Det har i vår arbetsgång visat sig att även om digitala läromedel har en positiv inverkan i samhällskunskapsundervisningen finns det även negativa delar i användandet av digitala medel. Används digitala medel på rätt sätt finns det stora chanser för eleverna att fördjupa sina kunskaper inom ämnen. Då krävs det dock att läraren kan använda sig av tekniken. Saknar läraren kunskap kring digitala medel och IKT finns det ingen positiv inverkan från digitala medel då varken läraren eller eleverna kan behärska dessa på ett bra sätt. Synen på digitala medel ser olika ut beroende på skolans inriktning. En skola som inte har läroböcker kommer således ha fler lärare och troligen elever som föredrar digitala medel i undervisningen medan en skola som har tillgång till läroböcker möjligen kommer att använda boken som primärt läromedel då läraren är van vid det och har kanske inte kunskap om att använda digitala medel på ett bredare sätt som kan utmana elevers kognitiva förmåga.
När eleverna själva får leta information på internet jobbar de samtidigt med att vara källkritiska, om undervisningen är uppbyggd korrekt, vilket gör att de utvecklar sitt källkritiska tankesätt. Detta är något som eleverna inte har samma möjlighet till när de endast använder sig av läroboken eftersom den är vald av läraren och därmed redan ses som en trovärdig källa.
Användningen av digitala medel uppfattas alltså olika av lärare och elever beroende på skola samt lärare. Oftast används digitala medel i form av skrivprogram eller genom informationssökning på olika hemsidor som riksdagens hemsida, UR.se eller liknande. På skola 2 används även digitala medel när filmatisering ska ske. Skola 1 har fåtal gånger använt sig av program för podcast och filmatisering där eleverna har fått möjlighet att spela in egen podcast eller en egen kortfilm.
För att få en övergång till bredare användning av digitala läromedel krävs det att fler fortbildningskurser till lärarna sätts in så att de har möjlighet och kunskap till att faktiskt använda digitala medel i undervisningen. Dessa fortbildningskurser bör dock ske kontinuerligt så att kunskaperna fördjupas och inte glöms bort. Skulle lärarna vilja hamna i redefinition-nivån i SAMR-modellen krävs det kurser och engagemang för lärarna så att de kan hjälpa eleverna i användningen. Då eleverna börjat använda digitala medel på ett brett sätt ökar deras kognitiva förmåga, precis som Blooms digitala taxonomi diskuterar.
För vidare forskning skulle vi kunna fokusera mer på fler lärares olika åsikter och enbart ta den aspekten och på så vis få in en större fokusgrupp och bredare resultat. Det skulle även kunna gå att bara fokusera på hur eleverna påverkas av SAMR-modellens resultat då detta ännu är ett
35
relativt oprövat område. Hade fler resurser kunnat finnas så hade mängden deltagare i undersökningen även kunnat utökas och på så vis få ett mer överskridande resultat.
36
8. Referenslista
Ammert, N (red.) (2011). Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bäckström, M (2012). SAMR modellen Hämtad från:
https://www.slideshare.net/Madeleinebkstr/samr-modellen [Hämtad: 2018-05-27] Churches, A (2008) Bloom’s digital taxonomy. Colorado Community College Online Hämtad från: http://www.ccconline.org/wp-
content/uploads/2013/11/Churches_2008_DigitalBloomsTaxonomyGuide.pdf [Hämtad: 2018-04-27]
Edman, J & Forssberg A.M(2009) En samhällskunskap i tiden? Beskrivningar och analyser
av arbetsmarknaden i gymnasieskolans samhällskunskapsläroböcker 1974-2008, Arena
skolinformation. Hämtad från: http://www.bokforlagetatlas.se/wp-
content/blogs.dir/uploads/2010/08/En-samhallskunskap-i-tiden.pdf [Hämtad: 2016-12-03] Europaparlamentet 2006/962/EG. Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18
december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Hämtad från: https://eur-
lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/?uri=celex:32006H0962
Juhlin Svensson, A-C. (1998). Lärandets medel och miljö : en studie av informationsteknik
och läromedel i gymnasieskolan. - Stockholm,. - (Stockholm Library of Curriculum Studies ;
3) Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:697447/FULLTEXT01.pdf Nyqvist-Sköld, L. (2018). Experter: Digitala verktyg används fel i skolan, Sveriges Radio. Hämtad från: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=6910875 [Hämtad: 2018-04-28]
Puentedura, R. R. (2013). SAMR: Moving from enhancement to transformation Hämtad från:
http://www.hippasus.com/rrpweblog/archives/2013/05/29/SAMREnhancementToTransformat ion.pdf [Hämtad: 2018-04-27]
Romrell, D, Kidder L.C & Wood, E (2014). The SAMR Model as a Framework for Evaluating
37
Scheuerell, S (2011), ’Authentic Intellectual Work: Using the Internet to Learn about the Supreme Court’, Social Studies Research & Practice, 6, 3, pp. 81-90, Education Research Complete, EBSCOhost [Hämtad: 2016-11-26]
Skolinspektionen (2011). Litteraturöversikt för IT-användning i undervisningen. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad från: https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/01- inspektion/kvalitetsgranskning/it/litteraturoversikt-it.pdf
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011 Stockholm. Hämtad från: http://www.skolverket.se
Skolverket (2015). På vilket sätt kan läromedel styra undervisningen. Stockholm. Hämtad från: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/pa-vilket- satt-kan-laromedel-styra-undervisningen-1.181693 [Hämtad: 2016-11-29]
Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå: ett kommentarmaterial för
gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt komvux och särvux på gymnasial nivå. Stockholm
Hämtad från: https://goo.gl/T32B63 [Hämtad: 2018-05-03]
Skolverket u.å. Reviderad läroplan- samhällskunskap. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.261638!/SAM_ny.pdf [Hämtad: 2018-05-15] Sneed, O (2016). Intergrating Technology with Bloom’s Taxonomy. Hämtad från:
https://teachonline.asu.edu/2016/05/integrating-technology-blooms-taxonomy/ [Hämtad: 2018-05-15]
SOU 2016:89. Digitaliseringskommissionen. För digitalisering i tiden Hämtad från:
https://www.regeringen.se/4af25c/contentassets/f7d07b214e2c459eb5757cea206e6701/sou- 2016_89_webb.pdf
Säljö, R & Linderoth, J (red.). 2002. Utm@ningar och e-frestelser: IT och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma
Vetenskapsrådet (u.å.) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad från: www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtad: 2018-05-21]
Worm, BS (2013), 'Learning from Simple Ebooks, Online Cases or Classroom Teaching When Acquiring Complex Knowledge. A Randomized Controlled Trial in Respiratory
38
Physiology and Pulmonology', Plos ONE, 8, 9, pp. 1-5, Academic Search Elite, EBSCOhost, [Hämtad: 2016-11-26]
39