verkställda beslut, antal externplacerade, med mera, samt analyser av den statistik som presenteras.
Avsnitt 5: Innehåller själva prognosen av det framtida behovet av bostäder enligt LSS. Avsnittet beskriver även den metod som har använts för att ta fram prognosen.
Avsnitt 6: Beskriver prognosens tillförlitlighet.
Avsnitt 8: Beskriver vilka beslut om att bygga bostäder enligt LSS som har fattats på politisk nivå samt vilka processer som pågår på såväl politisk- som tjänstemannanivå kring förslag om framtida byggnationer.
Avsnitt 9: Ger förslag på hur prognosarbetet kan utvecklas i framtiden.
Avsnitt 10: Referenslista
2. Uppdraget
Den 23 oktober 2018 gav myndighetschefen i uppdrag att arbeta fram ett planeringsdokument avseende fastigheter inom LSS. Det genomförda uppdraget levererades av utredaren till myndighetschefen i december 2018.
Syfte med uppdraget
Syftet med en strategisk planering inom området lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är att beskriva nuläge samt ta fram en prognos som visar på troliga framtida behov inom området. Ambitionen är att kunna planera för
volymökningar inom verksamhetsområdet genom att matcha det uppskattade
framtida behov med framtida byggandet och att skapa ändamålsenliga bostäder enligt LSS.
Avgränsning
Den strategiska planeringen omfattar verksamhetsområdet LSS som riktar sig till personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Personer med
funktionsnedsättningar kan få insatser från andra verksamhetsområden och andra förvaltningar. Personer kan även få andra insatser inom LSS som inte berör boende.
Dessa insatser ska inte finnas med i detta strategiska planeringsdokument.
Förnyat uppdrag till utredaren från omsorgsdirektören i januari 2019:
Uppdatera den statistik som fanns i det dokument som presenterades i december 2018
Inkludera de bostäder enligt LSS som från och med den 1 januari 2019 flyttades från socialförvaltningen till vård- och omsorgsförvaltningen
Skicka utkastet till rapport till myndighetschef Mikael Mannsdorff Håkansson och verksamhetschef Christel Malmros i syfte att förankra rapporten. Men även i syfte att ge dem möjlighet att kommentera rapportens innehåll och resultat mot bakgrund av att deras verksamheter berörs av rapportens innehåll.
Revidera rapporten mot bakgrund av verksamhetschefen och
myndighetschefens eventuella kommentarer. Därefter presentera rapporten för omsorgsdirektören och VOF:s ledningsgrupp.
Efter att ha tagit ledningsgruppens kommentarer i beaktande, presentera den slutgiltiga rapporten för vård- och omsorgsnämnden.
Övrigt
Kvalitet och utvecklingsavdelningen sammanställde parallellt med denna rapport en analys över vilka individer födda 1997-2006 med beslut om LSS som kan tänkas ha behov av bostad enligt LSS i framtiden. Utredaren gjorde därför bedömningen att slutsatserna av kvalitet och utvecklingsavdelningens analys var relevanta att ta med i denna rapport.
3. Kommunens uppgift och ansvar
Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (lag 2000:1383) samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) understryker behovet av att vård- och omsorgsförvaltningen (VOF) fortlöpande arbeta med nulägesbeskrivning och prognoser av stadens framtida behov av bostad enligt LSS.
Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Sveriges kommuner är skyldiga enligt lag (2000:1383) om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar att planera för bostadsförsörjningen för sina medborgare.
Syftet med lagen är att kommunerna ska ta fram riktlinjer för att planera för
bostadsförsörjningen. Planeringen syftar till att skapa förutsättningar för att samtliga kommuninvånare ska kunna leva i bra bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.
Lagstiftningen ställer krav på att kommunerna ska tillgodose specifika behov hos kommuninvånarna, däribland att planera för särskilda boenden för äldre och
personer med funktionsnedsättning vilket innebär att bostäder enligt LSS faller inom ramen för detta ansvar.
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS tydliggör vilket stöd personer med funktionsnedsättning kan få och är en så kallad en rättighetslag. Av 9 § LSS framgår det att lagen innehåller bestämmelser om följande tio insatser:
personlig assistans
ledsagarservice
kontaktperson
avlösarservice
korttidsvistelse
korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
bostad med särskild service för barn och ungdomar
bostad med särskild service och annan särskilt anpassad bostad för vuxna
daglig verksamhet
rådgivning och annat personligt stöd1.
