8. MILJÖKONSEKVENSER
8.5 Risk och säkerhet
Revidering av MKB
Den MKB som skickades in till länsstyrelsen beskriver och konsekvensbedömer den dagvattenlösning som vägplanen vid den tidpunkten hade inarbetat.
Dagvattenhanteringen omarbetades dock under våren 2014 och en ny dagvattenlösning togs fram. Den nya dagvattenlösningen innebär att vägplanen utökas med en ny dagvattendamm öster om E4 och tillhörande serviceväg från Vaxholmsvägen ned till dammen.
Den nya dagvattenlösningen beskrivs och konsekvensbedöms i Tekniskt PM VA, avvattning (2014-04-17). För att få en helhetsbild av projektet behöver både MKBn och PMet läsas. Det tekniska PMet ersätter dock följande avsnitt i MKBn:
Sammanfattning: De textdelar som avser dagvatten (sida 6).
8.4 Vatten och mark: Det textdelar i konsekvensbedömningen av utbyggnadsalternativet som avser avrinning och dagvattenhantering samt de åtgärder som avser dagvatten (sida 38-39).
I MKBn refereras till PM dagvatten E18 Arninge resecentrum (2013-10-23), detta PM har utgått.
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR VÄGPLAN
E18, Arninge Resecentrum
Täby kommun, Stockholms län
Samrådshandling: 2013-12-13 Objekt: 107337
Titel: Miljökonsekvensbeskrivning för vägplan Arninge Resecentrum. Täby kommun, Stockholms län. Samrådshandling 2013-12-13 Utgivningsdatum: Tillhör vägplan med datum 2013-12-13
Utgivare: Trafi kverket
Kontaktperson, Trafi kverket: Fredrik Emmot Miljöstöd, Trafi kverket: Pardis Sazvar
Uppdragsledare för vägplan: Jonas Skyllberg, VAP VA-Projekt AB Teknikansvarig för miljö/MKB: Linda Kjellström, Ramböll Sverige AB
Distributör: Trafi kverket, Solna strandväg 98, 171 54 Solna, telefon: 0771-921 921.
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING ...4
1. BAKGRUND TILL PROJEKTET ...9
1.1 Problem och syfte ...9
1.2 Tidigare utredningar ...9
1.3 Aktualitet ...9
2. TRAFIKVERKETS PLANERINGSPROCESS ..10
2.1 Planeringsprocess ...10
3. FRAMTAGANDE AV MKB ...11
3.1 Syfte och genomförande ...11
3.2 Begreppsförklaring ...11
3.3 Alternativredovisning ...12
3.4 Avgränsningar ...13
4. MÅL OCH HÄNSYN ...15
4.1 Riksintressen och skyddade områden ...15
4.2 Allmänna hänsynsregler ...15
4.3 Landskapskonventionen ...15
4.4 Miljökvalitetsnormer ...15
4.5 Miljökvalitetsmål ...15
4.6 Transportpolitiska mål ...15
4.7 Projektmål och delmål för miljö ...15
5. NUVARANDE MARKANVÄNDNING ...18
5.1 Kommunala planer ...18
5.2 Jord och skogsbruk ...20
5.3 Övriga verksamheter i området ...20
6. DAGENS VÄGSYSTEM ...21
6.1 Vägens funktion och standard ...21
6.2 Trafi k och trafi kanter ...21
6.3 Trafi ksäkerhet ...21
7. FÖRESLAGEN TRAFIKTEKNISK UTFORMNING 23 7.1 Vägplan Arninge resecentrum ...24
7.2 Åtgärder som ej ingår i vägplanen ...24
7.3 Trafi ksituation år 2030 ...25
8. MILJÖKONSEKVENSER ...26
8.1 Landskap ...26
8.2 Kulturmiljö ...28
8.3 Naturmiljö ...31
8.4 Mark och vatten ...36
8.5 Risk och säkerhet ...40
8.6 Klimat ...42
8.7 Luft och buller ...44
8.8 Indirekta och kumulativa eff ekter ...49
8.9 Påverkan under byggtiden ...53
9. JÄMFÖRANDE BEDÖMNING ...55
9.1 Sammanfattande tabell (tabell 9.1.1) ...55
9.2 Måluppfyllelse ...55
10. AVSLUTANDE TEXTDELAR ...59
10.1 Metoder och osäkerheter ...59
10.2 Tillkommande prövning ...59
10.3 Samråd ...59
11. LITTERATUR OCH REFERENSER ...60
11.1 Skriftliga källor ...60
11.2 Internet ...61
Sammanfattning
Sammanfattning
BAKGRUND OCH SYFTE
Stockholmsregionen beräknas att växa med cirka en halv miljon människor de kommande åren. Täbys centrala delar med Arninge och dess resecentrum kommer att utgöra den regionala stadskärnan i den nordöstra stock-holmsregionen.
