Nuvarande lösningar

I dagsläget så åtgärdas dessa problem genom att slipa bort defekten eller spackla över den. Efter detta så går dörrarna igenom den automatiserade

målningsprocessen igen. Detta blir annorlunda vid rinningskassationer då nästan hela dörren måste slipas om vilket kan ta upp mot 30 minuter medan de andra kassationerna tar ca 5 minuter.

Dessa åtgärder fungerar oftast för att undvika kassation av hela dörren men i vissa fall sker det att hela dörren måste kassera hela dörren och börja om hela

5

Analys

I detta kapitel utforskas de olika rotorsakerna för de valda kassationerna.

5.1

Analys av rotorsaker

För att frågeställning 1 ” Vilka rotorsaker skapar omarbete av dörrar?” skall besvaras används PDCA med hjälp av A3 för ca 80% av de fel som orsakar omarbete.

5.1.1 Potentiella felorsaker och åtgärder

Alla potentiella felorsaker hittades genom att använda A3-modellerna som finns i bilagor. Informationen i dessa bilagor har samlats genom ett flertal intervjuer med personal, datainsamling och egna observationer.

5.1.2 Kroniska Felorsaker

Målning

Målningsfel är de mest förekommande problem som helhet. När det gäller målningsfel har följande undersökts.

Rinning

Rinning är den defekten inom måleriet som tar längst tid att åtgärda, vilket även innebär den största kostnaden. Om en rinning sker, måste hela dörren slipas ner för att undvika att det blir ojämn yta på dörren vid ommålning. Detta innebär att dörren måste befinna sig i slipningsstationen 30–60 minuter.

Grundorsakerna till rinning är främst på grund av bristande rutin kring

viskositeten av blandad färg. Genom intervjuer och egna anmärkningar är det uppenbart att operatörerna blandar färgen med lösningsmedel på ett godtyckligt sätt, vilket innebär att ingen riktigt koll finns på viskositeten av den blandade färgen.

Anledning varför viskositeten inte mäts vid varje ny blandning av färg är på grund av tidspress. I en intervju med en operatör nämns det att de inte har tid att mäta viskositeten på färg, då detta är en tidskrävande process. Det nämns också att olika personal har olika sätt att godtyckligt mäta viskositeten. Detta innebär att vid de olika skiften är viskositeten på färgen annorlunda. Dock har ingen insamlade data lyckats styrka detta påstående, men det är tydligt att viskositeten spelar stor roll vid uppkomsten av rinning.

Utöver detta är verktygen för att mäta viskositeten inte effektiva samt att de har extremt dålig precision. I dagsläget mäts viskositeten genom att mäta tiden det tar för att en mängd färg rinner igenom en kopp. Tiden mäts genom att använda ett stoppur. När tiderna undersöktes, var det tydligt att all mätning var godtycklig. Alla mätningar var i hela sekunder, och inga rutiner kring den mänskliga faktorn var med, så som fördröjning vid start av stoppur, samt stopp.

Färgdroppe

Färgdroppar en vanligt förekommande defekt hos Diplomat Dörrar AB. Genom intervjuer och okulär identifiering av potentiella grundorsaker, har följande punkter framtagits.

I dagsläget finns inga tydliga instruktioner eller rutiner när det gäller att byta ut munstycket, dvs den del av roboten där färgen kommer ut. Munstycket byts endast ut när en operatör ser att munstycket är slitet, vilket innebär att dörrar har målats med ett defekt munstycke.

Målningsboxen är avsedd att besiktigas varje 15 minuter, men detta görs inte i praktiken. Det nämns i intervjuer att det kan dröja upp till 30 minuter för att besiktiga målningsboxen. Under denna tid, på grund av bristande förebyggande underhåll, kan ett flertal dörrar målas av en defekt robot, vilket leder till

ommålning. När det gäller besiktning och underhåll av målningsboxen sker allt arbete reaktivt, istället för proaktivt. Detta innebär att vid varje munstyckebyte tillkommer även dörrar som kräver ommålning.

Dålig Täckning

Dålig täckning är en defekt som sker i målningsboxen hos Diplomat Dörrar AB. Ett täckningsfel åtgärdas genom att matta ner dörren, sedan ommålning.

