KANDIDATUPPSATS (41-60 P) I FÖRETAGSEKONOMI VID INSTITUTIONEN FÖR DATA OCH AFFÄRSVETENSKAP
2007:KF31
Konsekvenser av revisionspliktens möjliga avskaffande i små aktiebolag
– Inriktning mot revisorskåren
David Dinsdale Lars Önnerdal
VT 2007
Svensk titel: Konsekvenser av revisionspliktens möjliga avskaffande i små aktiebolag – Inriktning mot revisorskåren
Engelsk titel: Possible Consequences of Exempting Small Limited Companies from the Statutory Audit. – the Position and Future Direction of Auditors.
Författare: David Dinsdale och Lars Önnerdal Färdigställd (år): 2007
Handledare: Sven Magnberg Abstract
Sweden is one of the few countries in the European Union to still have statutory audit for every limited company. This means that all limited company must have their accounts checked by an auditor, no matter how small the company is. In many cases the audit is too extensive and costly for the small company. Sweden’s new government has therefore appointed an investigation to determine if the statutory audit in Sweden should be abolished for small companies, and how this would be implemented. Today, many of Sweden’s auditors have small companies as clients, so the question is: How would exemption of small limited companies from the statutory audit affect the auditors?
The purpose of the essay is to examine how the present auditors may be affected, and also to consider how the future labour market for auditors could change. As a part of this essay, qualitative interviews with auditors were carried out, to obtain their opinion on how they themselves and other auditors would be affected, and the findings are reported. Current debate on the subject is also presented, giving the advantages and disadvantages of exempting the small limited companies from statutory audit.
The result of this study, indicate that auditors probably will face a net loss of jobs. However, although demand for auditing is likely to decrease, a transition to accounting and consulting would possibly reduce the negative economic effects for the auditors and their departments. In addition the tax authorities would probably require more employees to review more companies, which could result in more openings within the industry.
Nevertheless, it is also likely that the quality of the companies’ accounts will decrease, and this may result in a negative reputation for Swedish auditors.
Keywords: Statutory audit, small limited companies, auditors
Sammanfattning
Sverige är ett av få länder i Europeiska unionen som fortfarande har kvar allmän revisionsplikt i samtliga aktiebolag. Detta innebär att alla aktiebolag, stora som små, måste granskas av en kvalificerad revisor. Revisionen kan i många fall vara för omfattande och kostsam för det lilla bolaget. Den nya regeringen har därför tillsatt en utredning som skall se över hur ett avskaffande av revisionsplikten i de små aktiebolagen kan komma att ske.
Revisorerna har idag många mindre aktiebolag som klienter. Problemet har mynnat ut i forskningsfrågan:
Vad skulle ett avskaffande av revisionsplikten i små aktiebolag betyda för de svenska revisorerna?
Uppsatsens syfte är att ta reda på hur dels de befintliga revisorerna kan påverkas, dels hur den framtida arbetsmarknaden för revisorer kan se ut. I uppsatsen genomförs kvalitativa intervjuer med kvalificerade revisorer.
Anledningen är att få deras uppfattning om hur de själva och andra revisorer kan komma att påverkas. Även den aktuella debatten om ämnet läggs fram, där för- och nackdelar belyses.
Av uppsatsen framgår, att revisorerna förmodligen kommer att förlora nettoarbete. Efterfrågan på revision kommer troligtvis att minska, men en övergång till redovisning och rådgivning, kommer troligtvis att dämpa de negativa ekonomiska effekterna för revisorerna och deras byråer.
Skatteverket kommer att behöva anställa fler bolagsgranskare vilket kan öppna för fler arbetstillfällen inom branschen. Det är även troligt att kvaliteten i bolagens räkenskaper försämras, vilket kan medföra ett försämrat rykte för de svenska revisorerna.
