Prognos av Helsingborgs stads framtida behov av bostäder
enligt LSS, Dnr. 144/19
Innehåll
Prognos av Helsingborgs stads framtida behov av bostäder enligt LSS, Dnr. 144/19 ... 1
1. Sammanfattning ... 3
2. Uppdraget ... 5
3. Kommunens uppgift och ansvar ... 6
4. Nulägesbeskrivning ... 10
5. Prognos av framtidens behov av bostäder enligt LSS ... 17
Slutsats av prognosen ... 20
6. Prognosens tillförlitlighet ... 21
7. Strategisk fastighetsplanering och pågående processer ... 23
8. Hur kan prognosen utvecklas i framtiden?... 24
Utredaren föreslår ... 27
9. Referenser ... 29
1. Sammanfattning
Helsingborgs stad är skyldig enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjnings- ansvar att fortlöpande arbeta med nulägesbeskrivning och prognoser av stadens framtida behov av bostad enligt LSS.
Enligt Socialstyrelsen (2018) är en bostad enligt LSS en behovsbedömd insats.
Insatsen kan till exempel utformas som en gruppbostad eller servicebostad, där det bland annat ingår fast bemanning. Enligt LSS finns det även en tredje boendeform, annan särskilt anpassad bostad. Denna boendeform saknar fast bemanning.
Nulägesbild
I februari 2019 fanns det inom vård- och omsorgsförvaltningen (VOF) totalt 206 bostäder enligt LSS, fördelat enligt följande:
106 gruppbostäder (fördelat på 20 boendeenheter)
99 lägenheter servicebostäder (fördelat på 10 boendeenheter)
1 annan särskilt anpassad bostad
Därtill övertog VOF den 1 januari 2019 ansvaret från socialförvaltningen (SOF) för 4 boendeenheter vilka sammanlagt bestod av 40 servicebostäder.
Prognosen
Prognosen uppskattar det framtida behovet till:
13-22 nya bostäder enligt LSS år 2022
22-31 nya bostäder enligt LSS år 2025
37-46 nya bostäder enligt LSS år 2030.
Prognosens uppskattningar baseras på en beräkning av hur stor andel av stadens befolkning som helhet som har ett beslut om bostad enligt LSS. Beslut om bostad enligt LSS används i denna rapport som ett mått på behov av bostad enligt LSS.
Andelen beslut om bostad enligt LSS har multiplicerats med den förväntade befolkningsmängden i staden i framtiden. Därtill har VOF:s befintliga underskott på bostäder enligt LSS adderats, vilket bidragit till att uppskattningarna presenteras i intervall.
Läsanvisningar – en översikt över rapporten
Avsnitt 2: Beskriver rapportens uppdrag.
Avsnitt 3: Beskriver kommunens uppgift och ansvar att ta fram prognos och nulägesbeskrivning kring behovet av bostäder enligt LSS.
Avsnitt 4: Nulägesbeskrivning av VOF:s befintliga bostäder enligt LSS. Avsnittet innehåller även statistik över beslut om bostad enligt LSS, ej
verkställda beslut, antal externplacerade, med mera, samt analyser av den statistik som presenteras.
Avsnitt 5: Innehåller själva prognosen av det framtida behovet av bostäder enligt LSS. Avsnittet beskriver även den metod som har använts för att ta fram prognosen.
Avsnitt 6: Beskriver prognosens tillförlitlighet.
Avsnitt 8: Beskriver vilka beslut om att bygga bostäder enligt LSS som har fattats på politisk nivå samt vilka processer som pågår på såväl politisk- som tjänstemannanivå kring förslag om framtida byggnationer.
Avsnitt 9: Ger förslag på hur prognosarbetet kan utvecklas i framtiden.
Avsnitt 10: Referenslista
2. Uppdraget
Den 23 oktober 2018 gav myndighetschefen i uppdrag att arbeta fram ett planeringsdokument avseende fastigheter inom LSS. Det genomförda uppdraget levererades av utredaren till myndighetschefen i december 2018.
Syfte med uppdraget
Syftet med en strategisk planering inom området lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är att beskriva nuläge samt ta fram en prognos som visar på troliga framtida behov inom området. Ambitionen är att kunna planera för
volymökningar inom verksamhetsområdet genom att matcha det uppskattade
framtida behov med framtida byggandet och att skapa ändamålsenliga bostäder enligt LSS.
Avgränsning
Den strategiska planeringen omfattar verksamhetsområdet LSS som riktar sig till personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Personer med
funktionsnedsättningar kan få insatser från andra verksamhetsområden och andra förvaltningar. Personer kan även få andra insatser inom LSS som inte berör boende.
Dessa insatser ska inte finnas med i detta strategiska planeringsdokument.
Förnyat uppdrag till utredaren från omsorgsdirektören i januari 2019:
Uppdatera den statistik som fanns i det dokument som presenterades i december 2018
Inkludera de bostäder enligt LSS som från och med den 1 januari 2019 flyttades från socialförvaltningen till vård- och omsorgsförvaltningen
Skicka utkastet till rapport till myndighetschef Mikael Mannsdorff Håkansson och verksamhetschef Christel Malmros i syfte att förankra rapporten. Men även i syfte att ge dem möjlighet att kommentera rapportens innehåll och resultat mot bakgrund av att deras verksamheter berörs av rapportens innehåll.
Revidera rapporten mot bakgrund av verksamhetschefen och
myndighetschefens eventuella kommentarer. Därefter presentera rapporten för omsorgsdirektören och VOF:s ledningsgrupp.
Efter att ha tagit ledningsgruppens kommentarer i beaktande, presentera den slutgiltiga rapporten för vård- och omsorgsnämnden.
Övrigt
Kvalitet och utvecklingsavdelningen sammanställde parallellt med denna rapport en analys över vilka individer födda 1997-2006 med beslut om LSS som kan tänkas ha behov av bostad enligt LSS i framtiden. Utredaren gjorde därför bedömningen att slutsatserna av kvalitet och utvecklingsavdelningens analys var relevanta att ta med i denna rapport.
3. Kommunens uppgift och ansvar
Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (lag 2000:1383) samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) understryker behovet av att vård- och omsorgsförvaltningen (VOF) fortlöpande arbeta med nulägesbeskrivning och prognoser av stadens framtida behov av bostad enligt LSS.
Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Sveriges kommuner är skyldiga enligt lag (2000:1383) om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar att planera för bostadsförsörjningen för sina medborgare.
Syftet med lagen är att kommunerna ska ta fram riktlinjer för att planera för
bostadsförsörjningen. Planeringen syftar till att skapa förutsättningar för att samtliga kommuninvånare ska kunna leva i bra bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.
Lagstiftningen ställer krav på att kommunerna ska tillgodose specifika behov hos kommuninvånarna, däribland att planera för särskilda boenden för äldre och
personer med funktionsnedsättning vilket innebär att bostäder enligt LSS faller inom ramen för detta ansvar.
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS tydliggör vilket stöd personer med funktionsnedsättning kan få och är en så kallad en rättighetslag. Av 9 § LSS framgår det att lagen innehåller bestämmelser om följande tio insatser:
personlig assistans
ledsagarservice
kontaktperson
avlösarservice
korttidsvistelse
korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
bostad med särskild service för barn och ungdomar
bostad med särskild service och annan särskilt anpassad bostad för vuxna
daglig verksamhet
rådgivning och annat personligt stöd1.
Denna rapport fokuserar i första hand på insatsen bostad med särskild service och annan särskilt anpassad bostad för vuxna. Men eftersom den statistik som ligger till grund för prognosen även omfattar bostad med särskild service för barn och ungdomar, så berörs även denna insats i begränsad utsträckning.
För att få rätt till stöd enligt LSS behövs ett myndighetsbeslut som förtydligar att individen tillhör en av tre så kallade personkretsar, vilka definieras av lagen.
Bostad enligt LSS
Enligt Socialstyrelsen (2018) ska LSS främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet med LSS är att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet och rättigheter att leva som andra. Att leva som andra innebär bland annat att bo som andra – att ha ett eget hem präglat av trygghet och trivsel.
En bostad enligt LSS är en behovsbedömd insats. Det finns tre olika boendeformer:
gruppbostad
servicebostad
annan särskilt anpassad bostad.
Gemensamt för de tre boendeformerna är att de är den enskildes hem och att de inte får ha en institutionell prägel (Socialstyrelsen 2018). De två första är de vanligaste boendeformerna och faller under vad som kallas för behov av bostäder med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 LSS. Den tredje boendeformen är mindre vanlig benämns som annan särskilt anpassad bostad, eller under det gemensamma samlingsnamnet för de tre boendeformerna: bostad enligt LSS. Som tidigare nämnt omfattar alltså den statistik som ligger till grund för prognosen även bostad med särskild service för barn och ungdomar prövas enligt 9 § 8 LSS.
Skillnad mellan gruppbostad, servicebostad och annan särskilt anpassad bostad Gruppbostad och servicebostad är att betrakta som bostad med särskild service enligt LSS eftersom det i insatsen ingår fast bemanning och omvårdnad. Annan särskilt anpassad bostad saknar fast bemanning och omvårdnad.
Gruppbostaden är tänkt att vara ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig (Socialstyrelsen 2018). I gruppbostaden ska det finnas nödvändig fast kollektiv bemanning som i huvudsak ska täcka hyresgästernas hela stödbehov. Syftet med en gruppbostad är att vuxna personer med
funktionsnedsättning, som inte klarar eget boende eller boende i servicebostad, ändå ska ha möjlighet att flytta hemifrån och skapa sig ett eget hem.
Personkretsar enligt LSS
Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
Personkrets 2: Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder till följd av skada eller sjukdom.
Personkrets 3: Personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen.
En servicebostad ska ha visst fast basstöd genom anställd personal för boendet där omfattande service och vård kan ges dygnet runt (Socialstyrelsen 2018).
Servicebostaden kan vara en mellanform mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en gruppbostad.
En annan särskilt anpassad bostad för vuxna är en bostad som kommunen har anvisat och som har viss grundanpassning av själva lägenheten. Boendeformen är en insats enligt LSS, men saknar såväl fast bemanning, som omvårdnad och möjlighet till fritidsverksamhet/kulturella aktiviteter (Socialstyrelsen 2018).
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2002:9) om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 LSS, framgår följande allmänna råd:
För att undvika en institutionell miljö bör en bostad med särskild service för vuxna inte vara belägen i nära anslutning till:
en annan sådan bostad, eller
andra bostäder som inte är ordinära såsom t.ex. korttidshem eller särskilda boendeformer för äldre.
Som regel bör inte heller en bostad med särskild service för vuxna enligt LSS samlokaliseras med lokaler för daglig verksamhet. Därtill gäller för:
Gruppbostad: I en gruppbostad bör i regel endast 3-5 personer bo.
Ytterligare någon boende bör kunna accepteras men endast under förutsättning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillförsäkras goda levnadsvillkor.
Servicebostad: Antalet boende i en servicebostad bör vara så begränsat att serviceboendet integreras i bostadsområdet och en institutionell
boendemiljö undviks.
Det allmänna rådet för sammansättningen i gruppbostaden är att huvudmannen bör beakta de boendes önskemål och synpunkter när det gäller sammansättningen av den grupp som skall bo i gruppbostaden, så långt det är möjligt.
Enligt Socialstyrelsen bör gruppbostadens gemensamhetslokaler ligga i nära eller direkt anslutning till de enskilda lägenheterna, vara lätta att nå, vara till för dem som bor i gruppbostaden och tjänstgörande personal och endast kunna nyttjas av andra på de boendes villkor.
Särskild avgift för ej verkställda beslut
Kommunen är skyldig att verkställa beslut som fattas enligt LSS inom så kallad skälig tid, vilket även inkluderar beslut om bostad enligt LSS. I de fall då kommunen misslyckas med att tillhandahålla/verkställa en insats ska en särskild avgift åläggas kommunen, något som framgår av 28 a § LSS.
År 2018 blev VOF skyldig att betala 1,6 miljoner kronor i särskild avgift efter att ha misslyckats med att verkställa tre beslut om bostad enligt LSS inom skälig tid. I en av domarna konstaterar förvaltningsrätten att IVO gjort bedömningen att ett oskäligt dröjsmål uppkom 6 månader efter att beslutet om bostad enligt LSS fattades (dnr.
