Satsning på demokratiområdet

I 6. ”En kommungemensam satsning ska göras på pedagogisk metodutveckling och kompetensutveckling inom demokratiområdet.”

Genom intervjun med skolchefen samt genom det material som jag fått, inser jag att denna satsning är en av de större som kommunen gör. Den del av denna kommungemensamma satsning som riktas mot undervisningen har enligt Delrapport 2: 2007, Leo och Persson (2007)

sammanlagt 24 projekt i gång. Av dessa 24 projekt riktar sig fem av projekten till förskolor, tio till grundskolans tidigare år, sex till grundskolans senare år och fyra till gymnasieskolan. Lägger man samman dessa projekt blir det 25 projekt. Det beror på att jag har valt att räkna ett av projekten som riktar sig till elever både i grundskolans tidigare och senare år till respektive åldersgrupp men att man i delrapporten, Leo och Persson (2007) beskriver det som ett gemensamt projekt.

Med utgångspunkt från syftet och frågeställningarna i min uppsats har jag valt att titta närmare på de tio projekt som riktar sig mot grundskolans tidigare år. Detta gör jag genom att studera

projektbeskrivningarna närmre.

Demokratisatsningar för tidigare åren I-X.

”I . ”Abrahams barn/Från Alfons till Dostojevskij.

Ett projekt som riktar sig till elever och personal i årskurserna F – 4. Man vill genom att arbeta med en pedagogisk metod kallad Abrahams barn förebygga konflikter och öka förståelsen för varandras likheter, oavsett

religionstillhörighet. Dessutom tänker man arbeta med FN:s barnkonventioner genom berättelser.” II. ”Flickor och pojkar på Byskolan – lika men ändå olika.

Genom olika metoder planerar man att sätta ”genusglasögon” på elever och personal på skolan. Målet är att alla, elever och personal skall bli mer medvetna om vilken roll de har i ett genusperspektiv. Detta skall ge ökad förståelse för varandra och för hur man skall arbeta med att bemöta varandra för att skapa trygghet och god självkänsla.” III. ”Uppdrag kamratstödjare. Metodutveckling av grundläggande demokratiska värderingar i likabehandlingsplanen. Projektet vill genom olika metoder arbeta för att stödja och utbilda kamratstödjare bland eleverna. Målet är att stärka och synliggöra värdegrundsarbetet i skolan.”

IV.” Demokrati? ! Från att krypa till att gå.

Man vill genom projektet jobba med att ta fram egna metoder för att medvetandegöra eleverna på sitt eget beteende och hur de genom sina handlingar påverkar bemötandet från andra. Detta skall man bland annat göra genom att ha demokratisk verkstad, presentationer och utställningar.”

V. ”Bilden som demokratiskt verktyg.

Projektet syftar till att ge eleverna möjlighet att genom bildämnet skapa en insyn och förståelse för hur andra barns verklighet ser ut.”

VI.” Mötesplats Klostergården.

På olika sätt planerar man med att genom projektet synliggöra den mångfald som finns i området och öka förståelsen däremellan. Framförallt vill man göra detta genom att skapa mötesplatser där familjer med invandrarbakgrund möter representanter från skolan. Här lyfter man diskussioner om olika kulturella skillnader och försöker öka föräldrarnas delaktighet i skolarbetet. Man tänker också arbeta med fadderverksamhet.”

VII. ”Det demokratiska elevrådet.

Detta är ett projekt som vill stödja och stärka elevernas förståelse för den demokratiska processen genom att göra en nysatsning på klassråd och elevråd. Planen är att eleverna skall öka sin förståelse och vilja till att påverka och genomföra förändringar genom att man tydliggör rådens funktion genom utbildning, studiebesök, besök av politiker och att man skall ge ut en tidning.”

VIII. ”Önneslövs skolas demokratiprojekt.

Man kommer genom olika dramaövningar att arbeta för att eleverna på skolan skall få en ökad förståelse och respekt för skolans värdegrund. Genom dessa övningar hoppas man att eleverna skall lära sig att ta avstånd från mobbing och kränkningar.”

IX. ”Brobyggarprojekt.

Genom projektet vill man ge eleverna på skolan möjlighet till att möta barn från andra kulturer. De flesta barnen på skolan är svenska varför man saknar den kulturella mångfalden. Man kommer att arbeta för att knyta internationella kontakter och samarbete med andra skolor som till skillnad från denna skola har en bredare kulturell mångfald.” X. ”TTF / ELV.

Man vill genom projektet ge eleverna större förståelse, möjlighet och engagemang att påverka skolvardagen genom att vidareutveckla elevråden och utbilda elever och personal.

de större för att det läggs mycket pengar på detta projekt men även för att det rymmer fler delprojekt. ” Ur Delrapport 2: 2007, Leo och Persson (2007)

Egna reflektioner kring projekten:

När jag tittat närmare på de projekt som beviljats pengar från satsningen på demokratiområdet möts jag av ett positivt resultat då det är lätt att koppla dessa till läroplanen i geografi, Lpo94. Det är egentligen endast det projekt som jag benämnt som VI som jag anser falla lite utanför det som jag skulle kunna räkna till skolämnet geografi. Andledningen till det är att jag inte riktigt ser elevernas medverkan i projektet och därför kan jag inte riktigt knyta den till skolämnet geografi. Resultatet i sig anser jag inte vara förvånande eftersom demokratibegreppet är ett centralt

begrepp inom skolämnet geografi. Det jag reflekterar mest över när jag ser resultatet är hur själva huvudprojektets uppbyggnad kan knytas till skolämnet geografi. Under kapitel 3 och 4 har jag försökt att beskriva skolämnet geografis uppbyggnad genom att diskutera kring ämnesstoff, metodval och bakgrundstänk. Jag skulle vilja sammanfatta min syn på demokratiprojektet i Lund kommun som helhet som ett utmärkt exempel på hur geografistudier i skolan kan gå till. Denna gång är projektet styrt från högre instans men det kan lika väl plockas ned till enbart klassnivå av en drivande lärare och nyfikna elever. För att peka på vad jag anser vara så väl genomtänkt med detta projekt vill jag lyfta fram tre delar: ämnesval, kunskapsnivå/ innehåll och förhållningssätt.

- Ämnesval. Är tydligt kopplat till geografiämnet. Går Det finns en tvärvetenskaplighet i begreppet

demokrati som gör det möjligt att studera detta utifrån många olika infallsvinklar. Trots att demokratiprojektets små delprojekt spretar åt många håll kan det ändå ses som en helhet.

- Möjligheten att utgå från en varierande kunskapsnivå.

Valet av demokrati som utgångspunkt gör att var och en som närmar sig projektet kan utgå från sina egna erfarenheter och börja på sin kunskapsnivå, från det lilla barnet i förskolan till den vuxne läraren. Som jag ser det finns det inga begränsningar i hur långt ut detta

studieområde kan komma, det är kunskapen och intresset hos de personer som deltar i projekt som avgör hur de skall begränsa detta begrepp. Jag anser att projektet som helhet visar på att det finns nivåer för alla, då det är ett projekt som engagerar från förskolans små barn till rektorn för en skola.

- Demokratiprojektet som förhållningssätt. Projektet i sig har en underton av ett flerdimensionellt lärande på ett för geografiämnet så typiskt vis. Klafki, enligt Möller (2003) beskriver detta som de elementära och fundamentala kategorierna i skolämnet geografi, där ämnet delas i en del som är relaterad till kunskapsstoffet ämnet och en del till ett för geografiämnet typiskt synsätt och metodik.