Det (o)normala hemmet
Nyhetsmedias framställning av HVB
Michelle Flensburg
Michelle Flensburg Malmö Universitet Examensarbete15 HP Hälsa och samhälle Socionomprogrammet 205 06 Malmö
Det (o)normala hemmet
Nyhetsmedias framställning av HVB
Michelle Flensburg
Flensburg, M. Det (o)normala hemmet. Nyhetsmedias framställning av HVB. Examensarbete i socialt arbete. 15 högskolepoäng.Malmö Unviersitet. Fakulteten för hälsa och samhälle, Instutitionen för socialt arbete, 2018.
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur HVB framställs i nyhetsmedia. Den teoretiska utgångspunkten som tillämpas är den socialkonstruktivistiska teorin, specifikt
dagsordningsteorin. Tidigare forskning om hur socialt arbete framställs i media kommer att presenterades samt hur fenomenet ”framing” uttrycker sig i media. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metodansats, mer specifikt en innehållsanalys. Totalt nitton artiklar från Sveriges fyra mest etablerade nyhetstidningar kommer att analyseras i relation till den valda teorin och
tidigare forskning. Resultatet kommer att presenteras i tre huvudkategorier, Granskning av
HVB, Hot och våld och Ekonomisk vinst. Under den första kategorin finns det tre
underkategorier: Säkerhet och trygghet, Tillstånd och Personal. Hot och våld är resultatets andra kategori vilket har delats in i två underkategorier, Hot och våld relaterat till personalen och Hot, utnyttjande och våld relaterat till ungdomarna. I analysen framkommer det att
nyhetsmedia framställer HVB som ett nödvändigt ont i socialt arbete. Nyhetsmedia presenterar även en motstridig bild om situationen på HVB samt gör negativa kopplingar till HVB.
The (ab)normal home
News medias description of HVB
Michelle Flensburg
Flensburg M, The (a)bnormal home. News medias description of HVB. Degree project in
Social Work, 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of
Social Work, 2017.
The purpose of this essay is to examine how newsmedia portrays HVB. The theoretical basis of this study is social constructivism, specifically the agenda setting theory. Previous research on how social work is portrayed in newsmedia will be presented along with how ”framing” previously have been used in newsmedia. This study have a qualitative method and will be practising a content analysis. A total of nineteen aticles from Swedens most well established newspapers will be analysed in relation to the chosen theory and previous research. The result will be presented in three main categories: ”Inspection of HVB”, ”Threats and violence” and
”Economical profit”. The first main category, ”Inspection of HVB”, will be devided into three
subcategories which is ”Securaty and safety”, ”Licence” and ”Staff”. The second main theme,
”Threaths and violence”, will be divided into two themes which are ”Threaths and violence related to the staff” and ”Threaths, exploitation and violence related to the adolescent”. In the
analysis of the results it transpires that newsmedia portray HVB as a necassary evil in social work. The newsmedia also present a contradictory view on the ongoing situation in HVB and freguently portray dismissive connotations.
Förord
Jag vill särskilt tacka en av mina närmsta vänner, Maria Stefansdotter, för att jag under det senaste året alltid har kunnat ringa till dig med frågor och funderingar kring mitt
examensarbete. Jag vill även tacka dig för att du aldrig tillät mig att ge upp. Utan ditt tålamod hade arbetet aldrig blivit färdigt.
FÖRORD 4
1. INLEDNING 7
1.1FÖRFÖRSTÅELSE 8
1.2.PROBLEMFORMULERING OCH RELEVANS FÖR SOCIALT ARBETE 8
1.2.SYFTE 9
1.2.1.FRÅGESTÄLLNINGAR 9
1.3.AVGRÄNSNINGAR 9
1.4.DISPOSITION 9
2. BAKGRUND 10
2.1.AKTUELL LAGSTIFTNING RELATERAT TILL HVB 10
2.2INSTITUTIONSVÅRDENS HISTORIA FEL!BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
3. TEORI 12 3.1.SOCIALKONSTRUKTIVISMEN 12 3.1.1DAGORDNINGSTEORIN 12 3.1.1.1. Priming 13 3.1.1.2. Framing 13 4. TIDIGARE FORSKNING 14
4.1.NYHETSMEDIAS FRAMSTÄLLNING AV SOCIALT ARBETE 14
4.2.FRAMING I NYHETSMEDIA 15
5. METOD 15
5.1.VAL AV METOD 16
5.2.INNEHÅLLSANALYS 16
5.3.URVALSPROCESS 17
5.4.LITTERATURGENOMGÅNG OCH KÄLLOR 18
5.6.FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 19
6. RESULTAT 20
6.1GRANSKNING AV HVB 21
6.1.1SÄKERHET OCH TRYGGHET 21
6.1.2TILLSTÅND 23
6.1.3PERSONALEN 24
6.2HOT, UTNYTTJANDE OCH VÅLD PÅ HVB 25
6.2.1HOT OCH VÅLD RIKTAT MOT PERSONAL 25
6.2.2HOT, UTNYTTJANDE OCH VÅLD RIKTAT MOT UNGDOMAR 27
6.3EKONOMISK VINST 28
7. ANALYS 30
7.1ETT NÖDVÄNDIGT ONT I SOCIALT ARBETE 30
7.2MOTSTRIDIG BILD AV SITUATIONEN PÅ HVB 31
7.3NEGATIVA KOPPLINGAR TILL HVB 33
8. DISKUSSION 33
8.1SAMMANFATTNING 35
9.1FORTSATT FORSKNING 36 REFERENSER 36 FACKLITTERATUR 36 INTERNET KÄLLOR 37 RAPPORTER 39 LAGAR 39 BILAGA 1: SÖKNINGSSCHEMA 40 BILAGA 2: ARTIKELKODER 41
1. INLEDNING
Nationalencyklopedins definition av socialt arbete lyder följande:
”Socialt arbete, organiserad verksamhet som med fokus på svaga samhällskategorier har till syfte att förhindra att samhällsförändringar och andra förhållanden får förtryckande eller på andra sätt problemskapande sociala eller psykosociala konsekvenser för grupper eller individer” (Nationalencyklopedin).
Nyhetsmedia utgör en betydande del av det informationsflöde människor tar del av dagligen. Statistik från 2015 visar att människor i genomsnitt spenderar 150 timmar i veckan med att läsa nyhetstidningar (Internetskriftelsen, 2015). Nyhetsmedia räknas idag som vår viktigaste källa för information om samhället, socialt arbete och politik (Rättviseförmedlingen, 2015). Det är i nyhetsmedia som socialt arbete ständigt hyllas, kritiseras och omdebatteras. Då socialt arbete är ett ämne som ständigt uppkommer i nyhetsmedia är det av vikt att analysera vilken
framställning av socialt arbete, mer specifikt HVB, nyhetsmedia skapar och upprätthåller. HVB har sedan 2014 varit den institutionsform nyhetsmedia främst har belyst.
Statistik publicerad av Sveriges kommuner och landsting (SKL) visar att det var 15 800 barn som år 2009 var placerade utanför hemmet, varav 4 100 av barnen var placerade på någon form av institution (SKL 2010). Samhället spenderar betydande summa på ”Hem för vård och
boende”(vilket vanligtvis förkortas till HVB) och den totala summan som samhället årligen
lägger på HVB verksamheter har ökat för varje år sedan 1992 (Sallnäs 2000). År 2010 fanns det 118 HVB i Sverige med målgruppen ensamkommande flyktingbarn. År 2016 fanns det totalt 1590 HVB av samma art. En av de största anledningarna till att antalet HVB ökade var att antalet flyktingar som sökte asyl i Sverige ökade markant under 2015. Statistik publicerad av socialstyrelsen visar att mellan 2014 och 2016 ökade medianen för placerade ungdomar generellt. Den målgrupp som främst placerades på HVB mellan 2014 och 2016 var pojkar mellan 15 och 18 år (Socialstyrelsen, 2017). Det är först i slutet av 2016 antalet HVB med ensamkommande barn som målgrupp samt placeringar av ensamkommande barn hade börjat sjunka (IVO, 2018).
Socialstyrelsen uttrycker i ”Barn och unga i familjehem och HVB” (2012) att i början av 2000- talet uppstod det en tydlig trend för privatisering av HVB. Innan flyktingströmmen kom till Sverige under 2015 fanns det en tydligare skiljelinje mellan HVB med målgruppen
ensamkommande och HVB med målgruppen ungdomar med psykosocial problematik. För HVB med målgruppen ensamkommande är syftet främst att erbjuda tak över huvudet, trygghet och stöd för integration i det svenska samhället. HVB med målgruppen ungdomar med
psykosocial problematik har ett tydligare fokus på behandling, ofta Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller familj- och nätverksarbete. HVB med målgruppen ungdomar med psykosocial problematik behandlar ungdomar med missbruksproblematik och/eller normbrytande beteende (Kunskapsguiden, 2016). Efter flyktingströmmen kom till Sverige blev HVB med målgruppen ensamkommande flyktingbarn belastade, vilket innebar att HVB med andra målgrupper blev tvungna att ta emot ensamkommande i sin verksamhet. Majoriteten av de ensamkommande som placerades på HVB har upplevt trauma som senare lett till psykisk ohälsa, till exempel
posttraumatisk stress (Olin, Balint, 2014). Därför kommer de HVB som tidigare endast erbjudit ensamkommande flyktingbarn trygghet och stöd vara tvungna att i högre utsträckning också erbjuda behandling. HVB som tar emot ensamkommande måste således ha en djupare ”traumamedvetenhet” än tidigare (Kunskapsguiden, 2017).
