 8,1

Folkhälsa 7,9 -- 7,5 8,9 6,4 7,5

Kontinuitet i lärandet (föräldraenkät) 8,4 -- 7,7 -- -- 7,4

Skola och omvärlden ^(personal) -- -- -- --

Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10

Lärande 7,1 7,2 7,7 9,1 6,2 6,6

Ansvar och inflytande 6,9 ? 7,1 8,0 6,1 6,4

Folkhälsa 6,4 -- 7,0 8,5 5,6 6,1

Normer och värden

Etappmål RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Trygghet 8,0 8,3 7,7 8,3 6,8 7,9

Trygghet 8,7 8,7 8,4 9,1 7,6 8,4

Trygghet 8,0 8,0 8,4 9,6 7,2 7,6

Ekosystem i balans

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10

Ekosystem i balans 8,2 8,1 9,8 6,5 7,8

Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10

(8)

3. NÄMNDMÅL DÄR REKTORSOMRÅDET HAR DOKUMENTERADE PROCESSER/HANDLINGSPLANER

Lista över dokumentation

Här redovisas dokumentation/handlingsplaner som stödjer arbetet mot nämndens mål.

Nöjda invånare

God kommunal verksamhet

 Klassens kvalitetsrapport

 Likabehandlingsplan

 Trångsundsskolans hemsida

 Skyddsrondsprotokoll

 Krisplan

 Medarbetarenkät

 SET

 Föräldraenkät

Hållbar samhällsutveckling Kunskap

 Betyg

 Skriftliga omdömen

 SET

Utveckling och lärande

 IUP

 Elevenkät

 Klassens kvalitetsrapport

 Elevråd

Normer och värden

 EHT-dokumentation

 SET

Ekosystem i balans

 Grön Flagg

(9)



4. SKOLANS VERKSAMHET OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Nyckeltal och kostnadsfördelning

Tabell 1: Nyckeltal, fritidshem Kommentarer:

Tabell 2: Nyckeltal, grundskola

Kommentarer: Skolan har även detta år generellt stora klasser på grund av stor efterfrågan. Antal elever med utländsk härkomst är låg, vilket innebär endast 80 % SVA-lärare. Den låga

undervisningskostnaden per elev förklaras troligen med det höga elevantalet i klasserna.

Profil: SET/Livskunskap

6 Statistiska centralbyrån (SCB) oktober 2009

7 Statistiska centralbyrån (SCB) oktober 2009

8 Huddinge kommuns bokslut 2009

9 Verksamhetsprogrammet Procapita, 15 oktober 2009 Huddinge kommun.

10 Verksamhetsprogrammet Procapita, 15 oktober 2009 Huddinge kommun. OBS! Elever som har minst en vårdnadshavare med ett annat språk än svenska som modersmål, har rätt till undervisning i detta språk. Språket måste dock vara dagligt umgängesspråk för eleven.

11 Statistiska centralbyrån (SCB) oktober 2009.

12 Statistiska centralbyrån (SCB) oktober 2009.

13 Huddinge kommuns bokslut 2009.

14 Statistiska centralbyrån (SCB) oktober 2009 och från Huddinge kommuns bokslut 2009.

Fritidshem Egna

skolan

Huddinge

fritidshem Riket Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen⁶ 38,9 33 59

Inskrivna barn per årsarbetare⁷ 30,34 29,9 20,9

Kostnad per barn, exklusive lokaler⁸ 16 680 20 955 - - - -

Andel (%) personalkostnad 98 95 - - - -

Övriga driftkostnader (%) 2 5 - - - -

Grundskolan Egna

skolan

Huddinge

grundskolor Riket

Antal elever i skolan⁹ 645 - - - - - - - -

Andel (%) elever som deltar i modersmålsundervisning ¹⁰ 23,0 35,2 53,3

Antal lärare per 100 elever¹¹ 6,7 8,0 8,2

Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen¹² 78,2 80,2 86,5 Totalkostnad per elev, exklusive lokaler¹³ 51 344 57 126 - - - -

Undervisningskostnad per elev¹⁴ 36 613 42 660

Andel (%) personalkostnad 84 87 - - - -

Övriga driftkostnader (%) 16 13 - - - -

(10)

