Förslag: En utlänning som har ett tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse ska kunna ansöka om och beviljas nationella uppehållstillstånd och arbetstillstånd efter inresan i Sverige.
Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft ett av Sverige utfärdat ICT-tillstånd eller ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse respektive ett uppehållstillstånd för arbete eller ett EU-blåkort.
Skälen för förslaget: Enligt artikel 2.3 ska ICT-direktivet inte påverka medlemsstaternas rätt att utfärda andra uppehållstillstånd än tillstånd enligt ICT-direktivet, för alla anställningsändamål som inte omfattas av direktivet. Vidare anges i artikel 12.1 att den som är föremål för företagsintern förflyttning ska lämna medlems-statens territorium efter att maximitiden för vistelsen har uppnåtts, om han eller hon inte har beviljats uppehållstillstånd på andra grunder i enlighet med unionsrätt eller nationell rätt.
Direktivet bör inte utgöra något hinder mot att en person som har ett tillstånd för företagsintern förflyttning ansöker om och beviljas ett nationellt uppehållstillstånd enligt de allmänna reglerna.
Artikel 2.3 anger nämligen att medlemsstaterna har rätt att utfärda uppehållstillstånd på andra grunder i enlighet med unionsrätt eller nationell rätt. Det torde innebära att det finns möjlighet att införa regler som tillåter ett byte av ett tillstånd för företagsintern förflyttning till ett uppehållstillstånd enligt de allmänna nationella reglerna. I sammanhanget kan det lyftas fram att det för utlänningar som har beviljats EU-blåkort finns en motsvarande möjlighet att byta tillståndstyp under vistelsen i landet. En sådan
utlänning kan således beviljas uppehålls- och arbetstillstånd enligt de allmänna bestämmelserna i 5 kap. 10 § och 6 kap. 2 § UtlL och kan lämna in den ansökan inifrån landet med stöd av 5 kap. 18 a § UtlL.
Utlänningar som har beviljats ett ICT-tillstånd eller ett tillstånd för rörlighet för längre vistelse bör likabehandlas med utlänningar som har beviljats ett EU-blåkort. Dessutom kan ett byte av tillstånd tillgodose svenska företags behov av arbetskraft eftersom värdföretaget i sådana fall får möjlighet att anställa personen vilket annars inte hade varit möjligt. En person som är föremål för företagsintern förflyttning bör därför kunna byta tillståndstyp och efter inresan i Sverige ansöka om ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd enligt de allmänna bestämmelserna om arbets- och uppehållstillstånd i UtlL. Det bör då även vara möjligt för hans eller hennes familjemedlemmar som har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till den som har tillstånd för företagsintern förflyttning att ansöka om fortsatt uppehållstillstånd här, se vidare avsnitt 12.
En annan fråga är om även utlänningar som har återtagits till Sverige ska ha möjlighet att ansöka om ett nationellt uppehålls- och arbetstillstånd inifrån landet. Om utlänningen har återtagits och tillståndstiden för ICT-tillståndet inte har löpt ut, finns det inget som hindrar att utlänningen ansöker om en förlängning. Något hinder bör inte heller finnas mot att utlänningen byter tillståndstyp och inom tillståndstiden ansöker om ett nationellt uppehålls- och arbetstillstånd. För det fall ICT-tillståndet har löpt ut medger direktivet dock inte att utlänningen ansöker om ett nytt ICT-tillstånd inifrån landet (artikel 11.2). Utgångspunkten enligt de allmänna reglerna är vidare att en utlänning bör återvända om tiden i ett uppehålls- och arbetstillstånd har löpt ut eftersom rätten att vistas i landet har upphört. Detsamma bör gälla för det fall ett ICT-tillstånd har löpt ut. Det bör alltså inte införas särskilda bestämmelser avseende ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd för en utlänning som har återtagits. Detta innebär en skillnad mot vad som gäller för personer som har eller haft ett EU-blåkort utfärdat av Sverige och som återtas hit. Denna skillnad motiveras av att reglerna om EU-blåkort tillåter den återtagna per-sonen att vistas och söka anställning i Sverige i tre månader från inresan, även om EU-blåkortet inte längre gäller (se artiklarna 13
Ds 2017:3 Nationella tillstånd
och 18.4 b i blåkortsdirektivet och 6 a kap. 14 § andra stycket UtlL). Någon motsvarande rätt att vistas och söka anställning i Sverige föreslås inte för en person som återtas enligt ICT-direktivet.
Enligt nuvarande ordning får ett permanent uppehållstillstånd beviljas en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd för arbete eller ett EU-blåkort utfärdat av Sverige (5 kap. 5 § första stycket 1 UtlL). Även ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse utfärdat av Sverige bör kunna läggas till grund för ett permanent uppehållstillstånd. Det föreslås därför en ändring i bestämmelsen i 5 kap. 5 § första stycket 1 UtlL så att även ICT-tillstånden om-fattas. Det bör vara möjligt att räkna ihop tiderna för de olika tillståndstyperna vid beräkningen av de fyra åren. Paragrafen bör utformas i enlighet härmed.