Då sociala medier inte var ett tema som hade beräknats men som tog en stor plats i det deltagarna svarade har det varit ett självklart ämne att diskutera. Då tekniken är ett relativt nytt fenomen i samhället vore det intressant att undersöka vidare det som deltagarna menar, att sociala medier är en källa till mycket stress och press. Fenomenet sociala medier vore intressant att undersöka i olika infallsvinklar, dels sociologiskt och psykologiskt dels det i samspel med neurologiska. Forskning som författarna av nyfikenhet efter studien snabbt överskådat anspelar ofta på negativa aspekter rent neurologiskt och hur påverkar det då påverkar den psykiska ohälsan om man ser till biokemiska uppkomster till den. Eftersom det är ett nytt fenomen med sociala medier ses flera intressanta kunskapsluckor som leder till nya forskningsfrågor.
Ett annat perspektiv som författarna anser vore intressant att inta är lärarnas. Då
intervjupersonernas svar var att lärarna utgör det största stödet i skolan vore det intressant att utforska deras perspektiv på det skolsociala stödet. Det tillsammans med kuratorernas perspektiv. Då flertalet deltagare såg kuratorerna som en avskild del av skolan och menade på att det skulle vara till fördel om kuratorer är mer involverade i det dagliga arbetet. Att tröskeln till att söka hjälp från hen inte skulle vara lika hög om kuratorn inte var en främmande person. Å andra sidan har det diskuterats att det kanske finns en poäng med att kuratorn inte är en del av det dagliga arbetet. Så att väl när eleven söker hjälp från en professionell så ska denne vara utanför skolan och klassens dynamik. Att poängen med en kurator är att för eleven att få tala med en utomstående.
Vidare antydde en del av intervjupersonerna vikten av mentorers funktion. Att en mentor borde ha mer av kuratorns kompetens och kanske snarare vara en länk mellan lärare och kurator än endast en lärare. Att mentorn skulle kunna vara en mellanhand som är mer involverad i elevens skolgång än en kurator och mer involverad i det privata än en lärare. Det intressanta att undersöka vidare skulle eventuellt kunna vara hur det i sådana fall skulle gå till och vidare hur utfallet blir.
Sammanfattningsvis vore det alltså intressant att vidare undersöka skolpersonalens perspektiv med de professioner som intervjupersonerna tog upp: lärare, mentor och kurator. Att genomföra liknande studie ånyo med deras infallsvinkel på det skolsociala stödet.
En ytterligare forskningsfråga som författarna diskuterat är att inta ungdomsperspektiv i hur:et på insatser gentemot gruppen. Att utforma en studie som tar fram ungdomars åsikter på vad de anser skulle vara framgångsrikt inom det universellt preventiva arbetet likväl det selektiva samt indikerade preventiva arbetet. I denna studie berördes frågan lätt och författarna märkte att det där finns mycket tankar och åsikter hos ungdomarna att hämta.
Referenslista
Arnett, J. J. (1997). Young People's Conceptions of the Transition to Adulthood. Youth & Society,
29(1), 3–23 https://doi.org/10.1177/0044118X97029001001
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bengtson, V. L., Burgess, E. O., Parrott, T. M. & Mabry, J. B. (2006). Ingenting är mer praktiskt användbart än en god teori. I L. Andersson (Red.). Socialgerontologi, (s. 17–43). Lund: Studentlitteratur
Bohlin, I. (2003). Mål och mening med livet. I Bohlin, I. (Red.) De kallar oss unga –
Ungdomsstyrelsen attityd- och värderingsstudie 2003. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Bronfenbrenner, U. (1979). The Ecology of Human Development: experiments by nature and design. Cambridge, Massachusetts & London, England: Harvard University Press.
Brännlund, A., Strandh, M., & Nilsson, K. (2017). Mental-health and educational achievement: Thelink between poor mental-health and upper secondary school completion and grades.
Journalof Mental Health, 26(4), 318 - 325. doi: 10.1080/09638237.2017.1294739.
Carlson, L. A., & Kees, N. L. (2012). Mental Health Services in Public Schools: A Preliminary Study of School Counselor Perceptions. Professional School Counseling, 16(4), 211 - 221. doi: 10.5330/PSC.n.2013-16.221
Danielsen, A. G., Samdal, O., Hetland, J., & Wold, B. (2009). School-related social support and students’ perceived life satisfaction. The Journal of Educational Research, 102(4), 303–318. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.3200/JOER.102.4.303-320
D-Wester, Yvonne (2005) Socionomen i skolan. Stockholm: Förlagshuset Gothia
Erickson, A., & Abel, N. (2013). A High School Counselor's Leadership in Providing
SchoolWideScreenings for Depression and Enhancing Suicide Awareness. Professional
SchoolCounseling, 16(5), 283 - 289. https://doi.org/10.1177/2156759X1201600501
Folkhälsomyndigheten. (2018). Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige:
Utvecklingen under perioden 1985–2014. (Artikelnr; 18023–29). Från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/628f1bfc932b474f9503cc6f8e29fd45/varf or-psykiska-ohalsan-okat-barn-unga-18023-2-webb-rapport.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2019) Statistik psykisk hälsa. Hämtad den 27 mars från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/statistik-psykisk-halsa
Folkhälsomyndigheten. (2020a). Nedsatt psykiskt välbefinnande. Hämtad den 3 april från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-
rapportering/folkhalsans-utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/nedsatt-psykiskt-valbefinnande/
Folkhälsomyndigheten. (2020b). Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn. Hämtad den 30 mars från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
material/publikationsarkiv/s/skolans-betydelse-for-inatvanda-psykiska-problem-bland- skolbarn-/?pub=67680
Giddens, A. (1997). Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos.
