0 10 20 30 40 50 60 Skola Tidningar Föräldrar och andra TV Filmer Radio
Böcker Internet Övrigt
%
2004 flickor 2004 pojkar
Kategori: Skola
Skolan får större betydelse ju äldre eleverna blir. 80 % av eleverna i åk 9 ansåg att de hade fått för enkäten relevant kunskap i skolan medan endast ca 30 % av åk 7 ansåg det samma. Ämnen som eleverna refererade till är NO, hemkunskap och SO i nu nämnd ordning.
Kategorierna: TV och tidningar
TV är också ett populärt medium, flera elever har angivit vetenskapensvärld som ett program de följer. Dokumentärer av olika slag samt nyheter är andra program som det refereras till. När det gäller tidningar nämns tidningar som Illustrerad vetenskap, Sydsvenska dagbladet, National gegorafic.
Eleverna anser att föräldrarna är en bra kunskapskälla.
Kategori: Datorer
I media och även i skolans värld har ofta fokus lagts på datorer och Internet men
uppenbarligen anser inte eleverna att detta medium är till någon större glädje när det gäller kunskapsinhämtning i genetik och genteknik.
Kategori: Övrigt
Under rubriken "övrigt" gömmer sig svar som: jag vet svaren inom mig, det är allmänbildning att kunna dessa frågor, vet ej, jag har ingen kunskap.
Iakttagelse utöver kategorierna:
Analys utifrån forskningsfrågorna
• Är det någon skillnad på elevernas kunskaper i genetik och genteknik nu och för drygt 10 år sedan?
Det är mer likheter än skillnader i elevernas kunskaper mellan 1993 och 2004.
Den tydligaste skillnaden är elevernas svar på frågan om vad DNA är. DNA ses 2004 främst som ett identifikationsinstrument och inte som arvsmassa. Gentekniska framsteg och
massmedias bevakning av en samma har säkert gjort att eleverna har denna (Ideland 2004). Var arvsanlagen finns någonstans har det också skett en förskjutning då svar som blod och lymfa nämns inte 1993 men däremot förekommer 2004.
1993 nämns både DNA och mutationer med vardagsnära förklaringar exempelvis att elever tror att muta och mutation är synonyma ord i större omfattning än 2004.
Beteenden och miljöförklaringar hittar man i större utsträckning i 1993 års studie . Kloning är ett svar som bara förkommer i 2004 undersökningen. Detta har sin naturliga förklaring i att något lyckat kloningsförsök i laboratorium hade inte skett hade skett 1993.
• Vilka kunskaper har eleverna i genetik och genteknik?
Språket är ett stort hinder för många elever när det gäller att förstå de specifika ordens
betydelse så som DNA, mutationer, kloning. Det verkar som främst eleverna i årskurserna sju och åtta har andra förklaringar än de vetenskapligt korrekta. Även niorna har svårt att ändra sina vardagsföreställningar till ett vetenskapligt förhållnings sätt, trots att de har betydligt mer vetenskapligt korrekta definitioner än de tidigare årskurserna, bekräftas också i Östman (2002) undersökningar. Som exempelvis med elevernas funderingar om DNA som identifikationsinstrument se föregående fråga.
Flertalet elever har klart för sig att gener på något sätt är inblandade i arvsanlagen vilket är glädjande. Själva arvsgången är mer komplicerad att förstå, vilket även visats i Lewis, Wood- Robinson (2000) undersökningar. Många elever har inte klart för sig att en celldelning med hälften av genuppsättningen från mamma och hälften från pappa är en förutsättning för att en befruktning skall äga rum.
Angående de associationer som eleverna har kring vad generna har för funktion i vuxen ålder kan man se att, inte någon elev, inte ens i årskurs nio funderade i termer om att celler måste bytas ut och att proteinsyntesen ständigt är aktiv i cellerna. Detta förlopp finns väl beskrivet i läroböckerna. Genernas betydelse vid reproduktionen är eleverna desto mer bekant med och det är ju ett ämne som kommer åter i många ämnen och allmänna diskussioner.Eleverna
skriver också att de blir gamla, att de kommer att likna mamma och pappa osv. Dessa elever ser arvsanlagen som en "klocka" som slår på generna vid en viss tidpunkt i livet och ger åldrande/ mognad. Detta påminner om de resultat som Lewis och Kattman (2004) kom fram till i sina resultat.
