8. MILJÖKONSEKVENSER
8.3 Naturmiljö
Naturmiljö är ett samlande begrepp för de livsmiljöer och arter som fi nns inom ett om-råde. Med begreppet naturmiljö aves ibland det naturliga och orörda (exempelvis sumpskog), men ofta har människan påverkat sin omgivning och medverkat till att skapa miljöer med höga naturvärden (exempelvis ängs- och hagmarker).
En mångfald av olika typer av naturmiljöer ger goda förutsättningar för biologisk mångfald.
Vägprojekt kan påverka naturmiljö via markan-språk, utsläpp från trafi ken och barriärverkan (exempelvis att en ny väg kan hindra grodor från att röra sig mellan sina land- och vattenmiljöer).
Påverkan kan också vara positiv (exempelvis att en gammal barriär byggs bort genom att grod-tunnlar eller viltpassager skapas inom projektet).
8.3.1 Förutsättningar (fi gur 8.3.2) Allmänt om områdets naturtyper
Utredningsområdet öster om E18 består till stor del av ett odlingslandskap där naturvär-dena är knutna till åkerholmarna och Ullnaån samt kantzonen kring vattendraget. På östra sidan av E18 fi nns även ett mindre vegeta-tionsskärm utmed väg 274, delvis med blötare markinslag.
Söder om väg 274 utgörs området av dels fuktigare örtvegetation och dels fuktigare trädbevuxna områden. Delar av de trädbe-vuxna områdena är utpekade som sumpskog av skogsvårdsstyrelsen och alstrandskog av kom-munen. Genom området rinner Ullnaån som mynnar ut i Hägernäsvik. Väster om E18 fi nns skogsområden med inslag av äldre tallskog.
E18 är en mycket kraftig barriär i området.
SL genomförde sommaren 2013 (SL 2013) en naturinventering på sträckan Rydbo-Vaxholm-svägen. Inga nämnvärda naturvärden åter-fanns på den del som vägplanen berör. Morän-backen öster om E18 bestod främst av asp med undervegetation av hallon, måbär, skogstry, nässlor och älggräs. Här återfanns även blod-näva, nejlikrot och johannesört. Moränbacken bedömdes inte inneha några speciella natur-värden, utan att den uppfyllde mer en generell funktion som ”holme”. Vegetationsbården längs väg 274 bestod främst av gråvide och be-dömdes inte inneha några höga naturvärden.
Riksintressen och skyddade områden
Natura 2000-områden eller riksintressen fi nns inte inom eller i anslutning till utredningsom-rådet.
Jordbruksmark i området innehåller ett objekt som faller under begreppet generella biotop-skydd. Öster om E18 fi nns en mindre åker-holme, se fi gur 8.3.1 och fi gur 8.3.2. Vägplanen berör dock inte denna åkerholme.
Regionala värden
Utredningsområdet innehåller inga ängs-, hag- och betesmarker. Ingen av de berörda väg-sträckorna är identifi erad som artrik vägkant.
Skogliga värden
Skogsstyrelsen har pekat ut ett område sydost om trafi kplats Arninge som sumpskog där al Figur 8.3.1: Foto tagit från norrgående ramp i Arninge trafi kplats. Centralt i bilden området för nytt resecentrum.
Vänster i bilden skymtar Arninge handelsområde.
ÅKERHOLME
MORÄN-BACKE
Miljökonsekvenser
BUSS
BUS
S
BUSS
Figur 8.3.2: Karta naturmiljö.
MORÄN-BACKE LÄNGS E18
STÖRRE TRÄD
FUKTIGARE VEGETATIONS-
RIDÅ MOT VÄG 274
ÅKERHOLME ULLNAÅN
BJÖRKALLÉ
Teckenförklaring
Riksintresse naturmiljö Sumpskog
Nyckelbiotop
0 50 100 200
Meters
¯
RI NATURVÅRD:ULLNASJÖNS DE GEERMORÄNER
Övriga natur inom utredningsområdet
VÄG 264
VÄG 274
E18 4 4 4 4 4 4
TALL-SKOG
Miljökonsekvenser
och glasbjörk dominerar. Strax sydväst om trafi kplatsen fi nns även ett område utpekat som naturvärde avseende tallskog. Områdena berörs inte av markanspråk.
Områden utpekade i Grönplanen som lokalt- samt länsintresse ligger öster om Roslagsba-nan, se fi gur 5.1.5.
Arninge utgör ett av de inventerade natur-parksområdena enligt Naturparksplanen se fi gur 8.3.3. Följande områden angränsar till utredningsområdet:
• Område 9: Ängs- och hagmarker som har höga ekologiska värden.
• Område 5: Hällmarkskog med tunt mark-täcke eller endast lavar, inslag av friska mindre dalar samt blandskog.
• Område 10: Ursprunglig gammal hagmark.
• Område 12: Fuktigare parti med asp och sälg där fl era större aspar återfi nns. Söder om korsningen gc-väg/äldre igenväxande väg fi nns tre stora tallar.
Naturvärdesinventering i samband med upprättande av fördjupad översiktsplan (FÖP 2009) visar inte på några naturvärden inom utredningsområdet.1
I utredningsområdet fi nns en större solitär tall med ett stamomfång på ca 2,5 meter i
bröst-1 Ekologigruppen 2006 och 2007, inarbetat i FÖP 2009 för Arninge-Ullna.
höjd och en större solitär gran. Träden står i naturmarken väster om E18 i höjd med XXL och Coop Forum, se Figur 8.3.2.
