Nyanställningar

Efter avskaffandet av revisionsplikten i små aktiebolag i Storbritannien minskade antalet revisionsuppdrag med 55 procent. Emellertid lyckades 70 procent av revisorerna att ersätta sitt tidigare uppdrag med annat arbete (Thorell & Norberg 2005). Vad som kommer att ske i Sverige råder det

37

delande meningar om hos respondenterna. A:son tror det kommer ske en viss nettoförlust av arbete, då revisionstjänsten inte längre kommer att efterfrågas på samma sätt, han poängterar dock att det kommer se olika ut i olika regioner. De regioner med många mindre aktiebolag kommer drabbas hårdast. Vidare tror A:son att revisionsbyråerna kan komma att anställa mindre revisorer, men istället rekrytera fler som arbetar med redovisning och konsulttjänster.

Cederlund säger istället att det kommer att råda brist på revisorer då 1940- och 1950-talisterna snart går i pension. Vidare säger han att många tar jobb på en revisionsbyrå för att få en bra utbildning med bred kunskap, men att de oftast inte gör några insatser för att bli en kvalificerad revisor, utan fortsätter ut i arbetslivet som ekonomichefer. Bryngelsson menar att revisorsuppdragen kommer att minska i och med avskaffandet och således revisorskåren. Dock tror han att antalet jobb inom branschen kommer vara detsamma, då det öppnar för andra typer av tjänster. Svensson tror att risken finns, att slopandet av revisionsplikten kan medföra färre arbetstillfällen.

Vidare tror han att revisionsbyråerna kommer att vara rädda för att anställa nya medarbetare. I alla fall till en början, då de ännu inte sett effekterna av avskaffandet. Svensson är den av respondenterna som tror att revisionsbyråerna kommer att vara rädda för att nyanställa. Vilket kan bero på att Svensson även tror att han kommer att påverkas mycket av ett avskaffande.

Respondenterna är dock inte oroliga för att de själva skulle kunna förlora arbetet. De tror visserligen att revisorskåren i stort kan komma att påverkas, men att de själva sitter säkert. Svensson och Cederlund säger däremot att de kan förlora en del klienter, men att de då endast kommer ner på normal arbetsnivå. A:son menar att han inte kommer påverkas speciellt mycket, då han arbetar mycket med större bolag. Bryngelsson säger att, om gränsen kommer att gå vid tre miljoner, så påverkas inte han, eftersom han inte har så många kunder under just den gränsen. B:son ser också positivt inför framtiden, då han menar att det kommer bli mindre konflikter mellan revisor och företag, och att hans ansvar som revisor kommer att minska.

Enligt Pontoppidan (2007) har det ännu inte skett några större effekter av avskaffandet i Danmark. I en undersökning visade det sig att de endast var två procent av de berörda bolagen som hade valt bort revisionen. I den demoundersökningen som är presenterad i bilaga 2, så säger sig endast 48 procent av de tillfrågade svenska företagen med en omsättning under tre miljoner att de kommer anlita en revisor, även om revisionsplikten försvann.

Flera av respondenterna menar att det är svårt att förutspå vad som kommer att ske. Bryngelsson tycker att det är svårt att se hur avskaffandet av revisionsplikten i små aktiebolag kommer att påverka branschen och

38

samhället i stort. Han tror emellertid att branschen kommer att anpassa sig med tiden. Cederlund tror att 30- 40 procent av de berörda bolagen kommer att välja bort revisionen. Detta stämmer väl överens med demoundersökningen, som visar att 52 procent kommer att välja bort revisionen. Differensen torde bero på att bankerna kommer att tvinga vissa företag till revision.

Det är intressant att se exempelvis Cederlund som tror att 30-40 procent av bolagen kommer att välja bort revisionen, ändå är så positivt inställd till framtiden. Kan det vara så att revisorernas arvoden är så pass höga att en minskning med 30-40 procent inte kommer märkas av?

FAR SRS nye ordförande Peter Clemedtson säger att bankerna kan komma att behöva utföra mer kontroller vid ett avskaffande av revisionsplikten i små aktiebolag. Detta tror även Svensson som menar att bankerna kommer att behöva utföra fler företagsanalytiker, eftersom de inte kan lita på företagets räkenskaper utan revision. Har Clemedtson och Svensson rätt, så kommer bankerna förmodligen att anställa fler företagsanalytiker.

Cederlund menar däremot att bankerna kommer att kräva revision, för att bevilja lån. Det måste de göra fortsätter han, eftersom kvalitén på företagens räkenskaper kommer bli sämre utan en revisor. A:son menar likt Cederlund, att bankerna inte kommer att expandera för att göra fler analyser, utan de kommer att ställa krav på företagen att de ska ha revision om de vill låna pengar av dem. Bryngelsson menar också att bankerna kommer kräva att en revisor granskar räkenskaperna, dock inte en fullständig revision enligt RS, utan endast att en revisor verifierar vissa saker och lämnar någon typ av yttrande eller intyg att räkenskaperna ser bra ut. Enligt Bryngelssons uttalande så behöver alltså inte bankerna en utförlig revision enligt RS, vilket återigen talar emot de krav RS ställer på revisionen av de små aktiebolagen.

Clemedtson tror även att skatteverket kommer bli tvungna att genomföra flera granskningar. Påståendet håller respondenterna med om. De tror att skatteverket blir tvungna att nyanställa för att klara av den påfrestning, de utökade granskningarna medför. Svenson menar att skatteverkets utökade granskningar kan bidra till fler jobb åt blivande revisorer.

Clemedtson är negativt inställd till avskaffandet av revisonsplikten i små aktiebolag. Han kan därför komma med överdrivet negativa aspekter av vad som kan inträffa. Clemedtson får ändå mycket medhåll från våra respondenter som överlag är positivt inställda till avskaffandet. Möjligtvis har Clemedtson i form av ordförande på FAR SRS påverkat respondenternas syn då han är en frontfigur i branschen.

39

6 Slutsatser

I kapitlet kommer slutsatser utav analysen presenteras, med utgångspunkt från problemformuleringen. Kapitlet avslutas med förslag till fortsatt forskning inom området.