Nils-Axel Mörner har inkommit med samma synpunkt till Slutförvarsansökan (SSM2011- 3522) som för Clink ansökan (SSM2011-3833). Svaren som ges nedan för SSM2011- 3522-26 gäller därför även för SSM2011-3833-33. Vidare ingår remissvaret från Mörner även som bilaga till yttrandet från Milkas. SSM:s svar till Mörner gäller därför även för synpunkt SSM2011-3522-32-3 från Milkas.
Mörner sammanfattar sitt yttrande i en tolv punkter lång lista, av vilken SSM definierat sex synpunkter på SKB:s ansökan:
1. SKB:s jordbävningsscenario 2. Respektavståndet
3. SKB:s Glaciationsscenarier 4. Metangastektonik
5. Geoidkonceptet
6. BAT och alternativa förvarslösningar 7. Lokaliseringen vid Forsmark
Remissinstansens samlade bedömning är att ett slutförvar enligt KBS-3 metoden är omöjligt ur miljö- och säkerhetssynpunkt, och att SKB:s ansökan därför måste avslås.
SSM2011-3522-26-1
SKB:s jordbävningsscenario
SKB:s jordbävningsscenario måste kompletteras med de senaste årens geologiska och seismiska forskningsrön. Mörner förväntar sig både mera frekventa och kraftigare skalv i samband med kommande istider i jämförelse med vad som förutsätts i SKB:s analys.
Svar:
SSM har beaktat studier av paleoseismisiteten i Sverige i samband med deglaciation av Weichsel (se avsnitt 3.1.2 och 5.12.2 i granskningsrapport Strålsäkerhet efter förslutning del II). I granskningsrapporten framgår det att SSM bedömer det rimligt att anta att större postglaciala jordskalv, liknande sådana som förekommit i norra delen av Sverige
(Lagerbäck och Sundh, 2008) inte har förekommit i Forsmarksområdet. Dock poängterar SSM att detta inte innebär att SKB kan bortse från risken för stora framtida skalv i sin säkerhetsanalys. Vidare anser SSM att SKB bör göra ytterligare studier för att bekräfta om de störningar som observerats i den kvartära lagerföljden sydost om Forsmark kan
associeras med hittills oidentifierade topografiska lineament. Även tillgängliga batymetriska data från området utanför Forsmark bör uppdateras till dagens tekniska standard för att säkerställa att det inte finns några okända batymetriska lineament på havsbottnen (SSM Technical Note 2014:34). Sådana studier kan ge betydelsefull
information för att ta ställning till hypotesen att fem kraftiga postglaciala skalv har skett i Forsmarksområdet efter Weichselisens avsmältning (Mörner, 2003). SSM vill även tillägga att SSM tillsammans med Stockholms universitet initierat ett projekt som innefattar marina mätningar utan Forsmark vilka syftar till att öka förståelsen av vissa strukturer som observerats från högupplöst batymetridata. SSM berör remissynpunkten gällande den långsiktiga stabiliteten vidare i granskningsrapport Strålsäkerhet efter
förslutning del II avsnitt 3.1.2.2. och 5.12.2 där det även framgår vilka framtida insatser
SSM2011-3522-26-2
Respektavståndets betydelse för förvarets säkerhet kräver ytterligare utredning, Mörner anser att respektavstånd på flera km behövs, snarare än de 50 -100 m som SKB har analyserat.
Svar:
SSM anser att användning av respektavstånd är ett lämpligt verktyg som SKB använder för att begränsa den seismiska risken. SSM:s bedömning är dock att ett respektavstånd på 600 m från de regionala deformationszonerna i Forsmark skulle kunna vara för lite. Emellertid anser SSM kunna följa upp detaljerna i den seismiska dimensioneringen av slutförvaret i nästa steg av en eventuell etablering av kärnbränsleförvaret i Forsmark. SSM berör remissynpunkten gällande den långsiktiga seismiska stabiliteten vidare i
granskningsrapport Strålsäkerhet efter förslutning del II avsnitt 3.1.2.2. och 5.12.2 där det även framgår vilka framtida insatser SSM anser att SKB behöver genomföra.
SSM2011-3522-26-3
Data rörande glaciationsscenarier i SKB-TR-91-32, 1991, Ahlbom et al., ska integreras i säkerhetsanalysen. Mörner har synpunkter på att SKB har använt en för begränsad istjocklek i sitt glaciationsscenario. Den bör vara minst 3000 m.
Svar:
SSM konstaterar att SKB har tagit fram flera klimatfall för att belysa olika möjliga framtida klimatutvecklingar. Dessa möjliga klimatfall omfattar bl.a. både en längre period av glaciala förhållanden samt ett tjockare istäcke än referensglaciationscykeln. Dessa fall omfattar de av remissinstansen framförda synpunkterna. Se granskningsrapport
Strålsäkerhet efter förslutning del II avsnitt 5.2.1.
SSM2011-3522-26-4
Explosiv metangastektonik redovisas inte av SKB och måste utredas.