Det är en märklig kommentar från flera årskurs nio elever att antalet kromosomer avgör vilken art det blir. Konsekvenserna av detta resonemang är att människor med
kromosomförändringar inte skulle betraktas som människor och att diploida och haploida äppelsorter inte skulle vara samma art. I elevernas lärobok finns följande text: "Varje annan art har också ett typiskt antal kromosomer i sina celler. Hundar har t ex 78 och schimpanser 48". Förklaringen om kromosomförändringar kommer ett par sidor senare.
Eleverna kan begreppet art och använder definitionen: två arter inte kan få fertil avkomma. Men de verkar inte har förstått varför det är så, utan tagit påståendet som en naturlag. Någon enstaka elev har också blandat ihop art och ras.
Genteknik tyckte många elever var svårt att ta ställning till, i varje fall med den frågeställning som gavs i enkäten. Att skydda ursprungsarterna sågs som en viktig del, så att inget får gå förlorat. Det var flera pojkar som angav mängden mat som en viktig och positiv del i genmodifieringen. Elever som ansåg att genmodifiering var fel fanns mest hos årskurs åtta och hos nio elever var det engagerade argument men med en ibland oidentifierad rädsla. Eleverna har inte fullständig förståelse för det evolutionära förloppen exempelvis missar alla eleverna (endast en elev hade kunskapen) oavsett årskurs att mutationer är en av de drivande krafterna vid artbildningen. Vilket även Zetterqist (2003) visar i sin undersökning.
Många elever har klart för sig att det är gener inblandade vid artbildning och att de även har reflekterat över att det blir en genetisk drift när arter isoleras. Givetvis uttrycker eleverna inte detta men konsekvensen av deras resonemang blir genetisk drift (isolering av individer förstärker genetiska egenskaper under generationernas gång).
• Varifrån anser sig eleverna ha fått sin kunskap i genetik och genteknik?
Eleverna tycker att de får mer kunskap från skolan ju högre upp i åldrarna de kommer. Att skolans betydelse som kunskapskälla ökar med tiden har sin naturliga förklaring i att man först i åk 8 direkt kommer i kontakt med spörsmål runt genetik i sexualkunskapen i NO, diskussioner ang. genmodifierad mat i hemkunskapen. Samtliga elever i åk 9 har läst genetik när denna undersökning gjordes, samt att SO undervisningen också kommer in på dessa områden. TV är nästa stora kunskapskälla. Flera elever uppger program av typen
kunskapsbas. Detta måste betyda att man diskuterar genetiska/gentekniska spörsmål med sina barn.
I media och även i skolans värld har ofta fokus lagts på datorer och Internet som
kunskapskälla men uppenbarligen anser inte eleverna att detta medium är till någon större glädje när det gäller kunskapsinhämtning i genetik och genteknik. Trots att det finns bra sidor på nätet runt dessa frågeställningar. Två pojkar i årskurs nio angav datorer och Internet som kunskapskälla. Det var inte en enda flicka som angav att hon fått kunskap i detta ämne från nätet eller datorer överhuvudtaget.
• Finns det några könsskillnader i svaren från flickor resp. pojkar?
Generellt kan man se att flickorna har större kunskap i genetik. Redan i årskurs sju kan man se skillnaden då en tredjedel av flickorna vet att det finns arvsanlag i alla cellerna men endast en tiondel av pojkarna har den kunskapen. Påståendet att arvsanlagen bara finns i könet är ett svar vi bara finner hos pojkar. Detta att elever hänvisar till olika organ finns också bekräftat i Lewis & Wood-Robinsons (2000) undersökningar.
Pojkarna hade fler science fictionförklaringar i sina svar än flickorna.
Flickorna hade större kunskaper i att generna hade en stor betydelse vid artbildning än pojkarna, detta gällde främst ibland årskurserna åtta och nio.
Flickorna anger att de finner kunskap på fler olika ställen (TV, skola, föräldrar, radio ect.) än pojkar som ofta bara uppgav en eller ett fåtal källor.
Att flickorna kar större kunskaper var generna finns kan säkert tillskrivas deras generellt bättre kunskaper i naturvetenskap (Tallberg-Boman 2002).