Denna rapport fokuserar i första hand på insatsen bostad med särskild service och annan särskilt anpassad bostad för vuxna. Men eftersom den statistik som ligger till grund för prognosen även omfattar bostad med särskild service för barn och ungdomar, så berörs även denna insats i begränsad utsträckning.
För att få rätt till stöd enligt LSS behövs ett myndighetsbeslut som förtydligar att individen tillhör en av tre så kallade personkretsar, vilka definieras av lagen.
Bostad enligt LSS
Enligt Socialstyrelsen (2018) ska LSS främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet med LSS är att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet och rättigheter att leva som andra. Att leva som andra innebär bland annat att bo som andra – att ha ett eget hem präglat av trygghet och trivsel.
En bostad enligt LSS är en behovsbedömd insats. Det finns tre olika boendeformer:
gruppbostad
servicebostad
annan särskilt anpassad bostad.
Gemensamt för de tre boendeformerna är att de är den enskildes hem och att de inte får ha en institutionell prägel (Socialstyrelsen 2018). De två första är de vanligaste boendeformerna och faller under vad som kallas för behov av bostäder med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 LSS. Den tredje boendeformen är mindre vanlig benämns som annan särskilt anpassad bostad, eller under det gemensamma samlingsnamnet för de tre boendeformerna: bostad enligt LSS. Som tidigare nämnt omfattar alltså den statistik som ligger till grund för prognosen även bostad med särskild service för barn och ungdomar prövas enligt 9 § 8 LSS.
Skillnad mellan gruppbostad, servicebostad och annan särskilt anpassad bostad Gruppbostad och servicebostad är att betrakta som bostad med särskild service enligt LSS eftersom det i insatsen ingår fast bemanning och omvårdnad. Annan särskilt anpassad bostad saknar fast bemanning och omvårdnad.
Gruppbostaden är tänkt att vara ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig (Socialstyrelsen 2018). I gruppbostaden ska det finnas nödvändig fast kollektiv bemanning som i huvudsak ska täcka hyresgästernas hela stödbehov. Syftet med en gruppbostad är att vuxna personer med
funktionsnedsättning, som inte klarar eget boende eller boende i servicebostad, ändå ska ha möjlighet att flytta hemifrån och skapa sig ett eget hem.
Personkretsar enligt LSS
Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
Personkrets 2: Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder till följd av skada eller sjukdom.
Personkrets 3: Personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen.
En servicebostad ska ha visst fast basstöd genom anställd personal för boendet där omfattande service och vård kan ges dygnet runt (Socialstyrelsen 2018).
Servicebostaden kan vara en mellanform mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en gruppbostad.
En annan särskilt anpassad bostad för vuxna är en bostad som kommunen har anvisat och som har viss grundanpassning av själva lägenheten. Boendeformen är en insats enligt LSS, men saknar såväl fast bemanning, som omvårdnad och möjlighet till fritidsverksamhet/kulturella aktiviteter (Socialstyrelsen 2018).
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2002:9) om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 LSS, framgår följande allmänna råd:
För att undvika en institutionell miljö bör en bostad med särskild service för vuxna inte vara belägen i nära anslutning till:
en annan sådan bostad, eller
andra bostäder som inte är ordinära såsom t.ex. korttidshem eller särskilda boendeformer för äldre.
Som regel bör inte heller en bostad med särskild service för vuxna enligt LSS samlokaliseras med lokaler för daglig verksamhet. Därtill gäller för:
Gruppbostad: I en gruppbostad bör i regel endast 3-5 personer bo.
Ytterligare någon boende bör kunna accepteras men endast under förutsättning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillförsäkras goda levnadsvillkor.
Servicebostad: Antalet boende i en servicebostad bör vara så begränsat att serviceboendet integreras i bostadsområdet och en institutionell
boendemiljö undviks.
Det allmänna rådet för sammansättningen i gruppbostaden är att huvudmannen bör beakta de boendes önskemål och synpunkter när det gäller sammansättningen av den grupp som skall bo i gruppbostaden, så långt det är möjligt.
Enligt Socialstyrelsen bör gruppbostadens gemensamhetslokaler ligga i nära eller direkt anslutning till de enskilda lägenheterna, vara lätta att nå, vara till för dem som bor i gruppbostaden och tjänstgörande personal och endast kunna nyttjas av andra på de boendes villkor.
