Malmö högskola
Lärarutbildningen
Kultur, språk och medier
Examensarbete
15 högskolepoäng
Motorikpedagogik - finns det?
En studie om massage och motorikträning
i förskolan och grundskolans tidigare år
Motor ability pedagogy, does it exist?
A study on massage and motor ability practice in preschool and primary schools earlier year.
Karin Jönsson
Lärarexamen 210 hp
Svenska i ett mångkulturellt samhälle
2010-02-20
Examinator: Jan Nilsson
Förord
Jag är en lärarstuderande som varit ifrån studierna i några år för att nu äntligen slutföra min utbildning till lärare mot grundskolans tidigare år. Under min tid som jag har varit ifrån studierna har jag utbildat mig till och arbetat som massör. Nu när jag tog upp studierna igen ville jag gärna kunna nyttja min kunskap från massagens värld in i skolans värld. Samtidigt är jag intresserad av kroppen och människans motoriska utveckling, hur allt hänger samman. Jag vill tacka samtliga informanter för att ni har ställt upp och hjälpt mig med att få ett underlag till denna uppsats. Jag vill även tacka min handledare Kent Adelmann.
Sammandrag
Mitt syfte är att undersöka hur några pedagoger använder sig av motorisk träning i kombination med massage i skolverksamheten. Jag har utgått från följande frågor i mitt arbete: Hur arbetar några pedagoger i de tidigare åren med massage i skol- och förskoleverksamheten och hur påverkar detta barns motorik och kroppsuppfattning? Vilka förändringar har pedagogerna sett hos eleverna sen de införde massage respektive motorikträning? Vilka för- och nackdelar eller rent av problem har pedagogerna stött på sen de började med massage och motorikträning med sina elever? Undersökningen genomförs kvalitativt genom intervjuer och observationer med tre pedagoger verksamma både inom förskola n och inom grundskolans tidigare år. I den empiriska delen undersökte jag hur peda goger arbetar med massage och motorik i skolverksamheten. Mitt resultat visar att informanterna tycker det är viktigt att man ägnar sig åt motorisk träning och att det även är av vikt att lägga mer fokus på massage/avslappning, eftersom dagens barn är stressade och behöver lära sig att slappna av
Mina slutsatser är att motorisk träning i kombination med massage leder till att barnen och eleverna utvecklar sin kroppsuppfattning och kan hjälpa dem att både slappna av och öka sin koncentration, vilket i slutändan kan leda till bättre studieresultat.
INNEHÅLL
1 Inledning
7
2 Syfte och problemformulering
83 Metod och material
93.1Urval av informanter 9 3.2 Datainsamlingsmetoder 9 3.3 Interv ju 9 3.4 Observation 10 3.5 Tillvägagångssätt 10 3.6 Tillförlit lighet 10
4 Litteraturavsnitt
11
4.1. Styrdoku ment 11 4.2 Tidigare e xa mensarbeten 11 4.3 Historia 11 4.4 In lärn ing 12 4.5 Vad är motorik? 12 4.6 Motorisk utveckling 13 4.7 Vestibulära systemet 13 4.7.1 Exe mpel på brist på sensorisk integration 14 4.7.2 Exe mpel på akt iviteter som ger vestibulär stimule ring 14 4.8 Det sympatiska nervsystemet 154.9 Refle xe r 15 4.10 Perception 16 4.11 Huden 16 4.12 Beröringssinnet 16 4.13 Oxytocinet 17 4.14 Effekter av massage 18 4.15 Touch Research Institute 18
5
olika metoder
19
5.1 Massage och dyslexi 19
5.2 MTI 20
6 Resultat
21
6.1 intervjuer resultat 21 6.1.1 Hur arbetar några pedagoger i de tidigare åren barns motorik och kroppsuppfattning
i skol- och förskoleverksamheten med hjälp av massage? 21
Anna 21
Clara 24
Sammanfattning 24
6.1.2 Vilka förändringar har pedagogerna sett hos eleverna sen de införde massage
respektive motorikträning? 25
Anna 25
Bodil 25
Clara 24
Sammanfattning 26
6.1.3 Vilka för- och nackdelar eller rent av problem har pedagogerna stött på sen de
började med massage och motorikträning med sina elever? 26
Anna 26 Bodil 27 Clara 27 Sammanfattning 28 6.2 Resultat observation 28 Anna 28 Bodil 29 Clara 29 Sa mmanfattning 29
7 Diskussion och slutsats
31
7.1 Hur arbetar några pedagoger i de tidigare åren barns motorik och kroppsuppfattning i skol-
och förskoleverksamheten med hjälp av massage? 31 7.2 Vilka förändringar har pedagogerna sett hos eleverna sen de införde massage respektive
motorikträning 33
7.3 Vilka för- och nackdelar eller rent av problem har pedagogerna stött på sen de började med
massage och motorikträning med sina elever 34
7.4 Slutsatser
35
7.5 Några avslutande personliga refle ktioner 36
Referenslista 37
Bilaga 1 Bilaga 2
1 Inledning
”Sitt still” och ”lugna ner dig” är vanliga kommentarer till elever i dagens förskola och skola. Faktorer som är viktiga för en god inlärning är bl.a. ett gott självförtroende, grov- och finmotorik, upptagning i medvetandet av sinnesintryck, koncentration och uthållighet, att kunna sitta stilla – allt har betydelse för en bra inlärning. (Gustafsson B, Hugoh S-B, 1987) Men hur stödjer vi barnen och eleverna i deras utveckling av t.ex. motoriken och koncentrationen?
I LpFö98 går att läsa följande strävansmål:
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. (Skolverket, 2001)
Här pekar styrdokumenten på betydelsen av bl.a. motorik och kroppsuppfattning.
Jag vill med detta arbete öka min kunskap på detta område genom att undersöka både vilka studier som finns sen tidigare om motorik och massage, och hur några lärare arbetar med
motorisk träning och kroppsuppfattning i kombination med massage i skol- och förskoleverksamheten. Utifrån styrdokumenten anser jag det alltså vara yrkesrele vant för mig som blivande pedagog att känna till hur vi som pedagoger kan arbeta för att utveckla motoriken och kroppsuppfattningen, exempelvis i kombination med massage.
”Att bli berörd, smekt och masserad Är näring för barnet.
Näring som är lika viktig som mineraler, vitaminer och proteiner. Näring som kärlek.
Om ett barn måste avstå från den vill det hellre dö. Och det händer att det gör det.”
2 Syfte och frågeställningar
Mitt syfte är att undersöka hur några pedagoger använder sig av motorisk träning i kombination med massage i skolverksamheten. Jag har följande frågeställningar:
Hur arbetar några pedagoger i de tidigare åren med massage i skol- och förskoleverksamheten och hur påverkar detta barns motorik och kroppsuppfattning?
Vilka förändringar har pedagogerna sett hos eleverna sen de införde massage respektive motorikträning?
Vilka för- och nackdelar eller rent av problem har pedagogerna stött på sen de började med massage och motorikträning med sina elever?
3 Metod
Kvantitativ metod innebär att forskaren systematiskt samlar in empiriska och kvantifierbara data, sammanfattar dessa i statistisk form samt analyserar utfallet med utgångspunkt i testbara hypoteser. Arbetssätten bör vara formaliserade och väl definierade. Kvantitativa metoder är väsentliga vid studier av stora populationer. Kvalitativa metoder omfattar oftast mindre populationer än kvantitativa undersökningar (NE).
Kvalitativt arbetssätt är däremot ett samlingsbegrepp för olika arbetssätt som förenas av att forskaren själv befinner sig i den sociala verklighet som undersökas och analyseras, att datainsamling och analys sker samtidigt och i växelverkan samt att forskaren söker fånga såväl människors handlingar som dessa handlingars innebörder. Denna undersökning syftar till att ta reda på hur pedagoger i grundskola och förskola arbetar med motorik och massage på sina elever. Jag har därför valt kvalitativ intervju som huvudmetod för mitt examensarbete eftersom den ger information av direkt relevans för läraryrket. Jag har även gjort observationer hos samtliga informanter, för att se om retorik och pedagogik överensstämmer (Johansson & Svedner, 2004)
3.1 Urval av informanter
Underlaget till denna text består huvudsakligen av tre lärarintervjuer, samtliga kvinnor. De arbetar i tre olika kommuner. Skolorna/förskolan ligger i södra Sverige. Lärare A är lärare i en förskoleklass och lärare B är lärare i en 2-3:a, båda på mindre orter, medan person C är förskollärare och arbetar på en förskola i en större stad. Val av lärare har skett via kontakter. Före detta kollegor till mig har tipsat om pedagoger som arbetar med massage på sina elever. Jag har försökt få en spridning både erfarenhetsmässigt på pedagogerna och åldersmässigt på de elever de undervisar. Jag döper om mina informanter till Anna, Bodil och Clara i syfte att upprätthålla deras anonymitet och att texten ska gå att läsa lättare.
