Vilka för och nackdelar har pedagogerna stött på sen de började med massage och motorikträning på sina elever?

Informanterna är överens om att man kan öva motorik överallt, men bäst är att vara ute eller i en gymnastiksal, och det håller Sandberg (1991) med om. Men man ska inte låsa sig vid det utan utnyttja det utrymme man har säger Anna. Clara är ofta i gymnastiksalen och har redskapsgymnastik men är även ute en hel del. Anna säger att man ska ta tillvara på det utrymme man har. Clara kan se lokalfrågan som ett problem, för gymnastiksalen är oftast uppbokad av andra. Anna däremot vill att vi pedagoger ska våga vara lite galna. ”Använd bord och stolar”, säger Anna. Åhs (1996) nämner vikten av att låta barn klättra, krypa, rulla och åla. Allt som gör att barnen övar upp sin perception och grovmotorik, leder på sikt till en bättre finmotorik (Holle, 1987).

Samtliga informanter säger att man mår bra av att röra på sig, och det gäller alla oavsett om man har motoriska brister eller inte. Man ska vara noga med att öva det man är bra på och inte ge sig på problem utan ge sig i kast med orsaken till problemet istället säger Sandberg (1991). Därför är det av vikt att alla pedagoger som arbetar med barn och ungdomar har kunskapen om hur man kan hjälpa barnet säger Uvnäs Moberg (2003) och Sandberg (1991).

Bodil och Anna, som arbetar i skolan, tycker det känns svårt att finna stöd för sitt arbete i Lpo94. Bodil nämnde kursplanen i idrott, men hon önskar det skulle stå mer tydligt och utförligt hur man ska arbeta, mål och riktlinjer. Informanterna efterlyser en läroplan där vikten av att röra på sig står mer i fokus än vad det gör idag i Lpo94. Ska man finna stöd i sitt arbete får man titta på kursplanen för idrott när man arbetar i skolan.

En nackdel med massage är att de smittar varandra lättare säger Bodil, men annars ser hon inga nackdelar med massage. Fast barn arbetar ju alltid nära varandra i skolan, så jag ser det inte som något problem. Både Clara och Anna tycker att man vinner på att införa massage på sina elever, så det finns inget negativt som Uvnäs Moberg (2003) beskr iver det.

7.4 Slutsatser

Min undersökning visar att samtliga informanter, Anna, Bodil och Clara, är positiva till massage och motorikträning. Uvnäs – Moberg (2003) påstår att alla som arbetar med massage bör vara medvetna om de många positiva effekterna. Det är, menar Duvnäs-Moberg, inte bara hos den som får massage som man kan se effekterna utan även hos den som masserar. Eleverna får lära sig samarbeta, får både ge och ta emot massage. Genom massage blir barn lugna och avslappnade och stressen minskar, och därigenom ökar förutsättningarna för inlärning enligt Uvnäs- Moberg (2003). ”Massage är ett bra sätt att få in andra ämnen eller när man inte har svenska som modersmål, för samtliga kan vara delaktiga”, säger Anna. Anna och Clara har båda många elever med svenska som andra språk, och de tycker båda att det är bra att ha massage och motorikträning eftersom alla kan vara med. Bodil och Anna tränar alfabetet och matematik genom massage. Huden är kroppens största organ och genom beröringssinnet lär vi oss mycket, enligt Ardeby (2003). Det gäller även elever med koncentrationssvårigheter och eller elever som är ”bråkiga”. Ellenby (2007) och Jélveus (1999) påpekar hur viktigt det är med beröring för att barn ska kunna utvecklas till självständiga och trygga individer. Uvnäs Moberg (2003) menar att massage bör ses som en viktig del i relationen mellan elever och lärare. Mina informanter instämmer i detta.

Ericsson (2003) framhåller att elever med utökad motorisk träning i skolan har bättre koncentrationsförmåga och bättre inlärningsförmåga än elever med små eller stora motoriska brister. Framförallt är det inlärningsförmågan som märks (Ericsson 2003). Sa mtliga informanter instämmer i detta påstående. De har märkt en klar skillnad på koncentrationen hos samtliga elever men främst på dem med koncentrationssvårigheter.

Informanterna i min undersökning har upplevt att gruppen/klassen som helhet blivit lugnare och mer koncentrerad när det gäller skolarbetet. ”Framförallt uppgifter som kräver det lilla extra, exempelvis matematik”, säger Bodil. Uvnäs- Moberg (2003) hävdar dessutom att massage har andra positiva effekter på det enskilda barnet. Några av dessa effekter är lättare inlärning och ökat välbefinnande. Informanterna betonar även att för att kunna sitta still måste man röra på sig först. En annan aspekt som informanterna och Sandberg (1991) nämner är vikten av att krypa som barn. Detta kan annars på sikt leda till att barnet kan få läs- och skrivsvårigheter när han/hon blir större. MTI är en metod som många skolor arbetar efter för att utveckla grovmotoriken hos de elever som behöver hjälp med den. Anna arbetar efter MTI men inte med en avsiktlig plan, utan mera omedvetet som hon själv kallar det. Clara berättar att hon brukar ringa upp Sandberg på MTI när hon kör fast i sitt arbete.

I Lpfö98 står det: ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.” (Skolverket, 2001) Men i Lpo94 finns inget motsvarande mål. Som pedagog måste man istället läsa i kursplanen för idrott för att finna stöd i sitt arbete. Där står det: ”Eleven skall behärska olika motoriska grundformer och utföra rörelser med balans och kroppskontroll samt kunna utföra enkla danser och rörelseuppgifter till musik”. (Skolverket, 2001)

Mitt syfte var att undersöka hur några pedagoger använder sig av motorisk träning i kombination med massage i skolverksamheten. Det jag kom fram till genom min undersökning var att mina informanter arbetar aktivt med massage och motorisk träning men de gör det på lite olika sätt. Men det gemensamma är att informanterna vill uppnå en bättre motorik för att eleverna ska kunna prestera bättre i skolan/ förskolan. Genom massagen lär sig barnen att slappna av, vilket informanterna tycker är viktigt. Med en kombination av massage och motorik har man mycket att vinna tycker informanterna, en lugnare grupp, bättre inlärning samt en större gruppkänsla. Detta stämmer också bra överens med den litteratur som jag har hänvisat till på det här området.