Då behovet av HVB markant har ökat de tio senaste åren får HVB en större betydelse för socialt arbete. Det ökade behovet kan inte endast hänvisas till det höga antalet
ensamkommande. Statistik visar att mellan 2005 och 2015 skedde en fördubbling av antalet ungdomar med beteendemässiga- och emotionella störningar (Konkurrensverket, 2017). Huruvida institutionsvård är det behandlingsalternativ som ger det flest positiva
behandlingsresultat för ungdomar är sedan länge omtvistat. Levin (1997) undersökte i sin studie ”De dömda ungdomarna” verksamheten Råby, 12§ - hem även kallat särskilda ungdomshem. Levin kom fram till att det endast var 30 % av de som varit inskrivna på Råby som hade åstadkommit en positiv förändring efter utskrivning. Det bristfälliga resultatet efter utskrivning innebär nödvändigtvis inte att institutionsvården inte fungerar, då det finns
bristfällig kunskap om hur utfallet för ungdomarna hade sett ut om de inte hade blivit placerade i institutionsvården (Lindqvist, 2014). Grundtanken med den institutionsvård som är riktat mot barn och ungdomar är att verksamheterna har resurserna att hantera en av de mest utsatta grupperna i samhället, barn och ungdomar som av olika anledningar är aktuella för
samhällsvården. Genom att placera målgruppen utanför sitt hem är förhoppningen om att öka deras livskvalité alternativt att genom behandling förändra beteenden som är socialt
nedbrytande (Sallnäs, Wiklund m.fl., 2010).
1.1 Förförståelse
Den ursprungliga idén bakom att skriva en uppsats som behandlar HVB uppstod ur en personlig relation till HVB. Jag började praktisera på ett HVB under min praktiktid på
socionomutbildningen. Jag blev efter min praktiktid anställd inom verksamheten och arbetade där kontinuerligt under det kommande året. Verksamheten är en privat verksamhet som har plats för fem ungdomar. Jag fick känslan av att verksamheten befinner sig i ett gränsland till en familjehems konstellation. Marie Sallnäs beskriver i studien ”Som en familj” (2003) att
personal för HVB uttrycker att ett av målen för HVB verksamheter, formellt men även informellt, är att verksamheten ska kännas som ett ”riktigt hem”. Även ungdomarna som är placerade i verksamheterna beskriver att ”man försöker att göra allt man gör i en riktig
familj”, vilket är en upplevelse jag delar. Undertecknads upplevelse när jag började arbeta på
ett HVB var att reaktionen från min omgivning ofta var negativ. Frågor angående säkerhet uppkom ständigt, till exempel om undertecknad var rädd för ungdomarna, hur kvalitén på verksamheten är eller om verksamheten var otrygg. Undertecknad började därmed reflektera över hur det kommer sig att det generellt finns en sådan negativ syn på HVB.
1.2. Problemformulering och relevans för socialt arbete
Nyhetsmedia har ett ansvar att rapportera om nyheter ur ett välgrundat och objektivt vis. Nyhetsmedias primära intresse är att leverera nyheter till allmänheten, men nyhetsmedia har också ett alternativt intresse vilket är att locka läsare till att köpa alternativt läsa deras tidning. Det innebär att den information som förmedlas behöver ha ett attraktionsvärde. Information kan
därmed förvridas, förminskas eller förstoras på ett sådant sätt att informationen tappar sin ursprungliga form. Nyhetsmedia bidrar till att skapa och reproducera normativa beskrivningar av verkligheten. De normativa bilderna som nyhetsmedia upprätthåller får makt genom dennes förmåga att nå ut till ett stort antal människor (Strömbäck, 2009)
Det är av vikt att analysera hur nyhetsmedias normativa beskrivningar av verkligen framställs. Det är genom att dekonstruera rådande beskrivningar vi kan få en inblick i hur dem skapades och hur de påverkar våra egna föreställningar av verkligheten. Normativa beskrivningar
upprätthålls inte endast genom interaktionen mellan människor och samhället utan även genom interaktionen mellan människor (Wennerberg, 2010). Därför är det av vikt att människor, i synnerhet de som arbetar med socialt arbete, blir medvetna om vilka normativa föreställningar de besitter. Det finns annars en risk att även utövare av socialt arbete reproducerar felaktiga och skadliga beskrivningar av verkligheten till klienten. Då socialt arbete strävar efter att stärka svaga samhällsgrupper och idka positiva samhällsförändringar kan det vara direkt
kontraproduktivt för socialt arbete att reproducera sådana beskrivningar av verkligheten. Det är genom en aktiv analys av rådande normer socialt arbete i sin tur kan skapa en positiv
förändring.
1.2. Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur HVB framställs i nyhetsmedia. Fokus för uppsatsen är att analysera vilka latenta föreställningar om HVB som förekommer i nyhetsartiklar och på vilket sätt dessa föreställningar reproduceras.
1.2.1. Frågeställningar
- Hur beskrivs HVB i nyhetsmedia? 1.3. Avgränsningar
Avgränsningar har gjorts i syfte att rama in och precisera vad som kommer att undersökas i uppsatsen. Då HVB befinner sig i en svensk kontext kommer endast artiklar från svenska tidningar att analyseras. Avgränsningen är nödvändig då det inte finns några snarlika
internationella motsvarigheter för HVB. Då syftet är att undersöka nyhetsmedias framställning av HVB hem kommer artiklar vars huvudfokus inte är riktat mot verksamheten inte att
inkluderas, Se: Urvalprocess, 5:3.
1.4. Disposition
Uppsatsen är uppdelad i nio avsnitt exklusive sammanfattning och bilagor. Under de nio avsnitten kommer underavsnitt att inkluderas i syfte att skapa en tydlig struktur för läsaren att följa. Avsnitt ett kommer att rama in ämnet för läsaren. Varför ämnet är relevant för socialt arbete och vilka frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen kommer att belysas i inledningen. Avsnitt två kommer att behandla ämnets bakgrund. I bakgrunden presenteras rådande lagstiftning rörande HVB samt institutionsvårdens historia. I avsnitt tre kommer en teori att presenteras. Den valda teorin är dagordningsteorin, vilket är en teori som har sin grund i socialkonstruktivismen. En kortare översikt av socialkonstruktivismen kommer att
presenteras. I avsnitt fyra kommer tidigare forskning att presenteras. Den tidigare forskningen behandlar forskning om nyhetsmedias framställning av socialt arbete. I avsnitt fem kommer
metodansatsen för uppsatsens att presenteras. Forskningsetiska överväganden och förförståelse för ämnet kommer även att vara inkluderade i metodavsnittet. Avsnitt sju kommer resultatet och analysen att presenteras. I avsnitt åtta kommer diskussion och en sammanfattning av uppsatsen att presenteras. Avsnitt nio består av slutsatser och avslutande reflektioner samt fortsatt forskning.
2. Bakgrund
I avsnitt ”Bakgrund” är syftet att ge läsaren en förståelse för ämnets bakgrund. Bakgrunden är indelad i två delar. Den första delen kommer att presentera de aktuella lagstiftningarna relaterat till HVB. Den andra delen av bakgrunden kommer innefatta en kort överblick över
institutionsvårdens historia. Avsnittet kommer att innehålla information om hur institutionsvården kom till att uppstå, barnavårdens framväxt och hur det har lett till uppkomsten av HVB.
2.1. Aktuell lagstiftning relaterat till HVB
En av socialnämndens viktigaste uppgifter är ”att verka för att barn och unga växer upp under
trygga och goda förhållanden” vilket framgår i 5 Kap. 1 § 1 st. 1 p. Socialtjänstlagen (SoL).
Socialnämnden ska ha ett ”nära samarbete med hemmen sörja för att barn och unga som
riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om barnets eller den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet”, vilket framgår i 5
Kap. 1 § 1 st. 8 p. SoL. Dessa två bestämmelser utgör grunden för möjligheten att vid behov kunna placera barn och unga utanför hemmet. Ett beslut om placering utanför hemmet ska tas med barnets bästa i beaktande, se 1 kap. 2 § SoL. I 6 Kap. I SoL framgår följande: Det att det är socialnämndens ansvar att det finns olika boendeformer för dygnsvård, bland annat HVB, för ta emot ungdomar i behov av placering utanför det egna hemmet.
