Nya och uppdaterade ikoner

Sparaknappen ändrades om till en bild på ett blått moln med en pil som pekar uppåt som ska tolkas som ladda/spara till molnet och ikonen innehåller också texten ”Spara” (Figur 34).

40

Figur 34 - DIG-Barn, gamla sparaknappen till vänster och nya ikonen till höger

Menyknappen blev en låda som innehåller lite av de olika sakerna som går att hitta i menyn. På den står det också ”Lägg till” eftersom den knappen innebär att du kan trycka på den och infoga olika personer eller bakgrunder med mera i några av applikationerna (Figur 35).

Figur 35 - DIG-Barn, Menyknappen blev en ikon som är en låda som innehåller objekt som går att hitta i menyn.

Ikonen sopborste som återsågs i applikationerna ”Skapa personer” och ”Skapa platser” gjordes om till ett magisk sudd istället då det är som ett sudd fast fungerar på sammanhängande ytor (som färghinken) (Figur 36).

Figur 36 - DIG-Barn, Ikonen sopkvast ersattes med ett magisk sudd.

Skapa nytt-ikonen i ”Skapa platser” är en pil som går runt och pekar mot sin början ersattes med en ikon i form av ett papper med ett vikt hörn och innehåller även texten ”NYTT” (Figur 37).

Figur 37 - DIG-Barn, Skapa nytt-ikonen är en pil som går runt och pekar mot sin början ersätts med en ikon på ett papper där det står ”NYTT”.

Knapparna som finns i ”Lägg till”-menyn för att filtrera vad för innehåll som användaren vill se och välja bland när de ska infoga saker byttes ut från knappar till ikoner som innehöll tydligare bilder och text av det som går att hitta under vald flik (Figur 38).

Figur 38- DIG-Barn, knapparna för de olika kategorierna i menyn byttes ut till ikoner med bilder för att enklare kunna relatera till vad flikarna innehåller.

Philip Rautell Lindstedt DIG-Barn, Digitalt verktyg för planering inför barnutredningar

41 7.7.2. Hjälptext i applikationer

I applikationen ”Känslor” lades det till en text som beskriver vad användaren behöver göra för att kunna använda applikationen, på de ställen som kunde vara svåra att förstå. Först får användaren en text som säger att hen behöver välja en person i nedre delen för att kunna visa känslor (Figur 39). När användaren har valt en person ändras texten och beskriver hur hen ska göra för att ändra känslor på personen som valts och där står även att hen ska spara när hen är nöjd med känslan (Figur 40). Texten vid personerna har även ändrats från ”Välj gubbe” till ”Välj person”.

Figur 39 - DIG-Barn, Applikationen "Känslor" har fått en användarbeskrivning. ”Välj gubbe” heter nu ”Välj person” istället, nere vid personerna.

42

Figur 40 - DIG-Barn, en ny text har tillkommit som beskriver hur användaren ska gå tillväga för att ändra känslor för vald person och att sedan spara när hen är klar.

7.8. Delstudie 2

Delstudie 2 i projektet innebar att testa applikationen med barn som redan har ett pågående ärende. Dock har det uppstått en del komplikationer med detta som gjort att det hittills inte gått att utföra. Ett problem är Covid-19 som har begränsat möjligheten till att träffa människor då det bör undvikas om möjligt. Det andra problemet är att få tillåtelse av vårdnadshavare att träffa barnen. Trots att barnkonventionen nu blivit till lag som säger att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barnen och att alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad [29] så ligger sista beslutet i sådana här frågor alltid hos vårdnadshavare.

