”Varför skall man bo någon annanstans om man kan bo här?” svarade en man när han ombads berätta om hur det är att bo i Ydre. Flera med honom lyfter fram naturens mångskiftande skönhet som en unik kvalité för bygden. Så här berättar denne man om Ydre:
Naturen här är väldigt vacker, den är på gränsen till sydsvenska höglandet med ett sjörikt område i södra Östergötland med höjder på över 300 meter. Den högst belägna orten, Svinhult, ligger nästan på 300 meters höjd över havet. Det är en väldigt gammal kulturbygd. Reser man från Tranås till Österbymo, och kommer in i Ydre kommun, så är det en kulturbygd, öppen bygd hela vägen framåt. Men i andra områden finns stora skogar och bland dem stora sjöar. Det finns alltifrån dessa höjder till fjärdarna och uddarna och öarna i Sommen, som är en stor sjö, med en betydande hamn i Norra Vik där man på sommaren kan åka med ångbåten, och med vissa turistattraktioner av olika slag som är värda att se. Det finns flera samhällen, det betecknande för Ydre kommun är att centralorten inte är dominerande. Mindre än en fjärdedel av befolkningen bor i Österbymo - centralorten. Men på de flesta håll bor mer än hälften av befolkningen i centralorten vilket gör att landsbygden inte spelar så stor roll. Men här finns en levande landsbygd.
En annan man som har flyttat till Ydre efter att ha bott i många år i en urban miljö säger att han fick nog av stadslivet och efter pensioneringen ville tillbaka
till landsbygden. Den första tiden efter flytten till Ydre njöt han varje stund av att vara i ett landskap han uppfattar som så vackert, där landskapet kännetecknas av ”omväxlingen mellan bördig jord, åkermark, skog, hagar och sjöar.” Det är i synnerhet män som tillmäter naturen specifika meningar (jfr Nilsson, kommande). Flera av dem berättar om naturen i Ydre nästintill i poetiska ordalag. Exempelvis beskriver en pensionerad jordbrukare med hänförelse molnen på sommarmorgonen och betonar starkt hur betydelsefull naturen är för honom:
Det är ett höglänt område. Och det liksom, på sommaren här…det är så vackra molnformationer. Det beror på att det här ligger på kanten av sydsvenska höglandet. Och molnen som rullar in här…eller vädertyperna. Molnen liksom stiger upp i kanten…och bildar så fina moln. Ja, det är tjusigt!
Många intervjuade tycker om att röra sig ute i naturen. Naturen i sig är en fin upplevelse, men den har också andra kvalitéer för de intervjuade. Naturen är en resurs så till vida att det finns mycket bär och svamp i skogarna. Många fyller sina skafferier med egen plockade bär och svamp. Några jagar och fiskar. Så här berättar en man om naturen i Ydre:
Ja, det är ju en glesbygd. Med en fantastisk natur. Vi har väldigt många fina sjöar. Och ett fint fiske. Alltså naturupplevelsen är väldig här, egentligen. Det är så varierande, det är ett kuperat landskap, omväxlande med öppna hagar och sjöar och björkar och djur i hagarna oftast. Och så finns det ju de där djupa skogarna. Det är bäckar och åar överallt. Det är ju fantastiskt med bär och svamp. Vi är ofta ute och plockar bär.
Naturen har ytterligare andra positiva betydelser för de intervjuade. Den beskrivs som en källa för vila och återhämtning. En kvinna som har valt att bo Ydre delvis för naturens skull beskriver hur hon i naturen återfår krafter efter en stressig arbetsdag:
Och för mig är det återhämtning och rekreation helt enkelt. Jag har ju också pendlat till Linköping och varje dag arbetat där till exempel. Och jag har kört bil ett par år. Och även om resorna var så långa som en timme då, så varje gång jag kom hem så tänkte jag ’tack och lov att jag får komma hem till det här’. För här kan man andas ut och hämta kraft igen. Så det är det positiva, just naturen, friska luften, tystnaden. Ja, det är rikedomen här. Så därför jag går ut och går mycket, nu är det ju så mycket snö så man kan ju inte ta sig fram men annars… Ja, sen är ju jag en typ som sitter i soffan och läser hela dagarna/skrattar/---/Och jag menar, en människa som inte är något praktisk, som är typ intellektuell, inte vet något om verktyg och inte om trädgård och inte om någonting/skrattar/. Och sen sitter på landet och tycker att o, vad vackert det är/skrattar/. Alltså, då är man ju lite såld. På det praktiska planet.
Denna kvinna beskriver sig själv som en intellektuell och en opraktiskt lagd person som kan möta svårigheter på det praktiska planet på landet. Dessutom måste man äga verktyg och man måste kunna använda dem. När snön vräker ned måste man skotta bort den så att man inte blir alldeles insnöad eller när gräset växer måste man klippa det om inte gräsmattan skall bli alldeles förvildad. I sådana lägen måste man agera och inte nöja sig att beundra landskapet, påpekar hon. En av de intervjuade männen, som är uppvuxen på landsbygden, säger sig ha tillägnat sig många praktiska färdigheter under ungdomsåren. Dessa färdigheter är nödvändiga på landsbygden enligt honom. Han själv har tillämpat sina
praktiska färdigheter till exempel då han byggde sitt hus i Ydre från grunden. Dessa personers utsagor kan tolkas som att man måste besitta särskilda praktiska resurser eller färdigheter för att klara livet på landsbygden. Utsagorna visar vilka egenskaper som associeras med människor och livet på landet. Genom tiderna har både mäns och kvinnors arbete på landsbygden präglats av kompetens på många områden och mångsyssleri har varit nödvändigt för överlevnad där. En slutsats som kan dras från studien är att specifika färdigheter som praktisk händighet och mångsyssleri är fortfarande egenskaper som ses av flera intervjuade som nödvändiga.