Syftet med projektet Arninge resecentrum är att öka framkomligheten för kollektivtrafi ken.
Resecentrum i Arninge ska bli en knutpunkt där byten mellan olika kollektiva färdmedel kan ske snabbt och enkelt. Resecentrum inne-bär en ny station för Roslagsbanan, busster-minal för regional busstrafi k, en möjlig infart-sparkering och anslutning för lokal busstrafi k.
Trafi kverket tar fram en vägplan för delar av Arninge resecentrum. Vägplanen för Arninge
resecentrum drivs parallellt och i samarbete med både SL:s järnvägsplan Hägernäs-Ullna kvarnväg och Täby kommuns detaljplan för Arninge resecentrum. Se fi gur 7.1.1 för karta över vad som ingår i respektive plan. Vägpla-nens vägområde samt ytor med tillfällig nytt-janderätt redovisas översiktlig i fi gur 0.1.
ALTERNATIV Nollalternativet
Det huvudalternativ som utreds i vägplanen och MKB ska jämföras med ett nollalternativ, som beskriver en framtid där dagens
vägsys-tem i stort behålls med bibehållen drift och underhåll. Nollalternativet innebär i det här fallet att ett resecentrum inte byggs vid Ar-ninge. Arninge trafi kplats kommer att byggas om och utrustas med trafi ksignaler för att klara den ökade trafi kbelastningen. Dagens T-korsning strax väster om trafi kplatsen byggs om till cirkulationsplats för att möta den ökade trafi ken. E18 kommer vara utbyggd till mo-torväg med tre körfält på sträckan Stockholm till Arninge trafi kplats. Roslagsbanan kvarstår som enkelspår med dagens linjedragning. Täby kommuns exploatering av Arninge handelsom-råde kommer att fortgå i planerad takt och en stor del av den planerade bostadsbebyggelsen utmed Ullna strand kommer att vara utbyggd.
Vägtrafi ken i området bedöms öka.
Utbyggnadsalternativet (vägplanen) Väster om E18 byggs en ny motorvägsbusshåll-plats. Öster om E18 byggs en ny motorvägs-busshållplats och hållplats för Vaxholmsbus-sarna. En ny väg/ramp för Vaxholmsbussarna byggs från Vaxholmsvägen (väg 274). Dis-kussioner pågår om behovet av en gång- och cykelväg på bussrampen upp till väg 274.
Befi ntlig droppe i Arninge trafi kplats byggs bort och ersätts med en korsning med trafi k-signaler för att förbättra framkomligheten för Vaxholmsbussarna och för att klara framtida trafi kökning i samband med nytt resecen-trum och utökat handelsområde. Norrgående påfartsramp från Arninge trafi kplats byggs om
för att anpassas till motorvägshållplatsen och Vaxholmsslingan. Alternativet medför att ett
ny cirkulationsplats byggs norr om trafi kplats Arninge. Se fi gur 0.1.
En skyddsvall anläggs mellan respektive mo-torvägshållplats och E18.
MILJÖKONSEKVENSER
För en mer noggrann redovisning av konse-kvenser inom respektive område hänvisas till kapitel 8. Jämförelsen sker mot ett prognosår, i detta projekt bestämt till år 2030.
Nollalternativ
Generellt kan sägas att nollalternativet medför att markanspråk inte görs i direkt anslutning till E18. De negativa konsekvenser som upp-kommer av utbyggnadsalternativet följer inte av nollalternativet.
Alternativet förutsätter dock fortgående ut-veckling av Arninge i övrigt. Det betyder att trafi ken kommer att öka och att antalet boende som skulle kunna tänkas använda kollektivtra-fi k ökar. Eftersom nollalternativet medför att det inte fi nns något resecentrum bedöms att trafi kanterna istället pendlar med bil, vilket medför måttliga negativa konsekvenser för klimat samt att trafi kbelastningen i Arninge trafi kplats blir större.