Ledningsdeklaration och vision

Trångsundsskolan ska vara en skola där

 Eleverna möts av positiva förväntningar på sig och sitt lärande

 Elever och vuxna känner trygghet och glädje

 Eleverna når de nationella målen och eleverna och skolan når även de lokala målen

 Social och emotionell träning är ett grundläggande verktyg för skolans och individens utveckling

 Verksamheten i undervisning och skolbarnsomsorg utmärks av engagemang och variation i innehåll och organisation

 Eleverna blir medvetna om hur de lär sig och undervisningens startpunkt är nära där elevernas kunnande och förmåga befinner sig

 Eleverna är klara över kunskapers och färdigheters betydelse för den egna framtiden, såväl som dess betydelse för att hantera sin värld.

Ledningsdeklaration för rektor:

Att ha en tydlig organisation Att vara trovärdig och pålitlig Att vara närvarande i verksamheten

Att ha positiva förväntningar på alla i organisationen Att vara tydlig

Att fokusera på det som är bra och inte leta fel Att ha många anledningar att fira och skratta Att ha tydliga förväntningar på resultat Att stimulera personalen att Våga pröva Att uppmuntra och tillåta mångfald Att lyssna och stötta

Att ständigt lära och göra något bra av det Verksamhet

Trångsundsskolans uppdrag är att på bästa möjliga sätt arbeta med och stödja eleverna i deras intellektuella, praktiska och sociala lärande samt därtill kopplade färdigheter.

Skolan följer i sin verksamhet de mål och riktlinjer som finns i såväl statliga som kommunala styrdokument.

Skolans upptagningsområde består av både småhusbebyggelse, bostadsrätter och hyreshus. I upptagningsområdet finns förhållandevis få barn med utländsk härkomst.

Skolan växer fortfarande och eftersom den inte är fullt ut anpassad för 6-9 eller att rymma vårt elevantal, har det inneburit att trycket på vissa specialsalar har blivit övermäktigt. För ämnet idrott har det inneburit att eleverna i år 7-9 har haft lektioner i Östra gymnasiet och badmintonhallen i Skogås. En ny och större idrottshall är nu färdigbyggd och

idrottsundervisningen kommer att kunna bedrivas i den.

Skolan har ingen hemkunskapslokal utan använder fritidshemmens kök även när

fritidshemmet själv behöver den. Beslut på att upprusta och bygga ut en av skolans delar finns och den uppbyggnaden har påbörjats i vår.

(11)

Skolan har sedan en längre tid ett intimt samarbete med Trångsunds förskolor, bland annat så delar man på expeditionslokalerna på skolan och har en gemensam pedagogisk

utvecklingsgrupp. Flertalet personal som arbetar i skolans förskoleklasser har varit i Reggio Emilia på studiebesök för att bättre förstå den inspiration som genomsyrar verksamheten i de förskolor varifrån skolan rekryterar blivande förskoleklasselever. En egen Reggio

Emiliainspiration i skolans förskoleklasser är påbörjad. Personalen har under året haft handledning av Harold Götson från Reggio Emiliainstitutet.

Föräldrarna till eleverna på Trångsundsskolan är intresserade och engagerade. De kommer ofta med förslag till förbättringar och deltar flitigt i föräldramöten och utvecklingssamtal. Det är dock som på många andra skolor svårt att få dem att delta i skolans gemensamma

föräldramöten. Ett förslag som uppkommit är att ha kvällsförläsningar för föräldrar vilket vi tänker pröva nästa år.

Organisation

Trångsundsskolan anordnade läsåret 2009-2010 undervisning för elever från förskoleklass till år nio. Skolan har under läsåret haft ca 734 elever. 565 av dem har deltagit i undervisningen i två paralleller från förskoleklass till år nio, 98 elever deltog i en Montessoriinspirerad

verksamhet från år ett till år nio och 71 elever gick i en verksamhet med utomhusprofil från förskolklass till år nio.

306 elever var inskrivet i skolbarnomsorgsverksamheten till och med skolår tre och 51 deltog i den öppna skolbarnomsorgen för skolår 4-6.

Skolans ledningsgrupp består av rektor, två biträdande rektorer samt skolintendent.

