Nya frågor

Under arbetet med denna studie uppkom nya frågor som kan vara intressanta för forskning i framtiden. I kategorin Kamratbedömning som något annat än återkoppling från läraren synliggjordes elevernas uppfattning om att återkoppling från andra elever kan vara mer begriplig och meningsfull än feedback från en lärare. Jag anser därför det intressant att undersöka hur återkopplingen skiljer sig i karaktär och hur den mottas, beroende av om den kommer från en elev eller en lärare. Vilka förändringar gör eleverna i sina efter återkoppling från en annan elev, i jämförelse med återkoppling från en lärare? Frågan skulle kunna visa hur eleverna väljer att använda återkopplingen, beroende av vem de får den av.

Utifrån samma kategori väcktes även frågan om vad lärare kan lära sig av elevers återkoppling? Eftersom elever uppfattar återkopplingen annorlunda om den kommer från en elev, kan det vara intressant att undersöka detta perspektiv på hur lärare arbetar med bedömning för att göra den begriplig och meningsfull för eleverna. Lärare besitter naturligtvis en didaktisk kompetens och en skolad bedömningskunskap, men vilka lärdomar kan komma ur elevers återkoppling och hur kan dessa göra bedömningspraktiken mer begriplig? Genom dessa frågor skapas även en ny infallsvinkel på vad som bedöms i idrott och hälsa, då skillnaden i lärares respektive elevers återkoppling synliggör vad respektive grupp anser vara viktigt. Det skulle också vara intressant att undersöka elevers arbete med kamratbedömning i utvecklandet av en specifik rörelse/rörelseaktivitet. Resultatet visade på elevernas uppfattning om att kamratbedömning inom rörelse/rörelseaktiviteter innehåller flera aspekter. Dels uppfattas det tydligare att diskutera och formulera återkoppling till, dels uppfattas det känsligare om exempelvis en elev tillskriver rörelseaktiviteter ett

41 personligt värde. Därför hade det varit intressant att undersöka vilken slags återkoppling och hur kamratbedömning kan påverka elevernas utveckling av den fysiska förmågan samt hur eleverna uppfattar arbetssättet i arbete med den fysiska förmågan.

7.5 Slutsats

Studiens syfte var att undersöka hur eleverna uppfattar fenomenet kamratbedömning och hur de uppfattar att arbetssättet fungera i undervisningen. Resultatet visar på en variation av uppfattningar, där det både framgår att eleverna uppfattar kamratbedömning vara ett bra arbetssätt utifrån flera aspekter, samtidigt som det synliggjorts uppfattningar om att kamratbedömning även innehåller problematiska aspekter. Då resultatet visar på en variation av uppfattningar, vilka innehåller flera aspekter av kamratbedömning, anser jag att undersökningen besvarat studiens frågeställningar och därmed uppfyllt syftet.

Stor del av resultatet visar på elevernas uppfattning om att de uppskattar att arbeta med kamratbedömning. Elevernas uppskattning framställs genom deras positiva kommentarer om ramarna för kamratbedömningen, möjligheten att diskutera med andra och lära sig av varandra. Enligt analysen verkar eleverna se kamratbedömning som en möjlighet till lärande i samverkan med klasskamrater. Samtidigt framställs även problematiska inslag, där aspekter som vad, vem och hur kan påverka kamratbedömningen. Här är jag enig med Berggrens (2013: s. 46) resonemang om lärarens ansvar i arbetet med kamratbedömning. Arbetsformen behöver övas in. Samtliga delar av kamratbedömningen kan behöva övas, för att eleverna ska uppfatta det främja sitt lärande. Erfarenheterna från studien visar att det kan vara en fördel att eleverna får genomföra kamratbedömning i grupp.

Fenomenografins definition av lärandet beskrivs som att identifiera och urskilja nya aspekter och deras relation, av ett fenomen (Marton, 1981: s. 180-181). Utifrån studiens resultat bedömer jag att kamratbedömning kan skapa möjlighet för eleverna att erfara fenomen utifrån sina klasskamraters erfarenheter och ställa dessa mot sina egna. Genom den interaktion som kamratbedömning skapar, uppstår goda möjligheter för utvecklat lärande.