788/2017). I en annan dom anges att brister i Helsingborgs stads skyldighet när det gäller att säkerställa tillgången till bostäder enligt LSS är orsaken till att en särskild avgift utdömts i det aktuella fallet (dnr. 824/2016). Dessa domar understryker vikten av att VOF har en fungerande och ändamålsenlig boendeförmedling för bostäder enligt LSS och att förvaltningen kontinuerligt arbetar med den strategiska fastighetsplaneringen.
Sammanfattning av VOF:s ansvar enligt LSS
LSS understryker vikten av att vård- och omsorgsförvaltningen arbetar effektivt och ändamålsenligt i alla led vid hantering av frågor relaterade till insatsen bostad enligt LSS. Bland annat berörs följande delar av förvaltningens verksamhet:
att förvaltningen har en väl fungerande boendeförmedling för bostad enligt LSS
att utförarverksamheten verkställer de beslut om bostad enligt LSS inom skälig tid
att den strategiska fastighetsplaneringen bidrar till att förvaltningen säkerställer att tillgången till bostäder enligt LSS motsvarar efterfrågan
att utförarverksamhetens kompetensförsörjning säkerställs i relation till den strategiska fastighetsplaneringen
att förvaltningen kontinuerligt arbetar med att uppdatera prognosen av det framtida behovet av bostad enligt LSS
Fördjupande läsning om den särskilda avgiften
Av LSS 28 a § framgår det att om kommunen inte tillhandahåller en insats enligt 9 § inom skälig tid, ska kommunen åläggas att betala en särskild avgift. Samma sak gäller om verkställigheten av en insats avbryts, och kommunen inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller insatsen.
Om någon är berättigad till en insats enligt en domstolsavgörande, och kommunen inte tillhandahåller insatsen inom skälig tid, ska kommunen även i detta fall åläggas att betala en särskild avgift. Detsamma gäller om kommunen inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller insatsen efter det att verkställigheten av ett sådant avgörande avbrutits.
Avgifterna enligt LSS 28 a § tillfaller staten.
4. Nulägesbeskrivning
Den 1 januari 2019 flyttades 40 servicebostäder från SOF till VOF i enlighet med kommunstyrelsens beslut (Sammanträdesprotokoll 180530 § 95).
Nulägesbeskrivningen inleder med en beskrivning av de bostäder som sedan tidigare tillhört VOF, följt av en beskrivning av de före detta SOF-bostäderna. Avslutningsvis kommer en kort nulägesbeskrivning över bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS.
Bostäder enligt LSS som även före 1 januari 2019 tillhörde VOF VOF hade i februari 2019 sammanlagt 206 bostäder enligt LSS (exklusive de 40 servicebostäder som tidigare tillhörde SOF), vilket presenteras i tabellen nedan. Vid tidpunkten var 193 av dessa bostäder uthyrda. Fördelningen mellan de olika boendeformerna såg vid tidpunkten ut på följande sätt:
106 gruppbostäder (varav 101 var uthyrda)
99 servicebostäder (varav 92 var uthyrda)
1 annan särskilt anpassad bostad
Av de 12 bostäder som saknade hyresgäst vid tidpunkten, var 5 bostäder erbjudna till individer som också hade tackat ja till erbjudandet om bostad enligt LSS men ännu inte flyttat in. 7 bostäder var vid tidpunkten lediga.
Utöver verkställda beslut i egen regi hade även 17 individer fått sina beslut om bostad enligt LSS verkställda på externa bostäder enligt LSS, så kallat externplacerade.
21 individer hade i februari 2019 ej verkställda beslut om bostad enligt LSS. Av dessa var uppskattningsvis 12 individer i behov av en gruppbostad och 9 individer i behov av en servicebostad.
Statistik beläggning/kapacitet VOF:s bostäder enligt LSS Antal verkställda
beslut Antal
bostäder Antal
Totalt antal bostäder enligt LSS 194 206
Totalt antal gruppbostäder 101 106
Totalt antal servicebostäder 92 99
Annan särskilt anpassad bostad 1 1
Totalt antal ökande som erbjudits boende, tackat ja, men ännu ej flyttat in
5
Totalt antal lediga bostäder 8
Antal externplacerade 17
Antal ej verkställda beslut 21
Ej verkställt beslut, gruppbostad 12
Ej verkställt beslut,
servicebostad 9
Kommentar: Statistiken är insamlad den 28 februari 2019. Källa: Ferreira och Gudmundsson (2019)
Tabellerna nedan visar den beläggningsgrad och kapacitet som VOF:s gruppbostäder och servicebostäder har, fördelat per boendeenhet.
Gruppbostäder
Enheter Antal
hyresgäster
Boendets kapacitet (antal bostäder)
Boende erbjudits, sökande, tackat ja, men ej flyttat in
Björktrastgatan 8 5 5 1
Björktrastgatan 10 4 5
Bruksgatan 42:1 5 5
Bruksgatan 42:2 5 5
Dahlhemsvägen 82 A 5 5
Dahlhemsvägen 82 B 5 5
Fjällugglegatan 2:1 5 6 1
Fjällugglegatan 2:2 6 6
Garverigatan 8 8
Godtemplargatan 5 5
Gummarpsvägen 5 5
Kapplandsgatan 5 5
Kometgatan 49:1 6 6 1
Kometgatan 49:2 5 6
Magnoliagatan 17:1 5 6 1 ännu ej erbjuden
Magnoliagatan 17:1 6 6
Sporrevägen 5 5
Tisdagsgatan 6 6
Utögatan 4 5 1
Skaragatan 1 1
Totalt antal gruppbostäder 101 106
Kommentar: Statistiken är insamlad den 28 februari 2019. Källa: Ferreira och Gudmundsson (2019)
Servicebostäder
Enheter Antal
hyresgäster
Boendets kapacitet (antal bostäder)
Boende erbjudits, sökande, tackat ja, men ej flyttat in
Bryggaregatan 14 15 Uppgift saknas
Dahlhemsnätet 10 11 Uppgift saknas
Elinebergsplatsen 8 8
Karlsgatan 7 7
Närlundanätet 8 8
Patronensvägen 10 11 1
Planteringsvägen 8 10 2 ännu ej erbjudna
Rosenbergsgatan 8 8
Spannmålsgatan 12 12
Södernätet 7 9 2 ännu ej erbjudna
Totalt antal servicebostäder 92 99
Kommentar: Statistiken är insamlad den 28 februari 2019. Källa: Ferreira och Gudmundsson (2019)
Ej verkställda beslut, men lediga lägenheter
Som framgår av tabellen finns det ej verkställda beslut samtidigt som några bostäder saknar hyresgäst. Orsaken till detta är bland annat att individer som erbjuds en bostad enligt LSS har rätt att tacka nej till det specifika erbjudandet. Bakgrunden till att en individ tackar nej till ett boende kan till exempel vara:
att individen önskar flytta in på ett annat boende, och därför tackar nej till det boende som erbjuds
att individen är missnöjd med utformningen av det boende som har erbjudits
att individen inte vill flytta till det område där det erbjudna boendet är placerat
att det finns ekonomiska skäl till att individen i fråga inte vill flytta till boendet som erbjuds.
