Den slutsats som kan göras är att nyhetsmedia tenderar till att porträttera HVB i ett negativt ljus. Nyhetsmedia använder sig av termer som ”vilda västern”, ”oseriösa” och ”kriminella” i syfte att skapa en bild av HVB. Det blir tydligt att trots den negativa framställningen av HVB att råder det en konsensus om att HVB verksamheter har behövts under de fyra senaste åren och kommer att fortsätta behövas i framtiden. En del av de dramatiska beskrivningar
åt ett specifikt håll. Det är tämligen intressant att reflektera kring hur framställningen av HVB påverkar allmänhetens bild av HVB.
9.1 Fortsatt forskning
Utifrån tidigare forskning och uppsatsen analys finns det en tendens att nyhetsmedia kan bidra till att skapa och upprätthålla en normativ bild av HVB. Beroende på hur nyhetsmedia väljer att framställa HVB kan olika normativa föreställningar skapas och reproduceras. Vilka begrepp som används i artiklar, vilka ord som betonas och vilka metaforer som används är exempel på ting kan påverka läsarens uppfattning om det valda ämnet. Fortsatt forskning inom ämnet skulle kunna bidra till att skapa en djupare förståelse för hur nyhetsmedia kan bidra till att forma normativa föreställningar och hur det kan påverka socialt arbete. Nyhetsmedia kan enligt dagordningsteorin påverka vilka ämnen som anses vara mest
relevanta och vilka begrepp som kopplas till ett ämne. Genom att undersöka hur nyhetsmedia kan påverka det sociala arbetets utformning och praktik kan socialarbetare få en djupare förståelse för vilka utomstående krafter som kan påverka deras arbete. Fortsatt forskning inom ämnet hade kunnat utformas på olika vis. Ett möjligt vägval vore att genomföra kvalitativa intervjuer med socialarbetare. Genom att fokusera på socialarbetaren syn på hur nyhetsmedia påverkar det sociala arbetet hade deras subjektiva syn på nyhetsmedias inflytande kunnat fångas upp. Ett annat möjligt vägval vore att genomföra kvalitativa intervjuer med människor som inte arbetar inom socialt arbete. Intervjuernas fokus skulle kunna vara att undersöka vilka uppfattningar de har om olika områden inom socialt arbete. De kvalitativa intervjuerna skulle i sin tur jämföras med publicerade artiklar som behandlar socialt arbete. Syftet för
forskningen vore att undersöka om det finns en korrelation mellan nyhetsmedias framställning av socialt arbete och människors upplevelser av socialt arbete.
Referenser
Facklitteratur
Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Uppl. 1:16. Malmö. Studentlitteratur AB.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Uppl. 3. Lund. Studentlitteratur AB.
Goffman E. (2004). Totala institutioner. 2 Uppl. Lund. Studentlitteratur AB.
Jenner, H. (2000) Miljöterapi – en rörelse med många ansikten. Lund: Studentlitteratur AB. Järvå, H. & Dahlgren M, P. (2003) Påverkan och manipulation. Uppl.: 1:1. Lund.
Strömbäck, J. (2009). Makt, medier och samhället. Kristianstad. Studentlitteratur AB. Wennerberg, S.B. (2010). Socialkonstruktivism: positioner, problem och perspektiv. Uppl. 2. Liber AB.
Winther Jörgensen, M. Philips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Studentlitteratur AB. Lund
Internet källor
Barnombudsmannen. (2011). Bakom fasaden. Stockholm.
https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/systemimporter/publikationer2/arsrapport- bakom-fasaden-2011.pdf (Hämtad 2018.04.15)
Brunnberg, E. (2001) Medias rapportering av socialt arbete.
https://www.researchgate.net/profile/Elinor_Brunnberg/publication/242412846_Media_och_s ocialt_arbete_En_explorativ_studie_av_mediarapporteringen_som_paverkansfaktor_inom_so cialtjansten_i_Sverige_och_England/links/00b4953c8456a8e100000000/Media-och-socialt- arbete-En-explorativ-studie-av-mediarapporteringen-som-paverkansfaktor-inom-
socialtjaensten-i-Sverige-och-England.pdf (Hämtad: 2018.06.11)
Cordoba, P. (2017) Presentation of social work in Australian news media. Melbourne.
https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1080/0312407X.2017.1324886
(Hämtad 2018.06.11)
Findahl O. & Davidson P. (2015) Internet och traditionella medier.
http://www.soi2015.se/internet-och-traditionella-medier/manga-laser-dagstidningen-pa-natet/
(Hämtad 2018.04.15)
Gaughan, L. Garret, P. (2010) The most twisted unaccountable force in the state? Newspaper
accounts of social work in the Republic of Ireland in troubled times. Journal of social work.