3.2 Datainsamlingsmetoder
Undersökningsmetoderna omfattar intervjuer med pedagogerna och observationer av deras barngrupp i samband med både massagestund och motorikträning.
3.3 Inte rvju
Johanssson och Svedner beskriver i Examensarbetet i Lärarutbildningen (2004) två modeller för intervjuer, kvalitativ intervju och strukturerad intervju. I denna undersökning genomförs
kvalitativa intervjuer. Med kvalitativt arbetssätt menas att enkla raka frågor ställs vid intervjuer för att få komplexa och innehållsrika svar. Frågorna som ställs ger utrymme för svar med egna ord. (Trost 2004). Mina intervjuer var alla på cirka 45 min. (se bilaga 1)
3.4 Observation
Jag har genomfört en observation av motorikträning och massagestund i var och en av de barngrupper/klasser som mina informanter ansvarar för. Innan jag påbörjade min observation berättade läraren för barnen vem jag var och varför jag var där. Under själva observationen har jag suttit längst ner i ett hörn av klassrummet, men ändå så att jag kunde se samtliga elever. Jag har fört löpande protokoll, där jag med egna ord beskriver vad jag ser. Varje observationstillfälle varade i ungefär 20 minuter. Jag valde att studera gruppen som helhet men såg jag något som intresserade mig stannande jag kvar vid den eleven eller situationen lite längre. Jag använde mig av papper och penna. Denna metod anses mest lämpad att använda sig av när man observerar i klassrumsmiljö, eftersom det beskriver vad som faktiskt sker (Johansson & Svedner, 2004).
3.5 Tillvägagångssätt
Intervjuerna har genomförts på samtliga informanters arbetsplats i ett avskilt rum för att inte störas under intervjun.(bilaga 1) Under intervjun har jag ställt frågan och sen har informanten fått svara i lugn och ro. Jag har lyssnat och fört enkla anteckningar. I vissa fall har jag fått utveckla frågan, mest för att pedagogen inte förstod frågan. Samtliga intervjuer varade ungefär 45 minuter. Alla intervjuer har spelats in på diktafon för att kunna återge informanternas svar på ett så tillförlitligt sätt som möjligt. Efter varje intervju har de transkriberats och sammanställts.
3.6 Tillförlitlighet
Jag har försökt att återge mina informanters tankar från intervjuerna på ett korrekt sätt. Jag har även genom observation sett hur pedagogerna arbetar med sina elever. Detta gör att tillförlitligheten blir något högre, även om det inte garanterar att de verkligen arbetar på det sätt som de utger sig för att göra när jag inte är där. Jag är väl medveten om att mitt material är begränsat och kan därför inte dra några större slutsatser av det jag kommit fram till i min undersökning.
4 Litteraturavsnitt
4.1 Styrdokument
I läroplan för förskolan – Lpfö98, som är förskolans styrdokument, står att förskolan ska uppmuntra och stärka barnets empati och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas. Vidare står att lärandet ska baseras på såväl interaktionen mellan vuxna och barn som lär av varandra. Det står även att förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. (Skolverket, 1998)
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koord inationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hä lsa och sitt välbefinnande. (Sko lverket, 2001)
I Lpo94 finns det idag inget liknande mål eller riktlinjer Men läser man i kursplanen för idrott finner jag följande:
Eleven skall, behärska olika motoriska grundformer och utföra rörelser med balans och kroppskontroll samt kunna utföra enkla danser och rörelseuppgifter till musik. ( Skolverket, 2001)
4.2 Tidigare examensarbeten
Jag har sökt på nätet efter vad som är forskat sen tidigare och det finns flera examensarbeten skrivna om motorik, rörelse och massage, exempelvis Motorik och lärande (Svensson, Kroon, Sandström, 2009) och Massage i klassrummet (Mattsson, 2009). Men det finns efter vad jag förstår ännu inget arbete där man undersöker hur massage och motorik är kombinerade med varandra för att utveckla en god kroppsuppfattning.
4.3 Historik
Författaren Olle Åhs, forskare i pedagogik skriver i sin bok Utveckling via lek och idrott, 1996 att det är hos de gamla grekerna man för första gången träffar på en utbyggd och differentierad lära om kroppsövningarnas möjligheter. För grekerna var harmoni i bildningen en central tanke. Den pedagogiska inriktningen a v kroppsövningar tog inte riktigt fart igen förrän på 1700- och 1800-talen. Nya idéer om barns utveckling framtonades i Jean- Jacques Rousseaus, som levde mellan 1712- 1778, bok Emile. Han hävdade att kroppsövningar var viktiga under barnets första tolv år för att kunna lära känna sin kropp, lära känna hur den
omgärdande naturen fungerar, tillfredställa sitt naturliga behov av kroppsrörelser och i moraliskt avseende undgå alla de farliga böjelser som har sitt ursprung i lättjan. Rousseaus pedagogiska inriktning byggde på betydelsen av kroppsövningar. Han framhöll i sin teori att man som pedagog ska ta hänsyn till barnets mognadsnivå i samband med bildning och uppfostran. Rousseau framhåller betydelsen av motorikträning. (Åhs, 1996)
4.4 Inlärning
Ingegerd Ericssons, lektor i idrottsvetenskap, har skrivit doktorsavhandlingen Motorik, Koncentrationsförmåga och Skolprestationer. En interventionsstudie i skolår 1-3 (Ericsson, 2003). I den bekräftas hypotesen att barns skolprestationer i svenska och matematik förbättras med ökad fysisk träning i skolan. Resultaten pekar på att ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan kan ha betydelse för skolprestationerna enligt ovan men även i skrivförmåga, läsförmåga, rumsuppfattning samt taluppfattning/tankeförmåga (Ericsson, 2003). Ericsson framhåller även i en annan studie, Motoriken i skolan som Ericsson bygger sin bok, Rör dig – lär dig, motorik och inlärning (2005), att elever med utökad motorisk träning i skolan har bättre koncentrationsförmåga och bättre inlärningsförmåga än elever med små eller stora motoriska brister. Framförallt är det inlärningsför mågan som märks. (Ericsson, 2005)
Åhs (1996) betonar att en varierad motorisk träning stimulerar utveckling av kroppsuppfattning liksom förmågan att orientera sig i rummet. Härigenom övas bland annat perceptionen, vilken är betydelsefull vid läsinlärning. Barnets självkänsla utvecklas i samspelet med omgivningen där rörelseerfarenheterna till en början utgör en väsentlig del. Åhs (1996) skriver vidare att de bästa möjligheterna till grovmotorisk träning finns utomhus och alternativt i gymnastiksalen. Det räcker inte med att springa i skogen eller bara spela fotboll, utan det viktigaste är att barnen får en allsidig grovmotorisk träning och möjlighet till att springa, krypa, åla och klättra. Framförallt viktiga är åla och krypa, då vissa barn, mer än andra, behöver denna typ av träning då den är betydelsefull för deras fortsatta utveckling (a.a).
4.5 Vad är motorik? Vad betyde r ordet motorik?
Ordet motorik betyder förmåga att kontrollera de egna muskelrörelserna (Nordstedts Svenska Ordbok, 2009)
Enligt Nobelpristagaren i medicin (1981) Roger Sperry måste båda hjärnhalvorna stimuleras om vi ska bli helgjutna människor. Högra hjärnhalvan står bl. a för fantasi och skapande medan vänster hjärnhalva bättre klarar av logiskt tänkande och analys. Problemet, enligt Sperry, är att
pedagoger i dagens undervisning har lagt tyngdpunkten vid aktiviteter som övervägande gynnat den vänstra hjärnhalvans utveckling.