Enligt LSS-enheten på VOF:s myndighetsenhet är intention att uppnå full
beläggningsgrad på stadens boenden inom överskådlig framtid och man har sedan hösten 2018 påbörjat ett riktat arbete för att uppnå detta mål.
Analys av nulägesbeskrivningen
Nedan följer analyser av nulägesbeskrivningen från:
myndighetsenheten angående de helsingborgare som är externplacerade
från kvalitet- och utvecklingsavdelningen kring vilken typ av bostäder enligt LSS som individer födda mellan 1997-2006 med beslut enligt LSS
uppskattningsvis har
förvaltningsövergripande analys om hur och varför det finns fördelar med att tillgodose extern placerade helsingborgares behov på hemmaplan
Myndighetsenhetens analys
Enligt VOF:s myndighetsenhet omfattas en majoritet av de personer som är externt placerade av personkrets 1. De flesta har en grunddiagnos inom autismspektrumet.
Det allra flesta har flera diagnoser och många av dem har psykotiska perioder med bakgrund av utåtagerande beteende och behandling i sluten vård. Det de externa utförarna har gemensamt är att dessa har specialiserat sig på personer med dubbeldiagnoser och har en hög kompetens bland personalen för att möta denna problematik.
Myndigheten uppskattar att huvudgruppen av de individer som kommer att beviljas bostad enligt LSS i framtiden troligtvis kommer att vara individer som tillhör personkrets 1 och som har flera diagnoser. Individer med flera diagnoser kräver en mångsidig kompetens bland personal som arbetar på bostäderna med särskild service för vuxna enligt LSS i syfte att möta dessa individers olika behov. Därför kommer troligtvis behovet av gruppbostäder troligtvis även framöver att vara något större än behovet av servicebostäder. Anpassningar i form av förstärkt ljudisolering, egna ingångar och möjligheten att undvika sina medboende är något som behöver tas i beaktande när bostäderna utformas. Men även den kringliggande miljön för de boende som har stort behov av en lugn miljö.
Kvalitet- och utvecklingsavdelningens analys
Förvaltningens kvalitet- och utvecklingsavdelning har gjort en analys av individer födda mellan åren 1997-2006 i Helsingborgs stad och som idag har insatser enligt LSS.
Baserat på denna analys har avdelningen gjort en uppskattning av dessa individers sannolika behov av bostad enligt LSS i framtiden.
Bland individerna som analyserats är diagnoser inom autismspektrumet vanligt förekommande. Diagnoser inom autismspektrumet medför till exempel svårigheter att tolka och förstå sin omgivning. I kombination med nedsatt förmåga att
kommunicera kan olika beteende uppstå som kan uppfattas som avvikande av omgivningen och som kan vara besvärande för individen själv om hen inte ges förutsättningar att hantera situationen. Individer som utsätts för en miljö som de uppfattar som stressig kan påverkas negativt sett till mående, beteende och utveckling. Därför har boendemiljön såväl som den sociala miljön i regel stor betydelse för dessa individens välmående och utveckling. Med social miljö avses exempelvis bemötande av personal, närstående, och så vidare.
Kvalitets- och utvecklingsavdelningen konstaterar i sin analys att baserat på de behov som den undersökta målgruppen har idag, där exempelvis utåtagerande beteende eller självskadebeteenden är vanligt förekommande, tycks det finnas ett större behov av gruppbostäder än servicebostäder i framtiden. Men avdelningen understryker samtidigt att det är svårt att avgöra om dessa behov verkligen kommer att bestå i framtiden eller om individernas beteenden och behov kommer att förändras i takt med att de växer och utvecklas. Det är därför betydelsefullt att även framöver följa denna målgrupp och deras behov, och uppdatera uppskattningarna kontinuerligt.
Genom att bevaka behoven i den målgrupp som i framtiden med stor sannolikhet kommer att bo på stadens bostäder enligt LSS, kan förvaltningen få en indikation på vilken typ av bostäder som staden i framtiden har behov av att bygga.
Förvaltningens övergripande analys
Från förvaltningens sida kan man från ett övergripande plan konstatera att det finns ett behov av att se över möjligheterna att tillgodose även de externt placerade helsingborgarnas behov på hemmaplan och i kommunal regi. Närhetsaspekten och kontinuiteten i boendet är några exempel på värdefulla vinster som kan uppnås om förvaltningen kan erbjuda platser även till dessa helsingborgare på hemmaplan, istället för att köpa externa platser.
För att kunna tillgodose denna grupps behov i Helsingborg behöver förvaltningen se över arbetet med den strategiska fastighetsplaneringen såväl som verksamhetens kompetensförsörjning. Förvaltningen behöver säkerställa att staden har tillgång till ändamålsenligt byggda fastigheter som är placerade i en närmiljö som är gynnsam för hyresgästernas behov. På så sätt kan fastigheterna möjliggöra för verksamheten att tillämpa det arbetssätt som krävs för att möta dessa helsingborgares behov.
Men för att rätt arbetssätt ska kunna tillämpas behöver utförarverksamheten också säkerställa att personer på alla nivåer i organisationen har den kompetens som krävs för att möjliggöra att ett ändamålsenligt arbetssätt tillämpas. Med ändamålsenligt arbetssätt avses exempelvis att arbetssättet innebär att förvaltningens anställda, på chefsnivå såväl som bland personal som arbetar på boendena, har förmåga och förutsättning att ge helsingborgare med komplexa vårdbehov ett gott stöd.