Personalen är organiserad i arbetslag; Ett arbetslag för förskoleklasserna, ett arbetslag för skolbarnomsorgen, ett för år 1-5, ett för 6-9, ett arbetslag för Montessoriverksamheten Regnbågen, ett arbetslag för uteverksamheten Växthuset samt ett arbetslag för övrig personal vilket leds av skolintendenten.

Skolan har haft en skolsköterska på heltid liksom vaktmästare och IT-tekniker. Lokalvård och skolmåltid sker i egen regi.

(12)

5. DELAKTIGHET I FRAMTAGANDET AV

KVALITETSREDOVISNINGEN/ARBETSPLANEN

Kvalitetsredovisningen i skolan och fritidshemmet skall utarbetas under medverkan av pedagogisk personal och övrig personal samt elever. Elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med

kvalitetsredovisningen.¹⁵

Personal

Under läsåret har arbetslagen regelbundet aktualiserat sina arbetsplaner på arbetslagsmöten.

Skolans arbetslag har utvärderat sina egna arbetsplaner, vilka utgjorde en egen del i skolans övergripande arbetsplan 2009-2010. Materialet från dessa utvärderingar arbetas in i skolans övergripande kvalitetsredovisning, diskuteras och utgör ny grund för arbetslagens

arbetsplaner läsåret 2010-2011.

Elever

Elevernas synpunkter har inhämtats via elevenkäten samt klassernas arbete med klassens kvalitetsrapport. Resultaten från elevenkäten och kvalitetsrapport används som en mycket viktig del av underlaget för utvärderingen av arbetsplanen och de reflektioner som speglas i kvalitetsredovisningen.

Föräldrar

Föräldrarnas synpunkter på såväl skolans som fritidshemmens verksamhet har inhämtats via förvaltningens enkät. Resultaten från klasserna har diskuterats på föräldramöten.

Rutiner för att göra kvalitetsredovisningen/arbetsplanen känd

Kvalitetsredovisningen/arbetsplanen kommer att delas ut till all personal i samband med starten av nästa läsår, introduceras och diskuteras på personalmöten och arbetslagsmöten. Den kommer även att kunna laddas ner från skolans hemsida.

(13)

6. NÖJDA INVÅNARE

God kommunal verksamhet

Nöjda barn, elever och föräldrar

Resultat¹⁶

Resultatet redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på

enkätpåståendet. ^ResultatRO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10

Skolans tidigaredel (elevenkät och

Skolans senaredel (elevenkät och

Kommentarer:

Åtagande 09-10 Fritids

 Alla barn/elever ska känna sig trygga under fritidshemmens verksamhetstid

 Varje fritidsenhet utformar en bra informationsmodell till elever och föräldrar.

 Fortsatt arbete med Livskunskap Skola

 Alla barn/elever ska känna sig trygga under skolans verksamhetstid

Många är nöjda med skolan. På senaredelen ligger vi klart över genomsnittet, det beror på att skolan arbetar så aktivt med SET i alla åldrar, vi har fler drivande pedagoger som arbetar med SET på senaredelen.

Vi ser en sänkning på tidigaredelen, detta beror på att vi har haft en stor omorganisation och ombyggnad av flera av våra lokaler. Sänkningen är mindre än befarat.

På våra fritidshem ser vi en ökning men vi ligger under Huddinge-snittet. Vi är nöjda med detta och med tanke på våra ombyggnader och den stora omorganisation som skett är detta bra siffror.

Som helhet ser vi vilken stor nytta SET-arbetet gör. Skolan har schemalagda SET-lektioner och har rutiner och planering för att utbilda nyanställda. Vi har också reglbundna möten med SET-handledare. Vi kommer att arbeta vidare med en mer djupgående analys av vilken effekt SET-arbetet har under nästa år.

16 Resultatet grundar sig på enkätpåståenden ”Jag är nöjd med min skola” och ”Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns skola/på mitt barns fritidshem” i elev- och föräldraenkäterna”.

(14)

Ansvar och inflytande - delaktiga föräldrar

Mål VP 2009/VP 2010:

- Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i skolans och fritidshemmets arbete

Åtagande 2009/2010

 Alla föräldrar ska uppleva att de ges möjlighet att vara delaktiga i fritidshemmens arbete

Etappmål RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Skolans tidigaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10

Skolans senaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10

Analys av måluppfyllelse inom delaktiga föräldrar

I området finns många välutbildade föräldrar som har mycket höga krav på skolan. De vill gärna vara delaktiga ex. när det gäller vilken lärare deras barn skall ha. De önskar redan under de första åren få veta vilka lärare som kommer att ta vid de senare åren. Detta är inte möjligt.

