NOT 1 – REDOVISNINGSPRINCIPER
KONCERNENS REDOVISNINGSPRINCIPER
Bolagets säte m.m.
Industrial and Financial Systems, IFS AB (publ) med organisationsnummer 556122-0996 har sitt säte i Linköping, som också är bolagets huvudkontor. Bolagets adress är Teknikringen 5, Box 1545, 581 15 Linköping.
IFS är en ledande leverantör av komponentbaserade affärssystem utvecklade med öppna standarder och med en serviceorienterad arkitektur (SOA). Genom att erbjuda ett flexibelt affärssystem förbättrar IFS kundernas förmåga att fatta rätt beslut och mer effektivt styra verksamheten.
Överensstämmelse med normgivning och lag
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB), samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har årsredovisningslagen (ÅRL) och av Rådet för finansiell rapportering utgiven rekommendation RFR 1.2, Komplet-terande redovisningsregler för koncerner, tillämpats.
Moderbolaget har upprättat årsredovisningen enligt ÅRL och av Rådet för finansiell rapportering utgiven rekommendation RFR 2.2, Redovisning för juridiska personer.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges i avsnittet
”Moderbolagets redovisningsprinciper”. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens prin-ciper beror på begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRL och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har den 8 mars 2010 godkänts för utfärdande av styrelsen.
Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på bolagsstämman den 25 mars 2010. Om inte annat framgår nedan har de nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotter-företag, intresseföretag och joint venture företag.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin
verksamhet. De bolag som ingår i koncernen är moder-bolag, dotterföretag, intresseföretag och joint ventures.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och upp-skattningar samt gör antaganden som påverkar tillämp-ningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet.
Ändringar av uppskattningar redovisas i den period änd-ringen görs om ändänd-ringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
De bedömningar företagsledningen gjort av vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna, samt gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansi-ella rapporter avser främst följande områden:
• intäktsredovisning,
• värdering av osäkra fordringar,
• värdering av goodwill och balanserade utgifter för utvecklingsarbeten,
• värdering av uppskjutna skattefordringar,
• omstruktureringsåtgärder,
• avsättningar för pensioner, skatter samt rättstvister och ansvarsförbindelser.
Ändrade redovisningsprinciper
Nya standarder och rekommendationer samt tolkningar har publicerats och är obligatoriska fr.o.m. 2009. Följande nya standarder har tillämpats vid upprättandet av 2009 års finansiella rapporter:
• IAS 1 (Omarbetad) ”Utformning av finansiella rapporter” (gäller från 1 januari 2009). Ändringen innebär framförallt förändringar i uppställningsformer och benämning av de finansiella rapporterna.
I rapporten över förändringar i eget kapital kommer endast transaktioner med aktieägare att redovisas.
Dessutom redovisas i rapporten ”Koncernens rapport över totalresultat” alla förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare. Jämförande information har räknats om, så att den
överensstäm-mer med den omarbetade standarden. Eftersom denna ändring av redovisningsprincip endast påverkar presentationen, har den ingen inverkan på resultat per aktie. Koncernen har tillämpat IAS 1 (Omarbetad) sedan 1 januari 2009.
• IAS 23 (Ändring) ”Lånekostnader” (gäller från 1 januari 2009). Ändringen anger att aktivering måste ske av lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Förändringen påverkar inte koncernen då denna princip har tillämpats sedan lång tid tillbaka.
• IFRS 7 (ändring) ”Finansiella instrument –
Upplysningar” (gäller från 1 januari 2009). Ändringen kräver utökade upplysningar om värdering till verkligt värde och likviditetsrisk. I synnerhet kräver ändringen upplysning om värdering till verkligt värde per nivå i en värderingshierarki. Eftersom denna ändring endast medför ytterligare upplysningar, har den ingen påverkan på resultat per aktie.
• IFRS 8 ”Rörelsesegment” ersätter IAS 14, ”Segment-rapportering” (gäller från 1 januari 2009), och anpassar segmentrapporteringen till kraven i USA-standarden SFAS 131, ”Disclosures about segments of an enterprise and related information”. Den nya standarden kräver att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Detta har lett till ett ökat antal rapporterade segment. Koncernen har tillämpat IFRS 8 från den 1 januari 2009. Jämförelsesiffrorna för 2008 avseende segmentredovisningen är omräknade i enlighet med IFRS 8.
Nya IFRS och tolkningar som ännu inte har börjat tillämpas Ett antal nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder i kraft först fr.o.m. räkenskaps-året 2010 eller senare och har inte tillämpats i förtid av koncernen. Av de standarder och tolkningar som har publicerats men ännu inte trätt ikraft har bedömningen gjorts att följande påverkar koncernen:
• IAS 27 (Omarbetad) "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" (gäller från 1 juli 2009).