Geografisk placering av befintliga bostäder
Kartan nedan visar hur stadens bostäder enligt LSS placerade. Som framgår av kartan är de flesta bostäder placerade i central/bostadsområdesmiljö med närhet till kommunikationer och andra bekvämligheter. Flertalet bostäder är placerade i närheten av förskolor och/eller skolor. Som framgår finns det i nuläget inga bostäder som är placerat i en naturnära, lantlig miljö utanför stadens detaljplansområde.
Källa: helsingborg.se
Bostäder enligt LSS som sedan 1 januari 2019 tillhör VOF
VOF övertog alltså ansvaret från socialförvaltningen (SOF) för 4 boendeenheter vilka sammanlagt bestod av 40 servicebostäder den 1 januari 2019. Dessa servicebostäder riktar sig alla till personer inom personkrets 3 enligt LSS.
Beläggning och kapacitet f.d. SOF-bostäder
Antal hyresgäster Boendets kapacitet (antal bostäder)
Himmelstalundsvägen 12* 12
Kantorsgatan 12 12
Narcissgatan 8 8
Stenkretsgatan 8 8
Totalt antal 40 40
Kommentar: Statistiken är insamlad i januari 2019. En av de 12 hyresgästerna på Himmelstalundsvägen har ett beslut enligt socialtjänstlagen, och inte LSS. Källa:
Ferreira och Gudmundsson (2019)
I januari 2019 var alla 40 servicelägenheter uthyrda och i samband med överföringen från SOF till VOF ska det enligt uppgift inte ha funnits några ej verkställda beslut om bostad enligt LSS. Enligt överenskommelsen behöll SOF ansvaret för de individer som
den 1 januari 2019 var externplacerade. Det finns således ingen statistik att presentera över ej verkställda beslut och externplacerade.
Bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt LSS Vård- och omsorgsförvaltningen har ett så kallat barnboende, Tellusgatans
barnboende. Barnboendet hade i mars 2019 en avdelning för korttidsvistelse och en avdelning för boende, men detta har skiftat över tid och efter behov. Tidigare fanns det exempelvis två avdelningar för boende och en för korttidsvistelse. I mars 2019 bestod hade boendet sammanlagt 4 hyresgäster med beslut om bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS.
5. Prognos av framtidens behov av bostäder enligt LSS Prognosens resultat i korthet
Den prognos som redovisas i detta avsnitt uppskattar det framtida behovet till:
13-21 nya bostäder enligt LSS år 2022
22-31 nya bostäder enligt LSS år 2025
37-46 nya bostäder enligt LSS år 2030.
Prognosens uppskattningar baseras på en beräkning av hur stor andel av stadens befolkning som helhet som har ett beslut om bostad enligt LSS. Sedan har andelen multiplicerats med den förväntade befolkningsmängden i staden i framtiden. Därtill har VOF:s befintliga underskott på bostäder enligt LSS adderats, vilket bidragit till att uppskattningarna presenteras i intervall.
Antal beslut om bostad enligt LSS, 2000-2018
Som diagrammet nedan visar har antalet beslut om bostad enligt LSS, med något undantag, ökat kontinuerligt under perioden 2000-2018. År 2000 hade 107 personer ett beslut om bostad enligt LSS i Helsingborgs stad. År 2010 hade antalet personer med beslut om bostad enligt LSS ökat till 171 och 2018 var motsvarande antal 253 beslut:
Kommentar: Statistiken omfattar antal personer med beslut boende enligt 9 § 8 LSS (Barn och ungdom) eller 9 § 9 LSS (vuxna) den 1 oktober respektive år. Statistiken omfattar stadens samtliga beslut om bostad enligt LSS, d.v.s. både beslut som har fattats av VOF och SOF. Källa: Kolada.se och Gudmundsson (2018).
0 50 100 150 200 250 300
Antal individer med beslut bostad enligt LSS
Helsingborgs stads befolkningsmängd och befolkningsprognos
Den 30 september 2018 hade Helsingborgs stad 144 999 invånare enligt scb.se. I Helsingborg tar stadsledningsförvaltningen (SLF) fram befolkningsprognoser som uppskattar den framtida befolkningsutvecklingen i staden. Tabellen på nedan visar den senaste befolkningsprognosen för staden:
Helsingborgs stads befolkningsprognos, 2019-2035
År Uppskattat antal
invånare Uppskattad ökning av antal invånare
2018* 144 999 0
2019 147 192 2 193
2020 149 072 4 073
2021 150 869 5 870
2022 152 676 7 677
2023 154 384 9 385
2024 156 087 11 088
2025 157 777 12 778
2026 159 451 14 452
2027 161 105 16 106
2028 162 738 17 739
2029 164 451 19 452
2030 166 147 21 148
2031 167 827 22 828
2032 169 497 24 498
2033 171 263 26 264
2034 173 030 28 031
2035 174 803 29 804
Källa: SLF:s befolkningsprognos (2018-05-07), * informationen för 2018 är hämtad på scb.se och avser befolkningsmängden den 30 september 2018.
Prognos av framtidens behov av bostäder enligt LSS
För att göra en prognos av det framtida behovet av bostäder enligt LSS har utredaren utgått i från statistik över antal beslut om bostad enligt LSS som mått på ”behov av bostäder enligt LSS”. Denna statistik har sedan jämförts med förväntat
befolkningsutveckling i staden.
Prognosen har tagits fram genom att:
beräkna hur stor andel av stadens befolkning som helhet som har ett beslut om bostad enligt LSS
sedan multiplicera andelen med den förväntade befolkningsmängden i staden i framtiden, baserat på SLF:s befolkningsprognos.
Vilket innebär att eftersom Helsingborgs stad hade 144 999 invånare den 30 september 2018 och 253 invånare vid tidpunkten hade ett beslut om bostad enligt
LSS, hade 0,17 procent av stadens befolkning som helhet ett beslut om bostad enligt LSS.2 Genom att göra ett antagande att framtidens efterfrågan på bostäder enligt LSS kommer att vara exakt lika stor som den är idag, kan man prognostisera hur många individer som i framtiden uppskattningsvis kommer att ha ett beslut om bostad enligt LSS.
