Fråga 6
Två olika djurarter som för oss ser nästan lika dana ut, till exempel isbjörn och brunbjörn, kan ändå inte få ungar ihop. Varför inte det? (2004)
Förväntat elevsvar: Mutationer, isolerade populationer
I evolutionsundervisningen önskar man att eleverna skall förstå sambanden mellan genetisk variation, mutationer, överlevnad, reproduktion och ackumulation av genetiska egenskaper. Kategori: Gener
Att generna har en stor betydelse vid artbildning var den dominerande åsikten i alla
årskurserna (35% i åk7 samma resultat hos pojkar som flickor, åk8 22% bland flickorna 64% hos pojkarna, åk9 flickor 61% pojkar 48%)
Elevexempel: De har inte samma sorts DNA. Pojke åk 8
Även om de liknar varandra har de olika DNA och kan därför inte få en fertil avkomma ihop. Pojke åk 9
Jag är inte säker, men antagligen skulle det hända samma sak om en apa och en människa skulle försöka. De är kanske för olika inuti, DNAt skulle kanske kollidera av för mycket fakta. Flicka åk 9
De har inte lika många kromosomer. Flicka åk 9
Kategori: Mutationer
Det är bara en elev i åk 7 som har kopplar ihop DNA förändringen med mutationer. Övriga elever nämner inte mutationer. Det är flera elever i åk 9 som har fastnat för att det väsentliga är att antalet kromosomer är olika mellan djurarter och inte de mutationer som sker i
kromosomerna.
Kategori: Miljö
Fler flickor än pojkar har angett att miljön är en viktig del i artbildning (17% flickor, 11% pojkar). Det finns beskrivningar som går ut på att de inte kan träffas pga att de lever på olika ställen men några menar på att de nog skulle kunna få ungar ändå.
Elevexempel: För att de inte har samma sätt att leva, isbjörnen måste ha det kallt och brunbjörnen går i ide på vintern så chansen är väl minimal. Flicka åk 7
För de lever inte tillsammans. Isbjörnen lever där det är kallt och brunbjörnen i skogen. Det hade inte gått att få barn tillsammans. Fast jag vet inte hur det är på zoo. Flicka åk 9
Art och ras som begrepp är något som elever hänger upp sin kunskap runt och ibland läggs också miljöfaktorerna till, ungefär 12% av årskurs sju till nio eleverna med undantag för flickor i årskurs nio där 0% svarade i denna kategorin.
Elevexempel: Det är ändå inte samma ras + isbjörnen bor på sydpolen och nordpolen där kan inte brunbjörnar överleva. Flicka åk 8
Det är två olika arter precis som vi skulle få barn med en hund. Flicka åk 7 Tillhör inte samma art. Andra könsceller. Pojke åk 9
Kategori: Beteende och organ organisation
Att organen inte stämmer överens och att de ser olika ut inuti är en uppfattning bland eleverna och att de därför inte kan få ungar. Beteendet hos djuren anser eleverna också är ett problem. De anser att isbjörnen kan bli aggressiv men att brunbjörnen inte är fullt så elak. På grund av att isbjörnen inte är snäll mot brunbjörnen så blir det ingen avkomma.
Kategori: Vet ej
Fråga 7
Vad menas med kloning Hur går en kloning till? (2004)
Förväntat elevsvar: Två genetiskt identiska individer som kommit till när man tager ett ägg tömmer detta ägg på sitt genetiska innehåll för att sedan spruta in nytt genetiskt material i ägget. Eller att eleverna hade svarat förökning via sticklingar och beskrivit tex
jordgubbsrevornas utbredning.
Kategori: Förståelse för processen
Niorna är klart dominerande när det gäller kunskapen att man ta ett ägg, tömmer detta ägg på sitt genetiska innehåll för att sedan spruta in nytt genetiskt material i ägget. 17 % av flickorna och 15 % av pojkarna i årskurs nio angav detta svar. En pojke i årskurs sju hade även han denna kunskap.
Kategori: Delning
En stor del (ca 50 %) av eleverna oavsett årskurs anser att kloning är det samma som delning alternativt kopiering.
Kategori Ej så bra som originalet
Några elever i varje årskurs hävdar också att kloning är delning men att kloningen inte blir så bra som originalet.
Kategori: Kloning av människor
Eleverna uttrycker sig på ett sådant sätt, så att jag tolkar det som att de tror att man klonar människor. Drygt 1/4 i årskurs sju, knappt 1/2 i årskurs åtta och drygt 1/10 i årskurs nio. Elevexempel: Det är när man tar tex kungen och tar ett par gener av honom och gör en exakt likadan person i utseendet. Flicka åk 7
Att med hjälp av medel från en människa så gör man något med det. Efter ett tag så får man en person som är likadan. Flicka åk 8
Man kopierar något tex en människa. Pojke åk 8
Att man gör en likadan människa till. Man tar DNA:t och för över och gör så att det börjat växa i mamman man sprutar in det i mamman. Pojke åk 9
När det gäller science fiction så kommer filmer fram som klonerna i Star Wars, Jurasic Park samt förställningar om mammutar föds av elefanter. Dessa svar finner man bara i årskurserna sju ca 5% och åttan ca 9%.