4.6 Motorisk utveckling
Psykologen Paul Parlenvi och medförfattaren Birgitta Sohlman har skrivit boken Lär med Kroppen det sätter sig i Huvudet, (1985). De betonar vikten av att barn under den motoriska utvecklingen, bör gå igenom sju olika stadier; ligga, rulla, åla, sitta, krypa, stå och gå. Det går inte att hoppa över ett steg. Det är viktigt att ha med sig att barn utvecklas olika, sker i en viss regelbundenhet men i olika takt. (Parlenvi & Sohlman, 1985) De sju olika stadierna går under beteckningen grovmotorik och utvecklas före men också parallellt med finmotoriken, enligt författarna. Med finmotorik menas utvecklingen av perifera kroppsdelar, som händer och fötter.
Om ett barns grovmotorik inte är tillräckligt utvecklad är det enligt författarna Björn Gustafsson och Sol- Britt Hugoh (1987) bortkastad tid att bemöda sig träna barnets handstil. Författarna pratar om grovmotorikens hörnstenar, d v s rulla, åla, krypa, stödja, balansera, gå, springa, hoppa, klättra och kasta – fånga, som bör vara inövade för att underlätta i skolan. Om dessa moment är välinövade, sker de per automatik för eleven och eleven kan istället koncentrera sig på annat som att lyssna, fö rstå, tänka och tala samtidigt som olika motoriska moment utförs.
4.7 Vestibulära systemet
Förskolläraren och specialpedagogen Ylva Ellenby säger att utöver våra fem sinnen, syn, hörsel, känsel, smak och lukt har vi led- och muskelsinnet, (kinestetiskt sinne), som informerar oss om spänning -avspänning, tyngd, kraft samt det vestibulära systemet påverkar balans, jämvikt och gravitation. (Ellenby, 2007)
Det vestibulära systemet sitter i innerörat och kallas även för balanssinnet. När det vestibulära systemet inte fungerar som det ska kan det enligt Ellenby få konsekvenser för barnet. Sinnesintrycken kommer inte till sin rätt, och information kommer inte alltid dit den skall. Det kan påverka barnets förmåga att planera sina rörelser och ge osäker balans. Ellenby menar att det även kan ge svårigheter att tolka visuell och auditiv information vilket i sin tur kan leda till svårighet att forma tal och utveckla språk. Det brister i den sensoriska integrationen. Sensorisk integration är när hjärnan sorterar och organiserar sinnesintrycken så att vi kan använda dem på rätt sätt och lära oss saker. En god sensorisk integration är en förutsättning
för att vi som vuxna skall kunna utveckla koncentration, organisationsförmåga, förmåga till teoretisk inlärning, förmåga till abstrakt tänkande och logisk resonemang. (Ellenby, 2007) Den sensoriska integrationen är en pågående process där olika funktioner stimuleras jämsides och tidigt samverkar med varandra. Exempel på integration är när beröringsförnimmelser från olika delar av huden samverkar för att kunna användas på olika sätt, som att suga, äta eller skapa känslomässig kontakt.(Ellenby, 2007)
Genom det vestibulära och det kinestetiska sinnets samverkan utvecklas barnets ögonrörelser, balanssäkerhet, muskelspänning, kroppshållning och så vidare. Barn utvecklar den sensoriska integrationen genom olika aktiviteter och upplevelser. Det sker bäst genom lek. (Ellenby, 2007)
4.7.1 Ellenby nämne r exempel på några tecken som kan tyda på brist i sensorisk integration:
Barnet är överaktivt och har svårt att koncentrera sig.
Barnet har svårt att ”ta in information”, att sortera sinnesintryck.
Barnet har låg muskelspänning, sitter som en ”hösäck”. Det kan vara svårt att hålla kroppen upprätt.
Barnet har stela, osäkra rörelser, snubblar, ramlar omkull. Det har svårt att planera rörelserna.
Barnet är höjdrädd och har dålig balsans.
Barnet har svårt att lära sig cykla och simma.
Barnet har svårt att förstå språkliga symboler, eller har en störd talmotorik. (Ellenby, 2007)
4.7.2 Ellenby ger exempel på aktiviteter som ge r mycket vestibulär stimule ring.
Snurra, snurra på en snurrstol, åka karusell, rulla
Gunga, gunga hängmatta, gunga i en filt
Åka rutschkana, gunga gungbräda
Gå i skogen, klättra, leka i snö, åka kana
4.8 Det sympatiska ne rvsystemet
Lena Jélveus, massageterapeut, skriver i sin bok, Berör mig! Att det finns två system i det
autonoma nervsystemet, det parasympatiska och det sympatiska. Det sympatiska nervsystemet ska förbereda kroppen på kamp och flykt. Blodcirkulation och puls ökar, hjärtats pumpverksamhet förstärks, blodkärl i hud och mag-tarmkanal dras samman så att blodtrycket stiger. Blodet pumpas till de muskelgrupper som ska jobba för att människan ska kunna fly.
Jélveus menar vidare att det sympatiska nervsystemet är lika verksamt hos oss idag som hos grottmänniskorna, men vi har idag inga björnar som jagar oss, utan dagens stressituation ser lite annorlunda ut. Hos barn kan stress uppkomma t ex. vid separation, bestraffning, utsatthet, höga krav, ensamhet och mobbing. Många av dagens stressmoment kan vi inte fly ifrån utan leder till att våra kroppar har ett ständigt kamp- och flykt beteende. Detta kan leda till förstoppning, trötthet, muskelsmärta med mera hos våra barn (Jélveus, 1999)
De flesta människor behöver stimulering av det parasympatiska nervsystemet1. Ett effektivt sätt att får igång antistressreaktioner i kroppen är enligt Jélveus genom beröring. Detta behöver inte betyda massage, många gör detta redan via enkla knep. Någon stryker sig i pannan, en annan vrider händerna, korsar armarna, väter läpparna eller tvinnar håret.
Jélveus skriver vidare att känselkroppar för beröring, tryck, vibration och värme är alla kopplade till det parasympatiska nervsystemet. Genom att stimulera dessa aktiveras antistress- systemet och kroppen kan balansera upp effekterna från ett stresspåslag. Därför är massage, beröring och kramar ett måste i en värld där ”björnarna” inte alltid är synliga.
4.9 Reflexer
När barnet föds är det utrustat med en uppsättning av primitiva överlevnadsreflexer. De primitiva reflexerna bör endast ha en begränsad livslängd. De bör avta med tiden allt eftersom barnet blir äldre. De primitiva reflexerna sägs vara avvikande om de i någon form förblir aktiva längre än under livets första 6-12 månader. Fortsatt närvaro kan förhindra utvecklingen av de efterföljande posturala reflexerna2. Om reflexen finns kvar kan de försvåra barnets skolsituation och som lärare bör man därför känna till några reflexer (Gustafsson & Hugoh, 1987)
Exempel på primitiva reflexer är, ryggradsreflexen och assymetrisk tonisk reflex de finns hos alla barn under en viss tid innan barnet kan kontrollera dem. Transformerade tonisk reflex är
1
Aktiveras när kroppen är i vila, sköter o m matspjälkningen, får ned blodtrycket m. m.
ett exempel på en postural reflex den tillägnar sig barnet i sjuårsåldern. När de primitiva och de posturala reflexerna är under kontroll, blir följden att kroppsbalansen blir bättre (Gustafsson & Hugoh, 1987). Britta Holle sjukgymnast och idrottslärare, betonar att med speciella övningar kan träna bort kvarstående reflexer och därigenom undanröja orsaken till svårigheterna. (Holle, 1987)
4.10 Perception
Psykologen Agneta Forsström (1995) menar att perception (varseblivning) är förmågan att känna igen stimuli. Det är den process genom vilken barnet blir medvetet om vad som sker omkring det. Exempel på det är, upptäcka, urskilja, gestalta och utforska. Detta bearbetas via våra sinnesorgan. I bearbetningen ingår att den nya informationen sammanknippas med andra inkommande intryck och med kunskap och erfarenheter som finns lagrade i minnet. Perception är nära förbunden med motorik, det är även tänkbart att såväl form- riktnings- som rumsuppfattning kan läras in med hjälp av rörelse (Holle, 1987).