Eftersom barnutredarna bäst vet hur de jobbar i dagsläget så gjordes istället separata studier med barnutredarna som komplement till, eller som det såg ut då, i utbyte mot den tilltänka Delstudie 2. Där fick de använda applikationen tillsammans med projektgruppen och vi frågade då vad de tyckte saknades eller om något var svårt att förstå sig på så att applikationen sedan kunde förbättras därefter. Det märktes att datorkunskapen mellan handläggarna var väldigt varierande, där vissa kunde ta sig igenom allt utan problem medan andra var mer osäkra och inte alltid hade kunskap om vad som hände eller vad de kunde göra. Ett exempel är när somliga exporterade till PDF-fil och inte hade kunskap om var filen hamnade. Detta tyder på brist i grundkunskap om webbläsarens funktion snarare än brist i verktyget som utvecklats. För att alla handläggare ska kontrollera om filen blivit nedladdad på rätt plats ska det, förutom att bara bildligt visa dem hur det fungerar, även läggas till en tydligare notifikation om vad som händer när nerladdningen börjar.

Under de samtal vi än så länge har haft med handläggare så har flera relevanta synpunkter på förbättringar och idéer framkommit. En idé var att lägga till möjligheten att skapa anteckningar för alla applikationer. Detta löstes genom att lägga till Ikonen ”Anteckningar” till de applikationer som saknade anteckningar. Genom att trycka på anteckningsikonen så öppnas en ruta där anteckningar kan göras, som sedan sparas samtidigt som handläggaren sparar övriga materialet som skapas (Figur 41).

Philip Rautell Lindstedt DIG-Barn, Digitalt verktyg för planering inför barnutredningar

43

Figur 41 - DIG-Barn, en ny ikon för anteckningar skapades. Den öppnar en anteckningsruta där de kan skriva sina anteckningar gällande aktuell bild.

Nästa idé som kom upp var att de ville kunna använda tidslinjen till flera saker, inte bara till en fyra månaders utredningsplan. Detta skulle kunna hjälpa barnen att skapa ”tidslinjer” som fungerar lite som nätverkskartan. Där kan de enkelt visa avstånd mellan relationer som hur nära skolan och vissa personer i skolan står barnet med mera. För att lösa detta skapades en möjlighet att namnge tidslinjen och spara ny/uppdatera den (Figur 42). Det tredje påpekandet var ett önskemål om mer färg till menyer och knappar under applikationen Administrera, vilket ska åtgärdas framöver.

44

8. Resultat

Det önskade resultatet som vill uppnås är en applikation som är lätt att använda och förstå för både vuxna men främst för barn. Syftet med applikationen är att få fram relevant information från barnens perspektiv inför utredningar med minimal hjälp från andra. Informationen som ska utvinnas är barnens olika relationer och de ska även kunna uttrycka känslor och beskriva/uttrycka situationer som kan uppstå/uppstår i deras vardag. Barn och utredare ska också kunna skapa en tidsplanering tillsammans angående vilka som ska kontaktas i barnets närhet och i vilken ordning så att barnet blir mer delaktig i utredningen och insatt i vad som händer/när det händer. All information ska sedan enkelt kunna exporteras så att SOC kan använda sig av det och även kunna arkivera allt i ett senare skede.

Examensarbetet har uppnått dessa mål. Detta påstående är baserat på fältstudierna och Delstudie 2. I slutet av fältstudierna var många barn väldigt positiva till verktyget och många ville till och med ta med sig detta hem vilket tyder på att barnen känner att verktyget tilltalar dem, med andra ord har målgruppen nåtts. De skapade både personer, bilder och känslor till situationer och annat utan större problematik. De förstod också vad verktyget innebär och hur de ska infoga sig själva i olika situationer. Delstudie 2 innebar att vi träffade på en variation av kunskap hos de vuxna utredarna som utforskade verktyget. Med hjälp av de små ändringar som gjordes av handläggarna och den feedback som gjorde att utvecklingen av verktyget kom i rätt riktning av barnen känns verktyget enkelt och hanterbart för både vuxna och barn. De två mest givande mötena med handläggarna gav oss också möjlighet att arbeta om verktyget så att det blev mer omfattande och ger mer relevant information för utredarna inför utredningarna.

