Remissinstansen har inkommit med synpunkter vid båda remissomgångarna för SKB:s slutförvarsansökan (SSM2011-3522-11 respektive SSM2015-2519-20). Vid
remissomgång I framhåller remissinstansen att SSM borde underkänna hela slutförvarsansökan, och initiera ett framtagande av hållbara lösningar till
slutförvarsproblematiken. Skälet till detta ställningstagande är att remissinstansen bedömer att baskraven på koppar inte är uppfyllda och att ett nytt kapselmaterial måste utvecklas. Ett nytt kapselmaterial kommer att ha andra egenskaper än koppar så även förutsättningarna för leran och bergets egenskaper ändras. Det är därför tveksamt om bentonitlera och Forsmarks berg har de nödvändiga egenskaperna som krävs.
Vid remissomgång II för remissinstansen fram liknande argument och menar att bristande korrosionsstudier och då speciellt avsaknaden av långtidsstudier är ett av skälen till att
ansökan redan borde vara avvisad. Remissvaret sammanfattas med en lista med ståndpunkter varför ansökan bör avvisas:
1. Metoden uppfyller inte de lagkrav som finns.
o KBS-3 metoden kan inte anses vara BAT (Bästa Tillgängliga Teknik) o Kopparkapseln kan inte anses vara en barriär som håller i 100000 år, så
KBS-3 metoden är inte ett multibarriär system.
o En relevant miljökonsekvensbeskring saknas. Eftersom den gjorda säkerhetsanalysen gäller för korrosionen av ett helt annat kapselmaterial än koppar.
2. Koppar som kapselmaterial uppfyller inte de konstruktionskriterier som finns o korrosionen är minst 1000 ggr för hög
o koppar tas upp i bentonitleran och påverkar därför bentonitleran egenskaper.
3. Fungerande prototyper saknas
SSM2011-3522-11-1
Koppar är olämpligt som kapselmaterial på grund av korrosion av koppar i syrgasfritt vatten samt att koppar inte är termodynamiskt stabilt.
Svar:
SSM har tagit synpunkten i beaktande. SSM bedömer att SKB:s materialval för tekniska barriärer dvs. koppar och bentonit är bästa möjliga teknik. SSM bedömer baserat på nu tillgänglig information att kopparkorrosion i syrgasfritt vatten med vätgasutveckling utöver den mängd som förutsägs av vedertagen termodynamik bör beaktas som en alternativ konceptuell modell. För ett sådant fall skulle processen baserat på
materieöverföringsberäkningar med beaktande av det föreslagna jämviktstrycket för vätgas på 1 mbar inte ha någon stor betydelse för kapselns långsiktiga integritet. SSM bedömer dock i sin granskning att kombinationen eroderade deponeringshålspositioner, korrosion i syrgasfritt vatten och mikrobiell konsumtion av bildad vätgas möjligen skulle kunna ha en större betydelse. Fallet avser dock ett fåtal kapslar och tider i
storleksordningen 100 000 år. Korrosionsformen får därmed inte ens i detta pessimistiska fall någon avgörande betydelse för den långsiktiga strålsäkerheten eller för
materialvalsfrågan. Granskningsrapport Strålsäkerhet efter förslutning del II avsnitt 5.11.4.
SSM2011-3522-11-2
Bentonitlera tar upp mycket koppar, vilket har en negativ inverkan på beständigheten.
Svar:
SSM har tagit synpunkten i beaktande. SSM anser dock att frågan inte har någon avgörande betydelse vare sig för buffertens säkerhetsfunktioner eller för koppars
beständighet. Interaktioner mellan koppar och bentonit kommer dock att förekomma och SSM anser att SKB bör beaktat frågan under kommande steg i sitt program så att
ytterligare data kring förekomstformer av koppar i bentonit som har exponerats i slutförvarsmiljö redovisas. Granskningsrapport Strålsäkerhet efter förslutning del II avsnitt 5.6.
SSM2011-3522-11-3
En slutförvarsmetod för det utbrända kärnbränslet ska vara ett flerbarriärssystem, dvs. ha minst tre oberoende barriärer.
Svar:
SSM har inte beaktat denna synpunkt eftersom kravet på användning av ett
flerbarriärsystem inte har formulerats på det sätt som remissinstansen anger (7 § SSMFS 2008:21). SSM ställer krav på att barriärsystemet ska innehålla flera barriärer så att så
långt som möjligt långsiktig säkerhet upprätthålls trots enstaka brist i en barriär. Däremot finns inget krav på att tre stycken oberoende barriärer ska användas. Granskningsrapport
Strålsäkerhet efter förslutning del I kapitel 4.
SSM2015-2519-20-1
Metoden uppfyller inte de lagkrav som finns.
Svar:
SSM håller inte med remissinstansen. SSM bedömer att KBS-3-metoden utgör bästa möjliga teknik, att metoden utgör ett flerbarriär system, samt att
miljökonsekvensbeskrivningen gäller för kopparkapslar. Granskningsrapport
Systemövergripande frågor del I avsnitt 3, del II avsnitt 1 samt del III avsnitt 5. Se även
granskningsrapport Strålsäkerhet efter förslutning del I.
SSM2015-2519-20-2
Koppar som kapselmaterial uppfyller inte de konstruktionskriterier som finns.
Svar:
SSM har inte formulerat specifika krav kopplade till inkapslingens korrosionshastighet. SSM instämmer dock med remissinstansen att förväntade korrosionshastigheter har en betydelse för bedömningen av förutsättningar att uppfylla SSM:s föreskriftskrav. SSM instämmer med remissinstansen att koppar i viss mån kommer att påverka bufferten. Myndigheten anser dock inte att denna omständighet utgör en grund för avslå ansökan. Analys av förutsättningar för SKB att uppfylla SSM:s aktuella föreskriftskrav se granskningsrapport Strålsäkerhet efter förslutning del I. SSM:s granskning av
korrosionsprocesser återfinns i granskningsrapport Strålsäkerhet efter förslutning del II avsnitt 4.10 och 5.11. SSM:s granskning av kemisk utveckling av bufferten finns i granskningsrapport Strålsäkerhet efter förslutning del II avsnitt 5.6.
SSM2015-2519-20-3
Fungerande prototyper saknas
Svar:
SSM konstaterar att genomförbarhet av KBS-3 metoden har varit en betydelsefull utgångspunkt under SSM:s granskning. SSM anser dock att tillräckligt stora insatser har hittills gjorts av SKB för att kunna ta ställning till ansökan. Detta innefattar bl.a.
provtillverkning av slutförvarskomponenter som fullstora kopparkapslar, pressade block för buffert och återfyllnad, respektive genomförande av olika typer av
demonstrationsförsök vid Äspölaboratoriet som involverar fullstora
slutförvarskomponenter. Dessa demonstrationsförsök och i synnerhet tillverkning av fullstora kapslar är sannolikt det närmaste man kan komma något som kan kallas en prototyp. Begreppet ”Fungerande prototyp” är svårt att tillämpa i slutförvarssammanhang pga. de långa tidsskalorna utan det är snarare säkerhetsanalysen som är verktyget för att påvisa förutsättningar att uppfylla relevanta föreskriftskrav med bäring på förvarets långsiktiga säkerhet och skyddsförmåga.
SSM:s granskning av SKB:s förutsättningar att uppfylla initialtillståndet framgår ur granskningsrapport Strålsäkerhet efter förslutning del II kapitel 3.