Avslutningsvis vill jag belysa frågan, om vad undervisningen syftar att lära eleverna? Tidigare forskning visar på att elever uppfattar osäkerhet kring vad som bedöms i idrott och hälsa (Leirhaug och Annerstedt, 2016: s. 616). Om läraren är tydlig med vad eleverna förväntas lära sig, kan fler känna sig trygga med vad de bedöms på. Utgår en kamratbedömning från denna fråga, kan eleverna även få möjlighet att reflektera över detta tillsammans. Förhoppningsvis kan läraren då fånga upp eventuella frågeställningar eller tveksamheter och tillsammans med eleverna klargöra vad undervisningen syftar till.

42

8. Referenser

Bergentoft, H (2014) Lärande i rörelse. Utveckling av kroppslig förmåga ur ett icke dualistiskt perspektiv. Göteborgs Universitet

Berggren, J (2013) Bedömning som lärande: Vad elever kan lära sig genom att ge feedback. Stockholms universitet

Black, P och Wiliam, D (1998) Assessment and classroom learning. Assessment in Education. Vol. 5, No. 1, s. 7-73

Carlgren, I (2017) Undervisningsutvecklande forskning – exemplet Learning study. Dimograf, Polen

Dimenäs, J. Lära till lärare – Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Liber AB, Stockholm

Gibbons, S och Kankkonen, B (2011) Assessment as learning in physical education: Making assessment meaningful for secondary school students. Physical & Health Education Journal

Gratton, C och Jones, I (2010) Research methods for sport studies – second edition. MPG Books Group, UK

Hattie, J och Timperley H (2007) The power of feedback. Review of Educational Research, Vol. 77, No. 1 (Mar., 2007), s. 81-112

Jönsson, A (2020) Lärande bedömning. Tryck Dimograf, Polen 2020

Kihlström, S (2007) ”Fenomenografi som forskningsansats” i Dimenäs, J. Lära till lärare – Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Liber AB, Stockholm

Larsen, A-K (2018) Metod helt enkelt, en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Dimograf, Polen.

Larsson, H (2016) Idrott och hälsa – i går, i dag, i morgon. Liber AB, Stockholm Leirhaug, P (2015) Exploring the relationship between student grades and assessment for learning in Norwegian physical education. European Physical Education. Review 2016, Vol. 22(3) s. 298–314

Leirhaug, P och Annerstedt, C (2016) Assessing with new eyes? Assessment for learning in Norwegian physical education. Physical Education and Sport Pedagogy, Vol. 21, No. 6, s. 616–631

43 Lorente-Catala´n, E och Kirk, D (2015) Student teachers’ understanding and application of assessment for learning during a physical education teacher education course. European Physical Education Review 1–17

Lundahl, C (2014) ”Bedömning – att veta vad andra vet” i Red. Lundgren, U och Säljö, R. Lärande skola bildning – Grundbok för lärande. Natur och Kultur, Stockholm

Lundahl, C (2014) Bedömning för lärande. Studentlitteratur AB, Lund

Lundstrom, K. & Baker, W. (2009): To give is better than to receive: The benefits of peer review to the reviewer’s own writing. Journal of Second Language Writing, 18, s. 30-43.

Marton, F (1981) Phenomenography – describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10, 177-200

Marton, F och Booth, S (1997) Learning and awareness. Mahwah, New Jersey. Marton, F och Pang, M-F (2006) On Some Necessary Conditions of Learning. The Journal of the Learning Sciences, 2006, Vol. 15, No. 2 s. 193-220

Marton, F, Dahlgren, L-O, Svensson, L och Säljö, R (2014) Inlärning och omvärldsuppfattning. Studentlitteratur AB, Lund

Nillson, K (2014) Hitta lätt – så blir det rätt! En praxisnära, didaktisk studie om att

orientera sig med hjälp av en karta. Stockholm: Gymnastik- och Idrottshögskola

Nyberg, G. (2018). Att urskilja och erfara sitt sätt att springa – kan elever lära sig det i idrott och hälsa? Forskning om undervisning och lärande, 16(1), 43-63.