Särskild avgift för ej verkställda beslut
Kommunen är skyldig att verkställa beslut som fattas enligt LSS inom så kallad skälig tid, vilket även inkluderar beslut om bostad enligt LSS. I de fall då kommunen misslyckas med att tillhandahålla/verkställa en insats ska en särskild avgift åläggas kommunen, något som framgår av 28 a § LSS.
År 2018 blev VOF skyldig att betala 1,6 miljoner kronor i särskild avgift efter att ha misslyckats med att verkställa tre beslut om bostad enligt LSS inom skälig tid. I en av domarna konstaterar förvaltningsrätten att IVO gjort bedömningen att ett oskäligt dröjsmål uppkom 6 månader efter att beslutet om bostad enligt LSS fattades (dnr.
788/2017). I en annan dom anges att brister i Helsingborgs stads skyldighet när det gäller att säkerställa tillgången till bostäder enligt LSS är orsaken till att en särskild avgift utdömts i det aktuella fallet (dnr. 824/2016). Dessa domar understryker vikten av att VOF har en fungerande och ändamålsenlig boendeförmedling för bostäder enligt LSS och att förvaltningen kontinuerligt arbetar med den strategiska fastighetsplaneringen.
Sammanfattning av VOF:s ansvar enligt LSS
LSS understryker vikten av att vård- och omsorgsförvaltningen arbetar effektivt och ändamålsenligt i alla led vid hantering av frågor relaterade till insatsen bostad enligt LSS. Bland annat berörs följande delar av förvaltningens verksamhet:
att förvaltningen har en väl fungerande boendeförmedling för bostad enligt LSS
att utförarverksamheten verkställer de beslut om bostad enligt LSS inom skälig tid
att den strategiska fastighetsplaneringen bidrar till att förvaltningen säkerställer att tillgången till bostäder enligt LSS motsvarar efterfrågan
att utförarverksamhetens kompetensförsörjning säkerställs i relation till den strategiska fastighetsplaneringen
att förvaltningen kontinuerligt arbetar med att uppdatera prognosen av det framtida behovet av bostad enligt LSS
Fördjupande läsning om den särskilda avgiften
Av LSS 28 a § framgår det att om kommunen inte tillhandahåller en insats enligt 9 § inom skälig tid, ska kommunen åläggas att betala en särskild avgift. Samma sak gäller om verkställigheten av en insats avbryts, och kommunen inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller insatsen.
Om någon är berättigad till en insats enligt en domstolsavgörande, och kommunen inte tillhandahåller insatsen inom skälig tid, ska kommunen även i detta fall åläggas att betala en särskild avgift. Detsamma gäller om kommunen inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller insatsen efter det att verkställigheten av ett sådant avgörande avbrutits.
Avgifterna enligt LSS 28 a § tillfaller staten.
4. Nulägesbeskrivning
Den 1 januari 2019 flyttades 40 servicebostäder från SOF till VOF i enlighet med kommunstyrelsens beslut (Sammanträdesprotokoll 180530 § 95).
Nulägesbeskrivningen inleder med en beskrivning av de bostäder som sedan tidigare tillhört VOF, följt av en beskrivning av de före detta SOF-bostäderna. Avslutningsvis kommer en kort nulägesbeskrivning över bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS.
Bostäder enligt LSS som även före 1 januari 2019 tillhörde VOF VOF hade i februari 2019 sammanlagt 206 bostäder enligt LSS (exklusive de 40 servicebostäder som tidigare tillhörde SOF), vilket presenteras i tabellen nedan. Vid tidpunkten var 193 av dessa bostäder uthyrda. Fördelningen mellan de olika boendeformerna såg vid tidpunkten ut på följande sätt:
106 gruppbostäder (varav 101 var uthyrda)
99 servicebostäder (varav 92 var uthyrda)
1 annan särskilt anpassad bostad
Av de 12 bostäder som saknade hyresgäst vid tidpunkten, var 5 bostäder erbjudna till individer som också hade tackat ja till erbjudandet om bostad enligt LSS men ännu inte flyttat in. 7 bostäder var vid tidpunkten lediga.
Utöver verkställda beslut i egen regi hade även 17 individer fått sina beslut om bostad enligt LSS verkställda på externa bostäder enligt LSS, så kallat externplacerade.