Eftersom beslut om bostad enligt LSS används som en så kallad operationalisering3 av begreppet bostad enligt LSS, ses uppskattningen motsvara det framtida behovet av bostäder enligt LSS.
Tabellen nedan redovisar prognosens resultat.
Ökat behov av bostäder enligt LSS, 2018-2035
År
Antal invånare enligt SLF:s befolknings-
prognos
Uppskattat ökat antal beslut om bostad enligt LSS (utgår från 2018 då antalet
beslut var 253 st)
2018 144 999* 0
2019 147 192 4
2020 149 072 7
2021 150 869 10
2022 152 676 13
2023 154 384 16
2024 156 087 19
2025 157 777 22
2026 159 451 25
2027 161 105 28
2028 162 738 31
2029 164 451 34
2030 166 147 37
2031 167 827 40
2032 169 497 43
2033 171 263 46
2034 173 030 49
2035 174 803 52
*Uppgiften kommer från SCB och är Helsingborgs befolkningsmängd den 30 september 2018. Kommentar: Antalet invånare har multiplicerats med 0,001744. Källa: SLF:s befolkningsprognos (2018-05-07) samt kolada.se
2 253 beslut om bostad enligt LSS/144 999 invånare=0,001744 ≈0,17 procent av befolkningen hade beslut om bostad enligt LSS.
3 Operationalisering innebär att man försöker översätta eller operationalisera det abstrakta och egentligen omätbara begreppet till något konkret och mätbart. Eftersom det inte finns någon statistik över behov av bostäder enligt LSS är beslut om bostad enligt LSS en mätbar indikator på behovet.
Slutsats av prognosen Ökat behov
Enligt VOF:s prognos som presenteras i tabellen ovan uppskattas det framtida behovet av bostäder enligt LSS till:
13 nya bostäder enligt LSS år 2022
22 nya bostäder enligt LSS år 2025
37 nya bostäder enligt LSS år 2030.
Befintligt underskott
Uppskattningen utgår däremot ifrån att tillgången till bostäder enligt LSS motsvarar efterfrågan på bostäder år 2018, vilket vi från nulägesbeskrivningen vet inte är sanning. Som framgår av nulägesbeskrivningen finns det för närvarande 21 individer med ej verkställda beslut om bostad enligt LSS. Även om förvaltningen har för närvarande har 12 lediga lägenheter, innebär det att VOF i februari 2019 hade ett underskott på cirka 9 lägenheter. Om man adderar det befintliga underskottet till det uppskattade behovet av bostäder får vi följande:
13 + 9 (befintligt underskott) = 22 nya bostäder enligt LSS år 2022
22 + 9 (befintligt underskott) = 31 nya bostäder enligt LSS år 2025
37 + 9 (befintligt underskott) = 46 nya bostäder enligt LSS år 2030.
Sammanvägd uppskattning
Den sammanvägda uppskattningen att, baserat på rapportens prognos och befintligt underskott på bostäder, det framtida behovet av bostäder enligt LSS är någonstans mellan:
13-21 nya bostäder enligt LSS år 2022
22-31 nya bostäder enligt LSS år 2025
37-46 nya bostäder enligt LSS år 2030.
Men även om siffrorna presenteras i intervall ska de tolkas som en indikation på behovet snarare än exakta tal.
6. Prognosens tillförlitlighet
Som med alla prognoser finns det en grad av osäkerhet inbyggd i de siffror som presenteras. Utredaren anser att framförallt följande faktorer bidrar med osäkerhet kring prognosens tillförlitlighet:
prognosen förutsätter att efterfrågan på bostäder enligt LSS kommer att vara exakt lika stor i framtiden som den är idag
prognosen baseras till stor del på befolkningsutveckling
SLF:s befolkningsprognos
val av 2018 som jämförelsepunkt
andra faktorer som med största sannolikhet kommer att påverka behovet är till exempel lagförändringar, ändringar i praxis och politiska beslut,
medicinsk och teknisk utveckling, ökad medellivslängd, med mera.
Prognosen förutsätter en konstant efterfrågan
Som nämndes i prognosen utgår den ifrån antagandet att efterfrågan på bostäder enligt LSS (vilket mäts som antalet beslut om bostad enligt LSS) kommer att vara exakt lika stor i framtiden som den är idag. Även om antagandet är nödvändigt att göra i syfte att överhuvudtaget kunna skapa en prognos, finns det goda skäl att redan idag förutspå att efterfrågan kommer att förändras i framtiden mot bakgrund av exempelvis lagförändringar, ändringar i praxis och politiska beslut,
medicinsk och teknisk utveckling, ökad medellivslängd, och så vidare.
Befolkningsutveckling ett möjligt men trubbigt mått
Att beräkna hur stor andel av stadens befolkning som helhet som har ett beslut om bostad enligt LSS, och utgå ifrån denna ekvation för att förutspå framtidens behov av bostäder enligt LSS är ett sätt som många kommuner tillämpar. Det är också det bästa tillgängliga sättet att skapa en prognos om framtidens behov av bostäder enligt LSS i Helsingborgs stad. Däremot är det ett trubbigt mått som med relativt små medel kan förfinas genom att VOF samlar in lite annan typ av statistik. I avsnitt 8 presenterar utredaren sina förslag på hur VOF kan utveckla prognosen framöver. Dessa avsnitt riktar sig framförallt till det förvaltningsinterna arbetet, men kan vara intressanta för nämnden att ta del av som en del i transparensen mellan förvaltning och folkvalda.
SLF:s befolkningsprognos
Enligt statistikansvarig på SLF finns det ett antal osäkerhetsfaktorer förknippade med stadens befolkningsprognos. Generellt gäller att prognosen är mer osäker ju längre fram i tiden man ser.
Val av 2018 som jämförelsepunkt i prognosen
Mellan maj till december 2018 var LSS-enheten underbemannad. Detta innebär att det antal beslut om bostad enligt LSS som har rapporterats in till socialstyrelsen (253 beslut) antagligen är lägre än vad antalet hade varit om enheten hade haft full bemanning och produktionsnivå. Antalet beslut som prognosen grundar sig på innehåller därför viss grad av osäkerhet.
7. Strategisk fastighetsplanering och pågående processer
Pågående processer på politisk nivå
I Helsingborgs stads investeringsplan 2020-2025 ingår nybyggnation av fyra LSS- boendeenheter för att möta det ökade behovet av bostäder enligt LSS
(Kommunfullmäktiges beslut enligt protokoll 21-22 november 2018, § 153, dnr 479/18).