Pang, M-F (2003) Two Faces of Variation: On continuity in the phenomenographic movement. Scandinavian Journal of Educational Research, 47:2, s. 145-156 Rönnerman, K (2015) Aktionsforskning i praktiken – förskola och skola på vetenskaplig grund. Studentlitteratur AB, Lund.

Sandahl, B (2015) ”Idrottsämnet”, i Larsson, E och Westberg, J Utbildningshistoria Studentlitteratur AB, Lund

Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Edita, Västerås

Skolverket (2018) Betyg och betygssättning, Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Elanders Sverige AB

Tolgfors, B (2017) Bedömning för vilket lärande? En studie om vad bedömning för lärande blir och gör i ämnet idrott och hälsa. Örebro Universitet

44 Tolgfors, B (2017) Different versions of assessment for learning in the subject of Physical Education. Physical Education and Sport Pedagogy, 2018, Vol. 23, No. 3, 311-327

Tolgfors, B (2018) Transformative assessment in physical education. European Physical Education Review 2019, Vol. 25(4) 1211–1225

Tolgfors, B och Öhman, M (2015) The implications of assessment for learning in physical education and health. European Physical Education Review 2016, Vol. 22(2) 150–166

Uljens, M (1989) Fenomenografiforskning om uppfattningar. Studentlitteratur, Lund

Wiliam, D (2013) Att följa lärande - - formativ bedömning i praktiken. Lund Studentlitteratur AB

Elektroniska källor

Skolverket (2011) Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och

möjligheter. Hämtad 2020-09-17 08:11 från:

https://www.skolverket.se/getFile?file=2660

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer. Hämtad 2020-10-02 07:50, från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vetenskapsrådet (2015) Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning. Hämtad 2020-09-17 07:38 Från:

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25aca/1555423122350/For mativ-bedoemning-svensk-o-internationell-forskning_VR_2015.pdf

Vetenskapsrådet (2017) God Forskningssed. Hämtad 2020-10-02 08:00 från:

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/Go d-forskningssed_VR_2017.pdf

45

9. Bilagor

Bilaga ett

Pulsträning genom kamratbedömning

I detta arbetsmoment jobbar vi med följande förmåga:

Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar kroppslig förmåga och hälsa.

Bedömningsmatris Nivå E C A Förmåga att.. Planera och genomföra aktiviteten samt översiktligt diskutera och beskriva Med säkerhet planera och genomföra och utförligt diskutera och beskriva

Med säkerhet och med komplex karaktär planera och genomföra aktiviteten samt utförligt och

nyanserat diskutera och beskriva

Uppgiften går ut på att ni ska planera och genomföra ett träningspass med fokus på olika pulsintensitet. Några ska planera pass med hög pulsintensitet, några med mellan intensitet och några med låg intensitet. Ni ska ha varandra som målgrupp för ert träningspass, och planera ett träningspass som är 30-60 min långt. Ni har bara 15 min redovisningstid och därför presenterar ni inte hela passet utan enbart ett urval av huvudaktiviteten (därmed inte uppvärmning/nedvarvning).

Tänk på att…

· Planera vilken slags uppvärmning/nedvarvning ni behöver till eran huvudaktivitet (även om ni enbart redovisar huvudaktiviteten)

· Anpassa eran aktivitet till den tilldelade intensitetsnivån · Dokumentera era planerade träningspass

Material

Vi kommer vara i XXXXX, där finns det möjlighet att använda parkområdet och utegymmet. Därtill finns det material i skolans idrotts-förråd (koner, hopprep, bollar m.m)

Lästips

Lärarens inledande presentation,

46

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kondition

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/konditionstr%C3%A4ning

Lektion Syfte Innehåll

Lektion 1 Introduktion, påbörja grupparbete med kamratfeedback • Genomgång arbetsområde, begreppet kamratbedömning • Presentation om pulsträning och

dess påverkan på kroppen (ca 20 min)

• Uppgift, skriva en kriterielista kring ”Detta behöver jag kunna för att planera och genomföra ett pulspass”.