”1 § Socialnämnden ska sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett
1. familjehem,
2. hem för vård eller boende, eller
3. stödboende för barn och unga i åldern 16-20 år (stödboende)”.
SoF ger kompletterande föreskrifter till socialtjänstlagen (2001:453), lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). I 3 Kap. 1 § SoF definieras HVB:
”1 § Med hem för vård eller boende avses ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. Om ett sådant hem drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ krävs dessutom att verksamheten bedrivs yrkesmässigt”.
I SoF förtydligas det vilka regler som gäller för HVB verksamheter. I 3 Kap. 3 § SoF framgår det att ” de insatser som görs ska anpassas till den enskildes individuella behov och
utifrån den enskildes behov och problematik men HVB hemmets utformning är även anpassat till den målgrupp som boendet tar emot (IVO, 2016). HVB har olika målgrupper som riktar sig till människor i olika åldrar med olika sorters problematik. De vanligaste målgrupperna inom HVB är ensamkommande flyktingbarn, ungdomar med psykosociala problem och vuxna med beroende- och missbruksproblematik. HVB tar generellt emot antingen barn och ungdomar eller vuxna individer. Anledningen till att HVB inte tar emot både barn och ungdomar och vuxna är bland annat eftersom barn/ungdomar har ett större behov av fostran än vuxna individer. Socialstyrelsen har även publicerat föreskrifter och allmänna råd om hem för vård och boende, HSLF-FS 2016:55. Föreskrifter gällande regler medan allmänna råd är
rekommendationer och vägledning för hur en kan tillämpa en bindande lag.
Enligt SoL krävs vårdnadshavarens samtycke vid placering av barn och/eller ungdom under 18 år. Det finns dock undantag för den bestämmelse vilket beskrivs i lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, vilket är ett komplement lag till Socialtjänstlagen för barn och unga. I 1 Kap. 1 § LVU framgår det att det är möjligt att placera barn och unga i HVB utan vårdnadshavaren samtycke genom en så kallad “tvångsplacering”. Det är dock endast 15 % av alla placeringar som görs enligt LVU (Lindqvist, 2014).
2.2 Institutionsvårdens historia
I rapporten ”Barnavårds institutioner” (2010) beskriver Marie Sallnäs att institutioner som tar emot barn och unga för dygnsvård utanför det egna hemmet har funnits i olika former i sedan 1600-talet. Anstalter i form av institutioner tillkom på uppdrag av staten under 1800-talet. Under barnavårdens tidigaste skede låg dess fokus på att särskilja de ”stökiga och bråkiga” ungdomarna från samhället men även på att ta hand om föräldralösa barn Fram till mitten av 1900-talet skedde det en kontinuerlig ökning av antalet institutioner. Under den första hälft av 1900 talet hade människor en stark tilltro till institutioner, då institutionerna hade tagit ansvar för stökiga barn och ungdomar. Mellan 1920 och 1928 halverades antalet
barnavårdsinstutitioner och antal institutionsplacerade barn och ungdomar sjönk med 75 %. Kring 1956 började institutionsvården ifrågasättas och blev generellt bemött med omfattande kritik. Ett flertal studier publicerades på 60-talet vars resultat kunde peka på att intuitionsvård har en negativ påverkan på barn och ungdomar. I Goffmans bok ”Totala institutioner” (2004) beskriver han hur institutionsvården reproducerar ungas problem istället för att avhjälpa dem. Socialtjänstreformen skedde under 1980 talet och syftade till att modernisera lagen samt att göra lagen mer flexibel. Målet var att intuitionsvården skulle bli mindre i sin omfattning och att fosterhemsplaceringar skulle ske i första hand. Intuitionsvård skulle främst förespråkas för de ungdomar som hade svårast problematik och när fosterhem inte var möjligt eller lämpligt. Det var vid socialtjänstreformen som HVB begreppet infördes. I takt med att institutionsvården har blivit mindre har istället öppenvård börjat förespråkas som ett stöd i föräldraskapet Ett nytt placeringsalternativ skapades år 2016, vilket var stödboende. Tanken bakom stödboende är:
“Det är en mindre ingripande placeringsform jämfört med hem för vård och boende (HVB) eller
familjehem med ett anpassat stöd för barn och unga som inte har behov av sådana vård- och behandlingsinsatser som motiverar en placering i HVB” (SKL, 2016).
Idag är stödboende ett placeringsalternativ som Socialstyrelsen sedan 2012 har efterfrågat mest, då Socialstyrelsen ansåg att det behövdes ett annat alternativ än HVB och familjehem vid placeringar utanför det egna hemmet. Syftet med stödboende är att ungdomar ska få stöd av personal i lägenheter istället för stöd i en kollektiv boendeform (Prop, 2015/16:43).
3. Teori
I avsnitt ”Teori” kommer den teoretiska bakgrunden för uppsatsen att presenteras. Syftet är att teorin i ett senare skede ska knytas an till studiens empiriska material. Den valda teorin för uppsatsen är dagordningsteorin. Dagordningsteorin tillhör socialkonstruktivistiska
perspektivet. En kortare beskrivelse av socialkonstruktivismen kommer att presenteras i syfte att ge läsaren ett större helhetsperspektiv kring dagordningsteorin.
3.1. Socialkonstruktivismen
John R. Searle beskrev i boken ”Mind, Language and society” (1998):
”How can there be an objective reality that is what it is only because we think it? ”
Teorin om sociala konstruktioner har två huvudsakliga grenar. Socialkonstruktivismen har en tradition inom samhällsvetenskapen och har utvecklats av Karl Marx, Peter L Berger och Thomas Luckmann. Teorin grundar sig i att människors medvetande kommer att påverkas av den omgivningen hen befinner sig i. När människan tar del av ny kunskap kommer bilden av hens verklighet att påverkas. Vårt språk blir därmed en representation av människors mentala värld. Vad de två grenarna har gemensamt är att det teorin grundar sig i ett helhetsperspektiv som syftar till att beskriva att samhället är en mänsklig konstruktion. Vad människor anser vara ”normalt och naturligt” är endast en subjektiv bild av den världen vi har skapat. Forskare som Berger och Luckman menar att socialkonstruktivismen inte alltid förnekar att det finns ett objektivt samhälle, men att genom enskilda människor handlingar bildas det ett mönster som kommer att kategoriseras och definieras (Wennerberg, 2010).
3.1.1 Dagordningsteorin
Dagordningsteorin härstammar från det socialkonstruktivistiska synsättet. Maxwell McCombs och Donald Shaw formulerade dagordningsteorin under 1960 talet och publicerade deras mest framgångsrika artikel vid namn ”The agenda setting function of media”. Teorins
frågeställning grundade sig i Shaws och McCombs teori att människor uppmärksammar en del viktiga frågor och filtrerar bort andra. Det grundläggande antagandet i teorin är att människor har ett inneboende behov av att kategorisera och organisera sin verklighet (Strömbeck, 2009). Dagordningsteorin beskriver om den första nivån och den andra nivån. Den första nivån innebär att media har inflytande över vilka frågor människor anser är viktiga. Med hjälp av media kan människor på ett enklare sätt få grepp om vad som är de viktigaste samhällsfrågorna just nu. Mediernas dagordningsfunktion organiserar människors upplevelse av samhället genom en dagordningsmakt, vilket innebär att de har en påverkan på vilka samhällsfrågor som människor tycker är viktiga. Om frågorna faktiskt är ”viktiga” samhällsfrågor är mindre relevant, eftersom vad som anses vara viktigt alltid är subjektivt, så länge de presenteras i massmedia som att vara det. Massmedias effekt fungerar även omvänt,
om media inte uppmärksammar en fråga finns det en risk att allmänheten börjar se frågan som irrelevant. När att media ständigt uppmärksammar en fråga kommer människor lättare att komma ihåg den frågan, vilket även kallas för kognitiv selektionsprocess (Järvå & Dahlgren, ). Ju större kunskap den specifika människan har om frågorna som tas upp i massmedia, desto mindre risk är det att personen blir påverkad av medias framställning av fenomenet. Hur stor makt media har över dagordningen påverkas av mediers trovärdighet, vilken sorts media frågan behandlas i och om frågan tidigare har behandlats. En typ av media tenderar även att påverka andra medier i vilka frågor som är viktigast att belysa.
Den första nivån behandlar hur människor tänker om saker, vilket även kallas för attributdagordning. Teorin syftar även till att förklara hur politiska aktörer kan påverka medier. Studier har visat att mediers beskrivningar av samhällsfrågor, politik och individer ofta liknar allmänhetens beskrivningar av samhällsfrågor, politik och individer. Slutsatsen är att medias attributer påverkas allmänhetens attributer.