Ireland.http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/1468017310383269 (Hämtad 2018.05.14)
Inspektionen för vård och omsorg. (2018). HVB och stödboende för ensamkommande barn.
https://www.ivo.se/om-ivo/statistik/ensamkommande/ (hämtad 2018.04.23)
Lawlor, A. (2015) Local and national accounts of immigration framing in a cross-national
perspective”. Journal of ethnic and migration studies. Vol 41. No.6.
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/1369183X.2014.1001625 (Hämtad 2018.05.18) Levin, C. (1997). Uppfostringsanstalten. Om tvång i föräldrars ställe. Lund.
https://lup.lub.lu.se/search/publication/5ab9be7e-8f9b-4eea-b85a-eb962847ba7c (Hämtad 2018.05.21)
Lindqvist, Mats. (2004). Diskursteori och etnologi. RIG – kulturhistorisk tidsskrift. Vol 89, nr. 1.
Orvesto Konsument. (2017). TU Medier i Sverige, Branschfakta. http://tu.se/wp- content/uploads/2016/03/Mediefakta_sajten_2017_juni_16.pdf (Hämtad 2018. 04.29) Regeringen. (2014). Offentlighetsprincipen. Uppdaterad 2015. http://www.regeringen.se/sa- styrs-sverige/det-demokratiska-systemet-i-sverige/offentlighetsprincipen/ (Hämtad
2018.04.16)
Saint – Jacques, M. Villeneuve, P. Turcotte, D. Drapeau, S. Ivers, H. (2011). The role of
media in rapporting child abuse. Canada. Laval Universit. School of social work.
Sallnäs, M. (2003) Som en familj? Om små privata institutioner för barn och ungdomar. Stockholm. Socionomens forskningssupplement Nr. 15.
http://socionomen.nu/tidningar/socionomen/pdf/forskningssupplementet%2015.pdf (Hämtad. 2018.05.03)
Sallnäs, M. Wiklund, S. Lagerlöf, H. (2010). Social barnavård ur ett välfärdsperspektiv. Stockholm. Institutionen för socialt arbete.
Socialstyrelsen. (2013). Barn och unga i familjehem och HVB. Handbok om socialnämndens
uppgifter och ansvar. Västerås.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18923/2013-1-1.pdf
(Hämtad 2018.04.23)
Socialstyrelsen.(2017). Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2015 och 2016.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20659/2017-9-2.pdf (Hämtad 2018.04.23)
Sveriges kommuner och landsting. (2016). Stödboende ny placeringsform för barn och unga.
https://skl.se/integrationsocialomsorg/socialomsorg/evidensbaseradpraktiksocialtjanst/arkivso cialtjanst/stodboendenyplaceringsformforbarnochunga.8100.html (Hämtad 2018.04.24) Thom Olin, A. Balint, M. (2014). Ensamkommande barn och unga – psykisk ohälsa och
trauma symptom.
https://www.grkom.se/download/18.1d4b901414507a228c0d18/1479726411344/ensamkomm ande_psykisk_ohalsa_traumasymptom.pdf
(Hämtad 18.04.24)
Vetenskapsrådet. (2016). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning.
Zuffery, C.(2013). ”Questioning Representations of Homelessness in the Australian Print Media”. Volume 4. Australien.
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/0312407X.2013.842604?scroll=top&needAcce ss=true (Hämtad: 18.04.29)
Rapporter
Lindqvist E. (2014). Institutionsvård, incitament och information – en ESO rapport om
placering av ungdomar med sociala problem. Rapport till expertgruppen för studier av
offentlig ekonomi. Stockholm. Elanders Sverige AB.
Sallnäs M, (2000). Barnavårdens institutioner – Framväxt, ideologi och struktur. Rapport i socialt arbete nr. 96. Stockholm. Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete. Rättviseförmedlingen.(2015). Rättvisaren. Stockholm.
Lagar
HSLF-FS 2016:55. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för hem för vård och
boende. Socialstyrelsen.
SFS 1990:52. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Socialdepartementet. SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Socialdepartementet.
SFS 2001:937. Socialtjänstförordningen. Socialdepartementet.
SFS 1974:152. Kungörelse om beslutad ny regeringsform. Justitiedepartementet
Propositioner
Prop, 2015/16:43. (2015). Stödboende – en ny placeringsform för barn och unga.
https://data.riksdagen.se/fil/41DA84D3-5CA6-4B53-9DB1-F4E7AEC5C12B (Hämtad: 2018.05.23)