Det är bra för skolan att så många föräldrar har en kritisk inställning för det gäller att vi ständigt försöker förbättra oss.

Fritidshem

Det har varit ett stort informationsflöde till föräldrarna under detta år. Vi har flyttat avdelningar, stängt av skolgården etc. Allt detta beror på vår ombyggnad, många föräldrar har upplevt att det är bristfällig information. Vi anser att det har varit för mycket information men att det har varit nödvändig information.

Åtagande för fritidshemmet 2010/2011

 Få föräldrar mer delaktiga Åtgärder

 Bjuda in till informationsmöten Uppföljning av åtgärder

 Föräldraenkät vid läsårets slut

(15)

Åtagande för skolan 2010/2011

 Få föräldrar mer delaktiga Åtgärder

 Ordna kvällsföreläsningar Uppföljning av åtgärder

 Föräldraenkät vid läsårets slut

7. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING

Kunskap

Mål VP 2009/VP 2010:

- Alla elever når de nationella kunskapsmålen.

 Skolans elever ska på alla sätt stödjas och ges möjligheter att nå de nationella målen.

LUS

Resultat: LUS (%)²¹

sept 2008

maj 2009

sept 2009

maj 2010

Huddinge grundskolor

maj 2010

Skolår 3 19 49 - 52

Skolår 6 - 68 79 85

Skolår 9 22 43 - 38

17 Andel av eleverna som bedömdes ha nått kunskapsmålen i svenska/svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3

18 andel av eleverna som bedömdes ha nått kunskapsmålen i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 5

19 Betyg, gymnasiebehörighet, minst G i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska.

20 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen

21 LUS = Läsutvecklingsschema, en mät- och uppföljningsmetod utarbetad av Bo Sundblad. Mätningen avser september och maj månad.

Kvalitetsredovisning 2009/2010

Arbetsplan 2010/2011

Resultatet redovisar andel (%) elever.

Resultat RO

Resultat RO

Etapp- mål RO

Resultat

RO ^Kommuntotalt Kommun etappmål

Skolans tidigaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/10 2010

Kunskap - åk 3 ¹⁷ - 76,5 -- 86,8 87,3 --

Kunskap - åk 5 ¹⁸ 83,3 83,8 86,1 79,7 --

Skolans senaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/10 2010 Kunskap - Behörig

nat.progr.åk 9 ¹⁹ 96,8 98,7 96,9 88,4 91

Kunskap – Minst G i

16 ämnen åk 9 ²⁰ 93,5 96,2 95,4 84,1 83

(16)

Ämnesprov, kunskapsmål och betyg²² Egna skolan

Huddinges grundskolor

Åk 3 ^F ^P ^T ^F ^P ^T

Antal elever i skolår 3 ³¹ ⁴⁵ ⁷⁶ ⁵²⁰ ⁵⁶⁶ ¹⁰⁸⁶

Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga

delprov i ämnesproven i skolår 3 ^74,2 ^64,4 ^68,4 ^69,2 ^61,7 ^65,3

Helhetsbedömning Sv, SvA och Ma ^90,3 ^70,7 ^86,8 ^89,2 ^85,5 ^87,3

Åk 5 ^F ^P ^T ^F ^P ^T

Antal elever i skolår 5 ³⁷ ³⁵ ⁷² ⁵¹⁹ ⁵⁰⁹ ¹⁰²⁸

Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga

delprov i ämnesproven i skolår 5 ^75,7 ^48,6 ^62,5 ^62,0 ^62,2 ^57,7

Helhetsbedömning Sv, SvA, Ma och En ^94,6 ^77,1 ^86,1 ^82,7 ^76,6 ^79,7 Andel elever som uppnådde målen i samtliga

ämnen i skolår 5 ^91,9 ^71,4 ^81,9 ^42,8 ^35,5 ^38,9

Åk 9 ^F ^P ^T ^F ^P ^T

Antal elever i skolår 9 ²⁵ ⁴¹ ⁶⁶ ⁵¹³ ⁵⁹² ¹¹⁰⁵

Genomsnittliga meritvärdet i skolår 9 ^244,6 ^218,2 ^228,2 ^220,7 ^203,6 ^211,6 Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga

ämnesprov i sv/sva, en och ma i skolår 9 ^72,0 ^68,3 ^69,7 ^61,6 ^60,6 ^61,0 Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i

svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik i skolår 9

92,0 97,6 95,5 87,1 89,5 88,4

Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i

minst 16 ämnen i skolår 9 ^88,0 ^97,6 ^93,9 ^84,6 ^83,6 ^84,1

Analys av måluppfyllelse inom kunskap

Vi ser en stor skillnad mellan flickor och pojkar på alla resultat. I åk 3 och 5 når flickorna bättre resultat än pojkarna, skillnaden är väldigt stor. I år 9 har flickorna högre meritvärde och pojkarna har högre andel godkända betyg i svenska, matematik, engelska. Dessutom har pojkarna större andel med godkänt i 16 ämnen även här är skillnaden stor. Vi har observerat detta i vårt pågående genusprojekt och kommer att arbeta med detta nästa år.

Tidigaredel

År 3

Lärarna tycker att de nationella proven varit väldigt omfattande. Vi ser en klar förbättring sedan förra året i resultaten. Vi har gjort en stor omorganisation på skolan inför detta år. Nu arbetar våra åldershomogena klasser närmare varandra. Lärarna har kunnat dela upp ämnen emellan sig och arbeta med olika grupper. Det spelar även roll att det är andra året som proven genomförs. Skillnaden mellan pojkar och flickor har sjunkit kraftigt, även här har omorganisationen bidragit till bättre måluppfyllelse. LUS-resultaten är inte nöjaktiga. Vi har höjt våra resultat med 3 % men det är fortfarande 48 % som inte nått adekvat luspunkt.

22 Resultaten avser läsåret 2008/2009. Resultat för kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper eller

(17)

ÅK5

Resultaten i år 5 är bättre än förra året när det gäller elever som bedöms klara de nationella målen. Vi har arbetat målmedvetet i våra femmor med att rikta stödåtgärder till dem.

Däremot när det gäller andel som uppnådde målen på samtliga prov har det skett en sänkning denna sänkning står pojkarna för. Flickorna har höjt sina resultat. Det är väldigt stor skillnad mellan könen. Vad detta beror på kommer vi att låta vår genusgrupp arbeta med.

Åk6

Lus-resultaten har ökat markant vilket är glädjande. Det kan bero på att lärarna har varit bättre på att registrera resultaten. Det är dock fortfarande 15 % som inte nått adekvat lus-punkt Senaredel

Meritvärdena har ökat från 222 till 228 poäng

Andelen som klarade samtliga delprov på de nationella proven har även de ökat något.

Andel som fick minst G i sv/eng/ma har sjunkit med 2 % Andelen elever som fick minst G i 16 ämnen sjönk med 2 %.

Alla dessa svängningar är inom ramen för årliga skillnader. Resultaten är bättre än våra etappmål. Det finns dock en viss diskrepans mellan könen.

Lusresultaten är inte full ut registrerade, detta är någonting vi får åtgärda direkt i höst.

Slutsatser

Vi ser en stor skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller resultaten, vad detta beror på måste vi arbeta med under kommande läsår. En fundering är att det handlar om mognad i de lägre åldrarna och att pojkarna bara gör det som är nödvändigt för att klara sig vidare in på gymnasiet för de äldre eleverna. Vi måste även diskutera hur vi ska göra med elevernas läsinlärning så att vi får en bättre läsutveckling på skolan.

(18)

Utveckling och lärande - huvudprocess

Mål VP 2009/VP 2010:

- Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling

- Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet

- Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö

- Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer - Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling

 Fritidshemmen har en verksamhet som stimulerar och utmanar eleverna i deras lärande.

 Skolan har en verksamhet som stimulerar och utmanar eleverna i deras lärande.

 Alla elever ska uppleva att de får goda möjligheter att samtala om sitt lärande.