3.1.1.1. Priming
Dagordningsteorin beskriver fenomenet ”priming”, vilket innebär att olika noder och länkar kopplas ihop med varandra. Dagordningsteorin beskriver att människor, medvetet och omedvetet, kopplas ihop vissa ting medan de inte kopplar ihop andra ting.
Exempel ett: Ordet ”sommar” kopplas ofta ihop med till exempel sol, bad och blommor, medan ordet ”sommar” sällan kopplas ihop med ordet ”stol”.
Exempel två: Ordet ”jul” kopplas ofta ihop med tillexempel julgran, snö och paket. Ordet ”jul” kopplas sällan ihop med ordet ”lampa”.
Kopplingarna mellan noder och länkar kan vara positiva eller negativa beroende på personens egen erfarenhet av kopplingen. Teorin menar att anledningen till varför människor gör vissa kopplingar är på grund av vilka budskap som media kommunicerar. Människor kommer att tolka ny information i ljuset av tidigare information som hen sedan tidigare besitter. Ju mer frekvent media talar om kopplingarna, ju större chans är det att människor medvetet eller omedvetet uppmärksammar kopplingarna (Strömbeck, 2009).
3.1.1.2. Framing
Teorin om ”framing” syftar till att förklara hur nyhetsmedias framställning av verkligheten kan påverka människors upplevelse av verkligheten. Det svenska begreppet för framing är ”inramning” alternativt ”gestaltning”. Teorin menar att media reproducerar normativa
föreställningar om fenomen som leder till att allmänheten uppfattar ”den sanna verkligheten”. Det är tack vare medias förmåga att skapa sanningar som de erhåller makt i samhället. Media väljer selektivt ut att presentera ämnen i ett visst ljus genom att använda vissa specifika begrepp, vilket är processen för ”framing”. Det innebär att media kan välja vilka aspekten av ett fenomen som de väjer att framhäva och vilka aspekter de väljer att inte framhäva. Media framställer generella frames och specifika frames. Generella frames talar främst om
myndigheter, samhällsfenomen och samhällsproblem i allmänhet medan specifika frames behandlar konkreta händelser, som till exempel ett specifikt bombhot. Den generella
nivå medan den speicifika framingen placerar ansvaret på en individnivå. Beroende på hur media väljer att använda framing kan media påverka människors uppfattning om vem som bär ansvaret för ett fenomen eller en händelse (Strömbäck, 2014).
4. Tidigare forskning
I avsnitt ”Tidigare forskning” kommer tidigare forskning inom ämnet att presenteras. HVB är bundet till det svenska samhället vilket gör att det inte fullt möjligt likställa svenska HVB och andra former av boende för barn och unga i en internationell kontext. Det finns ingen tidigare forskning inom den svenska kontexten som behandlar hur HVB framställs i media. Det går att finna tidigare forskning vars syfte är att utvärdera, problematisera och undersöka HVB
verksamheter. Den forskningen kan dock inte anses vara relevant för uppsatsens syfte då den inte berör nyhetsmedias framställning av HVB. Det finns ingen tidigare forskning som behandlar hur nyhetsmedia framställer just HVB. Vad som dock går att finna är forskning, framförallt internationell, som behandlar nyhetsmedias framställning av socialt arbete. Forskningen kan anses vara relevant, trots att den inte direkt behandlar HVB, eftersom HVB befinner sig inom fältet för socialt arbete.
4.1. Nyhetsmedias framställning av socialt arbete
I Pushar Cordobas studie ” Presentation of social work in Australian news media ” (2017) analyserades 459 artiklar i syfte att undersöka i vilken utsträckning nyhetsmedia
uppmärksammar socialt arbete i relation till andra professioner. Utifrån frågeställningen ” Vem
är socialarbetare och vilket språk konstrueras kring socialt arbete? ” kom han fram till
resultatet att socialt arbete inte endast tenderar att framställas negativt i media utan även att socialt arbete ofta är ouppmärksammat i nyhetsmedia. Det var framförallt socialarbetare som arbetade med ”child protection”, vilket går att jämföras med den svenska barnavården, som ofta framställs på ett negativt vis i nyhetsmedia. Socialarbetare kallas antingen för ”mesar” som inte vågar agera i kritiska situationer eller ”mobbare” som gjorde allt för att utöva sin makt.
Studiens resultat är att media tenderar till att framställa socialt arbete och socialarbetare enligt de stereotypa bilderna av yrket som florerar i samhället (Cordoba, 2017). Elinor Brunnberg undersökte i studien ”Medias rapportering av socialt arbete ” (2001) hur svensk media rapporterar om socialt arbete och jämförde det med hur engelsk media rapporterar om socialt arbete i England. Brunnberg genomförde kvalitativa intervjuer, varav 11 av socialarbetarna som intervjuades bodde i Sverige och 13 bodde i England. Det framkom att svenska och engelska socialarbetare ansåg att medias rapportering av socialt arbete kommer att påverka det sociala arbetets policy och praktik. Det var främst de engelska socialarbetarna som ansåg att en negativ framställning av socialt arbete kommer att påverka deras yrkesstatus negativt. I
kvalitativa intervjuer upplevde socialarbetarna att medias rapportering kunde ge djupgående administrativa, politiska och professionella konsekvenser (Brunnberg, 2001).
Saint-Jacques m.fl. studie ” The role of media in rapporting child abuse” (2011) undersökte hur medias publicering av artiklar som handlar om barns missförhållanden påverkar antalet
orosanmälan som inkom till Socialtjänsten. Under 24 månader samlade deltagande forskare in alla relevanta artiklar som publicerades i Quebec, Kanada. Sedan analyserade forskarna hur cyklerna för orosanmälningar som inkommit under de två åren hade sett ut. De fann att media
kan påverka hur många människor som gör orosanmälningar för barn i fara. Studiens resultat är bland annat att det finns en kortsiktig korrelation mellan hur mycket media uppmärksammar barns behov av skydd och antalet orosanmälningar för barn i fara i en stad. Under de perioder då nyhetsmedia uppmärksammade barns behov av skydd mer intensivt inkom det fler
orosanmälan (Saint-Jacques et al. 2011). Gaughan och Garret undersökte i studien ”The most
twisted unaccountable force in the state? Newspaper accounts of social work in the Republic of Ireland in troubled times”(2011) nyhetsrapporteringen av socialt arbete i Irland och kom fram
till att nyhetsrapporteringen i Irland som behandlar socialt arbete tenderar till att kretsa kring barn och familjer. Vid rapporteringen tenderar fokus att hamna på barnmisshandel.
Återkommande rapporterades det att det sociala arbetet ständigt misslyckats i fall relaterade till barn och ungdomar. Studien analyserade hur alla läsare blir påverkade av den ”sanning” som nyhetstidningar reproducerar. Det är därför rimligt att utgå från att människors inställning till fenomen påverkas av nyhetstidningars rapporteringar (Gaughan & Garett, 2011).
Carole Zuffery´s studie ” Questioning Representations of Homelessness in the Australian Print Media” (2013) undersöker hon hur nyhetsmedia i Australien framställer hemlösa människor. I sin studie analyserade hon alla artiklar mellan år 2000 och 2011 som innehöll begreppet ”hemlös”. De 324 artiklarna som undersöktes kom från tre av Australiens mest väletablerade nyhetstidningar. I sin studie kom hon fram till att hemlöshet kontinuerligt beskrivs som en ”kris” som måste lösas. Zufferery ansåg dock att det sällan fanns någon analys kring hemlösas strukturella ojämlikhet, maktlöshet och ojämn könsfördelning. Nyhetsmedia tenderar att beskriva hemlösa människor i termer av ”slackers”, vilket generellt syftar på människor som anses vara lata. Nyhetsmedias reproducerar bilder av hemlösa människor som kan anses vara normativa (Zuffery, 2013). Det innebär att det skapas generella föreställningar om hur hemlösa människor är och hur de beter sig. De normativa bilderna stämmer sällan överens med
verkligheten och bidrar till att fördomar om hemlösa människor bildas.
4.2. Framing i nyhetsmedia
Framing är en subjektiv beskrivning av verkligheten som görs i syfte att försöka påverka allmänhetens syn av ett visst fenomen åt ett visst håll. I Lawlors studie ”Local and national
accounts of immigration framing in a cross-national perspective” blev resultatet att de olika
”frames” en tidning reproducerar har ett samband med vad för typ av tidning det är. I studien analyserar Andrea Lawlor artiklar från 15 olika kanadensiska och brittiska nyhetstidningar som var publicerade mellan år 2001 och 2012. I studiens fall blev resultatet att nationella tidningar tenderar till att tala om negativa aspekter med en hög immigration till landet i termer av
ekonomisk problematik och nationell säkerhet, medan lokala tidningar tenderade till att tala om de negativa aspekterna i termer av brottslighet och arbetslöshet. Studiens resultat utmynnade i hur tidningar använder ”framear” ett fenomen påverkas av i vilken land tidningen publiceras i. I Storbritannien finns det ett fokus på brottslighet och säkerhet kring immigration medan i
Kanada skrevs det mer om de ekonomiska aspekterna av immigration (Lawlor, 2015).