Kategori: Genterapi
Eleverna är inne på genterapi dvs att man modifierar delar av genomet och inte hela DNA materialet i cellen. Det ät främst flickor i årskurs nio som finns i denna grupp (17% av flickorna och 4 % av pojkarna)
Kategori: Vet ej
Fråga 8
Det finns majs, tomater, soja mm där man har ändrat i arvsanlagen för att till exempel få större skördar, längre hållbarhet samt
mer motståndskraftig mot växtsjukdomar. Vad anser du om att man ändrar i arvsanlagen på växter? Motivera helst ditt svar. (2004)
Kategorierna: Ok så länge ingen kommer till skada och skydd för ursprungsarterna
Bra så länge ingen skadas samt att ursprungsarterna inte får komma till skada är argument som används främst av flickor i årskurserna åtta 17% och nio 39%.
Elevexempel: Bra på sädesslag och sånt vi ska äta men dåligt på vanliga växter för då kanske den nya rasen konkurrerar ut den originala. Pojke åk7
Jag vet inte. På ett sätt e det väl bra det har ju inte skadat att göra det. Men om man märker att det inte e tex nyttigt eller farligt för den som äter det ska man sluta Flicka åk 8
Jag har ingen aning. Varför skulle man inte kunna ändra dem? Så länge det inte skadar dem bara. Flicka åk 9
Kategorin: Mer mat
Att vi skulle få mer mat är det flera elever som tagit fasta på och då främst pojkar i årskurserna 8 (21%) och 9 (19%) samt flickor i åk7 (29%).
Elevexempel: Det är bra. Det blir mer mat och bättre mat till alla! Flicka åk 7 Jag tycker det är bra för att då får man mer mat. Pojke åk 8
Jag tycker det är lite bra eftersom man kan göra så växter tål hög torka och kan därför hjälpa tex länder som är fattiga pga torka med mat. Pojke åk 9
Kategorin: Positiva men inga egna argument
Ca 20% (något färre i åk 7) av eleverna är positiva till denna typ av genmodifiering men använder de argument som givits i frågeställningen.
"Det är väl ok! För om man ska transportera dom så vill man ju ha längre hållbarhet." Flicka åk 8
Kategorin: Dålig smak
Att maten som är genmodifierad skulle få dålig smak anfördes också hos några elever i åk 7.
Kategorin: Föräldralös
I årskurs sju fanns också några få elever som hade åsikten att genmodifierade grödor inte hade någon föräldrar i nästa generation.
Kategorierna: Kritiska, negativa
Elever som ansåg att denna typ av genmodifiering var fel fann man mest hos elever ur årskurs åtta (ca 15%) och nio (ca 11%) samt något fler flickor än pojkar finns i denna kategori. Elevexempel: Jag tycker inte om det, det känns avnågon anledning som om det kan sluta på fel sätt. Det är trots allt inte naturligt. Flicka åk7
Illa! Mycket illa! Växterna har redan ett arvsanlag i sig, precis som vi människor. Visst är det delvis bra att man besprutar växter mot sjukdomar men egentligen vet vi inte om växterna mår dåligt av det. Vi vet ju inte! Växterna har inga munnar och stämband att prata med …. Take care of the nature. It´s your future. Flicka åk 8
Det är okej om det rör sig om mindre saker som i exemplet, men jag tycker inte att man ska experimentera för mycket. I forskningslabb och liknande kan de göra vad de vill, men jag vill inte att naturen eller miljön störs av det. Flicka åk 9
Fel. Jag äter inte genmodifierad mat. Pojke åk 9
Kategorierna: Bryr sig ej, vet ej, tveksamma
Ju äldre eleverna blir ju fler är det som skriver att de bryr sig inte om denna typen av frågeställningar och undrar varför man ska bry sig om dessa problem.
"Vet ej" är det vanligaste svaret om man ser till alla eleverna i 2004 undersökningen, 21 % av flickorna och 25 % av pojkarna.
Lägger man ihop elever som svarar inte vet, inte bryr sig eller känner sig tveksamma hittar man i årskurs nio 18% av flickorna och 45% av pojkarna.
Fråga 9
Du har säkert hört talas om några eller alla frågorna i den här enkäten. Varifrån tycker du att du fått kunskap om de frågorna som den här enkäten frågar efter?
Kategorier/ elevsvar:
Skolan Tidningar Föräldrar och andra vuxna TV
Filmer Radio Böcker Internet Övrigt