Diskussion Bortfall
De elever som var frånvarande vid enkättillfället hade de allra flesta laga förfall, sjukdom eller i förväg begärd ledighet. Det kan finnas en risk att svagpresterande elever uteblir från lektioner, och därmed påverkar utfallet av enkäten, men så är inte fallet vid 2004 studie.
Språkets betydelse
Två elever i åk 7 frågade vad som menas med arvsanlag. En av dessa elever har inte svenska som modersmål. En annan fråga som kom upp var ”Är detta frågor till oss eller våra
föräldrar"? denna fråga kom i en årskurs nio som tycket att frågorna låg på en för hög nivå. Det hade kanske varit bra att för eleverna om jag givet en tydlig definition av vad arvsanlag är för något. Däremot tror jag inte att utfallet blivit annorlunda, men eleverna kanske hade känt sig tryggare i skrivsituationen.
Elever använder sig av uttryck som att föräldrar och barn har samma gener. Det är med största sannolikhet så, att man befinner sig mellan två språkvärldar, den vardagliga och den
vetenskapliga, Szbeck (2000). I en strikt vetenskaplig diskurs blir svaret som eleverna ger märklig, eftersom man får hälften av sina gener från mamma och hälften från pappa, men enligt elevernas sätt att uttrycka sig skulle då barnen få samma genuppsättning som föräldrarna dvs. varje generation skulle fördubbla sitt genantal.
Påståendena att man har fått mammas näsa och pappas ögon osv. det verkar som om eleverna tror att de fått delar av föräldrarnas arvsanlag. Detta hänger säkert samman med att man ofta, då främst som barn, får utav äldre släktingar och bekanta höra att man har fått mammas ögon eller dylikt. Det intressanta är att denna kategori elever inte använder gener i sina svar. Det kan också ha att göra med de uppgifter som Lewis och Kattman (2004) kom fram till att eleverna tror att egenskaper finns "klistrade" på kromosomerna som att blå kromosomer indikerar blå ögonfärg.
Man kan se en förskjutning i djupet i kunskaperna vad det gäller DNA mellan 1993 och 2004 hos flickorna i årskurs nio. 2004 flickorna hade sämre kunskaper. Detta tror jag beror på att eleverna får så mycket mer olika kunskaper, där DNA finns representerat, så det blir svårt att på djupet förstå vad DNA egentligen står för.
Omvärlden måste te sig svårbegriplig när ett ord som mutationer, kloning associeras till helt andra ämnesområden. Halldens (2002) undersökningar bekräftar också att elever har svårt att förstå sin omvärld pga språkförbistringar.
Att eleverna inte kan skilja mellan naturvetenskapliga- och vardagliga diskursen kanske inte är så konstigt, eftersom det till och med finns hejaramsor på idrottsarenor som går ut på att duktigaste mannen/kvinnan på plan skall dela sig. Som tex vid allsvenska matcher i bandy då ropen skallar "Klona Jonas Classon". I vardagsspråket kan man också höra kommentarer som "Om jag bara kunde klona mig så skulle jag hinna…". Här är en klar skillnad mellan den vetenskapliga och vardagliga betydelsen vilket ställer till det för eleven som inte har förstått de olika kontexterna (Weelinton, Osborne 2001, Hallden 2002, Östman 2002).
Massmedias betydelse
Eleverna i 1993 undersökningen trodde att DNA var förkortning på till exempel olika organisationer har både med frågans utformning att göra (ändrades 2004) samt att DNA inte diskuterades fullt lika mycket i massmedia som i dag.
DNA som identiskt med identifikation och brottsutredande instrument har klart slagit igenom som begrepp 2004. Ser man till massmedias rapportering så nämns dessa ord nästan alltid ihop utan inbördes förklaring. Tex sände Vetenskapens värld (svt) den 12/12 2004 ett program om hur polisen använder sig av DNA för att identifiera brottslingar. Det jag reagerade på var att förklaringen om vad DNA var för något skedde i mycket svepande
ordalag under en mycket begränsad tid i början av programmet. Så det är ju inte så konstigt att eleverna tänker på DNA som ett identifieringsinstrument.