I nollalternativet sker även en utbyggnad av Arninge handelsområde, cirkulationsplatsen
Sammanfattning
Figur 0.1. Illustrationskarta föreslaget nytt resecentrum i Arninge. Punkt streckad svart linje illustrerar gräns för vägområde. Röd yta illustrerar område med tillfällig nyttjanderätt.
ULLNAÅN
Sammanfattning
på Arningevägen samt ombyggnad av Arninge trafi kplats vilket medför markanspråk främst väster om E18. Naturmark tas i anspråk och kända forn- och kulturlämningar bedöms kunna påverkas. Även landskapsbilden föränd-ras något väster om E18. Konsekvenserna blir överlag lokalt måttliga till stora och negativa.
Utbyggnadsalternativet (vägplanen) Utbyggnadsalternativets markanspråket är relativt begränsat och medför följande konse-kvenser:
Landskap; tillkommande busshållplatser och ramp bedöms förstärka E18 som nord-sydligt infrastrukturstråk. Vegetation utmed E18, Arningevägen och Vaxholmsvägen kommer
delvis att behöva tas bort vilket medför att vägarna blir mer synliga i landskapet. Eff ekten mildras något i och med de föreslagna åtgär-derna. Den negativa konsekvensen bedöms sammantaget som måttlig och lokal.
Kulturmiljö; Vägplanen bedöms medföra en måttlig negativ konsekvens genom att kultur-värden försvinner från området permanent.
Den fasta fornlämningen Täby 102:1 och objekt 11 kommer att behöva tas bort. Konsekvensen bedöms som måttlig och negativ. Samtidigt ökar kunskapen om området via slutundersök-ningar, vilket bedöms som en regional positiv konsekvens. Sammantaget bedöms konsekven-sen för kulturmiljö som liten och negativ.
Naturmiljö; Vägplanen med ramper och
buss-hållplatser kommer att innebära markanspråk inom områden som idag är orörda, men som ligger i direkt anslutning till väg eller byggna-der. Områdena bedöms ha låga naturvärden.
Ett område väster om E18 med äldre skog och skyddsvärda arten tallticka kommer att be-röras via ett mindre markanspråk. Ramperna på östra sidan av E18 kommer att medföra att moränbacken närmast vägen tas i anspråk.
Moränbacken har vid inventering visat sig ha trivialt naturvärde. Sammantaget bedöms den negativa konsekvensen som liten.
Mark och vatten; Vägplanen medför ett begränsat markanspråk inom strandskydd för Hägernäsviken. Markanspråket bedöms inte motverka syftet med strandskyddet för biologiska värden eller friluftslivet. Asfalt innehållande stenkolstjära, förorenade vägdi-kesmassor samt eventuellt sulfi dhaltiga jordar kommer att hanteras inom projektet. Förutsatt att massorna hanteras i enlighet med gällande riktlinjer bedöms att negativa konsekvenser
inte uppstår. Vägplanen medför att dagvatten från tillkommande ytor tas om hand. Föresla-gen lösning för dagvatten bedöms medföra en liten utspädningseff ekt i recipienten. Eff ekter och konsekvenser bedöms som försumbara.
Vägplanen kommer att ta jordbruksmark i anspråk vilket bedöms som en måttlig negativ konsekvens.
Risk och säkerhet; Utbyggnadsalternativet medför att människor hänvisas till områden i direkt anslutning till E18. Risk för brand och explosion fi nns och åtgärder är därför inar-betade i vägplanen. Plattformen för motor-vägshållplatsen på västra sidan av E18 (som ligger i detaljplan) hamnar närmare än angivet skyddsavstånd. Den kompletterande riskut-redning, som är under framtagande, får påvisa vilka åtgärder som krävs för att uppnå accepta-bel risknivå vid den västra plattformen och om det medför förändringar i vägplanen.
Utbyggnadsalternativet innebär att trafi
ksitua-Figur 0.2. Området för den västra motorvägshållplatsen. ksitua-Figur 0.3. Vy mot moränbacke och åkerholme där östra motorvägshållplatsen föreslås.
Sammanfattning
Sammanfattning
tionen på E18 blir mer komplex och att risken för en olycka ökar något. Detta bedöms som lokalt måttlig och negativ konsekvens.