Den reviderade standarden kräver att effekterna av alla transaktioner med minoritetsaktieägare redovisas i eget kapital och i de fall moderföretaget mister det bestämmande inflytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. Koncernen kommer att tillämpa IAS 27 (Omarbetad) framåtriktat för transaktioner med minoritetsaktieägare från den 1 januari 2010.
• IFRS 3 (Omarbetad), "Rörelseförvärv" (gäller från 1 juli 2009). Förändringen av standarden innebär exempelvis att minoritetsintresset i det förvärvade
minoritetsaktieägarens proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar och att alla transaktionskostnader avseende förvärv kostnadsförs.
Koncernen kommer att tillämpa IFRS 3 (Reviderad) framåtriktat för alla rörelseförvärv från den 1 januari 2010.
Segmentrapportering
Från och med 2009 har koncernen bytt segmentindelning vilket enligt IAS 8 är ett byte av redovisningsprincip.
Förändringen innebär att antalet segment har utökats och rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering och som lämnas till den högste verk-ställande beslutsfattaren. Den högste verkverk-ställande besluts-fattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat.
I koncernen utgörs den högste verkställande beslutsfattaren av koncernledningen. Den huvudsakliga indelningsgrunden är geografiska områden och uppföljning av avkastningen på dessa. Bytet har inte haft någon inverkan på koncernens totala resultat eller finansiella ställning.
Klassificering m.m.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moder-bolaget och koncernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kort-fristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Koncernredovisningsprinciper
Dotterföretag
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget. Bestämmande inflytande innebär en direkt eller indirekt rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen av huruvida ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstbe-rättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens dotterföretag. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Inledningsvis görs värderingen till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattningen på eventuellt minoritetsintresse. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifier-bara tillgångar samt övertagna skulder och eventual-förpliktelser. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade
koncernmässig goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade bolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen, förvärvstidpunkten. De exkluderas ur koncernredovis-ningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Intresseföretag
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 % och 50 % av röstetalet.
Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapital-andelsmetoden i koncernredovisningen. I koncernens resultaträkning redovisas som ”Andel i intresseföretags resultat” koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och minoritet justerat för eventuella avskriv-ningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffnings-värdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv.
När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll.
Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Joint ventures
Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den drifts-mässiga och finansiella styrningen. I koncernredovisningen redovisas innehav i joint ventures enligt klyvningsmetoden.
Klyvningsmetoden innebär att för joint venture företag redovisas koncernens ägarandel av företagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder i koncernens resultat- och balansräkningar. Detta görs genom att samägarens andel av tillgångar och skulder, intäkter och kostnader i ett joint venture företag, slås ihop post för post med motsvarande poster i samägarens koncernredovisning.
Endast eget kapital som intjänats efter förvärvet redovisas i koncernens egna kapital. Klyvningsmetoden tillämpas från den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet erhålls och fram till den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet upphör.
Transaktioner som skall elimineras vid konsolidering
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som
uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
Orealiserade vinster som uppkommer från transaktio-ner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valuta-kursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Kursvinster/-förluster på rörelse-fordringar/-skulder redovisas i övriga intäkter/kostnader och kursvinster/-förluster på finansiella fordringar och skulder redovisas i finansiella intäkter/kostnader. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transak-tionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.
Utländska verksamheters finansiella rapporter
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverk-samhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlands-verksamhet realiseras de till utlands-verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning.
Redovisning av intäkter
Koncernens samtliga intäkter redovisas till verkligt värde efter avdrag för rabatter, moms etc. Licensavtal för IFS standardprogramvara och tredjepartslicenser intäktsförs när samtliga följande krav är uppfyllda:
• licensavtal, utan avbrottsklausuler, är påskrivet och leverans har skett,
• pris och betalningsplan är fastställda och inga andra åtaganden föreligger utöver licensleveransen,
• betalning är sannolik och förfaller inom 6 månader.
Licensavtal där det förekommer ej levererade komponenter, vilka är en förutsättning för funktionaliteten av program-varan, intäktsförs i sin helhet när dessa komponenter levereras.
IFS programvarulicenser som säljs via partners och återförsäljare intäktsförs när de säljs till slutkund. Undanta-get är försäljning till partners där IFS Applications ingår som en del i partnerns totala produkterbjudande och IFS kan betraktas som en underleverantör.
Underhållsintäkter är de avgifter kunderna betalar för att erhålla rätt att uppgradera programvaran till nya versioner av IFS Applications, samt avgifter för kund-support. Dessa avgifter inkluderar ej konsultkostnader för installation av uppdaterad programvara. Underhålls-intäkterna redovisas linjärt över kontraktsperiodens längd.