Mutationer nämns 2004 i tidningar och andra media men det verkar som eleverna generellt har svårt att ta till sig vad mutationer är för något. Sällan förklaras ordet mutation i media eller i det vardagliga språkbruket. Det talas/skrivs i media om fel i sammanhang där
mutationer diskuteras. Detta är säkert orsaken till att flera elever associerar mutationer till fel i DNA.
Några elever i varje årskurs hävdar också att kloning är delning, men att det inte blir så bra som originalet. Jag skulle tro att det hänger ihop med den diskussion som finns om fåret Dollys åldrande. Det finns en teori om att en klonade individ åldras snabbare än ursprungs individen.
Att människor skulle vara klonade kommer eleverna (knappt 50% i åk 8, drygt 10% i åk 9) fram till, men i praktiken har ingen människa blivit klonad hittilldags. Det är dock vanligt med spekulationer i media om att man skulle kunna klona människor (Ideland M.). Den omtalade boken från 1976 av Ira Levin "Pojkarna från Brasilien" hade temat klonade människor. Denna bok skrevs många år innan fåret Dolly hade sett dagens ljus.
Det är ju klart oroande när det ofta endast är massmedias ytliga bevakning som återstår som informationskälla för vuxna. Det är ett demokratiskt problem med tanke på de beslut som vi förväntas vara delaktiga i som genmodifierade grödor, etiska regler för stamcellsforskning. Szybek (2002) påpekar även detta problem.
Miljödebattens betydelse
Miljöfaktorer tex fostran tar främst eleverna från 1993 års studie upp, och detta kan hänga ihop med den allmänna miljödebatten som var mer aktiv 1993 än 2004. Även LGR 80 var tydligare inriktad på miljön som en betydande ingrediens i vårt liv än LPO 94.
Det verkar också som agenda 21 andan (Miljökonferensen i Rio 1992) genomsyrar en del elevers tänkande även 2004. Det var i Rio som den så kallade försiktighetsprincipen antogs. Det har uppenbarligen satt sina spår i vårt sätt att betrakta förändringar i vår närmiljö, till vilken maten får räknas (Brant, Gröndahl 2000). Eleverna anser att genmodifierade grödor inte får skada andra växter eller livsmiljöer, utan en försiktighet med genmodifieringen måste iakttas eftersom man inte vet vad framtiden har i sitt sköte.
Genteknik
Man får en känsla av att det är elevernas eget ökade behov av mer mat som spelar in i när de talar om att det är bra med genmodifiering för då blir det mer mat. Några elever hade dock en mer ädel tanke, att den möjliga produktionsökningen kunde vara en lösning på världssvälten. Att maten som är genmodifierad skulle få dålig smak anfördes också hos några elever i åk 7. Detta låter som argument man ger barn när man inte orkar förklara mer, eller så finns det en uppfattning hos oss vuxna att det smakar sämre med genmodifierad mat.
Jag finner det rätt bekymmersamt att så många elever känner det svårt att ta ställning till genmodifiering, trots att detta diskuterats flitigt både i media och i skolan. Kanske ser eleverna det som ett moraliskt problem som de finner ointressant. Eller så känner de sig maktlösa och då är det inte någon mening i att ha en åsikt. Ett tredje alternativ kan vara att eleverna tyckte att just de exemplen som jag tagit upp i frågeställningen var oengagerade.
Bearbetning av enkäten
Vid bearbetningen har jag stött på elevsvar som passar in på flera kategorier. Jag har då klassificerat in elevens svar i den kategori som bäst svarar mot elevens totala svar. Det är ca 10 elevsvar som är direkt svårkategoriserade. Dessa elevers svar ger dock inte någon
nämnvärd förändring av studiens slutresultat.
Jag har inte gjort någon betygsjämförelse på individ- eller klassnivå. Jag har även avstått från att räkna statistik på materialet och istället tagit ut de tydligaste tendenserna ur materialet.
Enkät förändringar
Fråga två ”Var tror du arvsanlagen finns lagrade i kroppen?” hade sex procent av eleverna har missuppfattat frågan. Svar som exempelvis en pojke i årskurs åtta 2004 gav är följande: För man ska kunna ta prover på barnet om pappan är okänd. Det verkar som om förståelsen av ordet ”var” är problemet för eleverna. Vardagsförståelsen av språket ger sig här tillkänna vilket också har bekräftats i undersökningar gjorda av t.ex. Wellington och Osborne (2001).