Rörelseutvecklingen kan betraktas som tecken eller mått på barnets allmänna mognad, eftersom en viss neuropsykologisk mognad krävs för att barn ska kunna utföra vissa rörelser. Alla intryck och upplevelser – stora som små, behagliga som obehagliga – som barnet får från födseln och dag för dag hela livet uppfattas genom sinnena ( Forsström, 1995).
4.11 Huden
Huden är kroppens största sinnesorgan. Huden är ett mycket aktivt organ och nybildas hela tiden. Både hud och slemhinnor kommunicerar med hjärnan via små känselkroppar som kallas receptorer. Det finns känselkroppar som reagerar på beröring, tryck, värme och smärta (Jelvéus, 1999). Vissa delar av kroppen är mer känsliga än andra där beröringsreceptorer sitter olika tätt. På ryggen är det förhållandevis glest mellan de taktila sinnescellerna medan de på fingertopparna sitter tätt (Sanner, 2002).
4.12 Beröringssinnet
Förutsättningen för att skapa en bra självkänsla och trygghet som består är att bli sedd och bekräftad av andra hävdar Siv Ardeby, sjuksköterskan som utvecklat den taktila massagen, i sin bok, När orden inte räcker till, 2003. Det första sinnet som utvecklas är beröringssinnet och det görs i fosterstadiet. Redan på ett mycket tidigt stadium reagerar fostret inne i mammans mage på beröring. Både beröring och rörelse krävs för att den egna kroppen ska upplevas och utvecklas. Författaren menar att självförtroendet och tilliten till andra människor
erfars via beröringssinnet. Det är genom beröringssinnet som vi kan orientera oss genom tid och rum. Genom ökad kroppsuppfattning stärks även barnets rumsuppfattning.
4.13 Oxytocin ett lugn- och ro hormon
SLU3 professorn Kerstin Uvnäs Moberg, Lugn och beröring (2003), är den enda forskare i Sverige som jag kan hitta som forskat på området massage och beröring. Hon har forskat i över 20 år, och hennes teori är att beröring, massage, värme och stillhet sprider lugn och ro i kroppen. I sin forskning har hon kunnat visa på flera effekter på olika kroppsfunktioner och att hormonet oxytocin påverkar både kvinnor och män i olika situationer. Uvnäs Moberg (2003) menar att alla människor behöver mycket lugn och ro för att vara kreativa och för att kunna njuta av livet. Hennes forskning har visat att koncentration och inlärning förbättras av lugn och närhet. Det betyder att stressade barn har svårare att lära sig än barn som är lugna och avspända. Uvnäs-Moberg säger att oxytocin brukar kallas för lugn- och ro hormonet och har en samordnad funktion för vårt känselsinne. Tidigare trodde man att hormonet oxytocin bara fanns hos kvinnor eftersom det stimulerar mjölkutdrivning vid amning och värkarbete i samband med förlossning. Nyare forskning har emellertid visat att oxytocin inte är könsbundet. Oxytocin utlöses av värme och beröring och andra sinnesuttryck. När oxytocin frisätts ger det upphov till lugn, ökad social kontakt, minskad smärtkänslighet och sänkt blodtryck ( Läkartidningen 2004 nr 35). O xytocin motverkar bland annat stress och gör av vi känne r oss mer avslappnade och lugna (Uvenäs- Moberg, 2004).
Hans Axelson, rektor för Axelsons gymnastiska institut, tog fasta på denna forskning och har sedan 1996 startat upp ett massageprojekt i Sverige, Den du berör den slår du inte, som syftar till att barn ska bli lugnare och mindre stressade (Sanner, 2002).
Enligt Uvnäs- Moberg blir koncentrationen bättre om man får chans att lugna ner sig, antingen genom att vara ifred en stund eller genom att få tillräckligt med tid på sig. Oxytocin kan förbättra inlärning, eftersom det minskar stressen och därige nom förbättra förutsättningarna för inlärning (Uvnäs- Moberg, 2004).
Beröring och taktila upplevelser skapar också enligt Jélveus lugn och trygghet, vilket ger förutsättning för inlärning. Taktil stimulering påverkar hjärnans förmåga att bearbeta sinnesintryck, och inlärning sker bland annat via beröringssinnet, där barnet får erfarenheter utifrån konkreta upplevelser. Att rikligt beröra ett barn är som att ge dess hjärna mat att bli smart.
4.14 Effekter av massage
Jelvéus, beskriver att massage ger effekt på autonoma nervsystemet, blodcirkulationen ökar, musklernas spänning minskar, halten av stresshormon sänks, immunförsvaret stärks och sömnen blir bättre samt ökar förmågan till att kommunicera. Det ger också en stärkt kroppsuppfattning och ökat välbefinnande. Massage bygger enligt Jélveus broar mellan människor eftersom oxytocinet frisätts och ökar med hjälp av massage, detta leder till att band stärks mellan de som utför massage på varandra. Vidare anser Jélveus att koncentrationen ökar genom att taktil massage påverkar hjärnans förmåga att omvandla sinnesintryck och att inlärning sker via beröringssinnet genom att människan får erfarenheter av konkreta upplevelser.
Massagestunder i skolan leder till att konflikterna blir färre, respekten för varandra blir större samt att koncentrationsförmågan ökar (Ellenby 2007 ).
Kerstin Uvnäs-Moberg (2003) redovisar en studie som har gjorts på drygt hundra barn i förskolor och skolor. Studien pågick i sex månader och redan efter tre månader kunde man se att barn som fått regelbunden massage blev lugnare och socialt mognare, det vill säga de hade fått en klarare uppfattning om hur man beter sig mot sina medmänniskor. De barn som fick massage fungerade bättre tillsammans med sina kamrater och hade blivit mindre a ggressiva. Den största positiva effekten visades på pojkar som var oroliga sedan tidigare. Efter nio månader gjordes en efterkontroll och då visades att effekterna kvarstod och att dessa dessutom hade stärkts ytterligare. (Uvnäs-Moberg, 2003)
4.15 Touch Research Institute Miami
Det bedrivs forskning om massage och dess effekter världen över. Ett av ställena är Touch Research Institute, Miami, USA, de har gjort över 100 studier på området. 1992 startade Tiffany Field, psykolog, en studie på massage vid den medicinska institutionen, Universitetet i Miami. Det var den första i världen Här följer några resultat som har framkommit i dessa studier.
Förskolebarn som fick massage somnade snabbare, de blev lugnare och deras beteende blev bättre när de var vakna.
Ungdomar vid en ungdomspsykiatrisk klinik blev lugnare och mindre deprimerade, mer samarbetsvilliga och mindre ängsliga när de fick regelbunden massage.
Ungdomar med ADHD tyckte själva att de kände sig mer lyckliga, mindre rastlösa och kunde sitta still bättre efter att de fått massage. Lärarna såg att ungdomarna klarade att lägga mer tid på att lösa uppgifter mer koncentrerat.
Tonårsflickor med bulimi fick massage två gånger/vecka under fem veckor. De fick bättre självbild, färre depressions- och orossymtom, stresshormonerna sjönk och halten av serotonin4 och dopamin5 ökade ( www.miami.edu)
5 Olika metoder
Det finns flera olika metoder inom området massage och motorik, de flesta av metoderna bygger inte på vetenskapliga rön här följer några exempel:
5.1 Massage och dyslexi
Metoden togs fram av specialläraren och kroppsterapeuten Ann- Chatrine Jonsson. Metoden bygger på koordinationsövningar med olika hoppövningar och under tiden gör barnen fingerrörelser, allt för att öva upp kontakten mellan hjärnhalvorna. Den kontakt som ska vara uppövad när barnet var litet och kröp. Men flera av de barn som kommer till Jonsson, kröp aldrig som barn, utan var så kallade stjärthasare. Barn kan använda sina händer före de m kan använda sina fötter, barn utvecklas uppifrån och ner och inifrån ut. Dagens barn rör sig för lite hävdar Jonsson och det kan leda till motoriska brister. Ögonen påverkas av för mycket stillasittande och ögonträning ingår också som en del i behandlingen. Jonsson uppmana r till mer lek i skog och mark, vilket leder till att barnens ögon rör sig mer på ett helt annat sätt än om de bara sitter och stirrar på en tv eller dator. Det kan handla om att gå på ojämna underlag, titta på träden och på små saker som ligger på marken. Då tränas ögat att titta uppåt, nedåt och åt sidorna, ögat tränas att ställas in på de olika avstånden. När koordinationsövningarna är klara får barnen göra skrivövningar och behandlingen avslutas med massage. Jonsson säger sig tro att alla inlärningssvårigheter är relaterade till stress, när vi är stressade blockerar vi halva hjärnan och använder bara den dominanta hjärnhalvan.