Etappmål RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Lärande 7,1 7,1 7,1 7,6 6,0 7,3

Folkhälsa 7,2 -- 7,2 7,8 6,6 7,4

Lärande 8,5 8,5 8,3 9,1 7,7 8,1

Folkhälsa 7,9 -- 7,5 8,9 6,4 7,5

Kontinuitet i lärandet (föräldraenkät) 8,4 -- 7,7 -- -- 7,4

Lärande 7,1 7,2 7,7 9,1 6,2 6,6

Ansvar och inflytande 6,9 ? 7,1 8,0 6,1 6,4

Folkhälsa 6,4 -- 7,0 8,5 5,6 6,1

(19)

Åtgärdsprogram - stödprocess

Mål VP 2009/VP2010:

- Alla barn och elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att nå kunskapsmålen.

 Alla elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att kunna nå målen.

Rektorsområdet kan använda bilaga 7, som underlag till analys av måluppfyllelse.

Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande

Fritidshem

Under våren har fritidshemspersonalen utbildats i att skriva ÅP. Vi behöver till nästa läsår skapa tid för lärarna och fritidshemspersonalen så att de kan gå igenom vad som behöver skrivas i ÅP när det gäller gemensamma elever.

Skola:

Vi behöver ett år till på oss för att kunna utvärdera användandet och utförandet av

åtgärdsprogram på ett korrekt sätt. Under året har flera utbildningsinsatser genomförts för skolans pedagoger. På vår skola finns behov av fler ÅP . Vi har också pedagogiska planer, som inte finns med i statistiken. Vi är ändå nöjda med det, som vi hittills gjort. Arbetet med åtgärdsprogram har gjort att dokumentationen blivit bättre och pedagogerna har blivit mer observanta. Vi behöver få fler pedagoger medvetna om hur man skriver ÅP med hög kvalitet.

 Bli mer delaktiga i framtagandet av ÅP Åtgärder

 Skapa fler tillfällen för personalmöten skola-fritids Uppföljning av åtgärder

 Vid utvärderingsdag i vår.

(20)

Normer och värden - huvudprocess

Mål VP 2009/VP2010:

- Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö.

Åtagande 2009/2010 Fritidshem

 Alla barn/elever ska känna sig trygga under fritidshemmens verksamhetstid

 Varje fritidsenhet utformar en bra informationsmodell till elever och föräldrar.

 Fortsatt arbete med Livskunskap Skola

 Alla barn/elever ska känna sig trygga under skolans verksamhetstid

Detta analyseras även under nöjda invånare.

Etappmål RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Trygghet 8,0 8,3 7,7 8,3 6,8 7,9

Trygghet 8,7 8,7 8,4 9,1 7,6 8,4

Trygghet 8,0 8,0 8,4 9,6 7,2 7,6

Likabehandling - stödprocess

Mål VP 2009/VP2010:

- Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor

 Likabehandlingsplanens innehåll och arbetssätt ska förankras bland medarbetare och elever.

Uppgifterna nedan är tagna ur Plan mot diskriminering och kränkande behandling, punkt 7.

 Alla elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att kunna nå målen.

 Minska skillnaderna mellan pojkar och flickor i våra resultat Åtgärder

 EHT följer upp vilka som har ÅP

 Genusgruppen analyserar vad skillnaderna beror på Uppföljning av åtgärder

 EHT utvärderingsdag i vår

 Kontinuerligt under året.

(21)

Analys av måluppfyllelse inom normer och värden

Skolgården är en byggarbetsplats där stora bilar dagligen kör fram och tillbaka. Även om det finns ledsagare med är detta ett orosmoment. Gården är också avspärrad delvis vilket gör att den är klart förminskad. Detta gör att de yngre barnen oftare kommer i konflikt med varandra, de har ingen stans att ta vägen. Vi antar att när skolgården är färdigställd kommer våra siffror att öka för de yngre eleverna igen.

Enligt en kartläggning som gjorts ang. trygghet är ett antal elever särskilt flickor otrygga på toaletterna samt i omklädningsrummen på Östra gymnasiet. Det är dock väldigt glädjande att siffrorna för de äldre eleverna har stigit från en redan hög nivå. Detta beror på att vi har arbetat aktivt med SET sedan många år. Det är också viktigt för skolan att det är så många pedagoger som vill driva SET framåt och att det är pedagoger från alla årskurser.

 Få en tryggare utemiljö.