5. Metod
I avsnitt ”Metod” kommer den metod som ligger till grund för uppsatsen att presenteras. I avsnittet kommer läsaren få en förståelse för vilka premisser som uppsatsen vilar på och hur
arbetetsprocessen har sett ut. Metod avsnittet kommer att presentera en kritisk analys av uppsatsens tillvägagångssätt, i synnerhet i avsnittet forskarrollen och etiska överväganden. Metoden kommer att beskriva uppsatsens tillvägagångssätt från början till slut.
5.1. Val av metod
Vilken metod som ligger till grund för uppsatsen kommer att avgöra hur uppsatsen är
strukturerad, vilket tillvägagångssätt som kommer att tillämpas och hur den inhämtade empirin kommer att tolkas. Uppsatsen har en kvalitativ metodansats. Den grundläggande drivkraften bakom en kvalitativ metodansats är att få tillgång till människors subjektiva syn på ett fenomen för att i sin tur beskriva och tolka den inhämtade informationen. Den data som inhämtas i en kvalitativ studie kallas även för mjuk data då den beskriver upplevelser (Larsen, 2007). I relation till vad uppsatsens syfte och frågeställningar syftar till att undersöka var den kvalitativa metoden ett givet val. Frågeställningarnas enhet är nyhetsmedia. Variablerna i frågeställningarna, vad som ska undersökas, är framställningen av HVB. En kvantitativ metod, som syftar till att finna statistiska och kvantifierbara resultat, hade inte på ett tillfredställande vis kunnat besvara uppsatsen frågeställningar som syftar till att undersöka ett subjektivt fenomen. Vad som kan anses vara negativt med i en kvalitativ studie är att empirin som inhämtas är av en subjektiv natur, som i sin tur kommer att tolkas av utföraren. Med andra ord kommer resultatet av studien inte vara generaliserbar eller objektivt definitiv. Vems
upplevelser som används i studien och vem utföraren är som person kommer att påverka studiens resultat. I den kvalitativa metoden kommer forskarens person, värderingar och tankemönster påverka vad analysen av den insamlade empirin leder till. Den nackdelen i den kvalitativa metoden vägs upp av faktumet att uppsatsen syftar till att få en djupare förståelse för nyhetsmedias framställning (Denscombe, 2009).
5.2. Innehållsanalys
I uppsatsen kommer en analys av kvalitativ data att genomföras, mer specifikt kommer en innehållsanalys att tillämpas. Innehållsanalysen härstammar från den kvantitativa metoden men en kvalitativ innehållsanalys syftar till att undersöka samband och mönster i texter men även att tolka texters innebörd (Larsen, 2007). Den kvalitativa metoden använder sig inte av tabeller och figurer i samma utsträckning som den kvantitativa metoden. I genomförandet kommer tabeller att användas i viss utsträckning, se: Bilaga 1 & Bilaga 2, då tabeller underlättar för utföraren att upptäcka likheter och samband i det insamlade materialet. En innehållsanalys kan appliceras på vilken text som helst men kommer i denna uppsats appliceras på artiklar från nyhetstidningar. Det som kan anses vara innehållsanalysens negativa aspekt är att metoden i sig har en tendens att lyfta enheter ur sin ursprungliga kontext. Forskaren kan genom att lyfta enheter ur den ursprungliga kontexten vinkla innebörden i texten innehåll på ett sätt som blir passande för studien.
När en innehållsanalys genomförs måste det beaktas att texter ofta har ett manifest innehåll. En text har ett explicit innehåll vilket är synligt för läsaren. Texter har även ett latent innehåll, implicita, vilket är det ”dolda” innehållet. Genom en innehållsanalys kommer läsaren att kunna uppmärksamma de dolda aspekterna av en text. Syftet med en innehållsanalys är att belysa vad
författaren av artiklarna vill belysa, hur de vill att ett fenomen framställs samt vilka implicita värderingar som finns i texten. Utförarens roll blir därmed att mäta vad texten faktiskt innehåller, hur ofta ord och meningar framkommer samt finna det outtalade innehållet.
5.3. Urvalsprocess
Tidigt under uppsatsens planeringsskede krävdes det att ett beslut om vilka nyhetstidningar empirin skulle inhämtas från. De krav som ställdes på vilka nyhetstidningar empirin skulle inhämtas från var följande: publikationen av tidningen skulle ske i Sverige. Tidningens publicering skulle ske i fysisk form och via nätet. Det var av stor vikt att tidningen är väletablerad inom nyhetsbranschen, endast Sveriges mest välkända tidningar kommer att inkluderas. Det var även viktigt att tidningen hade en bred räckvidd och inte är avgränsad till ett visst område. Informationen som publiceras i tidningen ska vara så objektivt som möjligt, därmed minimalt med ”skvaller”. I syfte att urvalet skulle bli så pass brett för att kunna komma fram till en slutsats som visar på vilka tendenser som förekommer i nyhetsmedia av
framställningen av HVB kommer fyra nyhetstidningar att inkluderas i studien (Denscombe, 2009). Utifrån de nämnda kriterierna är de tidningar som kommer att inkluderas i uppsatsen Aftonbladet, Expressen, Svenska dagbladet (SVD) och Dagens nyheter (DN). De fyra valda tidningarna har störst räckvidd i Sverige (Svenska tidningsutgivareföreningen, 2017). Urvalet är subjektivt, vilket innebär att nyhetstidningarna samt de artiklar som kommer analyseras är valda eftersom de innehåller mest värdefull data i relation till uppsatsen syfte. Genom att inkludera fyra tidningar blir det möjligt att besvara uppsatsens första frågeställning ” Hur framställs HVB i media?”. Hade endast en tidning inkluderats i studien hade det blivit problematiskt att på ett tillfredställande vis kunna besvara hur HVB framställs i media, då resultatet snarare hade pekat på hur HVB framställs i just den tidningen.
Sökningen av artiklarna skedde via Malmö Universitets databas ”Retriever mediaarkivet”. Valet att använda ”Retriever mediaarkivet” baserades på att den uppdateras dagligen och är inriktad på svenska tidskrifter och tidningsartiklar. Sökordet som användes på alla sökningar var ”HVB”. Sökningen begränsades till att endast inkludera artiklar som har publicerats efter den 1 januari 2016. Tidsintervallen för sökningen är mellan 2016-01-01 till 2018-03-30. Tidsintervallen måste vara tillräckligt stor för att empirin som inhämtas ska vara tillräckligt omfattande för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar. Det var även av vikt att artiklarna var publicerade så nära nutid som möjligt, vilket resulterade i den valda tidsintervallen. Den första sökningen resulterade i totalt träffar. Sökningen i Expressen fick 102 träffar, Aftonbladet 75 träffar, Dagens nyheter 158 träffar och Svenska dagbladet fick 116 träffar. Det första steget i urvalsprocessen av artiklar var att gå igenom rubriker och ingresser i syfte att undersöka vilka artiklar som initialt kunde vara relevanta nog för att gå vidare i urvalsprocessen. De artiklar som gick vidare till närmare granskning var främst de artiklar med rubriker eller ingressen som innehöll ordet ”HVB” eller kunna antas handla in HVB verksamheter. Av Expressens artiklar var det 14 artiklar som gick vidare för granskning, Aftonbladet 14 artiklar, Dagens nyheter 20 artiklar och av Svenska dagbladet var det 20 artiklar. Att det blev två tidningar varav 14 artiklar gick vidare för granskning och två tidningar varav 20 artiklar gick vidare för granskning var en slump.
Det var totalt 68 artiklar som blev utvalda för mer utförlig granskning. Att artiklarna skulle granskas innebär att det hela innehållet i artiklarna blev genomlästa. Vad som i den första granskningen främst påverkade om artikeln skulle gå vidare eller inte var huruvida innehållet var tillräckligt relevant för uppsatsens syfte. En stor del av artiklarna behandlade händelser eller situationer kring HVB utan att direkt behandla verksamheten. Till exempel kunde ordet HVB nämnas i artikeln utan att artikeln faktiskt handlade om HVB verksamheten. Det förekom även frekvent att det nämndes i artikeln att huvudpersonen i artikeln tidigare har bott på HVB. Då artiklarna inte kunde anses vara tillräckligt kopplade till HVB verksamheter gick endast 32 artiklar vidare till det första urvalet. Att avgöra vilka artiklar som slutligen skulle inkluderas i uppsatsen var en svårare process än att välja vilka artiklar som skulle gå vidare till det första urvalet, då alla artiklar vid denna tidpunkt aktivt handlade om HVB verksamheter. Vad som avgjorde att artikeln gick vidare var återigen hur exakt fokuserad den var på verksamheten. Många av artiklarna var för fokuserade om HVBs målgrupper, de placerade ungdomarna eller personalen på HVB hem. Då uppsatsens syfte är att undersöka medias framställning av just verksamheten, var det totalt 19 artiklar som valdes ut för att inkluderas i uppsatsen. I bilaga 2 presenteras de utvalda artiklarna genom sina rubriker, publiceringsdatum, artikelkod och antal ord.