Det som således vill uppnås är att barnen blir mer delaktiga i SOC:s utredningar. Här kan det ännu inte sägas att projektet har nått till målet då verktyget inte ingår i några utredningar än, men det är på god väg då det finns ett visst intresse från andra kommuner för applikationen.

8.1. Fältstudien

Under fältstudien kom det fram mycket och bra information som ledde till en optimering till snabbare kod samt en begränsning av verktyget. Den begränsningen innebär att barnen bara kan använda ett fingertryck åt gången och att applikationen inte reagerar om någon trycker för snabbt på skärmen, det vill säga, den ignorerar extra tryck som görs inom en viss tid för att inte överbelasta systemet så att applikationen kraschar. Det kom också fram att funktionen färghinken var tvungen att optimeras. Vid kodningen hade det lagts till en temporär lista vid användning av färghinken som ibland resulterade i att minnet i webbläsaren överbelastades när för mycket information skickades fram och tillbaka. För att åtgärda problemet togs den temporära listan då bort och kodningen arbetades in i listan som var kopplad direkt till canvasen istället.

Under studien upptäcktes även vad för problem som uppstår när Internet saknas eller är instabilt; det gick inte att spara materialet som skapades. Detta gjorde att en timeout och notifikation som hjälper användaren att se vad problemet är skapades. Det innebar att användaren istället kunde uppfatta vad som är fel och kunde vänta med att spara tills Internet var stabilt/fanns igen.

Återkoppling från fältstudien resulterade i ett tillägg i form av att flera alternativ av hår, kläder, glasögon och även att andra accessoarer lades till. Senare framgick det även att barnen behövde en bättre översikt av frisyrer, kläder med mera när de skapar sin person. En lösning på detta problem var att visa en kategori (Frisyrer, kläder och accessoarer) i taget med dess innehåll för att sedan ha möjligheten att bläddra bland de olika kategorierna (Figur 26). Vissa knappar och ikoner kunde vara svåra att förstå som sopkvasten, rensa allt-ikonen och även de knappar som bara innehöll text. Detta resulterade i att andra tydligare ikoner skapades och bytte ut de gamla varianterna.

8.2. Möte 1

Under GÖ:s möte med SOC under perioden fältstudien genomfördes fick hon ytterligare feedback på att startsidan inte var tillräckligt lätt att använda, något som även noterats av projektgruppen. Lösningen som implementerades för detta var att ta bort alla större kategoriblock och endast ha ett stort block för barnen som innehåller alla applikationerna. Sedan lades ett kategoriblock till administrativa applikationer till där utredarna ska kunna exportera material och lägga till egna kommentarer på det som skapats. De måste dock först logga in som en

Philip Rautell Lindstedt DIG-Barn, Digitalt verktyg för planering inför barnutredningar

45

”Admin” för att kunna låsa upp den administrativa kategorin och dess applikationer med tillhörande känslig information.

8.3. Möte 2

Vid ett möte med barnutredarna kom ett förslag om att skapa en nätverkskarta som utredarna ibland använder för att skapa relationer mellan barnet och olika personer i barnets liv men också för att se relationerna mellan de olika personerna i nätverket. Den nuvarande nätverkskartan används både på vuxna som barn och är väldigt avancerad. Eftersom målet att det ska vara enkelt att förstå samt att skapa via verktyget kvarstår förenklades denna avsevärt. Den nya versionen innehåller en cirkel i mitten som ska representera barnet och sen större cirklar runt mittencirkeln för att symbolisera avståndet till barnet. Närmast mitten är således även de närmsta relationerna och så vidare. Barnet kan sedan infoga de personer och platser till kartan som hen har skapat tidigare men även färdiga bilder (som för tillfället bara är djur). Bilderna som infogas kan placeras fritt på kartan och med hjälp av att se avståndet mellan objekten ser vi tydligare deras relationer till varandra och till barnet (Figur 33).