Efter ett flertal intervjuer och undersökningar har grundorsaker identifierats. Den mest förekommande grundorsaken till dålig täckning är icke anpassade program till målningsboxen. Målningsroboten har endast 5 olika program, med lite

variation för manuella ändringar. Det finns dock mycket fler än 5 olika storlekar, variationer och färger på dörrar. Detta innebär att samma 5 olika program används på alla olika sorters dörrar som går igenom målningsboxen. Ett exempel som var vanligt förekommande i intervjuer var målning av

garagedörrar. Dålig täckning sker nästan på alla garagedörrar, i och med att de är bredare än alla andra dörrar. Det finns även olika storlekar på garagedörrar, vilket gör det svårt att måla dessa. I dagsläget används ett program för alla större dörrar, även fast dessa dörrar kan variera i storlek. Detta leder till att vissa kanter utsätts för dålig täckning. På en garagedörr finns även en list vid sidan av dörren med syfte att hålla glipan mellan dörrarna stängda. Roboten är inte programmerad för att förutse dessa lister, vilket leder till att dörren inte målas överhuvudtaget under denna list, det blir en “skugga” av listen.

Rotorsaken av dålig täckning styrs av att programmen inte är anpassade till dörrstorleken som målas.

Krater

Krater är en defekt som uppstår när vatten eller lösningsmedel har droppat på dörren under målningen. Detta fel är svårt att upptäcka, då en krater kan endast ses när färgen har torkat.

Enligt målningspersonalen är kratrar ett problem som har uppstått på grund av att målningspistolen har haft överblivet lösningsmedel på sig, vilket i sin tur har droppat ner på dörren. Vattendroppar kan också förekomma inne i

målningsboxen. I och med vattenfallsväggen inne i målningsboxen, har det identifierats att färgrester på väggen har skapat en kant på den släta ytan, vilken innebär att vattnet skvätter på dörren under målning. I dagsläget finns inga tydliga instruktioner eller regelverk om när väggen ska rengöras eller avsynas. Det är viktigt att nämna att kraterfel har minskat efter att en ändring gjordes inuti målningsboxen. Innan ändringen borstade roboten pistolhuvudet i en hink av lösningsmedel. Tanken var att detta skulle minska färguppbyggnad på

pistolhuvudet. Effekten av detta blev dock att överblivet lösningsmedel stannade kvar på pistolhuvudet, och sedan droppade ner på dörren.

En krater är en kassation som berörs mycket av förebyggande underhåll. Genom att inte undersöka skicket av vattenfallsväggen samt ett utslitet munstycke, sker kraterkassationer mer än som behövs. Det finns i dagsläget inget förebyggande underhåll när det gäller krater. Om en mederarbetare märker att det skvätts vatten inte i målningsboxen så åtgärdas det då, men skadan är redan skedd på de dörrar som passerat igenom. Utöver detta finns inga tydliga instruktioner på byte pistolhuvudet, som nämndes i färgdroppe avsnittet. Det bör även nämnas att åtgärderna som infördes i målningsboxen för att minska kraterbildning påverkade även färgdroppar. Genom att inte skölja av pistolhuvudet med lösningsmedel, blir det mer färgrester på pistolen, vilken även det leder till kraterbildning, samt

färgdroppar.

Skräp

Skräp står för ca 30% av det totala antalet kassationer och har många potentiella felorsaker. Skräp kan komma vara t.ex. frigolitrester i dörrhålen, kvarblivet sågspån, damm eller torkade färgrester från “strumpan” som sitter runt roboten. Exakt vart skräpet kommer från vid de olika kassationerna är svårt att veta så vad gäller skräpkassationerna hamnar fokus på att förebygga, dvs minska risken för att skräp kan förekomma i miljön där dörrarna vistas.

Efter observationer har det förekommit skräp på många platser i produktionen som potentiellt kan hamna på dörrarna, vanligast var innan putsmaskinen då det i stort sett alltid förekom rester av frigolit och sågspån i låshåligheterna.

Den identifierade lösningen till detta består i att minska mängden skräp som kan förekomma i närheten av dörrarna. Detta är kopplat till flaskhalsteorin (2.2) då flaskhalsen ska ges de bästa förutsättningarna för att kunna utföra sitt arbete.

Spackling

De spacklingsfel som förekommer är en direkt följd av att spacklingsstationen har missat att se något som skulle spacklas. Ett spacklingsfel åtgärdas genom att spackla om området som är berört, sedan matta ner dörren i förberedelse för ommålning.

Spackling är en kassation som bidrar till en stor del av de totala kassationerna. 2019 stod spacklingskassationer för 18% av de totala kassationerna i måleriet. En stor förbättringsmöjlighet har identifierats när det gället just spackling.

Efter intervju med målningspersonal har det konstaterats att spacklingsfel sker på grund av att spacklingspersonal har missat eller glömt att spackla en defekt i dörren. Detta är den enda orsaken till att ett spacklingsfel händer.