Klimat; Byggtiden kommer att kräva resurser och medför en måttlig negativ påverkan på klimatet. Påverkan av framtida ökade regn-mängder och fl öden bedöms kunna hanteras på ett acceptabelt sätt inom området. Samman-fattningsvis bedöms utbyggnadsalternativet ge måttlig negativ klimatpåverkan via entrepre-nad och drift samt positiva konsekvenser via busshållplatser och gång- och cykelväg.
Luft och buller; Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar klaras i hela planom-rådet vid prognosåret (år 2030). Utbyggnads-alternativet medför dock att människor hän-visas till områden i direkt anslutning till E18.
Bullerutredningen visar att utomhusmiljön kommer att upplevas som bullrig. Möjlighet att vänta inomhus ges, då väntutrymmen föreslås anläggas i respektive perrongbyggnad. Denna åtgärd ingår dock i kommunens detaljplan.
Individer med nedsatt hörsel får problem med att uppfatta tal och den negativa konsekvensen bedöms som måttlig och lokal.
Kumulativa eff ekter; Byggande av Arninge resecentrum innebär dels tillkommande delar via järnvägsplan och dels att en ny bro byggs över E18 med tillhörande torgyta (hanteras i detaljplan). Runt resecentrumet följer också exploatering för handelsområde och bostäder, vilket medför att mark tas i anspråk på båda
si-dor av E18 inom Angarnkilen. Öster om E18 tas jordbruksmark samt naturmark i form av mo-ränbackar och vegetationsridåer i anspråk och ersätts med busshållplatser, ramper, plattfor-mar och nya spår för Roslagsbanan. En större del av utrymmet vid passagen/porten under Vaxholmsvägen kommer att tas i anspråk. Den
kumulativa eff ekten bedöms medföra en stor negativ konsekvens för naturmiljö och sprid-ningsmöjligheter inom grönkilen. Identifi e-rade brister och svaga samband kommer inte att förbättras utan snarare försämras.
Arninge resecentrum bedöms ge goda förut-sättningar för att skapa en regional kollek-tivtrafi knod vilket bidrar till ett mer hållbart samhälle och resursutnyttjande. Den positiva konsekvensen bedöms som stor och både lokal och regional.
Byggtiden; Entreprenadarbetena för Arninge Resecentrum bedöms vara av normal komplex-itet för ett bygge av denna storlek. Störningar för tredje part kommer att uppstå, men strävan är att påverkan ska bli så liten som möjligt.
Störningar för biltrafi k på E18 kommer främst att uppstå i samband med byggande av gång-bron över E18 (omfattas inte av vägplanen), men även när ramperna för motorvägshållplat-serna ska anslutas till E18. Störningar kommer också att uppstå i trafi kplats Arninge, längs väg 264 och 274. Byggarbetsplatsen kommer att medföra sämre framkomlighet med köer som följd. Få oskyddade trafi kanter bedöms påver-kas under byggtiden.
Arbete i anslutning till passerande fordons-trafi k medför risk för olyckor samt begränsat utrymme för entreprenören. För att minska riskerna omfattar vägplanen utrymme för tillfälliga trafi klösningar, etableringsytor och arbetsvägar mellan E18 och Roslagsbanan samt utmed E18:s västra sida. Ytorna återställs efter byggnationen är klar. Konsekvensen bedöms som negativ, måttlig och övergående.
ÅTGÄRDER
I vägplanen är inarbetat ett antal åtgärder som redovisas på plankartan eller beskrivs i planbe-skrivningen. Vägplanen omfattar bland annat skyddsvall mellan E18 och busshållplatserna, en dagvattenhantering med oljeavskiljning och avstängningsanordning för de tillkommande ytorna och återskapande av åkerholmeliknan-de naturmiljö öster om E18 (norr om hållplat-serna). Återskapade av äng öster om E18 mel-lan busshållplats och Roslagsbanans hållplats ligger till stor del inom vägplanen, men be-höver även samordnas med SLs järnvägsplan.
Åtgärder väster om E18 i form av planteringar ingår delvis i vägplanen och behöver samord-nas med Täby kommuns detaljplan för Arninge resecentrum.
Utöver dessa åtgärder innefattar angränsande planer ( järnvägsplan och detaljplan) ett antal åtgärder. För byggtiden upprättas trafi kanord-ningsplaner för att styra trafi ken och minska olycksriskerna. Byggtiden kräver också skade-förebyggande åtgärder, planering och kontroll för att undvika påverkan på miljö.