8.4. Delstudie 2

Delstudie 2 i projektet var att testa applikationen med barn som redan har ett pågående ärende men på grund av Covid-19 och bristfälligt samtycke från vårdnadshavare har det istället gjorts separata studier med barnutredarna och detta är ännu pågående. Även här testas applikationen och den feedback som ges skapar förutsättningar för utvecklingen i nästa steg.

Än så länge har det dykt upp tre bra och relevanta synpunkter som noterats som relevanta. Först har det lagts till en möjlighet att skapa anteckningar i alla applikationer, något som förut bara gick i några av dem. Nästa förslag som kom upp var att de ville kunna använda tidslinjen till flera saker, inte bara en fyra månaders utredningsplan. Då skulle barnen kunna skapa enklare ”tidslinjer” som fungerar lite som nätverkskartan. För att lösa detta skapades en möjlighet att namnge tidslinjen och spara ny/uppdatera den (Figur 42). Det tredje önskemålet var att addera lite mer färg till menyer och knappar under applikationen Administrera, vilket ska åtgärdas framöver.

Eftersom handläggarna hade väldigt varierande datorkunskap skapades möjlighet att se hur en förenkling av verktyget skulle gynna handläggarnas förståelse genom tydligare instruktioner vid exempelvis exportering av fil eller under fliken ”Platser”. Detta kommer således att förenkla verktyget så att alla oavsett nivå kommer att kunna använda verktyget och applikationerna utan hjälp utifrån.

46

9. Diskussion

Resultaten som har kommit fram har varit väldigt givande. Barnen har visat stort intresse för verktyget och tyckt att det varit lätt att uttrycka sig genom arbetssättet. Utan att vi direkt har efterfrågat det hos barnen har de skapat väldigt målande bilder av deras liv och olika situationer kring dem. Från deras medverkan har det kommit fram hur familjekonstellationen ser ut, vilka de bor med, om någon nära avlidit, kommande separationer och andra väldigt personliga och detaljerade utsagor för att nämna några exempel.

Vid fältstudieträffarna var barnen mycket positiva. De uppskattade träffarna och ville gärna fortsätta med dessa när fältstudierna var avslutade. Många ville ta med applikationen hem för att fortsätta skapandet och blev ledsna eller besvikna när sista träffen var till ända. Detta ser jag, trots ledsna miner, som ett gott resultat för applikationen. Om barnen verkligen tilltalas av verktyget i den höga grad kan jag inte annat än att vara positiv.

Delstudie 2 som sannerligen inte blev som det var tänkt från början har jag funderat en del över. I planeringen av projektet kunde det inte förutspås de motgångar vi stötte på (som Covid-19) men trots att det sen inte blev en andra studie på barn är jag nöjd med lösningen som skapades. Att gå närmare på djupet med handläggare enskilt gav mycket bra input från annat håll och utan denna del hade utvecklingen av nya ”Tidslinjen” (Undersökningslinjen) aldrig fått liv som applikation, vilket nu kommer bli verklighet. Genom att utveckla verktyget från detta perspektiv har projektet fått ett ännu bredare perspektiv som kommer att ge en djupare kunskap för handläggarna vid sammanställandet av resultatet inför barnens utredningar.

I dagens läge har vårdnadshavare väldigt stort inflytande/bestämmande över vad barnen delar med sig till omvärlden, även till barnutredare. I situationer när barn far illa eller har en icke-fungerande hemmamiljö kan detta vara ett stort problem. När utredare bestämmer vilka som ska kontaktas i utredningen hör de med vårdnadshavare om vilka som känner barnet bäst för att inkludera dem i utredningen, barnen tillfrågas ibland men det finns en risk att utredningen framförallt görs med hjälp av de vuxna. Detta kan resultera i att viktiga personer som kan sitta på information som är relevant för utredningen uteblir. Ett exempel är om barnen far illa hemma eller har en olämplig hemmamiljö och vårdnadshavare inte vill att det kommer fram. Där kan finnas en granne eller närstående person till barnet som hör/ser mycket av det som pågår och som kan vara en explicit källa. En vårdnadshavare som vill dölja sådan information kan säkert lätt ”glömma” att nämna denna person som viktig att kontakta. Med detta verktyg skapar barnet själv information om de närstående och då blir sådana personer lättare synliga.

