För och nackdelar med digitala medel

I detta avsnitt kommer vi att diskutera hur de olika läromedel och digitala medel vi undersöker står i relation till de teorier som ligger till grund i vår undersökning. I denna jämförelse kommer vi även att komma in på vilka digitala medel som är att föredra och som bäst underlättar en undervisning utifrån både SAMR-modellen och Blooms digitala taxonomi.

EU:s åtta nyckelkompetenser från 2006 tar bland annat upp att både lärare och elever bör känna till hur informationssamhällets teknik kan stödja kreativitet och innovation. Det krävs även medvetenhet om frågor som rör informationens validitet och tillförlitlighet. Elever behöver kunna söka, samla in och diskutera information på ett källkritiskt sätt. Det behövs ett kritiskt tänkande när informationen används i ett kreativt användningsområde (2017:7).

Även digitaliseringskommissionens betänkande tar upp dessa punkter då den utgår från EU:s nyckelkompetenser. Kommissionen menar således att digital kompetens innefattar kunskap att söka information, kommunicera, interagera och producera digitalt. Vidare menas detta att eleverna ska kunna använda digitala verktyg för att kunna utföra något av de ovanstående delarna. Eleverna behöver även förstå de risker som finns med digitaliseringen, bland annat källkritik då alla har möjlighet att publicera texter på internet. De tidigare delarna ska vara en motivation för eleverna att vara med och kanske utveckla digitaliseringen (2017:8).

Det finns fyra aspekter av digital kompetens. Den första är att förstå digitaliseringens påverkan på samhället. Det krävs alltså att eleverna förstår digitaliseringens påverkan i samhället och hur de kan utveckla förmågan att använda och förstår digitala system och program. Detta för att kunna skapa något med de kunskaper de fått. Det handlar även om att förstå hur digitaliseringen påverkar arbetsmarknaden, arbetsliv, infrastruktur, etc (2017:10).

31

En undervisning utan digitala medel hämmar den digitala kompetensens utveckling. Det går inte att utveckla sin digitala kompetens med en undervisning som använder enbart läroboken eller har en undervisning på den första eller andra nivån i SAMR.

Skjødt Worm (2013:4) fokuserar på olika sorters inlärningsmetoder för att klara av olika inlärningsmetoder. Han menar att både eböcker, eCase och klassrumsundervisning alla kan användas för att klara av enklare fakta. Fortsättningsvis menar Worm att det endast är de fallbaserade inlärningsmetoderna, det vill säga eCase och klassrumsundervisning, som kan hjälpa eleverna att få en djupare analys och problemlösningsförmåga. Detta visar på vilken stor skillnad olika läromedel kan göra, eftersom bland annat eCase låter eleverna jobba med egna fall elektroniskt, medan eböcker endast låter eleverna få tillgång till information utan att utveckla eller problematisera informationen djupare. Här kan vi även titta på Blooms olika kognitiva nivåer för elevers inlärning som även de visar på att olika läromedel och metoder kan hjälpa eleven att uppnå vissa stadier.

Vidare visade artikeln de som arbetade med eböcker spenderade minst tid på inlärning medan gruppen som arbetade med eCase spenderade mest, vilket även fick följden att gruppen som arbetade med ebok kom ihåg fakta betydligt sämre (2013:4). Här ser vi även en poäng med SAMR-modellen där Puenteduras menar de högre nivåerna kan hjälpa eleverna med både självständighet och högre utvecklingsnivåer. Worm menar att eleverna genom att arbeta med eCase aktiveras det kognitiva tänkandet, vilket i sin tur gör att fakta bearbetas mer ingående och fastnar naturligare, än om man endast får fakta tilldelat genom, i det här fallet en ebok. Denna typ av användning med digitala medel skulle kunna appliceras på vår undersökning där lärarna kan använda läroboken som primärt läromedel och kunskaperna läggs på en låg nivå, för att sedan använda sig av digitala medel för att fördjupa kunskaperna inom vissa områden, genom exempelvis eCase eller databaser för vetenskapliga artiklar. Detta ligger i korrelation med Blooms digitala taxonomi där mer avancerad användning av digitala medel även kan ta eleven till en högre kognitiv förmåga. Detta betyder att läraren behöver utmana sig själva att uppnå en högre nivå inom SAMR-modellen, och inte bara nöja sig där de är nu, för att hjälpa eleven att nå en högre kognitiv nivå i Blooms digitala taxonomi.

För att det ska vara framgångsrikt att använda sig av digitala medel i undervisningen måste både lärare och elever anse att medlet tillför något, samt att de kan behärska medlet. Skulle eleverna mot förmodan anse att digitala medel som läromedel i undervisningen inte tillför något finns där antagningsvis ingen större idé att använda sig av det, utan istället använda sig av läroböckerna (Säljö & Linderoth 2002:21). Då eleverna sällan lär sig något om de själva inte är intresserade av det valda läromedlet eller ämnet så skulle läraren motarbeta sig själv, genom att

32

i detta fall tvinga in eleverna på ett visst läromedel. Detta var en av de anledningarna som fick Puenteduras att skapa SAMR-modellen då han kom fram till att hans elever visade ett större intresse om han använde digitala medel på rätt sätt, vilket också ledde till att de uppnådde högre kunskapsnivåer (Puenteduras, 2013).

Fortsättningsvis finns det större möjligheter för samarbete mellan lärare och elev genom digitala medel, det vill säga om både elev och lärare kan och vill använda digitala medel. Exempelvis Google Drive är en plattform där det finns möjlighet för lärare och elever att interagera smidigt. Det är då viktigt att ha en genomgång på området innan läraren låter eleverna ge sig ut på internet, såsom kring källkritik, för att undvika användningen av tendentiösa källor (Scheuerell 2011:85). Att använda sig av Google Drive är något som skola 2 redan gör kontinuerligt i alla uppgifter. För att här undvika eventuella källkritiska fällor, som exempelvis enbart använda hemsidor där ingen expert har skrivit utan endast personer med ett intresse för ämnen, måste läraren ha genomgång kring de olika kriterierna för källkritik.

Dock kan vi nämna att det finns de undersökningar och forskare som menar att datorer inte är nödvändiga i dagens undervisning. Newman, King och Carmichael är några av dessa som menar att det inte är dagens läromedel som definierar hur väl undervisningen hjälper eleverna att utveckla högre kunskaper och använda sin förmåga att dra djupare slutsatser om saker och ting. De skriver så här:

Most lessons today, with or without technology, “rarely call for higher-level thinking, interpretation, or in-depth conce-ptual understanding”

(Scheuerell (2011:84) som citerar Newman, King & Carmichael 2007:2)

Det innebär även att det elevers kunskaper inte hänger på läromedlet utan på hur läraren väljer att använda det valda läromedlet (Scheuerell 2011:84).

I Scheuerells studie menar Oblinger & Oblinger, som forskar inom pedagogik, att det är mer intressant att söka information via internet för eleverna då 96 procent av dagens ungdomar använder internet på något vis. Därför undersökte han huruvida gymnasieelever har användning för USA:s högsta domstols hemsida i sin undervisning, då de inte vet hur den juridiska avdelningen fungerar. Vidare menar forskarna att internet har blivit ett positivt alternativ till läromedel i den samhällsvetenskapliga undervisningen då eleverna personligen får söka information istället för att endast få information av läraren (2011:81).

33

Här kan vi se hur SAMR-modellen komplettera Blooms taxonomi för beroende på hur läraren jobbar på de olika kognitiva nivåerna inom Blooms digitala taxonomi kan alltså SAMR- modellens olika nivåer höjas eller sänkas.