Pågående processer på tjänstemannanivå
VOF har under hösten 2018 gett fastighetsförvaltningen i uppdrag att projektera nya gruppbostäder i Allerum. Den detaljerade uppdragsbeställningen framgår av ärende dnr. 670/18 i VOF:s diarium. Under januari 2019 har en arbetsgrupp inom VOF tillsatts med uppdrag att förbereda, följa och arbeta tillsammans med
fastighetsförvaltningen inom ramen för byggnationen av de nya gruppbostäderna.
Därtill har VOF lämnat ett tjänstemannaförslag till kommande investeringsplan (2021-2026) om att bygga ett så kallat specialboende inom ramen för LSS. Det så kallade specialboendet skulle främst rikta sig till individer med neuropsykiatrisk funktionsvariation och som även har utåtagerande beteende.
Enligt VOF skulle ett sådant specialboende exempelvis kunna möjliggöra att ett antal individer som idag är externplacerade erbjuds bostad enligt LSS stadens regi. Dessa individer kan idag inte erbjudas någon bostad enligt LSS i stadens regi eftersom staden saknar bostäder som kan möta individernas behov.
Bland annat föreslår VOF i tjänstemannaförslaget att detta specialboende bör vara placerat utanför stadens detaljplan i en lugn närmiljö som inte ligger i närheten av förskolor, skolor eller annat yttre stimuli som kan ha en negativ påverkan på dessa individers mående. VOF förslår även att själva fastigheten bör utformas på ett sätt som möjliggör för verksamheten att tillämpa ett lågaffektivt bemötande, där val av ytskikt och planlösning främjar en tyst och lugn innemiljö.
8. Hur kan prognosen utvecklas i framtiden?
Utredaren konstaterar att det finns anledning att i framtiden samla statistik som möjliggör hur till exempel följande faktorer kan tänkas påverka behovet:
hur stor andel av hyresgästerna på stadens bostäder enligt LSS som tidigare i livet varit inskriven i gymnasiesärskola
hur åldersfördelningen ser ut på respektive boendeenhet
hur länge hyresgästerna i genomsnitt bor i stadens bostäder enligt LSS och vilken orsaken är till att individen flyttar ut från bostaden.
I dagsläget har förvaltningen bara tillgång till viss beskrivande statistik kring ovanstående faktorer. Denna statistik presenteras nedan.
Antal elever inskrivna i gymnasiesärskola 2005-2017
Diagrammet nedan redovisar hur många individer som varit inskrivna i
gymnasiesärskolan under perioden 2005-2017 och hur många individer som har haft beslut om bostad enligt LSS under samma tidsperiod. Det går inte att belysa något samband mellan antalet inskrivna individer i gymnasiesärskola och antalet beslut om bostad enligt LSS baserat på denna statistik.
Källa: kolada.se
Ökad medellivslängd, ökat behov av bostäder?
Enligt SOU 2017:21 (s.201) har medellivslängden har ökat för personer med
intellektuella funktionsnedsättningar och för personer med lindrig nedsättning följer medellivslängden numera samma utveckling som övrig befolkning. Detta kan
innebära att staden i framtiden får en ny kategori personer med beslut om bostad enligt LSS i form av äldre personer. Det kan även innebära att hyresgästerna bor kvar på boendet längre än tidigare. Om den genomsnittliga tiden för hur länge en hyresgäst bor på stadens bostäder enligt LSS förlängs mot bakgrund av den ökade
medellivslängden, kommer också det övergripande behovet av antal bostäder enligt LSS att påverkas.
0 50 100 150 200 250 300
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Antal elever i gymnasiesärskola jämfört med antal beslut om bostad enlgit LSS
Elever i gymnasiesärskola, lägeskommun, antal Personer med boende enligt LSS, antal
Åldersfördelning på stadensbostäder enligt LSS
Ett sätt att öka förståelsen för om medellivslängden kan tänkas påverka hur länge hyresgästerna i genomsnitt bor på stadens bostäder enligt LSS är genom att föra statistik över hur gamla hyresgästerna är.
Som diagrammet nedan visar var nästan hälften av hyresgästerna på stadens bostäder enligt LSS under 40 år i februari 2019 (95 av 193 hyresgäster4). Cirka 40 procent av hyresgästerna var mellan 40-59 år gamla (75 av 193 hyresgäster) och 23 hyresgäster var 60 år eller äldre vid tidpunkten. Värt att notera kan vara att 6 hyresgäster var 70 år eller äldre i februari 2019.
Källa: Ferreira och Gudmundsson (2019) Fler äldre hyresgäster i framtiden?
Om det visar sig att antalet äldre hyresgäster ökar i framtiden, kommer det troligtvis även att innebära att hyresgästerna i genomsnitt att bo kvar i bostäderna under en längre period än vad de gör idag. Det skulle i så fall påverka behovet av bostäder enligt LSS sett till ett förvaltningsövergripande perspektiv. Fler äldre hyresgäster skulle även få konsekvenser för verksamhetens kompetensförsörjning samt frågan om det finns anledning att i framtiden skapa bostad enligt LSS som är specialiserad på äldre hyresgäster.
Åldersfördelning bland hyresgästerna på tidigare SOF-bostäder
Som framgår av diagrammet nedan var 6 av 39 hyresgäster under 40 år i januari 2019 på stadens bostäder enligt LSS (personkrets 3). Drygt 45 procent av hyresgästerna var vid samma tidpunkt mellan 40 och 59 år gamla (18 av 39 hyresgäster). 15 av 39 hyresgäster var vid tidpunkten 60 år eller äldre.
4 I denna statistik har inte beslutet om annan särskilt anpassad bostad räknats in.
0 10 20 30 40 50 60
18-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89
Åldersfördelning på VOF:s bostäder enligt LSS
(antal individer per ålderskatekori)
Källa: Ferreira och Gudmundsson (2019)
Värt att notera är att de flesta som bor på stadens bostäder enligt LSS för personkrets 3 är över 50 år, drygt 66 procent eller 26 av 39 hyresgäster. Vad detta beror på har förvaltningen i nuläget ingen kunskap eller analys om. Avsaknaden av kunskap beror på att VOF ännu inte har hunnit påbörja något analysarbete av de bostäder enligt LSS som övertogs från SOF vid årsskiftet.
