Lawlor (2015) poängterade i sin studie att olika tidningar i olika länder tenderar till att använda sig av olika begrepp för att tala om negativa aspekter av verksamheter. Det finns en rad
återkommande begrepp i svenska tidningar för att tala om de negativa aspekterna av HVB. ”Kriminella” och ”oseriösa” är termer som är återkommande i nyhetsmedias beskrivning av HVB. Genom att använda dessa beskrivningar försöker media måla upp en bild av HVB verksamheter genom ”priming”, vilket innebär att de beskriver HVB i en negativ bemärkelse. Den negativa framställningen av HVB är troligtvis relaterad till att ju mer dramatiska rubriker en artikel har, ju fler människor kommer att läsa den. När media kontinuerligt använder dessa begrepp kommer allt fler människor att börja koppla HVB till kriminella och oseriösa
verksamheter. Om det då inte alls förekommer information i media som talar om HVB i en positiv bemärkelse kommer den negativa synen på HVB bli allt mer dominerande. I Cordobas studie (2017) kom han fram till att media generellt tenderar till att beskriva de negativa aspekterna och resultaten av socialt arbete framför de positiva aspekterna. Det behöver inte innebära att nyhetsmedias syfte med beskrivningen är att svartmåla HVB, men resultatet blir detsamma.
Cordoba (2017) kom även fram till att socialarbetare är en yrkesgrupp som media ofta beskriver i negativa termer. I artiklarna framkom det att det finns en rad negativa begrepp i media vilket generellt tenderar till att använda i relation till socialarbetare. ”Inkompetenta” är det begrepp som var mest förekommande i sin beskrivning av socialarbetare som arbetar på HVB. Inom begreppet ”inkompetenta” gavs beskrivningen av socialarbetare som är outbildade och oerfarna. I många av artiklarna presenterades det situationer då socialarbetare hade handlat på ett vis som inte var gynnsamt för de placerade ungdomarna eller verksamheten. Det var främst i de artiklar där man talade om specifika händelser som ”inkompetent” personal togs upp, men även när man talade om HVB generellt. Personal på HVB presenterades inte någon gång som kompetenta eller framgångsrika inom sitt yrke. De brister som finns inom HVB verksamheter knöts ofta an till de brister som personalen besatt. Brunnberg studie (2001) studie visade på att en kontinuerligt negativ framställning av en yrkesgrupp i media kan påverka hela yrkesgruppens status. De som främst får uppleva resultatet av att yrkesgruppens status sänks i samhället är socialarbetare.
8. Diskussion
I avsnittet ”Diskussion” kommer uppsatsens resultat att diskuteras. Egna reflektioner kring nya frågor som har uppkommit under uppsatsens gång kommer att presenteras. Syftet med avsnittet är att läsaren ska få en inblick i forskarens tankar kring uppsatsen och dess resultat. En kort översiktlig sammanfattning av uppsatsen kommer att inkluderas i avsnittet.
Vad som uppmärksammades under analysen av artiklarna var att olika tidningar verkade använda sig av olika återkommande begrepp och formuleringar. Det gick ofta att
Expressen och Dagens nyheter framförde genomgående nyheter på ett annorlunda vis än Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Expressen och Dagens Nyheter använde ofta sig av ett mer färgstarkt språk. Med ett färgstarkt språk menas ett språk som syftar till att skapa en reaktion hos läsaren. Tidningarna presenterade inte endast fakta utan läsaren får en känsla av att subjektiva uppfattningar av nyheterna går att finna i språket. I artiklarna använder sig tidningarna av begrepp och metaforer vars syfte är att skapa en känsla hos läsaren. Utifrån teorin om ”framing” skulle den rådande begreppsanvändningen i Expressen och Dagens nyheter kunna tyda på att tidningarna försöker att styra läsarnas åsikter om ämnet åt ett specifikt håll. Till exempel i artikel E3:
“Tusentals asylsökande förvaras.” “Asylpolitiken skapar krutdurkar”
Ett annat exempel i artikel DN5:
”Bakgrunden är den vilda västernsituation som uppstod förra året”
De artiklar som har inkluderats från Aftonbladet och Svenska Dagbladet har tenderat att inte använda sig av ett lika ”färgstarkt” språk. I de artiklarna beskrivs nyheten på ett mer objektivt och sakligt sätt. Det som Expressen och Dagens nyheter har gemensamt är att de både
beskriver sig själva som en ”obundna liberaler”. Det som skiljer tidningarna åt är att Expressen är en kvällstidning och Dagens Nyheter är en morgontidning. På samma sätt är Aftonbladet obunden socialdemokratisk och Svenska Dagbladet obunden moderat. Det innebär att alla fyra tidningar skiljer sig åt i vilka politiska riktningar tidningarna tar. Det är därmed svårt att dra några slutsatser om varför Aftonbladet och Svenska Dagbladets