5.4. Litteraturgenomgång och källor
Syftet med att inkludera olika sorters skriftliga källor är att ge uppsatsen ett visst mått av komplexitet (Denscomde, 2009). Under ett tidigt stadie i uppsatsens process gjordes en litteraturgenomgång i syfte att undersöka vilka kunskaper som redan finns inom ämnet och vilka källor som kunde anses vara relevanta för uppsatsen (Bryman, 2001).
Statistik och statspublikationer kommer att förekomma i uppsatsen. Statistiken som presenteras kommer främst att inhämtas från olika svenska myndigheter, till exempel Inspektionen för Vård och Omsorg samt socialstyrelsen. Fördelen med att använda sig av sådana källor är att de nästan alltid är trovärdiga, objektiva och faktabaserade. En betydande del av uppsatsens källor kommer att inhämtas på webben. Fördelen med att inhämta källor från webben är att det finns tillgång till en ytterst stor andel av olika former av publikationer. Dock kräver källor som inhämtas på webben generellt en mer omfattande källkritisk analys än facklitteratur. Då vem som helst har möjlighet att publicera information på webben är det viktigt att informationen som inhämtas kommer från en pålitlig, faktabaserad och objektiv källa. Alla källor från webben som har inhämtats har bedömts vara trovärdiga, relevanta och uppdaterade. Majoriteten av alla källor som har inkluderats i studien är även primärkällor, vilket innebär att informationen inte inhämtas som en tolkning av en annan författare utan från den ursprungliga författarens publicering. Det är främst de källor som har inhämtats från socialstyrelsen samt i teori avsnittet som kan anses vara sekundärkällor.
Utöver källor från webben kommer även ”traditionella” källor i form av akademiska tidskrifter och facklitteratur att presenteras i uppsatsen. Det innebär inte att det finns någon garanti för att källan är pålitlig i sig. Genom att beakta vem som är utgivare för skriften, dess förlag och vilken upplaga det är kan källans pålitlighet värderas.
5.5. Tillvägagångssätt och analysprocess
Den kvalitativa forskningens analysprocess innebär att utföraren på ett djupgående vis analyserar den insamlade empirins begreppsanvändning och meningsuppbyggnader, till skillnad från den kvantitativa metodens analysprocess som behandlar siffror. Den kvalitativa metoden förknippas med att analysen tenderar till att beskriva händelser, fenomen och
uppfattningar. Den empiri som analyseras är ofta småskalig, då det är ett mindre antal enheter som undersöks i studien.
Frågeställningarna som formulerades tidigt under processen blev omformulerade efter insamlingen av uppsatsens empiri utefter vad som då bedömdes vara möjligt och rimligt att undersöka. När det stod klart vilka artiklar som skulle inkluderas i uppsatsen bröts artiklarna ner i mindre enheter. Analysen av texterna påbörjades vid den första initiala sökningen. Ett kodningsschema skapades sedan i syfte att skapa ordning i texterna. Första steget i
kodningsschemat var att finna meningsbärande enheter, det vill säga finna den del eller delar av texten som innehöll information som var av relevans för studiens frågeställningar. De
meningsbärande enheterna bröts sedan ner till menings kodensering i syfte att göra enheterna kortare (Denscombe, 2016). Det huvudsakliga syftet i en innehållsanalys är att finna likheter, skillnader och samband mellan texter. Vilka ord eller meningar som kommer vara kontinuerligt förekommande i texterna går inte att förutse på förhand. Genom att koda texterna kommer de relevanta orden och meningarna i texterna att uppmärksammas. När artiklarna var granskade och kodade framkom ett mönster. Det första steget i analysen av texterna var att räkna hur många gånger ett visst ord framkom i artikeln, för att i sin tur analysera vad det ordet har givits för betydelse.
5.6. Forskningsetiska överväganden
Vetenskapsrådet (2017) beskriver att forskning är en viktig och nödvändig del av
samhällsutvecklingen. Det är tack vare forskning människor kan erhålla kunskap om den värld vi lever i. Den forskning som bedrivs ska vara av hög kvalité, vilket är ett
forskningskrav.
Forskning har en etisk aspekt vilket varje enskild forskare måste ta ställning till, då de människor som väljer att delta i forskningsstudier inte får bli utsatta för kränkningar, skada eller förödmjukelse. Den grundläggande principen utgör individskyddskravet. Vilka etiska överväganden forskaren bör reflektera kring är starkt förankrat till vilken sorts forskning som bedrivs i studien. Anna Kristin Larsen (2007) beskriver att forskningsetiska dilemman kommer att uppstå under olika faser i forskningsprocessen. I början av processen bör
forskaren försöka välja ett ämne som inte kan uppfattas som oetiskt och i slutet av processen bör forskaren göra ett övervägande kring forskningens resultat innan studien publiceras. Det finns fyra allmänna etiska krav för forskning:
- Informationskravet behandlar faktumet att de individer som deltar i studien ska få
information om forskningens syfte.
- Samtyckeskravet behandlar att den som medverkar i studien ska kunna bestämma
- Konfidentalitetsskravet behandlar att de som medverkar i studien inte ska få sina
personuppgifter röjda.
- Nyttjandekravet är att insamlade uppgifter endast får användas i
forskningsändamål.
Uppsatsen tillämpar en kvalitativ innehållsanalys. Det innebär att individers åsikter inte inhämtas genom en enkät eller intervju som kommer att behandlas i studien, utan
nyhetsartiklar. Det som granskas i studien är passiva objekt. De nyhetsartiklar som behandlas i uppsatsen är offentlig tryckt press vilket alla människor kan ta del av. Det krävs inte samtycke för att ta del av artiklarna. De artiklar som används i uppsatsen finns inte endast till för
forskningsändamål utan kan användas på vilket sätt som läsaren av artiklarna önskar. I regeringsformen, vilket är en av Sveriges fyra grundlagar, beskrivs det i 2 Kap 1 § RF att alla människor har ”frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras
yttrande”. Det finns dock andra etiska aspekter att överväga. I majoriteten av artiklarna
benämns inga namn eller personuppgifter. I artiklarna benämns det dock i några fall vilka HVB som artiklarna behandlar och i vilken ort HVB befinner sig i. Då namnet på HVB eller dess ort inte är relevanta för studiens syfte kommer dessa inte att benämnas i uppsatsen. Då uppsatsens bilagor innehåller sökningsschema och register över vilka artiklar som har inkluderats i studien kan läsaren finna artiklarna och därmed finna HVB namn och orter. Då artiklarna återigen är offentlig tryckt press kan inte det anses gå emot forskningsetiska principer.
6. Resultat
I avsnittet ”Resultat” kommer uppsatsens resultat att presenteras. Resultatavsnittet består av tre huvudkategorier som belyser de tre mest återkommande ämnena som behandlades i artiklarna.
Granskning av HVB var ett återkommande tema i artiklarna, vilket innehöll tre aspekter: Säkerhet och trygghet, Tillstånd och Personal. Hot och våld är resultatets andra tema vilket har
delats in i Hot och våld relaterat till personalen och Hot, utnyttjande och våld relaterat till
ungdomarna. Syftet med uppdelningen är att särskilja de hot och våld personalen påverkas av
och de hot, utnyttjande och våld som ungdomarna påverkas av. Resultatets sista tema är
Ekonomisk vinst, vilket inte innehåller några underkategorier.
Artiklarna i resultatet kommer att beskrivas med hjälp av artikelkoder (se: Bilaga 2). A= Aftonbladet.
E= Expressen.
D.N= Dagens nyheter. SvD=Svenska dagbladet.
Siffrorna i artikelkoderna är relaterade till vilken ordning artiklarna är uppställda i bilagan.
Kategori
Underkategori
“Granskning av HVB” ”Säkerhet och trygghet”
”Tillstånd” ”Personal”
”Hot och våld” “Hot och våld relaterat till personal” ”Hot, utnyttjande och våld relaterat till ungdomarna”
“Ekonomisk vinst”
6.1 Granskning av HVB
Ett av dem mest återkommande teman i artiklarna är ”granskning”. Ordet granska innebär att
noga undersöka, beakta och kontrollera (Ordboken, 2010). I sex av artiklarna (E5, E3, E1,
SvD3, SD1, A4, D.N5) används ordet granska i ett sammanhang kopplat till HVB. I artiklarna beskrivs det att HVB verksamheterna i fråga är under eller ska komma till att granskas. I en del av artiklarna skrivs det ut att det är Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som kommer att utföra granskningarna, medan i en del av artiklar nämns det inte vem som kommer att utföra granskningen. Alla artiklar där ordet ”granskning” förekommer syftar dock på att granskningen kommer att utföras av IVO. IVO är en myndighet som har ansvar för att utöva tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamheter enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I två artiklar, SvD2, D.N5 används begreppet ”tillsyn”, vilket är ett närliggande begrepp till granska och används för att beskriva samma fenomen i artiklarna som innehållet begreppet granskning. De artiklar som lyfter begreppet uttrycker att det finns generella brister inom HVB men beskriver även specifika brister inom specifika verksamheter. Bristerna inom verksamheterna är knutna till säkerhet och trygghet, tillstånd för verksamheter och personalen.
