Naturskolans satsning på skolgårdsprojekt och inspirationsdagar

På Naturskolans hemsida fann jag även information kring vilka skolor som sökt och blivit beviljade pengar till olika skolgårdsprojekt. När jag läste igenom projektbeskrivningarna till dessa projekt var kopplingarna till geografiämnet och till andra skolämnen inte så tydliga som jag från början hade hoppats på.

I den sortering som jag gjort har jag delat in projekten i två delar. I den ena delen har jag placerat de projekt som jag ser en bakomliggande pedagogisk tanke som är knutet till projektet och som därmed kan planeras att komma till användning i ämnesundervisningen i skolan. Den andra delen har jag placerat projekt som syftar till att skapa en stimulerande lekmiljö för rörelse och rastverksamheten. En del skolor har fått flera projekt beviljade, dessa har jag lagt som olika poster för att få en tydligare struktur. Jag har också delat på en del projekt som till exempel innehållit bollplank eller sittplats och något med mer ekologisk karaktär som damm eller liknande. Även detta för att få en tydligare struktur i min undersökning.

Sorteringen visade att 48 % av projekten var och ämnesinriktade. Samtliga av de skolgårdsprojekt som jag ansåg vara ämnesinriktade kan kopplas till läroplanens naturvetenskapliga ämnen.

Till de skolgårdsprojekt som skolorna beviljats medel för och som jag placerat in under ämnesinriktade projekt finner man bland annat: damm, vattenränna, grillplats, solur, små rum med väggar av växter, pilehäckar/-hagar, oas med träd, pergola, växter av olika slag, fågeltema på skolgården, pump.

De resterande 52 % av de skolgårdsprojekt som skolorna beviljats medel för har jag placerat in under lek och rörelsemiljöer.

Dessa projekt består av medel till exempelvis:bättre lekplats på skolgården, äventyrsbana, labyrint, bollplank, klättervägg, sittplatser, utsmyckningar i mosaik, kojor, vindskydd.

De lekmiljöer som fått projektstöd av Naturskolan kan vara av en sådan karaktär att de även skulle kunna passa in under den andra kolumnen då man även kan använda lekredskap i skolundervisningen. Men min tolkning av dessa projekt är att de i huvudsak är ämnade till lekplatsen som är elevernas rastplats där de i och för sig utvecklar sin begreppsuppfattning och genom leken får bättre förutsättningar att ta till sig den övriga undervisningen. Men eftersom kopplingen till geografiämnet blir långsökt och svårfångad placerade jag dessa projekt under övrigt.

I naturskolans regi erbjuder man dessutom ett antal utbildningsdagar eller inspirations dagar Naturskolan i Lund 2007 [www]. När jag undersöker dessa närmre visar de sig vara något bredare i sin karaktär. 45 % av dessa utbildningar eller inspirations dagar är av ekologisk karaktär. 18 % av dagarna tar upp klimatfrågor. 9 % av utbildningarna tar upp något som rör staden och bebyggelse. Kvar blir då ungefär 27 % som jag benämner som övrigt.

Egna reflektioner kring de projekt som blivit beviljade bidrag från Naturskolans satsning på gröna skolgårdar:

I kommunens utbildningspolitiska program för åren 2005-2008 kan jag anta att den satsning som jag valt att kalla för kommungemensam satsning 9 kan ses som ett svar på de undersökningar som visat att skolan måste satsa mer på naturvetenskapen i de tidigare åren. De delar av geografiämnet som är av naturvetenskaplig karaktär får genom denna förstärkning också ett uppsving i denna kommun eftersom det i stort handlar om samma begreppsuppfattning. Forskare som Molin (2006) och Wennberg (1990) har i sina undersökningar sett att svenska barn generellt sett har problem med naturgeografiska begrepp och behöver arbeta extra mycket med detta ända upp i gymnasieåren för att kunna nå de mål som förväntas av dem. Naturskolorna runtom i Sverige ger till viss del lösningar på dessa problem. Bland annat genom att utveckla

utomhuspedagogik där direkta studier av omgivningen ger eleverna större möjligheter att förstå de naturvetenskapliga begreppen på lång sikt, Lundegård m.fl. (2004). Genom den

utomhuspedagogik som bland annat Naturskolan erbjuder får eleverna lära sig naturvetenskap genom egna upplevelser istället för enbart genom en lärobok.

Eftersom naturgeografiska begrepp utgår ifrån samma begreppsuppfattning som de

naturvetenskapliga anser jag att detta indikerar på att man satsar på att utveckla och lyfta även denna del av geografiämnet. Det visade sig i min undersökning att det finns ett visst intresse även för klimat och energi i skolornas projekt. Men intresset att tydliggöra dessa frågor genom

skolplanen har varit ganska svalt. Åtminstone kan man inte se det i de kommungemensamma satsningar som gjorts. Att jag i denna undersökning inte kunnat se större intresse för just energi och klimat kan till exempel bero på att dessa frågor lyfts upp i media ganska kraftigt nu och under de senaste åren. Budskapet om att vi måste lära oss att ta hand om vår omgivning och att våra handlingar nu är avgörande för framtidens klimat har blivit mycket tydligare idag både i media och bland politiska budskap än det var för bara några år sedan. Det har hänt mycket efter det att den nu gällande kommunala skolplanen blivit skriven och det kommer att vara en

intressant läsning när kommande skolplan för kommunen publiceras, kanske är detta ett hetare ämne i den plan.

Vid den mer ingående undersökningen av naturskolans satsningar upptäckte jag att man från annat håll än genom kommunala satsningar fått in öronmärkta pengar till projekt inom klimat och energi. Eftersom dessa projekt inte får bidrag genom kommunen ingår de inte i min frågeställning och syns därför inte i de resultat som jag redovisat som skolgårdsprojekt. Jag anser det ändå av vikt att i detta sammanhang ta upp att dessa projekt finns och att de kan ha gjort att man från naturskolans sida valt att lägga de pengar som man fått in från kommungemensamma satsningar på projekt inom andra områden.

Tittar vi på de inspirations - och utbildningsdagar som naturskolan erbjuder kan vi se en lite större bredd. Kunskapen och viljan verkar finnas att utveckla en något större tvärvetenskaplighet och att belysa flera olika delar av vår omvärld. Om jag då följer upp den tanken som jag förde fram i att skolornas egna projekt delvis bygger på ett intresse och kunskap som Naturskolan tidigare arbetat fram i kommunens skolor. Då kan denna lite bredare inspirations- och

utbildningsmöjlighet för kommunens pedagoger indikera på att vi kommer att få se en ökad bredd i skolornas egna projekt framöver.