Bakgrund till projektet
fi ken. Gentemot resenärerna behålls SL (AB Storstockholms Lokaltrafi k) som varumärke samt även vid arbetet med järnvägsplanen eftersom SL bli byggherre/ägare till anlägg-ningen och därmed även den part som ansöker om att få denna järnvägsplan fastställd.
SL genomförde år 2010 ”Förstudie Roslagsba-nan -kapacitetsförstärkning inklusive dubbel-spår etapp 2 ”. I en bilaga till förstudien stude-rades olika linjedragningar av Roslagsbanan mellan Hägernäs och Rydbo samt ny station vid Arninge. För att anordna en ny station krävs en viss omdragning av Roslagsbanan och fyra olika korridorer studerades i förstu-dien. Förstudien bedömde att korridor 4 bäst uppfyllde projektmålen och gav minst ingrepp i landskapet samt gav en viss banförkortning (och därmed även en viss restidsvinst). Tra-fi kförvaltningen beslutade 2010-03-23 att gå vidare med järnvägsplan och systemhandling.
Länsstyrelsen i Stockholm län har beslutat att järnvägsprojektet kan antas medföra betydan-de miljöpåverkan.
Nu arbetar SL med att ta fram en järnvägsplan för sträckan Hägernäs-Ullna kvarnväg., se kapitel 7.2
1.3 AKTUALITET
Trafi kverket planerar att påbörjat byggnatio-nen av Arninge resecentrum år 2016. Arninge resecentrum planeras att vara klart årsskiftet 2017/2018.
1. Bakgrund till projektet
1.1 PROBLEM OCH SYFTE
Täby centrum/Arninge är utpekat bl.a. i den
”Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsre-gionen 2010” - RUFS 2010 som en av de framti-da regionala kärnorna. Arninge är även utpekat som en kommande viktig knutpunkt för kom-munerna i nordöstra delen av Stockholms län.
Trafi kverket, SL och Täby kommun arbetar med att undersöka förutsättningarna för att säkerställa tillgången till hållbara kollektiva färdmedel och snabba, säkra och enkla byten för resenärerna genom byggande av ett rese-centrum i Arninge.
Under 2010 genomförde Trafi kverket en för-studie där två lokaliseringar av det nya rese-centrumet studerades. Utifrån förstudien tog Trafi kverket ställningstagandet att nästa skede i processen är att ta fram en vägplan för det södra alternativet.
Vägplanen för Arninge resecentrum drivs parallellt och i samarbete med både SL:s järn-vägsplan Hägernäs-Ullna kvarnväg och Täby kommuns detaljplan för Arninge resecentrum.
Se fi gur 7.1.1 för karta över vad som ingår i respektive plang. Vägplanens vägområde samt tillfällig nyttjanderätt framgår i fi gur 0.1. För mer detaljerade kartor över vad som är be-fi ntlig vägområde och vad som utgörs av nytt vägområde, se vägplan. Trafi kverket påbörjade en arbetsplan 2011 som sedan vid årsskiftet
2012/2013 övergick till vägplan i och med den nya planläggningsprocessen.
1.2 TIDIGARE UTREDNINGAR Länsplanen
I ”Länsplan för regional transportinfrastruk-tur i Stockholms län 2010-2021” fi nns Arninge hållplats med en objektkostnad under planpe-rioden på 100 Mkr. Objektet fi nansieras dels genom länsplanen (32 Mkr) och dels genom trängselskatt (68Mkr).
Trafi kverkets utredningar
Förstudie E18 - Arninge resecentrum genom-fördes under år 2010. Två huvudlokaliseringar av resecentrumet studerades; en nordlig och en sydlig lokalisering. Förstudien förespråkade den sydliga lokaliseringen då den bedömdes medföra större möjlighet till integrering av befi ntligt handelsområde och gynnsammare framtida anpassning av Roslagspilen, större samhällsekonomiska nyttor samt bättre lös-ning för Vaxholmsbussarna.
I beslut 2010-11-16 yttrade sig Länsstyrelsen att objektet i enlighet med 6 kap 5§ Miljöbalken kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
AB Stockholms Lokaltrafi ks utredningar Trafi kförvaltningen, som är en del av Stock-holms Läns Landsting (SLL), har ansvaret för stora delar av infrastrukturen i
kollektivtra-Trafi kverkets planeringsprocess
2. Trafi kverkets planeringsprocess
Trafi kverket påbörjade en arbetsplan för Ar-ninge resecentrum år 2011 i den gamla plan-läggningsprocessen. Den 1 januari 2013 trädde ändringar i Väglagen (1971:948) och Lag om byggande av järnväg (1995:1649) i kraft. I den nya planläggningsprocessen övergick arbets-planen till att benämnas vägplan och projektet fasades in vid skedet ”Utforma planförslag och MKB” i fi gur 2.1.1.