Programmet håller på i tolv veckor med en timmes träning i veckan, men barnen gör även övningarna hemma några minuter varje dag. Svårighetsgraden på övningarna ökar allt eftersom barnen förbättrar sin koordination. Det är det intensiva tränandet som ger resultat (Jonsson, 2002).
4 Signalsubsatans som är v ikt ig för hjärnan, reglera r sömn, vakenhet, aptit och aggressivitet 5
En av de v ikt igaste signalsubsatanderna i centrala nervsystemet, reg lerar muskel rörelser, vakenhet, glädje, entusiasm och kreat ivitet.
5.2 MTI
Begreppet MTI står för Motorik Träningar Inlärning, en metod som drogs igång av Christer Sandberg (idrottslärare) med hjälp av Johan Hintze (psykolog) i Båstad och som har byggt sitt material på Britta Holles (sjukgymnast och gymnastiklärare) forskning om barns utveckling, motorik och inlärning. Det finns ingen vetenskaplig forskning på metode n utan bygger på erfarenheter Metoden MTI vänder sig till barn med koncentrations- och uppmärksamhetsproblem som har orsakats av motorisk Sandberg slår ett slag för att varje barn är unikt och att det till största vikt att vi som pedagoger kan bemöta barnet på rätt utvecklingsnivå, vilket inte alltid motsvarar den kronologiska åldern, allt för att stimulera rätt färdigheter i avsikt att uppnå önskat resultat. Träningsprogrammet som hela metoden bygger på, är anpassat till barnets utvecklingsnivå.
Det är viktigt att integrera rörelser/övningar som är utvecklande för barnet vid utelekar/rasten, införa pausgymnastik vid samlingar eller under lektioner, ta hänsyn till ergonomi och placering i gruppen/klassen samt ha en medveten rörelseträning vid gymnastiken oc h idrotten. Detta befrämjar inte bara barn med svårigheter utan alla barn (Sandberg, 1991 ).
6 Resultat
6.1 Resultat från intervjuer
Jag redovisar resultatet av min undersökning med utgångspunkt från mina frågeställningar för att få fram mitt resultat på ett tydligt sätt.
6.1.1 Hur arbetar några pedagoger i de tidigare åren med massage i skol- och förskoleverksamheten och hur påverkar detta barnens motorik och kroppsuppfattning?
Anna:
Anna, är utbildad förskollärare, varit 25 år i yrket, hon arbetar i en förskoleklass i en mindre stad i södra Sverige. Anna arbetar dagligen med massage och motorik. Anna har gått utbildning i MTI, hos Sandberg i Båstad.
I Annas klass har de massage som en inledande moment i samband med samlingen. Anna berättar om sitt upplägg som jag även ser i min observation (som jag berättar mer om under rubriken observation). Det är först lite rörelse till musik, hopp och studs mest för att bli av med det värsta springet i benen som Anna beskriver det. Gruppen har en gemensam låt som de dansar till varje morgon. Det gör barnen glada men även pedagogerna som är med. Blir en liten isbrytning som Anna säger. Det sker alltid någon form av beröring, den pedagog som inte leder gruppen i någon verksamhet, går ofta runt och ta på ryggen, eller rullar en piggboll på någons rygg om han/hon inte kan sitta still. Anna ser det som en ”må bra stund” för alla när det gäller massage. Men det är inte alltid det är massage som de arbetar med, när det är mörkt ute, kan det vara lugn och ro som gäller, ha en massa tända ljus. En stund att bara vara i. Anna arbetar ofta med en saga som stöd i massagen. Barnen gör rörelser efter sagans berättelse. Barnen får öva bokstäver och siffror men ä ven lägespositioner, som under och över. Genom att öva på det här sättet tror Anna att det sätter sig lättare i huvudet: ”Det man gör med kroppen sätter sig i knoppen”, säger Anna. Eftersom Anna har flera andraspråkselever tycker hon det är bra med massage och motorikträning, för här är det moment som alla kan vara med på oavsett vilket språk man talar.
När Anna börjar med massage med sina elever tar hon det bit för bit, hålla hand kan vara för
intimt, det kan räcka med en hand på axel till en början. De barn som inte vill beröra någon annan, kan börja med att göra rörelserna på en nalle eller en fröken. Massage och motorikträningen brukar ta ca 20 min men i början var det kanske bara fem minuter allt för att
det inte skulle kännas konstigt och jobbigt för eleverna. Anna sätter barnen på golvet på ett led med händerna på varandras ryggar när det är dags för massagestund. Vid byte vänder man bara på ledet, så att alla ska få vara med.
”Motorikträning” har de varje dag, barn i sexårsåldern rör sig väldigt mycket, de kryper,
hoppar och ålar i leken och det ska man inte stävja, tycker Anna. Leken är ett sätt att öva motoriken på. Det ska vara ordning och reda men samtidigt full rulle. Anna, använder hela klassrummet som ett utrymme där det ska vara möjligt till att röra sig. Hon tror många lärare/pedagoger är rädda för att våga göra detta. Det för liv, tar tid att städa undan osv. våga vara lite galen, säger Anna. Vi pedagoger är ju där för att utveckla barnen inte förvara de m säger Anna. Anna trycker även på hur viktigt det är att lära barn att kunna slappna av. Dagens barn har tusen saker de ska göra, de åker hit och dit på aktiviteter, därför är det viktigt med massage och avslappningsstunder. Det är då barnen har chans att samla nya krafter.
Anna säger att skolan ibland erbjuder eleverna extragympa för de som anses behöva det. Då övar man på sådant som man kan, inte sådant som man inte kan. Anna anser sig inte ha någon medveten plan med hur hon arbetar, men hon har gått utbildning i MTI. Med sin långa erfarenhet gör hon det nog automatiskt, fast hon inte tänker på det, som hon själv beskriver det. Exempelvis, ser hon en elev som krampar med hande n när han/hon skriver byter Anna inte pennan utan skickar ut eleven i ”snicken” för att hamra av sig lite, vilket ger eleven en bättre grovmotorik som senare leder till att finmotoriken förbättras. Anna är noga med att poängtera att det är viktigt att förskolepersonal men även lärare i skolan har koll på grovmotorik respektive finmotorik och vad man kan göra för att det ska förbättras. Vissa elever har kvar reflexer som egentligen skulle ha försvunnit när barnet var litet, dessa reflexer kan hämma barnet i sin utveckling, men detta kan man via olika övningar träna bort. Viktigt för pedagoger att ha med sig som kunskap anser Anna.
”Våga vara annorlunda kan både ses som en för- och nackdel, du har allt att vinna på det” (Anna, förskollärare, 2009)
Bodil:
Bodil utbildad lärare i Svenska i grundskolans tidigare år, arbetar i en 1-3 a ute på landet i en mindre skola i södra Sverige, även hon arbetar aktivt med massage och rörelseträning som hon kallar motorikträningen. Bodil har ingen adekvat utbildning i massage eller motorikträning. Bygger sitt arbete på erfarenheter från kollegor.
Bodil började med massage för att det sägs att ”den man berör den slår man inte”. Hon tror på positiv beröring, att det är ok att röra vid någon annan utan att det ska anses konstigt på något sätt. Bodil arbetar med sagan som stöd till massagen. Barnen följer med i sagan genom att göra rörelser till vad som händer i sagan. Bodil övar även hon bokstäver med barnen när de har massage. Alfabetet övas via att eleverna skriver på ryggen och den som det skrivs på ska gissa bokstaven. Med detta sätt tränas fler sinnen, enligt Bodil. Bodil har även en tanke om att låta sina elever själv få hitta på massagesagor som de sen kan berätta och leda på förskolan som de har ett samarbete med.