• Byta lista med en annan grupp, och göra en ”two stars and one wish”

• Komplettera sin lista utifrån den andra gruppens feedback

Lektion 2

Grupparbete med kamratfeedback

• Grupperna planerar och provar delar av sina tänkta pass, dokumentera era pass med dator/mobil

• Efter halva lektionen presenterar de sitt pass för den andra

gruppen med samma intensitet, och byter feedback utifrån sina kriterielistor

• Därefter fortsätter ni utveckla era pass • Avslutande diskussion om upplevelsen av kamratbedömning Lektion 3 Presentation med kamratbedömning

• Grupperna presenterar sina pass, och ger feedback på varandras pass, utifrån kriterielistan och lärarens kursmatris. Förslagsvis delas klassen i två, (Grupp 1,3, Grupp 2,5 och Grupp 4,6). 15 min presentation och 5 min feedback. • Avslutande diskussion om

upplevelsen av kamratbedömning

Bilaga två

47 Lektion ett

Utvecklade ni erat träningspass efter kamratbedömningen? • Utifrån kamratbedömningen, vad förändrade ni? • Utifrån kamratbedömningen, hur förändrade ni det? Vilka fördelar ser du med kamratbedömning i en arbetsprocess? Vilka nackdelar ser du med kamratbedömning i en arbetsprocess? Hur tycker du det är att ge bedömning/återkoppling åt en kompis? Hur tycker du det är att få bedömning/återkoppling av en kompis? Lektion två

Om du hade arbetat vidare med ditt träningspass, vad hade du då förändrat, utifrån den kamratbedömning du fått idag?

Vad har du för erfarenheter av kamratbedömning i idrott och hälsa? Har du arbetat med det tidigare? Hur har du i sådant fall arbetat med det?

Ser du nackdelar/risker med kamratbedömning i idrott och hälsa i jämförelse med andra ämnen?

Ser du fördelar med kamratbedömning i idrott och hälsa i jämförelse med andra ämnen?

48 Bilaga tre

Informationsbrev till elever i studien

Information om studien, kamratbedömning i idrott och hälsa

I detta brev får du information om en studie som ämnar undersöka fenomenet kamratbedömning i idrott och hälsa. Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.

I denna studie undersöks kamratbedömning som arbetssätt, i undervisning av idrott och hälsa. Studien syftar till att undersöka vad kamratbedömning innebär, vad som kan vara svårt och vad som kan vara positivt. I studien ingår att elever på gymnasiet får erfara exempel på kamratbedömning.

Studien integreras i deltagarnas vanliga skolgång och därmed sker datainsamlingen under elevernas lektionstid. Datainsamlingen sker genom observation samt inspelningar av gruppdiskussioner, där en diktafon används som redskap. Inspelningarna kommer därefter att transkriberas (skrivas ut). Deltagarnas namn kommer att ändras. Den transkriberade empirin bevaras till uppsatsen är godkänd. Därtill kommer genomförandet av kamratbedömningen att observeras. Materialet kommer förvaras på ett säkert ställe och användas enbart för att genomföra ett examensarbete.

Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Undervisningen kommer vara densamma vare sig du medverkar i studien eller inte. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna.

Avslutande information

Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga. Falun 2020-10-12

Student: Jenny Nyberg Handledare: Gunn Nyberg

Telefon: Telefon:

E-post: h13jener@du.se E-post: gny@du.se

49

Samtyckesformulär

Samtycke till att delta i studien

Jag har fått muntlig och skriftlig informationen om studien och har haft möjlighet att ställa frågor. Jag får behålla den skriftliga informationen.

☐ Jag samtycker till att:

- delta i studien, Kamratbedömning i idrott och hälsa

- att uppgifter om mig behandlas på det sätt som beskrivs i studiepersonsinformationen

- de insamlade uppgifterna kommer att bevaras tills att uppsatsen är godkänd

Plats och datum Underskrift

Ansvarig för studien

Ort och datum:____________________________________________________ Namnteckning:____________________________________________________