Under de senaste 150 åren har Sverige gått från att vara ett utvandringsland till att bli ett invandringsland. Efter andra världskriget fram till mitten av 1970-talet var behovet av arbetskraft så stort att vi fick rekrytera yrkesarbetare från andra länder. Först kom många finländare till Sverige. Därefter rekryterades arbetare från Italien, Grekland, Jugoslavien och Turkiet. Invandringen bidrog starkt till det ekonomiska uppsvinget i landet under denna period. Sedan början av 1990-talet har människor sökt sig till Sverige för att få asyl från krigsdrabbade områden i främst forna Jugoslavien och i Irak, Syrien, Afghanistan och Somalia.
Invandringen har varit och är viktig för utvecklingen i Kalmar län inom såväl industrin, service- och tjänstesektorn som äldreomsorgen och sjukvården. Under perioden 1970 – 2020 har länet tagit emot cirka 69 000 arbetskraftsinvandrare och flyktingar, varav drygt 11 000 har flyttat från länet. Det har räddat en något så när konstant befolkningsstorlek i länet under 50-årsperioden. Utan invandring säger prognoser att länets folkmängd inom en tioårsperiod skulle minska med mellan 5 – 10 %.
Många partimedlemmar kom som flyktingar
I följande intervjuer möter vi några partimedlemmar som är eller har varit aktiva i politiken. De får representera alla våra medlemmar med utländsk bakgrund de senaste 50 åren.
Jag var inte politiskt aktiv innan jag kom till Sverige. Jag bodde först i Karlskro-na några måKarlskro-nader och när jag fick uppehållstillstånd flyttade jag till Kalmar. Jag visste inte mycket om Kalmar innan jag kom hit. För mig handlar politiken om att alla ska få förutsättningar att lyckas med det man vill göra. Solidaritet är för mig viktigt och det är socialdemokratin byggd på. Det har alltid känts rätt för mig att grundbultar i partiet är jämlikhet, solidaritet och alla människors lika värde.
Jag fick ett mycket trevligt bemötande i partiet redan från början och hade en bra mentor. Dzenita har varit ledamot i olika nämnder i Kalmar kommun, ordförande i servicenämnden och nu kommunalråd och ordförande i Kalmarsunds gymnasie-förbund. Hon brinner för utbildnings-, arbetsmarknads-, trygghets- och integra-tionsfrågor.
När jag kom till Sverige tillbringade jag de första 14 månaderna i en flyktingför-läggning på Lundegårds Camping i Borgholms kommun. Efter det valde familjen att stanna i Borgholm. Det kändes tryggt och bra. Det solidariska har funnits sedan barnsben hos mig. Jag har mina rötter i arbetarklassen och har alltid blivit bra be-mött i partiet. Ilco har varit ledamot i kommunfullmäktige, socialnämnden och ut-bildningsnämnden i Borgholms kommun och ledamot i länets regionfullmäktige.
Sedan 2014 är jag kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Borgholm.
Jag är också ersättare i Sveriges Regioner och Kommuners beredning för Primär-vård och Äldreomsorg. Alla kommunala frågor är viktiga för mig, allt från jobb och välfärd till samhällsutvecklingen i stort.
Dzenita Abaza kom som flykting från Bosnien-Hercegovina.
Källa: Partidistriktet
Ilko Corcovic kom som flykting från Bosnien-Hercegovina,
Foto: Partidistriktet
Irén Johansson, flykting från Ungern.
Foto: Privat
Angelica Katsanidou vars föräldrar kom som flyktingar från juntans Grekland. Foto: Privat
Jag kom först till Alvesta 1981. 1984 flyttade familjen till Växjö. 1998 flyttade jag till Kalmar för kärlekens skull. Jag blev inbjuden till ett möte med Lindsdals social- demokratiska förening. Det var ett bra möte och jag blev mycket trevligt bemött.
Irén har varit med i Skattenämnden och varit ersättare i Landstingsfullmäktige, ordförande i Butiksrådet för Berga Centrum och Norrliden KF-Göta. Numera är jag pensionär och en hängiven Kalmar FF-supporter som sköter kioskverksam-heten för klubben. Jag är fortfarande engagerad i äldres rättigheter som medlem i PRO.
Jag är uppväxt i Sverige och engagerade mig tidigt i SSU. Partiet har alltid har satsat på mig. Angelica har varit ordförande i socialnämnden i Västerviks kommun och landstingsledamot. 2019 efterträdde jag Anders Henriksson som första kvinn-liga ordförande i Regionstyrelsen. Demokrati och mänskkvinn-liga rättigheter är viktiga frågor för mig. Vi tar dem för lätt och måste kämpa hela tiden för att upprätthålla dem.
Jag jobbade på bruket i Ankarsrum och blev tidigt intresserad av det fackliga arbetet inom Metall, såväl i klubb som på avdelningsnivå. På klubbnivån satt jag i Verkstadsklubbens styrelse i 37 år, varav sex år som vice ordförande och 25 år som ordförande. I avdelningsstyrelsen satt jag i drygt 25 år. Under 1980-talet var jag ordförande i LO-facket i Västervik och satt även i styrelsen för LO-distriktet i Syd-östra Sverige. När invandrarna fick rösträtt i kommunal- och landstingsvalen 1976 blev jag vald till suppleant i Fullmäktige i Västervik och suppleant i Sociala Cen-tralnämnden. Under åren har jag haft ett flertal politiska uppdrag i Kommunfull-mäktige och Kommunstyrelsen, bland annat som vice ordförande i åtta år. Jag har varit ordförande och vice ordförande i Personalutskott och suttit i flera kommunala bolag som ledamot, ordförande eller vice ordförande. I Arbetarekommunen har jag varit styrelseledamot och kassör under många år.
På grund av förföljelse och angrepp för mitt engagemang i organisationer för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet, tvingades jag lämna Pakistan. Jag blev placerad i en flyktingförläggning på Öland och skapade tidigt goda relationer med Socialdemokraterna i Kalmar där jag valde att bosätta mig. Det var inga problem alls att komma in i partiet. Mina politiska åsikter och mitt parti i Pakistan var också socialdemokratiskt inriktat och jag var i kontakt med socialdemokraterna i Tyskland och Sverige innan jag kom hit. Jag sitter som ledamot i Kalmar kom-munfullmäktige och var vald som ersättare i riksdagen under två mandatperioder.
Nasim är ledamot i Kalmar Arbetarekommuns styrelse och ansvarig för integra-tions- och invandrarfrågor i partidistriktet. Integrationsfrågorna är centrala för mig. Jag arbetar för International Human Rights Commission och brinner för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet i världen.
Veikko Kärki kom tillsammans med sina föräldrar och syskon från Finland till Ankarsrum 1969. Privat fotografi
Nasim Malik, flykting från Pakistan.
Foto:
Demonstration för föreningsrätt och mot vräkningar 1929 i Mörebygden.
Källa: Kalmar läns museum