Eleverna hos Bodil har som eget val en ”må bra stund” då väljer de ofta att de masserar varandra. Då gör de efter hur de lärt sig, men ingen saga som stöd. När Bodil har massagestund varar det oftast i 20 min. De turas om att ge varandra, sitter med bakåtvänd stol och lutar ansiktet ner i bänken, den andra står bakom och masserar enligt sagans förlopp. Eleverna hos Bodil har även en liten nyckelpiga i trä i sina lådor som de kan när helst plocka fram och massera varandra med.
Bodil kallar motorikträning för rörelseträning. Eleverna tränar korsrörelser, balans, ligga och krypa på golvet, sprattla med benen, allt för att få en bättre grovmotorik som sedan leder till en bättre finmotorik på sikt. Bodil använder sig av något som kallas för Röris (Friskis och Svettis skolprojekt för att få in mer rörelse i skolan). Det finns många rörelselekar att leka, här övar man koordination och rörelse.
På skolan Bodil arbetar på har man även bestämt att alla elever ska göra någo n form av rörelse varje dag. Eleverna har en runda som alla springer varje dag, året runt. Bodil säger vidare att hon skulle vilja göra mer rörelseträning för att hon ser på barnen att de mår bra av det. Skolan erbjuder extra gympa för de elever som behöver det. Bodil försöker få in mer rörelse i gruppen men känner att den spretar mycket, en grupp med flera behov samt olika åldrar. Bodil anser att det är jättesvårt att hitta en nivå som känns lagom. Men hon försöker så gott det går med rörelselekar. Bodil avslutar med att säga, det är positivt att röra på sig oavsett om man tränar balans eller motoriken, alla mår bra av det.
Bodil lägger alltid massagen i början av ett pass, rörelselekar alltid i mitten. Allt för att de som behöver det som mest är ofta stimmiga på grund av att de inte orkar hålla koncentrationen hela passet. Då är det bra med en paus mitt i, där man gör något helt annat. Bodil har rörelseträning 4-5 gånger i veckan.
”det är positivt att röra på sig oavsett om man tränar balans eller motoriken, alla mår bra av det.” (Bodil, grundskollärare)
Clara:
Clara utbildad barnskötare, har arbetet i yrket i 32 år, arbetar på en förskola med inriktning idrott, i en större stad i södra Sverige. Clara är även utbildad massör. Har en nära kontakt med Christer Sandberg, MTI, Båstad. Men har aldrig gått hans utbildningar.
Clara arbetar dagligen med att förbättra motoriken hos barnen på hennes avdelning, genom att de utövar idrott av alla de former. Det är en avdelning som specialiserat sig på detta. Clara och hennes kollega går flera gånger i veckan till en idrottssal för att ha idrott, då oftast redskapsgymnastik eller ringlekar. Clara säger sig vilja bevara traditioner. Clara berättar att i allt de gör så ska rörelsen vara med, det anses som ett naturligt sätt att lära. De tar aldrig den enkla vägen hem när de är ute på promenad, helst ska det vara backigt och snårigt. Allt för att barnen ska få in att det är viktigt och skönt att röra på sig och att sinnena ska aktiveras så mycket som möjligt.
När Clara har massagestund med sina elever masserar inte barnen varandra med händer utan använder olika föremål för att massera varandra. Barnen vilar även en stund i samband med att de ger varandra beröring med bland annat piggbollar. Detta sker alltid efter lunch, Clara anser att det är viktigt att vila efter maten och för att hon tycker det är viktigt att barn lär sig att slappna av.
Clara leker mycket rörelselekar med barnen allt för att utveckla deras koordination och stärka kroppsuppfattningen hos barnen på avdelningen. Clara trycker även på det här med balans, det är viktigt att finna balansen i allt man gör.
”allt vi gör så ska rörelsen vara med, det anses som ett naturligt sätt att lära.” (Clara, barnskötare)
Sammanfattning
Gemensamt för samtliga tre informanter är att de tycker att rörelsen ska vara med i allt man gör och att alla mår bra av att röra på sig. De anser att en stund varje dag med en stunds massage eller avslappning är bra, barn idag behöver lära sig att slappna av. De ser det som viktigt att man försöker ha det varje dag, då blir barnen vana vid det. I nformanterna tycker det är bra att öva annat via massagen, de låter barnen öva exempelvis former och alfabetet, när de gör rörelserna till det aktiveras motoriken. Samtliga är överens om att det är bäst att öva motorik ute på promenader och i gymnastiksalen via redskapsgymnastik.
6.1.2 Vilka förändringar har pedagogerna sett på eleverna sen de införde massage respektive motorikträning?
Anna:
Anna, ansåg att sina elever hade blivit lugnare och respekterar varandra mer sen hon började med massage de tar inte lika hårt i varandra, samt att de söker mer närhet än tidigare. Som ett exempel gav Anna, när hon satt i matsalen. Den elev man har nära sig, lägger gärna huvudet mot axeln, sätter sig nära osv. Anna ser inga nackdelar med att införa massa ge man vinner så mycket på det. Med motoriken ser Anna ingen större skillnad på kort sikt men ser hon att någon elev krampar med pennan byter hon inte pennan utan, skickar istället ut barnet i ”snicken”. Allt för att öva upp grovmotoriken vilket är ett måste enligt Anna för att finmotoriken ska kunna fungera som det ska.
”Den elev man har nära sig, lägger gärna huvudet mot axeln, sätter sig nära.” (Anna, förskollärare)
Bodil:
Bodil ser inte så stor förändring i den grupp hon arbetar med idag, den är redan väldigt lugn. Men i sin förra grupp märkte hon klar skillnad. Där gav det en lugnare förmiddag och eleverna orkade med de jobbiga mattepassen på ett bättre sätt när de haft massage eller en lugn stund med tända ljus, under förmiddagen. Hon tyckte sig se att koncentrationen ökade. Det gav ett allmänt lugn över gruppen, inte lika mycket bråk som innan hon började med det. Det enda negativa med massage är att de smittar varandra lättare eftersom de berör varandra, annars inga nackdelar. Bodil nämner att vissa elever kan ha kvar reflexer från då de var små, vilket man kan massera eller trycka bort för att inte hämma barnets utveckling.
”lugnare förmiddag och eleverna orkade med de jobbiga mattepassen på ett bättre sätt när de haft massage” (Bodil, grundskollärare)
Clara:
Clara ser att barnen blir lugnare, mer måna om varandra genom massagen, för en tid men sen kommer bråken tillbaka, barn är barn. Med motorikträning ser Clara varje dag hur barnen utvecklas, från det grova till det lilla som hon kallar det. Clara betonar att det är viktigt med idrott/ rörelseträning, alla mår bra av det. Clara ser inga nackdelar med vare sig massage eller
motorikträning. En del behöver mer träning, då tränar Clara den eleven mer än andra. Men hon är noga med att betona att hon gör det med hela gruppen för att inte märka ut en elev. Clara nämner en elev som sprang med händerna upp, han fick inte ner dem. Då gav hon honom rispåsar till att ha i händerna när han sprang. Det hjälpte!
”det är viktigt med idrott/ rörelseträning, alla mår bra av det.” (Clara, barnskötare)
Sammanfattning
Informanterna är överens om att eleverna respekterar varandra mer, blir lugnare och tar mer hänsyn till varandra. Men Clara såg det bara för en tid sen var eleverna tillbaka igen i sitt gamla mönster. Anna och Bodil nämner båda att de läst att reflexer kan tränas bort med massage och alternativt tryckas bort. Reflexer som hämmar barnet i sin vidare motoriska utveckling. Bodil nämner att koncentrationen höjs det instämmer de andra också i. Nackdelar med massagen är väl att eleverna smittar varandra lättare och att det kan vara svårt att motivera alla till varför de gör det.
6.1.3 Vilka för och nackdelar eller rent av proble m har pedagogerna stött på sen de började med massage och motorikträning på sina eleve r?
Anna:
Anna, hon ser inga nackdelar med massage, det finns bara vinster. Barnen blir lugnare, deras koncentration ökar och de är snällare mot varandra. Problem kan vara att lärare och förskolpersonal inte vet hur man arbetar med massage eller vågar prova det på sina elever för att de inte har någon kunskap om hur man gör.