21 individer hade i februari 2019 ej verkställda beslut om bostad enligt LSS. Av dessa var uppskattningsvis 12 individer i behov av en gruppbostad och 9 individer i behov av en servicebostad.
Statistik beläggning/kapacitet VOF:s bostäder enligt LSS Antal verkställda
beslut Antal
bostäder Antal
Totalt antal bostäder enligt LSS 194 206
Totalt antal gruppbostäder 101 106
Totalt antal servicebostäder 92 99
Annan särskilt anpassad bostad 1 1
Totalt antal ökande som erbjudits boende, tackat ja, men ännu ej flyttat in
5
Totalt antal lediga bostäder 8
Antal externplacerade 17
Antal ej verkställda beslut 21
Ej verkställt beslut, gruppbostad 12
Ej verkställt beslut,
servicebostad 9
Kommentar: Statistiken är insamlad den 28 februari 2019. Källa: Ferreira och Gudmundsson (2019)
Tabellerna nedan visar den beläggningsgrad och kapacitet som VOF:s gruppbostäder och servicebostäder har, fördelat per boendeenhet.
Gruppbostäder
Totalt antal gruppbostäder 101 106
Kommentar: Statistiken är insamlad den 28 februari 2019. Källa: Ferreira och Gudmundsson (2019)
Servicebostäder
Bryggaregatan 14 15 Uppgift saknas
Dahlhemsnätet 10 11 Uppgift saknas
Elinebergsplatsen 8 8
Kommentar: Statistiken är insamlad den 28 februari 2019. Källa: Ferreira och Gudmundsson (2019)
Ej verkställda beslut, men lediga lägenheter
Som framgår av tabellen finns det ej verkställda beslut samtidigt som några bostäder saknar hyresgäst. Orsaken till detta är bland annat att individer som erbjuds en bostad enligt LSS har rätt att tacka nej till det specifika erbjudandet. Bakgrunden till att en individ tackar nej till ett boende kan till exempel vara:
att individen önskar flytta in på ett annat boende, och därför tackar nej till det boende som erbjuds
att individen är missnöjd med utformningen av det boende som har erbjudits
att individen inte vill flytta till det område där det erbjudna boendet är placerat
att det finns ekonomiska skäl till att individen i fråga inte vill flytta till boendet som erbjuds.
Enligt LSS-enheten på VOF:s myndighetsenhet är intention att uppnå full
beläggningsgrad på stadens boenden inom överskådlig framtid och man har sedan hösten 2018 påbörjat ett riktat arbete för att uppnå detta mål.
Analys av nulägesbeskrivningen
Nedan följer analyser av nulägesbeskrivningen från:
myndighetsenheten angående de helsingborgare som är externplacerade
från kvalitet- och utvecklingsavdelningen kring vilken typ av bostäder enligt LSS som individer födda mellan 1997-2006 med beslut enligt LSS
uppskattningsvis har
förvaltningsövergripande analys om hur och varför det finns fördelar med att tillgodose extern placerade helsingborgares behov på hemmaplan
Myndighetsenhetens analys
Enligt VOF:s myndighetsenhet omfattas en majoritet av de personer som är externt placerade av personkrets 1. De flesta har en grunddiagnos inom autismspektrumet.
Det allra flesta har flera diagnoser och många av dem har psykotiska perioder med bakgrund av utåtagerande beteende och behandling i sluten vård. Det de externa utförarna har gemensamt är att dessa har specialiserat sig på personer med dubbeldiagnoser och har en hög kompetens bland personalen för att möta denna problematik.
Myndigheten uppskattar att huvudgruppen av de individer som kommer att beviljas bostad enligt LSS i framtiden troligtvis kommer att vara individer som tillhör personkrets 1 och som har flera diagnoser. Individer med flera diagnoser kräver en mångsidig kompetens bland personal som arbetar på bostäderna med särskild service för vuxna enligt LSS i syfte att möta dessa individers olika behov. Därför kommer troligtvis behovet av gruppbostäder troligtvis även framöver att vara något större än behovet av servicebostäder. Anpassningar i form av förstärkt ljudisolering, egna ingångar och möjligheten att undvika sina medboende är något som behöver tas i beaktande när bostäderna utformas. Men även den kringliggande miljön för de boende som har stort behov av en lugn miljö.
Kvalitet- och utvecklingsavdelningens analys
Förvaltningens kvalitet- och utvecklingsavdelning har gjort en analys av individer födda mellan åren 1997-2006 i Helsingborgs stad och som idag har insatser enligt LSS.