Svar:
SSM har beaktat Mörners arbeten men bedömer att det finns alternativa förklaringar till Mörners observationer som tolkas som metangastektonik. SSM gör, i likhet med andra (SSM Technical Note 2013:34; Lagerbäck och Sundh, 2008) tolkningen att området bildats pga. inlandsisens påverkan på berggrunden. I tillägg noterar SSM att denna process, dvs. att stora partier av berggrunden slits sönder utan att vara associerade med deformationszoner eller sättningsbelägna underlag, förefaller sakna motstycke från andra delar av världen. Vidare är dylika bergformationer vanliga i södra Sverige vilket härleds till isens inverkan på berggrunden men att sådana formationer saknas i de norra delar av Sverige där det finns starka indikationer på att glacialt inducerade förkastningsrörelser har skett (Lagerbäck och Sundh, 2008).
SSM anser vidare att det saknas en rimlig förklaring till att metangas kan samlas i de mängder som krävs för de metanisexplosioner i den granitiska berggrunden som
remissinstansen förutsätter. Mörners tolkning av metangastektonik, som Boda grottorna, jämförs med kraterstrukturer dels på havsbottnar, s.k. pockmarks, vilket exempelvis kan skapats av ventileringen av metan i sedimentära formationer på havsbottnen, dels med avgasning i permafrostområden som i norra Sibirien (Jamalhalvön). Dessa har motsatt morfologi (krater) än den block-konform som Mörner tolkar som metangastektonik. Den närmaste processen som påminner om detta är sk. diatrem, vilket är trattformade
strukturer, dvs. inverterad konform struktur, som formas vid explosiv vulkanism. Med anledning av detta bedömer SSM att metangastektonik rimligtvis inte kan anses vara en godtagbar förklaringsmodell till förekomsten av uppbrutna bergpartier i kristallina bergarter så som remissinstansen anför.
SSM2011-3522-26-5
SKB bör ytterligare utreda Geoidkonceptet och vattentrycksökningar vid stora
jordbävningar. Mörner påpekar att SKB inte diskuterar geoidkonceptet och kopplingen till uppåtriktat grundvattenflöde samt att jordskalv kan leda till höga vattentryck även på stora avstånd
Svar:
SSM bedömer att SKB på ett godtagbart sätt har beaktat förändringar i grundvattentrycket som är kopplade till en inlandsis och dess utbredning och tillbakadragande. Grundvattnet strömmar generellt sett uppåt till utströmningsområden vid ytan, vilket SKB har beaktat i den hydrogeologiska modelleringen. SSM bedömer att kapselns konstruktion har goda marginaler mot grundvattentryckförändringar som härrör från jordskalv som framförallt förväntas uppstå postglacialt när inget tryck från en inlandsis föreligger.
SSM2011-3522-26-6
BAT och alternativa förvarslösningar. Det föreligger inte jämförelsematerial för att avgöra att KBS-3 är bättre än andra metoder. Alternativens genomförbarhet i Sverige måste undersökas grundligt. Djupa borrhål har inte utretts ordentligt. Om regering och riksdag förordar återtagbarhet får alternativ som Dry Rock Deposit och HOSS en annan aktualitet. Dessa metoder bör utredas som alternativ till KBS-3, DRT även som alternativ till Clab.
Svar:
Synpunkten har beaktats. SSM har granskat metodvalet utifrån ändamålet med den sökta verksamheten. Enligt myndigheten kan det inte krävas att andra metoder i alla delar ska vara lika utredda, men det ska finnas tillräckligt med underlag för att kunna avgöra att andra metoder inte bättre skulle uppfylla miljöbalkens krav på bästa möjliga teknik. I granskningsrapport Systemövergripande frågor (del II avsnitt 1 och del III avsnitt 3) redogör SSM för vad som har varit avgörande för myndighetens bedömning av SKB:s val av metod. I samma granskningsrapport (del II avsnitt 4) tar SSM upp frågan om
alternativa sätt att utöka lagringskapaciteten i Clab.
SSM bedömer att DRD och HOSS koncepten baseras på övervakad lagring. Enligt SSM:s bedömning (och i överenskommelse med Europarådets direktiv 2011/70/Euratom den 19 juli 2011 om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall) kan långtidslagring inte ersätta behovet av ett slutligt omhändertagande. SSM anser därför att alternativen inte svarar upp mot de krav som ställs i lagstiftningen, och delar således SKB:s bedömning att alternativet övervakad lagring inte kan anses utgöra en långsiktig lösning på hantering av använt kärnbränsle.
SSM2011-3522-26-7
Forsmark ligger mitt i en flera km bred ”skjuvzon”, d.v.s. en bred zon som övertvärar norra Uppland i NV–SO-lig riktning och som är dominerad av horisontella
förskjutningsrörelser i berget. På en sådan plats är det närmast direkt olämpligt att lägga ett slutförvar. Professor Herbert Henkel, en av vårt lands främsta geofysiker, har hävdat att förkastningen vid Forsmark är aktiv och har rört sig efter istiden. Detta diskuteras inte ens av SKB. Per Einar Tröften föreslog i sin doktorsavhandling att berggrundsdeformationen vid Gillberga Gryt utgör slutpunkten på en lins-deformation NO om förkastningslinjen längs Storsjön och Bysjön. SKB synes helt okunniga om detta. Vid Grisslehamn finns ganska goda indikationer på berggrundsrörelser efter istiden. Även om detta ligger relativt långt från Forsmark så hör det ändå till samma förkastnings mönster.
Svar:
SSM har beaktat liknande synpunkter från Herbert Henkel, SSM2014-1683-33-2 och SSM2014-1683-33-3.