2.1 PLANERINGSPROCESS
Den nya planläggningsprocessen innebär att planläggningen av vägar förankras bl.a. i kom-munernas planering och att de som berörs i olika skeden får goda möjligheter till insyn och ges möjlighet att framföra synpunkter.
Under planläggningsprocessen analyseras och beskrivs väganläggningens lokalisering och utformning alltmer detaljerat. Slutligen läggs lokaliseringen och detaljutformningen fast.
De handlingar som ska tas fram under plan-läggningsprocessen blir successivt allt mer detaljerade. Under hela processen genomförs fortlöpande samråd.
Inledningsvis inriktas arbetet på att inhämta kunskap från allmänhet, statliga myndigheter, kommuner, organisationer etcetera. Om det fi nns behov av att studera alternativa
korrido-rer eller sträckningar måste de olika lokalise-ringsalternativens eff ekter, konsekvenser och kostnader studeras och jämföras innan det mest lämpliga alternativet kan väljas.
I planläggningsprocessens slutskede utformas och regleras de detaljer avseende den nya vä-ganläggningens utformning, tekniska lösningar, miljöskyddsåtgärder med mera som behövs för att klarlägga markbehoven. För projekt som innebär en betydande miljöpåverkan ska en MKB upprättas och godkännas av länsstyrel-sen.
Det färdiga planförslaget benämns gransk-ningshandling och ska hållas tillgängligt för
granskning. Under granskningstiden har myndigheter och berörd allmänhet möjlighet att lämna synpunkter. Planen fastställs av Tra-fi kverket och om inga överklaganden kommer in vinner den laga kraft. Vid eventuella över-klaganden prövas vägplanen av regeringen.
En fastställd vägplan upphör att gälla om väg-bygget inte påbörjats inom fem år från utgång-en av det år då beslutet vunnit laga kraft. Med en fastställd vägplan kan byggandet av vägen påbörjas.
Aktuellt vägprojekt följer Trafi kverkets plan-läggningstyp 3 (se fi gur 2.1.1) då projektet har bedömts av länsstyrelsen kunna innebära bety-dande miljöpåverkan samtidigt som projektet inte har några alternativa lokaliseringar.
Figur 2.1.1 Trafi kverkets planeringsprocess för vägprojekt enligt planläggningstyp 3.
Framtagande av MKB
3. Framtagande av MKB
3.1 SYFTE OCH GENOMFÖRANDE
MKB har som syfte att identifi era och redovisa vilka direkta och indirekta eff ekter och konse-kvenser som orsakas av den föreslagna vägpro-jektet samt hur dessa påverkar människor och omgivningar. Det är bland annat viktigt att ta reda på hälsoeff ekter, påverkan på friluftsliv, vilka natur- och kulturvärden som kan drabbas samt hur projektet påverkar näringar såsom jordbruk och skogsbruk. MKB ska även möjlig-göra en samlad bedömning av dessa eff ekter på människors hälsa och miljön. MKB:n har dessutom som syfte att beskriva vilka åtgärder som utförs eller planeras för att begränsa de negativa konsekvenserna.
MKB tar upp miljökonsekvenser för vägpro-jektet som jämförs med en situation utan projektet, ett så kallat nollalternativ (se kapitel 3.3.1). Skadeförebyggande åtgärder för projek-tet behandlas också. Kontakter med allmän-heten ingår i planeringsprocessen och är inte minst viktig för att fånga upp lokal kunskap om miljöförhållandena.
Konsekvenserna bedöms utifrån vägprojektets inverkan på olika miljövärden, se Tabell 3.2.1 och 3.2.2. Höga värden och stora ingrepp kan ge stora konsekvenser. Konsekvenserna delas också in i negativa och positiva konsekvenser.
Miljökonsekvenser har bedömts av teknikans-varig för miljöfrågor i uppdraget.
Konsekven-serna har också diskuterats i projektgruppen och vid samråd med länsstyrelsen, allmänhet
Konsekven-serna har också diskuterats i projektgruppen och vid samråd med länsstyrelsen, allmänhet