Baserat på denna analys har avdelningen gjort en uppskattning av dessa individers sannolika behov av bostad enligt LSS i framtiden.
Bland individerna som analyserats är diagnoser inom autismspektrumet vanligt förekommande. Diagnoser inom autismspektrumet medför till exempel svårigheter att tolka och förstå sin omgivning. I kombination med nedsatt förmåga att
kommunicera kan olika beteende uppstå som kan uppfattas som avvikande av omgivningen och som kan vara besvärande för individen själv om hen inte ges förutsättningar att hantera situationen. Individer som utsätts för en miljö som de uppfattar som stressig kan påverkas negativt sett till mående, beteende och utveckling. Därför har boendemiljön såväl som den sociala miljön i regel stor betydelse för dessa individens välmående och utveckling. Med social miljö avses exempelvis bemötande av personal, närstående, och så vidare.
Kvalitets- och utvecklingsavdelningen konstaterar i sin analys att baserat på de behov som den undersökta målgruppen har idag, där exempelvis utåtagerande beteende eller självskadebeteenden är vanligt förekommande, tycks det finnas ett större behov av gruppbostäder än servicebostäder i framtiden. Men avdelningen understryker samtidigt att det är svårt att avgöra om dessa behov verkligen kommer att bestå i framtiden eller om individernas beteenden och behov kommer att förändras i takt med att de växer och utvecklas. Det är därför betydelsefullt att även framöver följa denna målgrupp och deras behov, och uppdatera uppskattningarna kontinuerligt.
Genom att bevaka behoven i den målgrupp som i framtiden med stor sannolikhet kommer att bo på stadens bostäder enligt LSS, kan förvaltningen få en indikation på vilken typ av bostäder som staden i framtiden har behov av att bygga.
Förvaltningens övergripande analys
Från förvaltningens sida kan man från ett övergripande plan konstatera att det finns ett behov av att se över möjligheterna att tillgodose även de externt placerade helsingborgarnas behov på hemmaplan och i kommunal regi. Närhetsaspekten och kontinuiteten i boendet är några exempel på värdefulla vinster som kan uppnås om förvaltningen kan erbjuda platser även till dessa helsingborgare på hemmaplan, istället för att köpa externa platser.
För att kunna tillgodose denna grupps behov i Helsingborg behöver förvaltningen se över arbetet med den strategiska fastighetsplaneringen såväl som verksamhetens kompetensförsörjning. Förvaltningen behöver säkerställa att staden har tillgång till ändamålsenligt byggda fastigheter som är placerade i en närmiljö som är gynnsam för hyresgästernas behov. På så sätt kan fastigheterna möjliggöra för verksamheten att tillämpa det arbetssätt som krävs för att möta dessa helsingborgares behov.
Men för att rätt arbetssätt ska kunna tillämpas behöver utförarverksamheten också säkerställa att personer på alla nivåer i organisationen har den kompetens som krävs för att möjliggöra att ett ändamålsenligt arbetssätt tillämpas. Med ändamålsenligt arbetssätt avses exempelvis att arbetssättet innebär att förvaltningens anställda, på chefsnivå såväl som bland personal som arbetar på boendena, har förmåga och förutsättning att ge helsingborgare med komplexa vårdbehov ett gott stöd.
Geografisk placering av befintliga bostäder
Kartan nedan visar hur stadens bostäder enligt LSS placerade. Som framgår av kartan är de flesta bostäder placerade i central/bostadsområdesmiljö med närhet till kommunikationer och andra bekvämligheter. Flertalet bostäder är placerade i närheten av förskolor och/eller skolor. Som framgår finns det i nuläget inga bostäder som är placerat i en naturnära, lantlig miljö utanför stadens detaljplansområde.
Källa: helsingborg.se
Bostäder enligt LSS som sedan 1 januari 2019 tillhör VOF
VOF övertog alltså ansvaret från socialförvaltningen (SOF) för 4 boendeenheter vilka sammanlagt bestod av 40 servicebostäder den 1 januari 2019. Dessa servicebostäder riktar sig alla till personer inom personkrets 3 enligt LSS.
Beläggning och kapacitet f.d. SOF-bostäder
Antal hyresgäster Boendets kapacitet (antal bostäder)
Himmelstalundsvägen 12* 12
Himmelstalundsvägen 12* 12