När det gäller motorikträning, ser inte Anna några problem där heller. Man måste våga vara lite galen. Som pedagog får man utnyttja det utrymme man har, låt det föra liv och så vidare. Man kan inte låsa sig vid att man inte har en idrottshall att vara i. Anna tror och hoppas mycket på den nya läroplanen som håller på att arbetas fram. Den kommer troligtvis att innehålla mer rörelse. Anna tycker det är ett givet moment att arbeta med både massage och motorikträning helst i kombination med varandra. Som pedagog vinner man mycket på det. Lugnare grupp, koncentrationen ökar och du som pedagog kan ägna dig åt att undervisa inte enbart be dem sitta still.
”Barnen blir lugnare, deras koncentration ökar och de är snällare mot varandra.” (Anna, förskollärare)
Bodil:
Bodil, tycker inte det finns några direkta nackdelar, det skulle vara att de smittar varandra lättare än om de inte har massage. Fördelar är massor, lugnare grupp, högre koncentration, eleverna får en chans till att slappna av och bara ta det lite lugnt, hämta nya krafter. Bodil ser inga problem, det enda hon nämner är om vi skulle få en annan regering i vårt land som skulle fokusera på annat i undervisningen, lägga mer/mindre fokus på vad som är viktigt för våra elever. . Bodil hoppas och tror mycket på den nya läroplanen, som hon tror sig innehålla mer rörelse, förhoppningsvis. Ett annat problem hon ser är det finns ont om massagesagor, hon känner sig begränsad i sitt arbete och då finns det risk att det blir tråkigt.
Rörelseträning, kommer däremot alltid att finnas oavsett vem som styr i vårt land. Bodil ser inga nackdelar med att arbeta med motorikträning. Man kan öva det överallt.
”Fördelar är massor, lugnare grupp, högre koncentration, eleverna får en chans till att slappna av och bara ta det lite lugnt, hämta nya krafter.” (Bodil, grundskollärare)
Clara:
Clara ser det som ett naturligt moment att fortsätta att arbeta med motorik och massage. Ett problem kan vara att få massage och motorikpedagogik som ett naturligt moment för samtliga elever, att det skrivs in i läroplanen för samtliga stadier. Clara hade gärna sett att hela förskolan hade arbetat på det sättet. Men problemet är att få ut det till politiker och styrande i vårt land. Clara ser lokalfrågan som ett problem när det gäller motorikträningen. Hon vill gärna ha en idrottshall att vara i, tycker det blir stökigt och bökigt inne på avde lningen och ute är de bara på gården. Clara ser bara fördelar med att arbeta med både motorik och massage. Man vinner på det i längden, ”det vore straffbart att inte använda sig av det”. Clara tycker sig ha fått en lugnare grupp som respekterar varandra på ett annat sätt än vad de gjorde innan. Hon ser barnen lyckas på ett helt annat sätt, exempelvis att förbättra sina vardagsrörelser, genom att de får öva upp sin koordination och därmed stärks även kroppsuppfattningen och jaget stärks.
Sammanfattning
Samtliga informanter tycker det är viktigt med både massage och motorikträning, de anser att det borde vara obligatoriskt. En nackdel som några nämner är pengar, vilket leder vidare till lokalfrågan som Clara tycker är viktig men som Anna inte alls håller med om. Som pedagog får man hålla till godo med det utrymme man har och göra det bästa av det, säger Anna. Informanterna är överens om att det måste till mer rörelse i verksamheten. De hoppas mycket på den nya läroplanen som kommer att presenteras under 2010. Till avslutning säger samtliga informanter att alla mår bra av rörelse.
6.2 Resultat från observationer
Anna
När jag var hos Anna satt jag med och såg en samling där massage och motorikträning fanns med. Jag observerade vid två olika tillfällen, men valde det första tillfället, eftersom det andra inte gav någon ytterligare information. Det jag fick se när jag var hos Anna var att barnen dansade till en låt som alla kände väl igen. Innan låten spelades ställde Anna upp hela gruppen i en ring hållande i varandras händer. Anna gav instruktioner som alla verka känna väl igen. Barnen hoppade när musiken var igång, ”stå still” när det är tyst, sa Anna. Musiken startar, alla hoppar och studsar, några kan inte vara tysta. Anna förklarar för mig efteråt varför hon inleder med lite musik och varför det är hopp och studs. Anna menar att det är ett måste att de får hoppa av sig lite innan för att de sen ska kunna sitta stilla. Barnen har mycket ”kryp” i benen som hon kallar det. Musiken är i gång i ca fem minuter innan Anna ber barnen att sätta sig ner på två led med händerna på axlarna på barnet framför. Anna frågar om barnen har duschat på morgonen, alla barnen säger i kör, NÄ! Några börjar p rata om hur man duschar. Anna bryter och ger instruktioner hur barnen ska göra. De ska ”duscha” den som de har framför sig. Barnen gör snällt som de blir tillsagda, en pojke ryggar undan varje gång tjejen bakom tar honom på ryggen. Anna går fram och frågar pojken vad som är på tok. Det visar sig att han har ont i ett ben, därför svårt att sitta på golvet.
”Detta är inte skönt” (pojke 6 år) ”Åh detta är livet” (pojke 6 år)
Några barn är väldigt fokuserade på att det ska bli rätt, andra verkar inte fatta något eller vad det är som håller på att hända.
Bodil
Min observation hos Bodil genomförs när klassen har en massagestund med hjälp av en massagesaga. Bodil börjar med att be barnen att dela upp sig som de brukar arbeta, 2 och 2, med sin massagekompis. Barnen gör som Bodil säger utan protester allt går väldigt lugnt till. Barnet som börjar med att sitta, vänder på sin stol, lutar sig över stolsryggen och vilar pannan mot bänken. Barnet som ska massera ställer sig bakom och inväntar instruktioner från Bodil. Barnen börjar massera efter sagans förlopp, Bodil visar i luften hur de ska göra. Hos några elever ser det ut som att de gör rörelsen utan någon större eftertanke på vad ha n/hon gör medan andra verkligen verkar göra allt för att det ska vara så skönt som möjligt för den som får massage. Sagan tar slut och barnen skiftar positio n. Några gnäller, ”måste vi”, ”jag är trött nu”. Om igen, samma procedur, sker inget speciellt. Känns som barnen gör detta för att de ska inte för att de vill. Efter massagen ber Bodil att eleverna tar upp sin tystläsningsbok. Jag avslutar min observation.
Clara
När jag är hos Clara har jag redan varit och observerat hos Bodil och Anna. Clara, arbetar ungefär som Bodil och Anna. Jag ser klara likheter mellan dem. Clara använder sig också av massagesaga i samband med vilostunden. Barnen här är vana vid att få beröring, syns tydligt, de njuter. Men det som skiljer sig här är att barnen inte använder sina egna händer utan masserar med piggbollar på varandras ryggar. Några ser ut att somna, men det är Clara noga med att poängtera att det inte är därför de ligger på madrasserna, för att sova. Jag finner inget nytt eller något speciellt som skiljer sig hos Clara. Det som skiljer är att dessa barn är yngre, 3-5 år. Innan vilostunden har vi varit i gymnastiksalen och haft redskapsgymnast ik. Barnen gör så gott de kan, kullerbyttor, klättrar i ställningar och går balansgång. Några gör så gott de kan, Clara skyndar dit för att ge en hjälpande och stöttade hand för att lyckas. Det är hög disciplin nivå visselpipan hörs så fort ingen gör som Clara vill.
Sammanfattning:
Gemensamt som jag ser hos samtliga informanter är att barnen snällt gör det som de blir tillsagda men ingen ifrågasätter det hela mer än hos Bodil. Anna och Clara har rörelse innan
de har massage. De säger att det är för att barnen ska springa av sig, så att de kan sitta ner sen. Barnen blir väldigt uppspelta men när informanterna sätter dem ner ser det ut som att barnen vet vad som ska hända. Jag ser ingen skillnad på om barnen tycker det är skönare med massage med händer eller redskap som piggboll eller massagedjur. Jag ser att sagan är det man utgår ifrån när informanterna ska ha massage med sina elever. Barnen härmar pedagogens rörelser som hör till sagan. Några barn, gör lite som de vill, har inte riktigt koll på vad de gör och varför.
7 Diskussion och slutsatser
Mitt syfte var att undersöka hur några pedagoger använder sig av motorisk träning i kombination med massage i skolverksamheten. Hur ser deras arbete ut, vilka förändringar har pedagogerna sett på sina elever samt vilka för- och nackdelar finns när man arbetar med massage och motorikträning? Jag utgår även här från mina tre frågeställningar.