Konsulttjänster och utbildning i samband med implementering redovisas separat från licensintäkterna och intäktsförs i takt med att tjänsterna levereras. Färdigställan-degraden på sådana tjänster fastställs genom en beräkning av nedlagd tid. Om tjänster, såsom omfattande kundanpass-ningar, är en förutsättning för funktionaliteten av program-varan och om tjänsterna ingår som en del av den totala leveransen intäktsförs både licensintäkter och intäkter från tjänster successivt i takt med att leverans sker.
Konsulttjänster utförs huvudsakligen på löpande räkning, varvid intäkterna redovisas i den takt arbetet utförs. Ej fakturerad upparbetning redovisas som omsätt-ningstillgång, under balansposten andra fordringar. Arbeten till fast pris redovisas också i den takt som arbetet utförs, efter reservation för förlustrisker.
Intäkter från hårdvaruförsäljning redovisas vid leverans.
Internprissättning
För avgifter från försäljningsbolagen till produktutveck-lingsbolaget tillämpas, för huvuddelen av koncernens dotterbolag, en modell för internprissättning som baseras på att försäljningsbolagen erhåller en i förväg fastställd vinstmarginal, som är normal för jämförbara bolag på marknaden. Metoden, som kallas TNMM (Transactional Net Margin Method), är en av de vedertagna modellerna för internprissättning. Vinstmarginalen har för 2009 fastställts i ett spann, 3–5 %, för samtliga dotterbolag. Denna princip grundar sig på att det är produktbolaget som är entreprenör och står för huvuddelen av risken i verksamheten.
Förutom produktbolaget i Sverige finns ett antal permanenta utvecklingscentra, bland annat i Polen, Norge och Sri Lanka. För dessa utvecklingskostnader betalar produktbolaget den faktiska kostnaden med ett generellt påslag på 5 %. I vissa projekt utnyttjas konsulttjänster mellan koncernbolagen. Priset för dessa tjänster är normalt något lägre än normalt utpris till slutkund för det säljande bolaget. Utöver ovan beskrivna internpriser faktureras internränta. Varje dotterbolag erhåller/betalar ränta baserad på räntesats i det lokala landet, med ett påslag på 2,5 procentenheter, från/till moderbolaget.
Rörelsekostnader samt finansiella intäkter och kostnader
Avgifter avseende operationella leasingavtal
Avgifter avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid.
Avgifter avseende finansiella leasingavtal
Minimileaseavgifter fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnader fördelas över leasingperioden så att varje redovisnings-period belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden.
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, valutakursvinster och -förluster på finansiella tillgångar och skulder, orealiserade och realise-rade vinster på finansiella placeringar samt derivatinstru-ment som används inom den finansiella verksamheten.
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden.
Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in- och utbetalningar under räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden.
Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redo-visad i resultaträkningen genom tillämpning av effektiv-räntemetoden. Ränteintäkter inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran och det belopp som erhålls vid förfall.
Emissionskostnader och liknande direkta transak-tionskostnader för att uppta lån periodiseras över lånets löptid. Om lån innehåller optionsdel redovisas transaktions-kostnaden mot eget kapital.
Lånekostnader
Lånekostnader som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd använd-ning eller försäljanvänd-ning inkluderas i tillgångens anskaffanvänd-nings- anskaffnings-värde. Aktivering av lånekostnader sker under förutsätt-ningen att det är troligt att de kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar och kostnaderna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. I aktiverade utgifter för utvecklingskostna-der ingår ränta. Avskrivningar på aktiverade räntekostnautvecklingskostna-der redovisas i rörelseresultatet i likhet med övriga avskriv-ningar på anläggningstillgångar.
Övriga lånekostnader kostnadsförs och belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig.
Skatter
Skatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas mot övrigt totalresultat.
Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräknings-metoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte:
• temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill;
• temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid.
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar och skulder förväntas blir realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjuten skatt redovisas tillsammans med aktuell skatt i koncernens resultaträkning. Uppskjuten skatte-fordran redovisas bland finansiella anläggningstillgångar och uppskjuten skatteskuld redovisas bland långfristiga skulder.
Uppskjutna skattefordringar avseende temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas som tillgång om det bedöms sannolikt att underskottsavdragen kan utnyttjas.
Värdet av den uppskjutna skattefordran är baserad på bedömningar om framtida skattepliktiga vinster och därtill hörande förväntningar om framtida utnyttjande av under-skottsavdrag.
För de svenska bolagen har en skattesats om 26,3 % använts. För koncernens utländska dotterföretag används aktuell skattesats i respektive land.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan följande balansposter: andelar i övriga företag, andra långfristiga fordringar, kundfordringar, andra fordringar och likvida medel (inklusive kortfristiga placeringar). Bland skulder återfinns följande balansposter:
skulder till kreditinstitut, leverantörsskulder och andra skulder.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balans-räkningen när bolaget blir part enligt instrumentets
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balans-räkningen när bolaget blir part enligt instrumentets