Åtgärder

 Skapa en trivsam och stimulerande skolgård när ombyggnationen är klar.

Uppföljning av åtgärder

 På utvärderingsdagen i vår.

 Skapa trygghet runt toaletterna Åtgärder

 Byta lås och se till att toaletterna städas oftare.

 På utvärderingsdagen i vår.

(22)

Ekosystem i balans

Mål VP 2009/VP 2010:

- Alla elever förstår grundläggande ekologiska sammanhang

 Alla elever förstår grundläggande ekologiska sammanhang

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10

Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10

Analys av måluppfyllelse inom ekosystem i balans

Skillnaden är fortfarande väldigt stor mellan Trångsundsskolans högsta och lägsta resultat. Då ledningen till hälften är ny har detta blivit eftersatt, vi kommer att lyfta fram detta mer under nästkommande år.

(23)

8. UPPFÖLJNINGAR SOM GÖRS I SKOLAN 2010/2011

Månad Vad följs upp Metod Ansvar

September  LUS²³-uppföljning Rektor

Pedagoger September-

oktober

 Kvalitetsredovisning 2009/2010

Arbetsplan/Överenskommelse 2010/2011

Dialogsamtal Verksamhetschef Rektor

November  Kontinuitet i lärandet Förskola-förskoleklass

Föräldraenkät- förskoleklass

Enkät Rektor

Kvalitetsavdelning

November  LUS -uppföljning Rektor

Pedagoger Januari/

Februari

 Elevernas uppfattning om skolverksamheten

 Föräldrarnas uppfattning om skolverksamheten

 Föräldrarnas uppfattning av fritidshemsverksamheten

Elevenkät Föräldraenkät- skola

Föräldraenkät- fritidshem

Rektor Pedagoger Kvalitetsavdelning

Februari  LUS -uppföljning Rektor

Pedagoger

Mars-juni  Skola och omvärlden Självvärdering Rektor

Arbetslagsledare

Maj  LUS -uppföljning Rektor

Pedagoger Juni  Elevernas ämneskunskaper i basämnena i skolår 3 ²⁴

 Elevernas ämneskunskaper i basämnena i skolår 5 ²⁵

 Elevernas ämneskunskaper i basämnena²⁶

 Elevernas ämneskunskaper i minst 16 ämnen ²⁷

Nationella prov åk 3

Nationella prov åk 5

Betyg åk 9

Rektor

Juni  Skolans kvalitetsredovisning 2010/2011 och arbetsplan 2011/2012 färdigställs

Rektor

23 LUS- Läs- och utvecklingsschema, en mätmetod utarbetad av Bo Sundblad.

24 Här mäts andelen elever som bedöms uppnå målen i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3.

25 Här mäts andelen elever som bedöms uppnå målen i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 5.

26 Här mäts andel elever som fick minst godkänt betyg i basämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik.

27 Här mäts andel elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i åk 9.

 Skolans styrtal ska bli mer lika, de lägsta ska höjas Åtgärder

 Lärarna ska lyfta denna fråga i klasserna för att komma fram till ett fungerande arbetssätt

 Elev- och föräldraenkät

(24)

BILAGOR Bilaga 1

Grundskolenämndens målbild 2010

Vision: Delaktighet

Verksamhetsidé: Vi rustar barnen och eleverna för livet

Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Effektiva processer redovisas inte i rektorsområdets kvalitetsredovisning-arbetsplan. De strategiska målen redovisas i grundskolenämndens verksamhetsberättelse.

Mätsystem och styrtal

Mätsystem

När det gäller de två övergripande målen Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling har resultaten till allra största del tagits fram genom barn- och utbildningsförvaltningens årligen återkommande enkätundersökning som riktas till samtliga elever och föräldrar.

Styrtal

Ett styrtal är ett resultatmått (kvalitetsindex) med ett värde mellan minst 0 och maximalt 10. Styrtalen grundas på olika data. Vissa styrtal är framtagna utifrån flera sammanvägda resultat. Styrtalen är en form av mått på elevernas och föräldrarnas upplevelser av verksamheten.

Vår avsikt med att använda styrtal som resultatmått är att dessa ska vara till stöd för såväl analys av måluppfyllelse som förbättrings- och utvecklingsarbete.