Heinz, W. R. (1996). Status passages as micro-macro linkages in life course research. I Weymann, A. & Heinz, W. R. (Red.) Society and biography. Interrelationship
betweensocial structure, institutions and the life course. Weinheim: Deutscher Studien
Verlag.
Jönson, H. & Harnett, T. (2015). Socialt arbete med äldre. Stockholm: Natur och kultur.
Matthews, N., Kilgour, L., Christian, P., Mori, K., & Hill, D. M. (2015). Understanding, Evidencing, and Promoting Adolescent Well-Being: An Emerging Agenda for Schools. Youth &
Society,47(5), 659–683. https://doi.org/10.1177/0044118X13513590
Michaelson, V., Mckerron, M., & Davison, C. (2015). Forming ideas about health: A qualitative studyof Ontario adolescents. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-
being, 10(1). https://doi.org/10.3402/qhw.v10.27506
Ollfors, M. & Andersson, S. (2007). Ability of stress, sense of control, and self- theories to
predictSwedish high school students' final grades. Educational Research And Evaluation, vol. 13, n. 2, ss. 143–169. https://doi.org/10.1080/13803610701434241
Patel, V., Flisher, A. J., Hetrick, S., & McGorry, P. (2007). Mental health of young people: A global public-health challenge. The Lancet, 369(9569), 1302–1313.
http://dx.doi.org.esh.idm.oclc.org/10.1016/S0140-6736(07)60368-7
Riekie, H., Aldridge, J. M., & Afari, E. (2017). The role of the school climate in high school students’ mental health and identity formation: A South Australian study. British Educational Research
Journal, 43(1), 95–123. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1002/berj.3254
Schepman, K., Collishaw, S., Gardner, F., Maughan, B., Scotte, J., & Pickles, A. (2011) Social Science
& Medicine 73 (2) 293–300. https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2011.05.015
Sieving, R. E., Mcree, A-L., Mcmorris, B. J., Shlafer, R. J., Gower, A. L., Kapa, H. M., Beckman, K. J., Doty, J. L., Plowman, S. L., & Resnick, M. D. (2017). Youth–Adult Connectedness: A Key Protective Factor for Adolescent Health. American Journal of Preventive Medicine, 52(3), S275- S278. https://doi.org/10.1016/j.amepre.2016.07.037
Skolverket. (2020). Avlasta lärare med lärarassistenter och andra kompetenser. Hämtad den 4 maj 2020 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/leda- personal/avlasta-larare-med-lararassistenter-och-andra-kompletterande-kompetenser
Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg. Hämtad den 23 mars 2020 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-5- 43.pdf
Socialstyrelsen. (2019). Psykiatrisk vård och behandling till barn och unga. Öppna jämförelser 2019. Hämtad den 30 mars 2020 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/oppna-jamforelser/2019-12-
6475.pdf https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/oppna-jamforelser/2019-12-6475.pdf
SOU 2001:55. Barn och ungdomars välfärd. Hämtad den 31 mars 2020 från
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2001/08/sou- 200155/
SOU 2006: 77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa: analyser och förslag till åtgärder:
slutbetänkande. Hämtad den 31 mars 2020
frånhttps://www.regeringen.se/49b70f/contentassets/c403f046f8e14884891297c24ee5814 a/ungdomar-stress-och-psykisk-ohalsa---analyser-och-forslag-till-atgarder-sou-200677
Swärd, Hans (1998) Ungdomsproblem. Del 1 i Denvall, Verner & Jacobsson, Tord (red.) (1998) Vardagsbegrepp i socialt arbete. Ideologi, teori och praktik. Stockholm: Norstedt Juridik AB
Townsend, L., Musci, R., Stuart, E., Ruble, A., Beaudry, M. B., Schweizer, B., Owen, M., Goode, C., Johnson, S. L., Bradshaw, C., Wilcox, H., & Swartz, K. (2017). The Association of
SchoolClimate, Depression Literacy, and Mental Health Stigma among High School Students.Journal of School Health, 87(8), 567 - 574. doi: 10.1111/josh.12527
Westberg, A. (2005). Becoming an adult: living conditions and attitudes among Swedish youth. (Doctoral Thesis, Umeå University, Department of Sociology). Hämtat den 27 mars 2020 från http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:143698/FULLTEXT01.pdf
Wiklund, M., Malmgren-Olsson, E-B., Öhman, A., Bergström, E., & Fjellman Wiklund, A. (2012). Subjective health complaints in older adolescents are related to perceived stress, anxiety and gender: A cross-sectional school study in Northern Sweden. Bmc Public Health, 12(993). doi: 10.1186/1471-2458-12-993
Wängqvist, M. & Frisén, A. (2011). Identity and psychological distress in emerging adulthood in Sweden: Is it always distressing not to know who to be and what to do?. Identity: An
International Journal Of Theory And Research, vol. 11, n. 2, ss. 93-113.