7.1 Hur arbetar några pedagoger me d massage i skol- och förskoleverksamheten och hur påverkar detta barns motorik och kroppsuppfattning?
Samtliga pedagoger har sagan som stöd i sitt arbete med massage. Pedagogen läser och barnen gör rörelse efter sagans förlopp. Anna och Bodil övar även alfabet, former och lägespositioner när barnen masserar varandra. Hos Bodil ser jag under min observation att inte alla barn tycker det är kul med massage. I min intervju med Bodil påpekar hon samtidigt hur hennes elever bli missnöjda när de inte får massage. Detta är intressant, eftersom jag ser hur de beter sig under tiden de får massage. Några av barnen klagar på att de inte vill göra det, för de vill gärna få massage men helst inte ge. Jag ser även under min observation hur Bodil instruerar sina elever igenom massage-sagan, men hon gör inte det med någon större entusiasm. Är det kanske är därför som barnen tycker det är tråkigt? Barnen hos Clara masserar varandra med olika föremål bland annat piggboll. Det använder Anna sig också av men hon använder piggboll i samlingen på elever som har svårt att sitta still, för det har visat sig ge ett lugn hos den elev som är orolig. När jag är hos Anna och observerar ser jag hur hon engagerar sig i sitt arbete och det smittar av sig på eleverna, för de verkar gilla det Anna gör. Bodil nämner under intervjun att hon har gett alla eleverna i sin klass varsin nyckelpiga i trä. Den brukar eleverna massera varandra med.
Anna har massagen i samband med samlingen, men först har de en låt som de dansar till, så
de hoppar av sig springet i benen. ”För att kunna sitta still måste man först få röra på sig”, säger Anna. Clara har massagen efter maten, för hon tycker det är viktigt att barnen lär sig att slappna av och vila på maten. Jag ställer mig frågan, varför hon har det vid den tidpunkten men får inget riktigt svar när jag frågar, utan får känslan att Clara har det mest för att själv få en lugn stund efter maten. Dagens barn är stressade skriver Jelvéus (1999). Det håller informanterna med om och anser det viktigt att barnen lär sig att slappna av.
Clara har alltid motorikträning på förmiddagen, i gymnastiksalen, där de har redskapsgymnastik. Enligt Åhs (1996) är det bra att öva motorik med redskapsgymnastik eller utomhus. Clara och hennes grupp leker även många rörelselekar som ökar koordinationen
vilket leder till att kroppsuppfattningen ökar enligt Jelvéus (1999). Bodil har alltid massage i början av dagen och motorikträning eller som hon kallar det korsrörelser, mitt i ett pass. Jonsson (2002) inleder sitt arbete likadant, med en del rörelser och sen avslutar Jonsson passet med massage. Detta ska leda till att koncentrationen ökar, enligt Jonsson. När Bodil ser att eleverna börjar bli trötta, sätter hon in korsrörelser alternativt en stunds massage i ca 20 min, allt för att eleverna ska orka med de jobbiga mattepassen, som Bodil beskriver det.
Anna och Bodil nämner att massagen utsöndrar hormonet oxytocin. Detta visar
Uvnäs-Moberg (2003) vikten av vid sin studie, men Clara som är utbildad massör nämner inget om detta.
Samtliga informanter nämner ”extragympa” som en chans för de elever som har det lite
svårare med motoriken. Sandberg (1991) nämner vikten av detta i sitt material till sina utbildningar i MTI, men det är viktigt att vara medveten om att man ska öva det man är bra på inte det man inte kan, säger Sandberg. Både Anna och Clara nämner att de får sin inspiration från MTI och Christer Sandberg. Anna har till och med gått hans utbildning. Bodil har ingen utbildning i massage eller motorik, och hon nämner inte någon namngiven inspirationskälla. Det är kanske därför som hon inte ser ut att brinna lika mycket för detta som Anna och Clara verkar göra. Med kunskap och erfarenhet har man nog lättare att inspirera sina elever. ”Alla pedagoger måste ha kunskapen, få har den idag”, säger Anna. Här tror jag att det finns ett behov av kunskap om motorik och massage ute i dagens skolor.
Många använder sig av massage samt motorikträning för sina elever, men man kan fråga sig om alla riktigt vet varför. Risken med detta är att pedagogerna använder sig av detta när de inte riktigt vet vad de ska göra för att komma åt de problem som gruppen/klassen kanske har. Jag ställer mig genast frågan: Är det inte bättre att göra mattepassen eller svensklektionerna, eller vilken stund det nu är under dagen, roligare eller gå till botten med vilka problem som finns? Det kan vara att pedagogen inte lär ut på ett sätt som fångar eleverna, eller så är ämnet inte tillräckligt intressant presenterat. Matematik är ett ämne som enligt mig inte behöver vara tråkigt, men som ofta får den stämpeln. Bodil nämner hur hon ser en skillnad på eleverna under mattelektionen, så därför lägger hon in lite rörelser mitt i passet eller massage i början av dagen. Allt för att eleverna ska orka, som Bodil uttrycker det. Detta är ingen mirakelkur mot koncentrations- och inlärningssvårigheter, men jag tror att det kan vara ett bra komplement i det dagliga pedagogiska arbetet.
7.2. Vilka förändringar har pedagogerna sett på eleverna sen de införde massage respektive motorikträning?
Samtliga pedagoger säger sig ha sett att eleverna har blivit lugnar e sen de införde massage eller vilostund. Bodil och Anna tycker även att eleverna är snällare mot varandra och respekterar varandra mer än innan de införde massage. Men det håller inte Clara med om, för hon tycker det varar en tid och sen är allt som vanligt igen.
Barn är stressade idag, säger Anna och Clara. Barn måste lära sig att slappna av nämner Uvnäs Moberg (2003). Samtliga informanter nämner att gruppen har blivit lugnare och vikten av det. Jag ställer mig frågan: Kan man inte lära sig om det är stökigt? Alla barn är ju olika och lär sig på olika sätt, en del vill ju ha liv och rörelse runt sig för att kunna vara kreativa. Någonstans måste de samla kraft. Var och på vilket sätt man gör det på ser nog olika ut från person till person. Exempel på återhämtning kan vara via träning och lek, andra framför ett dataspel eller en bok m.m. Man ska nog inte helt låsa sig vid att det måste vara lugnt i gruppen för att det ska vara en god lärmiljö.
Bodil nämner att hon sett klar skillnad på koncentrationen, främst när det gäller matematik. Eleverna orkar räkna längre och kan sitta koncentrerade längre. Hon lägger in pausgympa när hon ser att koncentrationen sjunker. Ericsson (2003) och Sandberg (1997) skriver båda att det är bra att lägga in pausgympa och rörelser under dagen i skolan. Sagan har en viktig roll vid massagen. Så jag undrar om det inte skulle gå att få in fler sinnen och skolämnen när man har massage. När vi ger massage aktiveras beröringssinnet och det sker via huden. Huden är vårt största organ på kroppen och vi lär väldigt mycket via känseln, beröringssinnet (Ardeby, 2003).
Anna och Bodil nämner båda att det kan finnas reflexer kvar som inte har försvunnit när barnet var litet (Gustafsson& Hugoh 1987). Anna och Bodil berättar båda att det går att trycka eller massera bort reflexer som finns kvar sen barnet var litet. Clara nämner inget sådant. Anna och Bodil började med massage efter att de hade läst om Hans Axelsons massageprojekt, Den du berör den slår du inte (Sanner 2002). De är överens om att det är mindre bråk och det är tillåtet att beröra en annan person utan att det ska vara konstigt. Clara arbetar också efter den modellen men håller inte helt med de övriga. Det fungerar i början menar hon men efter någon månad är det likadant igen, med bråk och stoj. Jag tycker det är intressant att hon ser på det viset och undrar lite varför. Kan det bero på att Clara inte riktigt tror på det hon gör eller kan det vara så att det inte fungerar i just hennes grupp?
Anna berättar om hur hon ser ett barn som ”krampar” när hon/han skriver med penna. Då byter hon inte pennan mot en annan, utan skickar ut barnet i ”snicken” istället. Barn utvecklas