Tabellen nedan visar åldersfördelningen på bostäder enligt LSS för personkrets 3 i Helsingborgs stad perioden 2014-2018. Som framgår av tabellen har en majoritet av hyresgästerna på stadens bostäder enligt LSS för personkrets 3 varit över 50 år under denna period:
Ålder 2014 2015 2016 2017 2018
50> 21 23 23 24 26
<49 14 10 13 10 13
Totalt 35 33 36 34 39
Källa: Gudmundsson (2019) 0
2 4 6 8 10 12 14
18-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89
Åldersfördelning bostäder enligt LSS, personkrets 3
(antal individer per ålderskategori)
Utredaren föreslår
Utredaren föreslår att VOF skapar en rutin för en årlig genomlysning och
sammanställning av relevant statistik som kan kopplas till behovet av bostäder enligt LSS. På så sätt kan förvaltningen skapa en databas över tid som möjliggör
tidsjämförelser, vilket skulle underlätta prognosarbetet i framtiden och även förbättra kvalitén i arbetet. En avdelning bör få det samordnande ansvaret för detta arbete.
Vidare är det utredarens bedömning att VOF:s prognosarbete kan utvecklas genom att förvaltningen börjar sammanställa statistik kring indikatorer som är mer specifika än befolkningsutvecklingen, till exempel:
hur stor andel av hyresgästerna på stadens bostäder enligt LSS som tidigare i livet varit inskriven i gymnasiesärskola
hur åldersfördelningen ser ut på respektive boendeenhet
hur länge hyresgästerna i genomsnitt bor i stadens bostäder enligt LSS och vilken orsaken är till att individen flyttar ut från bostaden
Därtill föreslår utredaren nedan flera olika typer av statistiska indikatorer som också skulle vara av intresse för att förbättra prognosarbetet.
Statistik som kan samlas in på varje boendeenhet
Hur länge har hyresgästen har bott i den aktuella bostaden?
Hur många hyresgäster har flyttat in respektive ut från enheten det senaste året?
Vilka är orsakerna till utflyttning?
Antal hyresgäster per ålderskategori? <30, 30-39, 40-49, 50-55, 56-60, 60-65, 65-70, 70>
Genomsnittlig ålder och medianålder för respektive enhet?
Antal hyresgäster som tidigare har varit inskrivna på stadens gymnasiesärskola fördelat per enhet?
Antal hyresgäster per personkrets fördelat per enhet?
Statistik över individer med LSS-beslut
Antal ej verkställda beslut som resulterat i att en särskild avgift blivit utdömd?
Total kostnad för förvaltningen för särskild avgift orsakad av ej verkställda beslut?
Antal individer som tackat nej till erbjudande om bostad enligt LSS? Skäl till att individen tackar nej till erbjudandet?
Vilka orsaker finns det till att beslut om bostad enligt LSS ej har verkställt?
Orsak till externplaceringarna?
Antal lediga bostäder enligt LSS? Orsak till lediga bostäder?
Statistik/analys av individer under 20 år med beslut enligt
Fortsatt bevakning av individer yngre än 20 år och som har beslut enligt LSS och uppskattning av individernas behov av bostäder enligt LSS i framtiden
Bevaka om inskrivning i gymnasiesärskolan kan bidra till
förståelse/uppskattning av vilka individer som kan ha behov av bostäder enligt LSS i framtiden?
Samverkan med skol- och fritidsförvaltningen?
9. Referenser
Dnr. 670/18, vård- och omsorgsförvaltningens beställning till fastighetsförvaltningen gällande krav på ny LSS-bostad i Allerum
Dnr. 788/2017, dom från förvaltningsrätten i Malmö Dnr. 824/2016, dom från förvaltningsrätten i Malmö
Ferreira, Nicolas och Gudmundsson, Eva (2019) Statistik hämtad från ProCapita Gudmundsson, Eva (2018) Statistik hämtad från ProCapita
Gudmundsson, Eva (2019) Statistik hämtad från ProCapita
Helsingborgs stad (2018) Förslag till stadens inriktningar och ekonomi 2019 samt investeringsplan 2020-2025 för Helsingborgs stad
Helsingborgs stads befolkningsprognos (2018) https://helsingborg.se/kommun-och- politik/om-helsingborg/statistik/befolkningsutveckling-och-folkmangd/ 2019-02-04 Helsingborgs stads LSS-bostäder för vuxna (2019) https://helsingborg.se/omsorg- och-stod/funktionsnedsattning/boende/boende-for-vuxna/jamfor-boende-for- vuxna/#/ 2019-02-04
Kolada.se (2018) https://www.kolada.se/?_p=jamforelse&unit_id=16654
Kommunfullmäktiges beslut, Protokoll 21-22 november 2018, § 153, Dnr 00479/2018 Kommunstyrelsen Helsingborgs stad, Protokoll 30 maj 2018, § 95
Kvalitets och utvecklingsavdelningens analys av vilken typ av bostäder enligt LSS som individer födda mellan 1997-2006 med beslut enligt LSS uppskattningsvis har (mejl 2019-03-06)
Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade
SCB:s befolkningsstatistik (2018-09-30) www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell- och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/
Socialstyrelsen (2018) Bostad enligt LSS
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2002:6) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2002:9)
SOU 2017:21 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer
Exempel på andra kommuners prognoser av det framtida behovet av bostäder enligt LSS
Göteborgsregionens kommunalförbund (2018) Boendeprognoser för behov av särskilda boendeformer inom funktionshinder- och äldreomsorgsområdet
Hässleholms kommun (2018) Planeringsdokument inom området funktionsnedsättning stöd och service
Lysekils kommun (2017) Plan för framtida omsorg och behov av platser inom LSS- och socialpsykiatriverksamheten 2017-2020
Nacka kommun (2017) Prognos för socialnämndens behov av bostäder 2017- 2030
Stockholms stad (2015) Checklista vid planering av gruppbostad för boende enligt LSS
Stockholms stad (2015) Lokalplanerarna
Täby kommun (2017) Behovsprognos av bostäder för personer med funktionsnedsättning, period 2017-2026