Nattpersonalen som intervjuats arbetar vid alla stationer, och kan bidra till information när det gäller just spacklingsstationen. Det har nämnts att

spacklingspersonalen arbetar på personliga sätt, dvs spacklingspersonalen har olika sätt att arbeta på, samt hur de bedömer vad som ska spacklas eller inte spacklas. När dörren sen avsynas av avsyningspersonal kan dessa bedömningar som spacklingspersonalen gjort inte godkännas, vilket leder till ommålning. Utöver detta har det också nämnts att ljuskällan vid spacklingsstationerna inte är tillräckligt stark. Detta innebär att alla defekter inte upptäckts.

Lim

Limfel är en liten del av den totala mängden kassationer.

Orsaken till dessa kassationer kan vara att limningsarbetet inte genomförts korrekt i tidigare processer eller att de har missat att se överblivna limrester.

En identifierad lösning till detta kan vara att avsyningens rutiner ändras för att ge dem bättre möjligheter att se felen.

5.1.3 Sporadiska fel

Det förekommer vissa kassationer som enligt teorin (2.4.3) är sporadiska. Dessa är inte vanligt förekommande men de tåls att ta upp ändå. Dessa har generellt mer specifika orsaker och kan mer ses som olyckor eller misstag.

Dessa felorsaker kommer vara med i PICK-chart men de saknar en A3 eftersom de oftast har självklara orsaker och lösningar.

Fel program

Detta innebär att personalen har valt fel program för en viss dörr. Detta sker inte ofta men det kan undvikas genom att personalen dubbelkollar sina program.

Skadade / krock

Skadade dörrar innebär att en vagn har felat i torktunneln och därmed vält över och träffat andra dörrar, detta resulterar i 4-5 dörrar som måste omarbetas.

Fogning

Fogningskassationer är på grund av tidigare processer och har inte egentligen med måleriet att göra. Dessa kassationer uppstår på grund av att spacklingen missat att se fogningsfelet. Detta kan relateras till flaskhalsteorin (2.2) då det ska ses till att bara leverera godkända produkter in i flaskhalsen.

Limrester

Limrester på dörren är likt fogningsfelen något som sker innan måleriet och kan kopplas till flaskhalsteorin (2.2).

5.1.4 Sammanfattning av Grundorsaker

I tabellen nedan har varje enskild kassations rotorsak definierats och förenklats.

Kassation Grundorsak

Rinning Felaktig viskositet Färgdroppe Färguppbyggnad på

pistol

Reaktivt underhåll Dålig täckning Icke anpassade

program

Krater Brist på

förebyggande underhåll

Skräp Inga tydliga rutiner kring avblåsning Inte städat i måleriet Flisor runt

utskärningar

Spackling Personliga arbetssätt Dåliga ljuskällor

Tabell 5.1: Sammanfattning av rotorsaker

5.1.5 Företagskultur

Diplomat dörrar AB har en kultur som verkar vara accepterande av de fel som skapas. De är bra på att hitta och åtgärda interna problem vilket resulterar i en kvalitetsprodukt mot den externa kunden. De får i stort sett aldrig en reklamation från kunder som har med dörrens kvalitet att göra vilket tyder på att kunden verkligen ligger i fokus.

Från alla påbörjade A3 modeller går det att se ett övergripande tema när det gäller bristande rutiner och reaktivt arbete. Diplomat har ett sätt att arbeta där istället för att förebygga problem åtgärdar dem på ett systematiserat sätt. De är duktiga på att åtgärda problemen snabbt och effektivt men det är såklart inget som är hållbart i längden. Det saknas i stort sett helt förebyggande arbete mot dessa vanligt

förekommande problem och det finns inte heller några bestående metoder för att ständigt förbättra verksamheten. De sätter plåster på sina brister för att kunna fortsätta leverera en bra slutprodukt.

Detta kan kopplas till teorierna hörnstensmodellen (2.5.1) samt kvalitetsutveckling i fyra faser (2.5.2). Vad gäller hörnstensmodellen så följer de centrum av

hörnstenarna och lägger allt fokus på att slutkunden ska vara nöjd, de resterande hörnen praktiskt taget ignoreras. De fyra kvalitetsutvecklingsfaserna följer ett liknande mönster där den sista fasen är den som sätts i fokus, dvs att kvaliteten ska vara kontrollerad och säkrad innan produkter lämnar huset. Detta är givetvis bra men missar förbättringstänket.