En begränsning som finns för verktyget är att det är beroende av internet. Då materialet som skapas är känsligt så bör det inte sparas lokalt på surfplattan/datorn eftersom informationen då riskerar att hamna i fel händer om hårdvaran exempelvis kommer bort. Verktyget fungerar helt felfritt på två webbläsare (Chrome i Windows och Safari på Ipad). Dock kan det fungera med en del buggar även i andra webbläsaren på grund av att en del värden läses av olika i olika webbläsaren. Det är inte heller skapat för att användas på skärmar mindre än 10” (exempelvis telefoner). Detta för att det resonerats fram att ytan på en telefon är för begränsad för att kunna skapa det som applikationerna syftar till på ett gynnsamt sätt. När handläggarna ska exportera materialet till filer går det enbart till PDF då det är ett standardformat som ofta används. Verktyget har även begränsats medvetet i form av design och funktioner för att inte göra det för avancerat och svårt att använda.

För att koppla projektet till tidigare arbeten tänkte jag mest på ”My Three Houses”. Deras utgångspunkt är som bekant tre hus där barnen skapar sina känslor osv. När jag studerat en mängd barn som skapar platser lade jag märke till att många söker sig utanför det givna huset. Det skapades platser i allt från bilar till ängar och lekplatser. Min uppfattning är att barnen kände sig friare att skapa med det öppnare intrycket, vilket var det som eftersträvades. Samma sak gäller många av de begränsningar som nämnts tidigare med den applikationen. Målen att nå en vidare bild av barnen än ”My Three Houses” känns uppnått. Både ”Nätverkskartan” och ”Känslor” är hjälpmedel för barnen att uttrycka sina känslor och relationer på ett mycket bredare sätt än vad ”My Three Houses” erbjöd.

För att ge en större bild av projektet kan jag sätta verktyget i ett annat sammanhang. Barns känslor och behov är viktiga att ta reda på i många sammanhang. Ett exempel är om det skulle användas i skolan för att analysera hur barn trivs och vad som händer där. Både positiv och negativ särbehandling (som mobbing eller att vara ”lärarens favorit”) är bra om det kommer fram. Men även andra händelser eller trivseln i skolan generellt på skolgården/raster etcetera. I dagens läge skickas det ut en enkät till de vuxna som ska gås igenom med barnet med massor av frågor om skolan och hur de trivs. Att få ett barn intresserat och förstå vad det går ut på är inte alltid det

Philip Rautell Lindstedt DIG-Barn, Digitalt verktyg för planering inför barnutredningar

47

lättaste. Att istället skicka ut en modifierad version av detta verktyg borde locka eleverna att deltaga och dessutom ökar då även antal korrekta/sanningsenliga svar på vad de söker.

Detta verktyg skulle vara användbart i alla situationer där barn ska förmedla känslor och få fram olika situationer. För att se på saken kommersiellt skulle säkert exempelvis företag tycka att det var väldigt bra att ha tillgång till verktyget för att kunna utveckla vissa produkter eller för att skapa reklam som riktar sig till minderåriga, även om det inte är lagligt och då givetvis skapar ett etiskt dilemma.

48

10. Slutsatser

SOC använder sig idag av BBiC [2] som en metod för att inkludera barn och deras åsikter inför utredningar. Metoden har inte hjälpt handläggarna att nå barnen effektivt och göra barnen tillräckligt delaktiga i utredningarna. SOC ska möta upp de krav mer som ställs både i Socialtjänstlagen och i barnkonventionen [8] och ville då vara med och utveckla ett bättre och mer givande sätt att nå barnen på via ett digitalt verktyg. FORTE har finansierat detta tvärvetenskapliga projekt hos Mälardalens Högskola (MDH) för att bidra till utvecklingen av det digitala