framställning av nyheter är liknande medan Expressen och Dagens Nyheter är liknande. Det bör dock beaktas att det är en subjektiv reflektion av undertecknad som inte nödvändigtvis behöver spegla verkligheten. Det är en möjlighet att begreppsanvändningen som
uppmärksammades i artiklarna inte är representativa för respektive tidning. Det är oavsett intressant att reflektera kring hur begreppsanvändningen i artiklar kan påverka läsaren. Enligt dagordningsteorins teori om ”priming” kan de begrepp som nyhetsmedia tenderar att använda för att beskriva HVB leda till att allmänheten i allt större utsträckning omedvetet kommer att koppla ihop ord som ”oseriösa” och ”kriminella” till HVB. Det kan i sin tur leda till att det skapas en föreställning om att HVB alltid är en placeringsform som inte är att föredra för ungdomar. En sådan negativ föreställning om HVB kan påverka allmänhetens syn på HVB. Om läsaren går tillbaka till uppsatsens avsnitt Förförståelse kan uppsatsens resultat skänka en förståelse inför hur det kommer sig att allmänheten har en negativ syn på HVB. Nyhetsmedia bidrar till att skapa och upprätthålla negativa föreställningar om HVB. Nyhetsmedia kan vara en bidragande faktor till varför undertecknad vid upprepade tillfällen fick frågor om
undertecknad var rädd för ungdomarna, hur kvalitén på verksamheten är eller om
verksamheten var otrygg. En avslutande reflektion är hur den rådande negativa bilden av HVB påverkar placerade ungdomar. Det finns en risk att negativ bild som finns av HVB i allmänheten leder till ytterligare stigmatisering kring att vara placerad på HVB. Placerade ungdomar är, som tidigare nämnt, redan innan en placering utanför hemmet generellt en samhällsgrupp. Utifrån uppsatsens resultat är ensamkommande flyktingbarn den målgrupp
som främst framställs negativ och därmed kommer påverkas negativt. Uppstår det en stigmatisering kring att vara placerad är risken att placerade ungdomar möter ytterligare motstånd från allmänheten.
Frågan är om HVB någonsin kommer klassas som ett normalt hem om nyhetsmedia upprätthåller samma negativa syn kring verksamheterna?
8.1 Sammanfattning
Uppsatsens syfte var att undersöka hur HVB framställs i nyhetsmedia. Den teoretiska utgångspunkten var den socialkonstruktivistiska dagordningsteorin. Dagordningsteorin innefattar teori om ”framing” och ”priming”, vilket är begrepp som syftar till att förklara hur nyhetsmediamedia påverkar människors tankesätt och åsikter. Tidigare forskning om hur socialt arbete framställs i media presenterades samt hur ”framing” tidigare har använts i nyhetsmedia. Den tidigare forskningen som inkluderades i uppsatsen talade för att socialt arbete ofta har framställts i ett negativt ljus i nyhetsmedia. Tidigare forskning talar även för att media kan påverka människors åsikter om socialt arbete. Uppsatsen har en kvalitativ
metodansats och tillämpar en innehållsanalys. Totalt 19 artiklar från Sveriges fyra mest etablerade nyhetstidningar analyseras i relation till den valda teorin och tidigare forskning. Citat från artiklarna har valts ut och kommer att dekonstrueras i analys avsnittet. Resultatet presenterades i tre huvudteman, ”Granskning av HVB, Hot och våld och Ekonomisk vinst. Under den första kategorin fanns det tre underkategorier: Säkerhet och trygghet, Tillstånd och
Personal. Hot och våld är resultatets andra tema vilket har delats in i Hot och våld relaterat till personalen och Hot, utnyttjande och våld relaterat till ungdomarna.
I analysen av resultatet framkom det att nyhetsmedia framställer HVB som ett nödvändigt ont i socialt arbete. I artiklarna framkommer det att HVB verksamheter har främjat Sveriges
mottagande av ensamkommande flyktingbarn och lett till att landet kunnat ta emot dem på ett någorlunda värdigt sätt. Utifrån artiklarna kan slutsatsen dras att HVB, både specifika HVB men även HVB generellt, tenderar till att beskrivas negativt i nyhetsmedia. Genom att beskriva HVB med ”oacceptabla förhållanden”, som ”oseriösa” och ”kriminella” företag, bidrar det till HVB förknippas med dessa begrepp vilket leder till att en negativ bild om HVB skapas i allmänhet. Nyhetsmedia presenterar även en motstridig bild om situationen på HVB. Både personalen på HVB och de placerade ungdomarna beskrivs som utsatta och svaga grupper. Våld och hot mot personal av ungdomarna beskrivs lika frekvent som våld och mot
ungdomarna av personalen.