6.1.1 Säkerhet och trygghet
Artikel E5 beskriver att en pojke som var placerad på HVB hemmet blev mördad på en kyrkogård. I artikeln framkommer det att: Hans sista tid på HVB hemmet granskas för närvarande av IVO, inspektionen för vård och omsorg.
“Samma HVB-hem har varit i fokus för IVO vid flera tillfällen. Så sent som i augusti
kontaktades inspektionen anonymt av en socialsekreterare som uppgav att det förekom rasism och diskriminering på hemmet”.
Det var HVB verksamheten som själv gjorde en Lex Sarah anmälan efter händelsen. Artikel beskriver att HVB har varit under granskning av IVO. Under granskningen intervjuade IVO ungdomarna på boendet. Ungdomarna hade i det samtalet uttryckt att dem känner sig otrygga på boendet. Den otrygghet ungdomarna upplevde uttrycktes vara i relation till hur de andra ungdomarna har betett sig på boendet. Om IVOs granskning av HVB verksamheten ledde till någon åtgärd är inte känt för tidningen. Det framkommer även att det tidigare har gjorts anmälningar till IVO som behandlar ungdomarnas känsla av otrygghet på boendet, främst i relation till hur dem andra ungdomarna som är placerade på boendet beter sig. Närmare specifikation om vilka beteende det handlar om framgår inte.
Artikel E4 beskriver att HVB verksamheten är under granskning på grund av våldsamma upplopp i verksamheten. Artikeln beskriver:
“Ett våldsamt upplopp bryter ut på boendet för ensamkommande flyktingbarn i Lindås. Personalen barrikaderar sig och larmar polisen, som dröjer 40 minuter medan rädslan ökar för ett väpnat angrepp”.
Artikeln uttalar inte en brist i säkerhet och trygghet på boendet, men budskapet framgår i texten. Budskapet i artikeln är bland annat att om verksamheten hade haft ett starkare säkerhetstänk hade sådana våldsamma upplopp kunnat undvikas. Det framkommer även i artikeln att personalen på boendet var rädda för sin säkerhet. Eftersom artikeln handlar om ungdomarnas beteende och upplopp på boendet framgår det att personalen var rädda för sin säkerhet i relation till ungdomarna.
I artikel E1 är bristen på säkerhet och trygghet ett uttalat fokus i artikeln:
“Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska under 2016 besöka alla HVB-hem i landet. Säkerhet och trygghet kommer att vara i särskilt fokus”.
Artikeln E1 fokuserar till skillnad från de andra två nämnda artiklarna inte på en specifik verksamhet utan syftar på alla verksamheter i landet. I artikeln nämns det att granskningarna är viktiga på grund av att: ”Det blir ju ännu mer angeläget med anledning av det som händer just
nu”, men artikeln specificerar inte vad det är ”som händer just nu”. Det framkommer i artikeln
att HVB verksamheter under de senaste tre åren har varit överbelastade och därför har man inte kunnat fokusera på säkerhet och trygghet inom verksamheterna.
Artikel SvD2 har rubriken Hur kan säkerheten bli större vilket ramar in att artikeln har ett tydlig fokus på säkerheten inom HVB verksamheter och att det finns ett behov av förbättring. Artikeln beskriver:
”Bråk, misshandel, sexuella trakasserier och våldsamt beteende är numera omvittnad vardagsmat på flera boenden för minderåriga och vuxna asylsökande”.
I citatet används metaforen ”vardagsmat” i syfte att beskriva att sådana nämnda händelser är vanligt förekommande på HVB. Artikeln syftar inte på en specifik verksamhet utan beskriver att det sker i många verksamheter. I artikeln SvD beskrivs en särskild händelse i syfte att belysa att säkerheten och tryggheten inom verksamheter är bristfällig:
“Mordet den 25 januari i år på en ung kvinna som arbetade på ett HVB borde leda till att alla åtgärder vidtas som kan förhindra att något liknande sker igen”.
Begreppet ”borde” används, vilket syftar till att poängtera att åtgärder i relation till säkerhet och trygghet är något som borde vara en prioritering men inte är det. Det är endast om åtgärder vidtas som likande händelser i framtiden kan undvikas. I artikeln uttrycks det att ett minskat antal asylsökande på HVB kan vara en del av lösningen för att skapa säkrare miljö:
”Med ett betydligt mindre antal faktiskt minderåriga asylsökande kan resurserna användas till boenden med god personaltäthet och en säkrare miljö där man inte riskerar att blanda vuxna asylsökande med minderåriga”.
och minderåriga i en verksamhet, vilket idag dessvärre sker. Den risken är något som i artikeln poängteras kan drabba alla HVB.
6.1.2 Tillstånd
För att bedriva ett HVB som privat aktör krävs det att det finns ett tillstånd för verksamheten utfärdat av IVO. Bedrivs HVB av kommunen krävs det inte ett sådant tillstånd. I artikel D.N4 framkommer det att:
”Minst tolv boenden för ensamkommande flyktingbarn i Stockholms län har drivits utan tillstånd. Det visar uppgifter från Ivo, Inspektionen för vård och omsorg”.
I artikeln framkommer det att det finns en stor sannolikhet att det finns många HVB som bedrivs olagligt. Då det endast är privata HVB som idag kräver tillstånd kan slutsatsen dras att artikeln syftar på privata verksamheter. I artikeln poängteras det att då trycket för HVB under de senaste åren har varit så stort har det lett till att IVO har varit oförberedda. Eva Kågström, anställd hos IVO, uttrycker i rådande artikel:
”Det är kommunerna som ansvarar för barnen och är skyldiga att se till att de har det bra. Kommunerna gör naturligtvis också fel när de placerar barn utan att kontrollera att hemmet har tillstånd. Men i det tryck som har varit har kommunerna inte hunnit med, de har försökt få tag på alla platser de kan, säger Eva Kågström”.
Vad man kan utläsa i artikeln D.N4 är att det är en kombination av uteblivna inspektioner av IVO och kommuners bristfälliga förmåga att kontrollera de HVB där kommunen placerar ungdomar som har lett till att kvalitén på HVB är varierande. Många kommuner har anmält sig själv till IVO och kommer därefter att granskas. I artikel SvD3 framkommer det att:
”Kartläggningen visar att hemmen i flera fall startar utan tillstånd och att personalen som arbetar med barnen sällan kontrolleras mot polisregistret, trots att lagen om registerkontroll kräver det. I cirka hälften av ärendena saknades registerutdrag”.
I artikeln D. N4 kan det utläsas att det är kommunen som först och främst brister genom att inte kontrollera att HVB ungdomar placeras i har ett tillstånd, vilket beskrivs:
”Vilket har lett till att barn har hamnat hos brottslingar”.
I artikeln definieras det inte vilka ”brottslingarna” är eller vilka brott de har gjort sig skyldiga till. Granskningar av HVB, främst utan tillstånd, har visat att verksamheten inte kan möta ungdomarnas behov. Att inte kontrollera personalens brottsregister och att inte kontrollera om HVB har tillstånd är två skilda ting, men beskrivs i artikeln ge samma effekt, det vill säga att det leder till att ungdomar hamnar tillsammans med brottslingar. Hur det konkret är knutet till avsaknaden av tillstånd framgår inte.
I artikel SvD1 förtydligas tyngden av att alla HVB borde behöva ett tillstånd:
”Om tillsyn görs på rätt sätt och tillståndsplikten ändras så att den gäller alla utförare skulle det bidra till att kvaliteten säkras i alla verksamheter. Fortsatt utförs den övervägande delen, över 60 procent, av mottagandet av ensamkommande i kommunal regi alternativt genom
entreprenad. Det är av största vikt att även dessa verksamheter går igenom den kvalitetssäkrande process som ett tillståndsbeslut innebär”.
En av de huvudsakliga poängerna i artikeln är att många HVB som inte idag kräver ett tillstånd skulle kunna bli bättre kvalitetssäkrade om de hade varit tvungna att ansöka om tillstånd. Hur HVB bedrivs problematiseras i artikeln. Det går att utläsa att HVB ”branschen” är något som behövs granskas. På det sättet kan de oseriösa aktörerna på marknaden bli allt färre.