Fråga sex ”Två olika djurarter som för oss ser nästan likadana ut, till exempel isbjörn och brunbjörn, kan ändå inte få ungar ihop. Varför inte det?” kunde eventuellt ha formulerats annorlunda. Det kunde ha varit mer uppenbart att jag ville få fram fler parametrar för hur en evolutionär utveckling går till, än de som eleverna angav. Eleverna saknade exempelvis parametrar som mutationer och ackumulering av arvsanlag. Kanske var det att begära för mycket av eleverna?
Jag har fått bra och uttömmande svar på enkäterna så en djupintervju har känts överflödigt i alla frågor utom i fråga åtta. ”Det finns majs, tomater, soja mm där man har ändrat i
arvsanlagen för att till exempel få större skördar, längre hållbarhet samt mer motståndskraftig mot växtsjukdomar. Vad anser du om att man ändrar i arvsanlagen på växter? Motivera helst ditt svar (2004)”. På denna fråga är det många elever som motiverat frågan genom att använda argumenten i frågeställningen. Jag tror att man skulle ha kunnat få ut mer vid en intervju med dessa elever genom att jag skulle kunna ha ställt följdfrågor. Alternativt förändrat
"Enkätproblem"
Det var några elever i samtliga årskurser som slutade att svara på frågorna vid rubriken
genteknik Det kan vara på så sätt att enkäten var för lång för dessa elever. Man brukar säga att människor sällan är intresserade att göra "längre" enkäter (Köner et al 1984).
Överst på enkäten skulle alla eleverna fylla i årskurs och kön. Alla elever fyllde i
årskursbeteckning rätt. Men när de skulle fylla i könstillhörighet så skrev två svagpresterande pojkar i två olika klasser i att de var flickor. Märk väl ingen svag presterande flicka skrev att hon var pojke. Detta tolkar jag som att pojkarna ville skyla över sin egen oförmåga. Jag upptäckte "felmärkningen" av enkäterna när eleverna i fråga lämnade in sina svarsenkäter.
Sociokulturell miljö
Studien är gjord i ett sociokulturellt homogent samhälle, där förändringarna varit små mellan 1993 och 2004. Nybyggnationer har skett i lugn takt utan att några större sociala förändringar har uppstått. Det hade varit intressant att göra om i princip samma studie men i ett annat sociokulturellt sammanhang. Jag tror att resultaten skulle se annorlunda ut i en ort med låg utbildnings nivå hos föräldrarna och med en lokal dagspress som främst använder korta TT- meddelanden i sin rapportering angående nya forskningsrön.
Det skulle också vara intressant att undersöka vad föräldrarna till barn i 13-16 års åldern har för begreppsvärld eftersom eleverna hänvisar till föräldrarna som en betydande kunskapskälla.
Vad kan vi göra för att underlätta elevernas inlärning?
Eleverna har uppenbarligen problem med att förstå den genetiska terminologin. Vid andra undersökningar har man sett att eleverna överhuvudtaget har svårt att ta till sig de
naturvetenskapliga begreppen. Med tanke på dessa påståenden tror jag att många elever skulle vara behjälpta av en ren ordlista likt de man har i främmande språk. I mitten på 80-talet erbjöds studenterna som började på dåvarande biologilinjen att köpa ”Biologisk och medicinsk ordbok” en ordlista av Ulo Raiend (1979). Detta häfte ger mycket kortfattade förklaringar till specifikt naturvetenskapliga ord och var till stor hjälp i början av universitets studier. Elever på grundskolan skulle också vara behjälpta av ett liknande komplement till läroböckerna eller som ordlista i läroböckerna.
Språket behöver tydliggöras både i undervisningssituationen och i vardagsspråket. Lärarkollektivet bör i undervisningssituationen fundera i termer inte bara utifrån
naturvetenskapliga principer utan att naturvetenskap för de flesta elever är ett nytt språkbruk. Vardagliga ord får en annan betydelse som exempelvis iris, surt och basiskt. Nya ord
tillkommer som fotosyntes, disackarider.
I vårt vardagsspråk använder vi ord som kloning, mutationer, DNA utan att använda dem i