Är de nationella proven till för lärare eller elever?

Skolverket (2012) menar att nationella proven ska fungera som ett verktyg för lärares bedömning av sina elever, de ska biträda dem att kunna se vad de som lärare behöver undervisa mer i. Det nämns inget om att alla barn lär in på olika sätt i guiden till nationella proven. Provet är uppdelat på samma sätt och samtliga elever gör ett exakt likadant prov. Boström och Wallenberg (2001) ser det som att nationella proven är orättvisa då de inte är uppdelade efter de olika personligheter och inlärnings stilar eleverna har. Vissa lär sig praktiskt och vissa teoretiskt. De menar även att lärarens relation till barnen spelar stor roll till

vilka elever som tar till sig kunskap under lektioner. Desto positivare relationen är mellan lärare och elev ju bättre lär eleven det läraren undervisar. Boströms och Wallenbergs (2001) resonemang skulle betyda att nationella provens utformning inte skulle vara lämpliga för alla elever utan bara för vissa. Detta skulle betyda att om skolinspektionens ”syn” på barn skulle vara att utgå ifrån barns redan tidigare erfarenheter och att se varje individ, hade vi inte haft ett prov utan hundratals. Nationella proven skrivs och utformas av vissa bestämda grupper av forskare på olika områden i Sverige. Dessa grupper får samma tema att utgå ifrån då de formulerar uppgifter (Lundahl, 2009). Uppgifterna ska vara så tydliga att alla förstår. Boström och Wallenberg (2001) menar dock att:

Elever misslyckas inte på grund av läroplanen. Elever kan lära sig i praktiskt taget vilket ämne som helst när de undervisas med metoder och tekniker som överensstämmer med deras inlärning stilar.

Om elever inte misslyckas på grund av läroplaner kan det då vara formuleringarna eller olika undervisningsmetoder som gör att eleverna misslyckas eller får sämre resultat. Frågan är om det verkligen ges möjlighet att visa sina kunskaper på nationella proven. De medverkande lärarna menar att proven är väldigt svåra att rätta, för det är ju bara ”vissa” svar som är rätt. Petronella förklarar att ”Elever har ofta svarat rätt på matematik proven men misslyckas att visa hur de tänkt eller visar ett icke hållbart uträkningssätt. Då ska jag som lärare ge fel för det inte är en hållbar lösning”.

5.7.1 Lärares perspektiv på nationella proven

Lärarna förklarar att de är svårt att rätta och ge ett korrekt betyg när man ska vara oberoende av vilken relation man har till eleverna. På den ena skolan använde man sig av ett sätt som gör att eleverna blir anonyma vid rättning. De sätter istället för namn siffror på proven sedan byter man med parallellklassen och rättar deras prov. På detta sätt blir rättningen anonym. Fast Per menar att han kan se brister i betyget ändå, då elever han ser som duktiga kan få resultat på nationella proven som inte är lika bra som han föreställt sig. Nationella proven ska hjälpa lärare att se sina elevers kunskaper och se var deras undervisning brister eller höjs I förhållande till detta säger Petter:

”Klassen är idag väldigt stor. Vi har som ett krav att se varje individ och kunna bedöma och betygsätta eleverna utifrån alla mål. Som lärare kan jag ibland känna att jag inte har tiden att hinna se allas färdigheter eller brister på färdigheter. Därför är nationella proven bra! De hjälper mig att se så jag inte missat något.”

”Ibland överaskas jag av resultatet på proven men oftast blir resultatet det samma som jag föreställt mig. Vilket jag kan känna är bra för då vet jag att jag tänkt rätt.”

Petter får klarhet och hjälp vid bedömningen av sina elever genom proven. Han känner att han får stöd i vad resultatet visar då det ofta uppvisar samma tanke som han tänkt om eleven. Idag får lärarna klara kriterier om hur de nationella proven ska rättas och vad som är rätt och vad som är fel. Lärarna får heller inte sätta betyget efter vad eleven presterar på nationella proven då de inte är utformat för hela kunskapskraven för den årskursen (Skolverket 2012). Nationella proven ska inte ligga till grund för det slutgiltiga betyget eller bedömningen eleven ska ha under hela lågstadiet anser Skolverket. De menar att miljön och omständigheterna runt omkring provet påverkar dess utfall. Man kan inte bedöma en elevs prestation under ett tillfälle utan proven ska enbart finnas till som stöd vid bedömning. Däremot menar Skolinspektionen i en rapport från 2012 att de inte kan se att lärare dragit nytta av bedömningen av nationella proven då de betygsatt elever. Här kan det bli lite obegripligt. Ska man använda sig av provet då man ger betyg eller ska man sätta ett betyg som man känner har stämt in på denna elev under hela skolgången? I LGR11 står det följande: Betyget ger uttryck åt i vilken mån den enskilde eleven har åstadkommit de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygsättningen förekommer ämnesspecifika kunskapskrav för varierande betygsteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan. Kunskapsbedömningar lade grunden för nutida läroplaner och kunskapskrav så som LGR11. Det är på läroplaner och kunskapskrav som nationella proven bygger på idag. Synen på läroplaner har förändrats genom tidsperioder och är nuförtiden mer inställd på ett barnperspektiv än ett vuxenperspektiv på barn inlärning. I de nationella proven för årskurs tre är det först och främst mer basala kunskaper som prövas. Basala kunskaper som att kunna sätta stor bokstav efter punkt upprepade gånger och att kunna tala och förklara saker i de svenska muntliga proven (Lundahl, 2009). Hur dra då lärare nytta av de nationella provens resultat? Petronella berättar:

Vi sätter inga direkta betyg på eleverna men vi ska kunna göra en korrekt överlämning till nästa lärare. Jag har inte dessa elever när de börjar fyran så det är viktigt för mig att nästa lärare får all fakta om eleverna. Oftast nämner jag inte hur det gick på nationella proven utan jag nämner då elevernas kunskaper eller svårigheter. Så som tex att ”Vera” har svårt att skriva med en röd tråd, eller att ”Stina” är jätteduktig i matematik men behöver stöd inom svenskan.