6.1.3 Personalen
I artikel E5 framgår det att en specifik HVB verksamhet granskas av IVO. En av de största bristerna som har lett till att verksamheten har blivit anmäld till IVO är personalens bristande förmåga att uppmärksamma risker samt att agera på de risker som uppmärksammas kring ungdomarnas säkerhet, vilket framgår i artikeln:
”16-åringen kom inte tillbaka till HVB-hemmet som han lovat, men personalen slog inte larm. Dagen efter hittades han mördad på en kyrkogård”.
Metaforen ”slå larm” används i syfte att beskriva att personalen inte vidtog nödvändiga åtgärder som situationen krävde, vilket påvisar en säkerhetsbrist i HVB verksamheten. Det framgår tydligare:
”I stället för att slå larm att han inte kommit tillbaka gjorde personalen på hemmet inget av det som rutinerna påbjuder”.
Bristen på rutiner för säkerhet i verksamheten påverkade inte personalen utan påverkade ungdomarna, i synnerhet den 16 åriga ungdomen som blev mördad. Det går att utläsa i artikeln att om personalen hade agerat på ett annat sätt än vad de gjorde hade pojkens liv möjligtvis kunnat räddas. Därför är det av vikt att det specifika HVB hemmet granskas. I artikel E3
framkommer det att personalens bristande kompetens samt underbemanning tillslut ledde till att personalen på ett HVB var rädda för sin egen säkerhet. Det fenomenet porträtteras som att inte vara ovanligt för HVB verksamheter:
”Personalen är ofta underbemannad och, vill jag hävda, inte tillräckligt utbildade. Om det var fallet i Lindås vet jag inte. Men helt klart var personalen rädd för sin säkerhet”.
Då artikelns huvudfokus är ett upplopp inom verksamheten vilket startades av ungdomarna går det att utläsa att det bland annat var personalens bristande kompetens som bidrog till att den otrygga situationen i verksamheten inte kunde hanteras på ett adekvat vis:
”När ungdomarna sedan bestämde sig för att lämna in en skriftlig protest gick de högljutt och argt mot personalen. Den hade då låst in sig i en städskrubb”.
Det var personalens bristande kompetens samt underbemanning som i slutändan ledde till ett upplopp, vilket påverkade andra placerade ungdomar på boendet men även personalen själva. HVB verksamheten kommer efter händelsen att granskas. Artikel SvD2 beskriver hur
personalens brist på adekvat utbildning och erfarenhet kan bidra till att personalen inte kan skapa en trygg miljö på boendet:
”Bråk, misshandel, sexuella trakasserier och våldsamt beteende är numera omvittnad
vardagsmat på flera boenden för minderåriga och vuxna asylsökande. Inte sällan klumpas de ihop på boenden med - alltför ofta - outbildad, oerfaren personal, som dessutom är
underdimensionerad”.
Det går att utläsa att en parallell dras mellan att oerfarenhet samt outbildad personal och bråk, misshandel, sexuella trakasserier samt våldsamt beteende . Artikeln poängterar att trots att det finns en medvetenhet om vikten av att anställa kompetent personal i verksamheterna blir kraven allt lägre:
”Dessutom har Socialstyrelsen beslutat om "mer flexibla regler för HVB". Regler som bland annat innebär att undantag görs från kravet på högskoleutbildning för föreståndaren och från kravet på att det ska finnas personal i verksamhetens lokaler dygnet runt”.
Det går att utläsa att artikeln poängterar att utvecklingen i relation till personalens kompetens på HVB”går åt fel håll”. Det innebär att personal och föreståndare som i framtiden anställs kommer att vara ännu mindre kompetenta än idag, då kraven sänkts ytterligare. Istället för att fokusera på att anställa kompetent personal kommer allt fler undantag att göras, vilket kommer att påverka HVB verksamheter negativt. Därmed anser IVO att HVB som besitter brister inom verksamheten bör göra en Lex Sarah anmälning för att i sin tur granskas. Den artikel som belyser den mest ”olämpliga och oaktsamma personalen” är A4:
“Här gör personal på ett HVB-hem en lapdance på den minderårige ungdomen. Enligt SVT var flera anställda med på festen där man ska ha druckit alkohol, spytt och dansat”.
Händelsen som beskrivs i artikeln äger rum i en verksamhet där olämpligt beteende från
personalens sida har ägt rum. Det var flera i personalstyrkan som hade deltagit i händelsen. Det framgår i artikeln att en Lex Sarah utredning är inledd. Det framgår även att ”lapdancen” går att finna på en inspelad video, men vad som stärker att det funnits alkohol framgår inte i artikeln utan begreppet ”ska” ha används återkommande.
6.2 Hot, utnyttjande och våld på HVB
I tio av artiklarna (A1, A2, D.N1, E2, E3, E4, E5, SvD2, SvD4, SvD5), med andra ord i hälften av alla utvalda artiklar, beskrivs hot, utnyttjande eller våld på HVB. Avsnittet kommer att delas upp i två delar. Den första delen kommer att behandla hot och våld som är riktat mot personalen. Den andra delen kommer att behandla hot, utnyttjande och våld som är riktat mot de placerade ungdomarna. Anledningen till att begreppet ”utnyttjande” finns med i avsnitt 6.2.2 och inte 6.2.1 är eftersom det har förekommit att personalen har utnyttjat ungdomarna, men inte tvärt om. I avsnitt 6.2.1 kommer även hot mot HVB verksamheten, inte endast personalen, att inkluderas. I avsnittet hot och våld riktat mot personal inkluderas även de som är anställda som chefer för HVB.
6.2.1 Hot och våld riktat mot personal
I artikel A1 framkommer det att inom en specifik HVB verksamhet har det förekommit hot från en av de placerade ungdomarna utan att några åtgärder vidtogs. Ungdomen i fråga hade hotat att bränna ner verksamheten.
”Personalen förvarnades om att 16-åringen ville tända eld på X hvb-hem. Trots det vidtogs inga åtgärder. Pojken tilläts till och med ha cigaretttändare på rummet. Några dagar senare brann huset ner till grunden”.
Begreppet hot används dock inte i början av artikeln utan istället begreppet ”förvarnades” används istället. Det går först att utläsa genom begreppsanvändningen ”förvarnades” och att ungdomen inte hade framfört ett direkt muntligt hot till personalen. Trots att personalen hade fått kännedom om ungdomens intentioner hade inte några försiktighetsåtgärder vidtagits. Varför inga försiktighetsåtgärder hade vidtagits framgår inte i artikeln. Vid två senare tillfällen i artikeln framgår det dock att det hade rört sig om ett muntligt konkret hot:
”Enligt personalen var han stundtals mycket aggressiv. Bara ett par dagar före branden hotade han öppet med att tända eld på huset”.
”Två anställda på boendet berättar också i polisförhör att 16-åringen två dagar tidigare sagt att han skulle "förstöra allting" och "förstöra hela huset".
Personalen hade inte bara kännedom om ungdomens intentioner genom ett hot men hade även tidigare kännedom om att ungdomen hade aggressiva tendenser. I artikel SvD4 framkommer det att upplevelser av hot och våld riktat mot personal inte är ett ovanligt fenomen på HVB:
”36 procent av 860 anställda på HVB-hem som besvarat en enkät från fackförbundet Vision uppger att de har utsatts för hot på arbetsplatsen. 17 procent svarar att de utsatts för våld. Samtidigt uppger var femte anställd på HVB-hem för ensamkommande barn att de inte vet hur de ska hantera hotfulla situationer”.
Hot och våld framställs som ett vanligt fenomen på HVB. Dock är procenten i relation till de 860 anställda som beskrivs i artikeln. Det framgår inte hur många personer som är anställda inom HVB branschen eller om studien har utförts i hela Sverige eller inom ett begränsat område. När man läser statistiken som presenteras är det enkelt att få känslan av att hot och våld riktat mot personal på HVB är ytterst vanligt, men på grund av bristande information rörande studien egentligen säger statistiken ytterst lite. I artikel E4 framgår det att det faktiskt sker att personal på HVB blir utsatta för våld på arbetsplatsen:
”Ett våldsamt bråk rasar. Tre anställda har stängt in sig i personalutrymmet tillsammans med en 17-årig pojke. Ungdomar på boendet har gått till angrepp, personalens oro växer för att de ska lyckas ta sig in och för att några ska vara beväpnade med kniv”.
Det framgår att en konflikt har lett till att ungdomarna har trängt personalen i ett
personalutrymme. Personalen hade i stunden misstankar om att ungdomarna bär vapen, men det framgår inte om det vore fallet eller om det var spekulationer. Situationen upplevdes oavsett som hotfull:
”Redan före bråket krävde boendet att kommunen skulle vidta säkerhetsåtgärder. Förra våren påtalade anställda att säkerheten var otillräcklig när inspektionen för vård och omsorg gjorde en tillsyn. De begärde dubbel bemanning trots att det då bara bodde åtta till tio