Skyddsvärda arter
Underlag från Artportalen visar förekomst av en skyddsvärd art inom utredningsområ-det. Det är arten tallticka som fi nns upptagen på den svenska rödlistan och anges som nära hotad (NT).
I anslutning till Ullnaåns vattensystem har utter observerats. Utter fi nns upptagen på den svenska rödlistan och anges som sårbar (VU).
Viltaspekter
Utredningsområdet ligger i direkt anslutning till E18 och innehåller få miljöer som bedöms som värdefulla för vilt. Vanliga arter inom utredningsområdet bedöms vara rådjur och småvilt (räv, grävling och hare) samt fältfågel (fasan). Omgivningarna har förutsättningar för att hysa älg, hjort, vildsvin och lodjur. Vid platsbesök (2012-05-31) påträff ades spår av bäver (gnagmärken och dämme).
Utifrån statistiken från Nationella viltolycks-rådet (se kapitel 6.3) tyder fördelningen av olyckor på att E18 med viltstängsel och höga trafi kfl öden är en kraftig barriär som styr viltet i nord-sydlig riktning på västra sidan. Passage över/under E18 saknas helt.
Viltolyckor sker huvudsakligen på Arningevä-gen och i de delar av trafi kplatsen som saknar viltstängsel och där viltet försöker passera.
Teoretisk passagemöjlighet för vilt inom utredningsområdet fi nns idag endast via järnvägsporten under väg 274 (Vaxholmsvä-gen), vilket beskrivs vidare under kapitel 8.8.
Figur 8.3.3. Utdrag ur Naturparksplanen, ortofoto över Arninge.
Miljökonsekvenser
Trafi kverkets handbok om viltåtgärder anger att en passage ska ha måtten 12-15 m bredd respektive minst 4 m höjd för att älg ska välja att passera under vägen2.
Spridningskorridorer
Tänkbara spridningskorridorer, för exempelvis växter och insekter, kan vara vägkanter längs E18 samt grusvägar i området. En del djur är beroende av den föda som erbjuds via jord-bruksmarken.
Utanför utredningsområdet ligger Ullnaån som bedöms vara viktig som ett ledstråk för förfl yttning.
2 Vilda djur och infrastruktur, en handbok för åtgärder, Vägverket 2005:72.
8.3.2 Konsekvenser Nollalternativet
Alternativet innebär att E18 ligger kvar utan att ett resecentrum byggs. Arninge handels-område och bostadsbebyggelsen vid Ullnasjön kommer att vara utbyggt och ta naturmark i anspråk. Sammantaget bedöms nollalterna-tivet medföra försumbara konsekvenser för naturmiljö öster om E18, men stora lokala konsekvenser för naturmiljö väster om E18.
Förändringen inträff ar i både nollalternativet och utbyggnadsalternativet.
Luftföroreningar bedöms medföra en liten långsiktig påverkan naturmiljö. De negativa konsekvenserna av försurande ämnen och metaller bedöms som små vid prognosåret eftersom landskapet är öppet. Beroende på markens buff ertförmåga kan kemin komma att förändras och medföra något försämrade livsvillkor för arterna. Nollalternativet innebär en något högre andel vägtrafi k i området än utbyggnadsalternativet.
Utbyggnadsalternativet
Vägplanen med föreslagna ramper och buss-hållplatser kommer att innebära markanspråk inom områden som idag är orörda, men som ligger i direkt anslutning till väg eller byggna-der. Områdena bedöms ha låga naturvärden.
Ett område väster om E18 med äldre skog och skyddsvärda arten tallticka kommer att
be-röras. Här görs ett permanent mindre mark-anspråk p.g.a. ny motorvägsbusshållplats för södergående trafi k på E18 och ny cirkulations-plats på Arningevägen, vilket ger en negativ påverkan på arten lokalt sett. Vägplanen medför dock endast ett mindre markanspråk i kanten av skogsområdet. Värdeträd väster om E18 i form av fristående äldre tall kommer att försvinna då ny motorvägshållplats anläggs.
Ramperna på östra sidan av E18 kommer att medföra att delar av vegetationsbården utmed Vaxholmsvägen försvinner. Inga större natur-värden har dock återfunnits här. Den nya håll-platsen öster om E18 medför att moränbacken närmst E18 tas i anspråk. Moränbacken har vid inventering visat sig ha trivialt naturvärde och den negativa konsekvensen bedöms därför som liten och lokal.
Figur 8.3.5: Vegetationsridån mot väg 274 (norr om väg 274 och öster om E18).
Figur 8.3.4. Järnvägsporten under väg 274. Möjlighet för djur att passera bredvid Roslagsbanan.
Miljökonsekvenser
Vägplanen bedöms inte medföra att barriärver-kan längs E18 ökar.
8.3.3 Åtgärdsförslag Åtgärder i vägplanen:
Skyddsvall mellan E18 och busshållplatser utformas som upphöjd vall med planteringar, som på sikt skulle kunna få visst naturvärde.
Se fi gur 8.3.7 samt fi gur 7.1.2
På östra sidan om E18 terrängmodelleras kvarvarande ytor mellan resecentrumet och motorvägen. Norr om hållplatserna återskapas åkerholmsliknande natur samt ängsmark.
Figur 8.3.6 Större solitära träd (tall och gran) väster om E18 i höjd med XXL och Coop Forum.
Figur 8.3.7 Bilden visar principsektion genom Arninge resecentrum (väst till öst). Inzoomning på skyddsvallarna utmed E18.
Miljökonsekvenser