Sedan är det ju inte bara kunskaper som jag lämnar över till läraren utan större del av våra möten om eleverna handlar om vardagliga saker. Som hur funkar barnen i grupp och var det har för förutsättningar, hur är deras familjeförhållanden, hur är de i klassrummet och sådant som jag ibland kan anse som mer viktigt än elevens redan tidigare kunskaper” Petronella.

Petronella nämner att hon inte alltid använder sig av de nationella provens resultat vid överlämning till kommande lärare. Hon använder sig istället av vad elever kan och har svårigheter i. Nationella proven kan dock vara en viktig faktor i hennes kunskaper om vad eleverna kan och inte kan. Petronella berättar att det inte alltid heller är viktigast vilka kunskaper eleverna har, utan också deras personligheter i klassrummet. Detta kan tyda på att Petronella ser varje individ. Hon lägger vikt i vad eleven har för förutsättningar hemifrån och hur detta påverkar eleven i skolan. Detta kan ses utifrån många av de synsätt på kunskap och barn som tidigare tagits upp, det vill säga att utgå ifrån eleven för att sedan bygga vidare och skapa nya kunskaper. Är relationen mellan lärare och elev då viktigt, det vill säga att man inte bara ser eleven ur ett bedömning syfte utan även som en person med personligheter och dilemman som vem som helst.

5.7.2 Rättning av proven

Samtliga lärare berättar om deras önskemål av externa rättare vid nationella proven. Att de som lärare har som uppgift att se till att barnen gör proven som de ska och att de skriver sina namn på proven. Sedan skickar skolan iväg alla skolans prov till några externa rättare som då har utbildning till att faktiskt kunna rätta dessa prov korrekt, likvärdigt och rättvist. Detta skulle leda till en likvärdig bedömning landet över. Precis som det faktiskt är meningen att det ska vara menar Pernilla. När de centrala proven fanns under 1950 till 1990 talet användes det objektiv rättning i form av mekanisk rättning. Dessa försvann någon gång under 1990 talet och framåt.

Eleverna tycker att de är deras lärare som ska rätta deras prov. Therese och Karl uttryckte att de inte trodde att någon kunde förstå vad det skrivit om det inte var deras lärare. Tora blir lite nervös när frågan om vem som rättar deras prov kommer upp. Hon säger efter en stund att ”det vore konstigt att någon annan skulle bry sig om hennes prov”. Varför eleverna inte kan förstå eller tänka sig att någon annan skulle rätta deras prov är intressant. Hur kommer det sig att eleverna känner så? Kan det vara tryggheten med relationen mellan elev och lärare eller handlar det om något helt annat?

5.7.3 Varför gör vi nationella prov?

Eleverna upplevdes under studiens gång ibland en aningen oförstående till varför de gjorde nationella proven. Några av eleverna fick frågan om det ville göra proven igen. Tilda svarade ja, om hon skulle få bättre resultat på andra gången. Kalle sa ja om han fick de rätta svaren innan. Eleverna och lärare diskuterade på en rast och läraren berättar att de ska göra nationella proven engång till om några år:

Tilda: Varför då?

Lärare: Jo för det är så att det måste man. Kalle: Men vi har ju redan gjort det en gång?

Lärare: Ja men ibland behöver man göra saker fler en engång. Kenny: Är det samma prov?

Lärare: Nej, då är det ett svårare prov, för då är ni äldre. Tilda: Jag ska vara sjuk den dagen

Tora: Jag med

Lärare: Så kan man ju inte säga. Kalle: Måste man göra dem? Lärare: Ja

Tilda: Varför då?

Lärare: För att vi som lärare måste veta vad ni kan och inte kan. Sen kollar man hela Sveriges elever och ser vad alla kan och inte kan.

Tilda: Vet inte du vad jag kan?

Lärare: Jo men jag vet ju inte vad hela Sverige kan i jämförelse. Tilda: Behöver de veta vad jag kan?

Lärare: Ja

I diskussionen mellan lärare och elev kan man tolka det som att läraren anser att nationella proven är till för lärare. Tilda förstår heller inte varför Sverige behövde veta vad hon kunde och kan. Är det så att läraren har informerat sin klass dåligt om vad nationella proven är? Eller är det så att nationella proven är till för lärare och inte för elever? Tilda som tidigare sagt att hon tror att hon får gå om tredjeklass om hon inte klarar av proven. Hur kommer det sig att hon känner så? Det är här lärorikt att lyssna på elevers röster om hur de upplever saker. Enligt Allard med flera (1994) är det betydelsefullt om eleverna ha förstått varför de gör proven, för

att kunna lära sig något av dem. De beskriver att elever inte kan ta till sig kunskaper om de inte är införstådd i varför de gör något.