Doi:10.1080/15283488.2011.560803
Ziehe, T. (1993). Kulturanalyser - ungdom, utbildning, modernitet. 3. uppl. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Bilaga 1 - missivbrev
Hej!
Vi är två studenter från Socionomprogrammet på Ersta Sköndal Bräcke Högskola som nu är inne på vår näst sista termin och då även i full gång med att skriva vårt examensarbete i socialt arbete. Vårt valda ämne är välmående hos unga vuxna och deras upplevelse av det skolsociala arbetet under en period i livet som kan vara skör.
Vi har fördjupat oss i forskning och litteratur kring det aktuella ämnet, men har för avsikt att ta hjälp av unga vuxna i 18–19 års ålder genom intervjuer. Således vill vi intervjua dig som är inom
åldersspannet och går i skolan.
Med tanke på rådande situation med Coronaviruset erbjuder vi att genomföra intervjun över Skype eller den digitala plattform du känner dig bekväm med.
Intervjun kommer att bestå av ca 20 stycken frågor och intervjun kommer ta mellan 30–45 minuter. Vårt arbete genomsyras av Vetenskapsrådet forskningsetiska principer. Detta innebär att deltagandet är frivilligt och om du så skulle vilja så kan du när som helst avbryta intervjun och därmed ditt deltagande. Intervjumaterialet kommer vi behandla med varsamhet och det är endast vi tillsammans med handledare och examinator som kommer ha tillgång till det. Materialet kommer inte kunna kopplas till dig. Intervjumaterialet kommer efter användning, i forskningsändamål endast, att raderas.
Vill du delta i studien så maila Hanna, se adress nedan, så planerar vi in ett möte. Om ni har några frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta oss eller vår handledare för mer information.
Tack på förhand!
Med Vänliga Hälsningar,
Fredrika Jevrell, frejevr@esbhstudent.se Hanna Söderberg, hansodb@esbhstudent.se
Bilaga 2 – intervjuguide
Hej och tack för att du ställer upp på att intervjuas! Vi vill upprepa informationen som du fick i missivbrevet att du får när som helst avbryta intervjun och därmed ditt deltagande i studien. Du kan välja att inte svara på vissa frågor om du inte vill och du svarar så detaljerat som du vill. Du får svara precis som du känner, det finns inga rätt eller fel! Har vi din tillåtelse att spela in intervjun? Det är för vår skull så att vi kan fokusera på vad du säger och att inte behöva anteckna medan vi pratar. Det vi kommer göra är att transkribera och sedan radera röstinspelningen. Du kommer att avidentifieras i materialet så att det inte kommer gå att koppla till dig. Det du säger kommer endast att användas i forskningsändamål och materialet kommer bara att läsas av oss tillsammans med handledare och examinator. Du får självklart tillgång till studiens resultat om du så önskar.
1. Hur är det att för dig att 18/19 år i samhället idag? Är det lika för alla andra?
2. Upplever du att det finns några utmaningar nu eller framöver? Vilka? Är det lika för alla
andra?
3. Vem är det som stöttar dig i livet? Vem borde stötta?
4. Hur var det att gå från grundskolan till gymnasiet?
5. Hur tänker du kring övergången från gymnasiet till ”vuxenlivet”?
6. Vad har man för stöd av skolan i gymnasiet?
7. Märker du någon skillnad på skolans stöd nu och hur den var i mellan/högstadiet? På vilket
sätt?
8. Känner du till skolkuratorn på din skola?
9. Hur upplever du tillgängligheten till kuratorn?
10. Har du varit i kontakt med skolkuratorn, eller känner du någon som varit i kontakt med skolkuratorn?
11. Om ja (kontakt): Hur upplevde du det?
12. Om nej (Kontakt): Har du sökt stöd från någon annan på skolan? Hur var det? Hur kom det sig att du inte sökte upp kuratorn?
Nu kommer två frågor som vi skulle vilja att du använder fantasin lite. Utgå från att det är du som ska starta en skola.
13. Hur tycker du att skolan då skulle arbeta för att eleverna skulle må så bra som möjligt?
14. Om man inte skulle må bra, vad tycker du att skolan skulle göra då?
Då har vi ställt de frågor vi vill ställa, tack för din medverkan! Har du några frågor eller funderingar, något du vill tillägga? Om du skulle komma på något i efterhand kan du kontakta oss antingen per telefon eller mail. Om vi skulle behöva något förtydligande, har vi din tillåtelse att kontakta dig?