Resultat sammanfattning

Så vad säger eleverna och vad uttrycker lärarna angående proven?

Eleverna berättar om omgivningen hur det kändes att skriva proven på något annat ställe än sitt vanliga klassrum. Hur de känner innan och efter dem har gjort proven. Att de innan de gjort proven känner sig lite oroliga inför vad som kommer medan de efter ändå anser det gått rätt bra. De försöker förstå varför de har gjort proven och varför de skulle vara någon annan som rättar deras prov. En tolkning är att eleverna inte är så insatta i vad de nationella proven är för något. De undrar också varför de ska göra fler nationella prov fler gånger. Och även varför behöver de jämföras med andra och ”varför behöver Sverige veta vad jag kan”

Lärarna uttrycker

Lärarnas fokus ligger på bedömning om att ge en så korrekt bedömning som möjligt. Att de tycker att de har brister i bedömning och betygsättning. Att de vill ha externa rättare till proven för att underlätta deras undervisning och för att kunna lägga tid och fokus på eleverna. Då det tycker att eleverna kommer i skymundan då de anser att deras yrke gått från en undervisning till bedömning. Lärarna upplever att tiden inte finns till för de nationella proven och att de på grund av detta blir stressade. De är oroliga att deras stress och humör påverkar eleverna. Det finns olika åsikter om hur de ska gå tillväga med proven, då proven är väldigt omfattande. Hur man använder sig av proven och i vilken omfattningen råder det skilda tankar om.

6. Slutdiskussion

Vem är då nationella proven till och varför gör vi dem?

Studien visar att nationella proven fyller en viktig funktion för lärares bedömning av elevers kunskaper. Likaså hjälper de lärare att få reda på hur deras undervisning har fungerat. Lärare kan använda sig av resultatet på proven på många sätt till exempel för att förbättra sin undervisning. Proven har genomförts på tredjeklassare i fyra år. Skolinspektionen skrev i en rapport från 2012 att de såg brister i hur de nationella proven används ute på skolorna. De såg även att lärare har bristfälliga kunskaper i bedömning och betygsättning. Lärarna i

intervjuerna uttrycker även att de kan uppleva att de inte får den utbildning som de bör få inom bedömning. Bedömning är ett omfattande ämne som det hela tiden forskas om. Lärare borde få möjligheten att vara insatt i debatter och utveckling inom bedömning och betyg. Tiden är ett dilemma för lärarna i studien. De anser att de inte hinner med eleverna på grund av att yrket har gått från undervisning till bedömning. Mycket av tiden som ska läggas på eleverna läggs på rättning och bedömning. Kan det vara så att undervisningen kommer i skymundan? Fast utan undervisning hur tar då eleverna till sig kunskap? I studien kan man följa vad eleverna säger om nationella proven. I det flesta fallen är inte eleverna så insatta i vad det egentligen är för prov. De kan uppleva stress och uttrycker att de tror de ska få gå om en klass om de inte klarar av proven. Men varför upplever eleven att provet är så viktigt när den egentliga fokusen bör ligga på läraren? De nationella proven är ju till för både lärare och elever. Lärare ska få en möjlighet till att förbättra sin undervisning, kunna få en mer rättvis och likvärdig betygsättning av elever vilket hjälper eleven. Fast kanske borde man tona ner innebörden av proven för elever. Att det för dem blir ett ”vanligt” prov, att man kanske testar på att göra lite små prov i matsal eller konferensrum innan så det inte blir så jättestort för just de nationella proven. Att man avdramatiserar proven även att man ger elever insikt i vad det är, det vill säga vad som kommer hända med deras resultat och det fortsätta arbeta med dem. Proven är väldigt stora och när man genomför något så stort borde man ju verkligen satsa på det, att använda sig av alla dess fördelar. För om det visar sig att elever har brist i ett ämne kanske det finns möjlighet att ge extra resurs i detta. Lärare kan även få ett kvitto på sina kunskaper och skickligheter i deras undervisning om resultatet skulle visas positivt. Man kanske ska införa föräldramöten om just de nationella proven för att få alla parter insatta i vad det egentligen är och varför man gör dessa prov. Om hela skolan engagerar sig i dessa prov underlättar det kanske för lärarna och för eleverna.

Vi har alla olika inlärningsstilar och tar till oss kunskaper på olika sätt. Det gör även att vi kan visa vår kunskap på olika vis. I resultatet berättar Petronella om ett dilemma hon mött. Att det bara är ”vissa” svar som anses vara rätt. Att hållbara lösningar i matematiken endast är det rätta svaret och ger poäng. Vet eleverna om detta? Vi förmedlar det rätta svaret olika och om eleverna inte förstår vikten i att visa hur de nått ett resultat korrekt kanske de inte lägger sitt fokus på det. Kanske slarvar de för att hinna så mycket uppgifter som möjligt. Medverkande lärare tar också upp önskemål om externa rättare vid de nationella proven. Skolinspektionen (2012) tar upp att relationen mellan lärare och elev visades påverka bedömning och rättning av prov negativt. Kanske skulle det vara en lösning att de som formulerade proven även rättar

dem? Det ger dem en korrekt och objektiv rättning. Sedan ger det även de personer som gjort nationella proven en feedback på hur deras uppgifter på proven har uppfattats av eleverna.

6.1 Metoddiskussion

I denna studie har kvalitativ metod använts. En kvalitativ metod används då studiens syfte är att förstå vad andra personer erfar, tänker om, beteenden och attityder. Patel och Davidsson (2003) förklarar att den vanligaste kvalitativa metoden är intervjuer, då kan djupare kunskap uppnås av följdfrågor. Då denna studie har undersökt hur lärare och elever förhåller sig till de nationella proven, har intervjuer använts. Valet att utföra intervjuer gav mig ett användbart material samt djupare förståelse av mina intervjupersoner. Jag tror inte att jag skulle ha fått ett likvärdigt material om jag hade genomfört en kvantitativ undersökning, exempelvis enkätundersökning. Trost (2005) menar att vid kvalitativa intervjuer så som semistrukturerade intervjuer skall de intervjuade i möjligaste mån styra ordningsföljden och val av aspekter i intervjun. Detta gjorde att man ibland kom in på vissa ämnen väldigt djupt medan andra ämnen som man som intervjuare kanske velat ha mer information om blev svagare i jämförelse. Det gjorde även att samtliga intervjuer såg olika ut, både i struktur och innehåll. Användandet av diktafon för inspelning av intervjuerna kan ses både som en fördel och nackdel. Det visade sig vara en nackdel att använda sig av detta på lärarintervjuerna då jag anser att de gav mig kortare svar och jag fick en känsla av att de gav mig de svar de trodde jag ville höra. Fördelen av det var att det fungerade bra med eleverna. Kanske för att diktafonen inte var synlig utan dold i en ficka. Även om eleverna visste att jag spelade in deras samtal så syntes inte diktafonen. Om jag skulle gjort om studien hade jag valt att använda mig av samma tillväga gångsätt. Kanske använt mig av strukturerade intervjuer för både lärare och elever. Detta skulle göra att intervjuerna blev mer lika varandra. Studien skulle då kunna innehålla fler intervjuer, och vilka dilemman som finns skulle kanske bli tydligare.