Nyckelord: revisionsplikt, små aktiebolag, revisorer
Förkortningar
ABL - Aktiebolagslagen EU - Europeiska Unionen
FAR SRS - Branschorganisationen för revisorer och rådgivare FASB - Financial Accounting Standard Board
IAS - International Accounting Standards IASB - International Accounting Standard Board ISA - International Standard on Auditing
RevL - Revisionslagen RS - Revisionsstandards VD - Verkställande direktör
Innehållsförteckning
1. Inledning... 1
1.1 Bakgrundsbeskrivning... 1
1.1.1 Varför revisionsplikt?... 1
1.1.2 Internationell standardisering ... 1
1.1.3 Åsikter om revisionsplikten... 2
1.1.4 Fakta ... 2
1.2 Problemdiskussion... 3
1.3 Formulering av forskningsfråga ... 4
1.4 Syfte... 4
1.5 Avgränsningar ... 4
2 Metoddiskussion ... 5
2.1 Vetenskapligt synsätt... 5
2.2 Vetenskaplig ansats ... 5
2.3 Vetenskaplig metod... 6
2.4 Insamlingsmetod ... 7
2.4.1 Primärdata ... 7
2.4.2 Sekundärdata ... 7
2.5 Intervjuer ... 8
2.6 Källkritik ... 8
2.7 Giltighetsanspråk... 9
2.7.1 Validitet ... 9
2.7.2 Reliabilitet ... 9
3 Teori... 11
3.1 Revisorns arbetsuppgifter... 11
3.2 Revisionens syfte... 11
3.3 Aktiebolag ... 12
3.4 Revisionens intressenter ... 12
3.5 Revisorns oberoende ... 15
3.6 Misstanke om brott... 16
3.7 Fördelar med revision... 17
3.8 Nackdelar med revision... 18
3.9 Revisionspliktens utveckling i Sverige ... 19
3.9.1 Historisk utveckling ... 19
3.9.2 Utvecklingen de senaste åren ... 19
3.10 Revisionsplikten i andra EU länder... 21
3.10.1 Danmark ... 21
3.10.2 Storbritannien ... 21
3.11 Revisionsstandards ... 22
3.12 Fakta revisorskåren... 22
4 Empiri... 23
4.1 Genomförande ... 23
4.2 Intervju med A A:son ... 24
4.3 Intervju med B B:son ... 26
4.4 Intervju med Anders Bryngelsson... 27
4.5 Intervju med Ingemar Cederlund ... 29
4.6 Intervju med Claes Svensson ... 31
5 Analys ... 34
5.1 Säkerhet ... 34
5.2 Skatteverket tar över granskningen ... 35
5.3 Förenklingar i lagar och regler ... 35
5.4 Arbetsskifte inom branschen ... 36
5.5 Nyanställningar ... 37
6 Slutsatser ... 40
6.1 Svar på uppsatsens problemformulering ... 40
6.2 Förslag till fortsatt forskning... 41
Källförteckning ... 43
1. Inledning
I inledningen ges en grundläggande bakgrundsbeskrivning till uppsatsen. Ur bakgrunden görs en problemdiskussion vilken mynnar ut i den forskningsfråga som kommer att användas i uppsatsen. Syfte, problemavgränsningar och disposition presenteras i slutet av kapitlet.
1.1 Bakgrundsbeskrivning
Sverige har haft allmän revisionsplikt hos samtliga aktiebolag sedan 1983 Aktiebolagslagen kap10:1§ (ABL). Den allmänna revisionsplikten innebär att samtliga aktiebolags årsredovisning granskas av en kvalificerad revisor, oberoende av verksamhetens storlek. Ett litet aktiebolag genomgår alltså lika skarp granskning som ett stort publikt aktiebolag.
1.1.1 Varför revisionsplikt?
Anledningen till att revisionsplikten i alla aktiebolag infördes, var för att säkerställa att redovisningen som företagen upprättar var korrekt.
Revisionsplikten har två huvudsyften, det ena är att öka ägarnas kontrollmöjligheter och det andra att förhindra ekonomisk brottslighet (Thorell & Norberg 2005).
Revisionsplikten kräver idag att varje aktiebolag har en revisor, deras arbete är därför lagstadgat. Deras arbete är viktigt för att få en oberoende granskning av bolagen.
1.1.2 Internationell standardisering
I och med Sveriges medlemskap i den Europeiska Unionen (EU), samt den ökande globalisering och internationalisering som idag sker i världen har olika harmoniseringsarbeten tagits vid. Olika normbildare som International Accounting Standard Board (IASB) och Financial Accounting Standard Board (FASB) har arbetat för att skapa standarder inom redovisning och revision. Arbetet har gjorts för att förenkla jämförbarheten mellan olika företag i olika länder. Detta har inte minst påverkat Sverige, som bland annat infört att svenska noterade aktiebolag skall följa International Accounting Standards (IAS) och International Standards on Auditings (ISA) standarder.
Dock har inte Sverige följt de andra EU- länderna, när de har avskaffat revisionsplikten i mindre aktiebolag. Storbritannien var först med ett avskaffande (1993), sedan har övriga länder inom EU följt efter. Nu är det endast Sverige och Malta som har revisionsplikt kvar för alla aktiebolag.
Anledningen till övriga länders avskaffande var att de ansåg att nyttan av 1
revisionen inte översteg kostnaden, vilket resulterade i att de mindre aktiebolagen förlorade konkurrenskraft gentemot omvärlden (Thorell &
Norberg 2005).
1.1.3 Åsikter om revisionsplikten
I och med att övriga EU har avskaffat revisionsplikten har många röster i Sverige höjts för att även avskaffa den här. I en rapport upprättad av professorerna Thorell och Norberg (2005) på uppdrag av Svenskt Näringsliv har de kommit fram till att avskaffandet av revisionsplikten i små aktiebolag är nödvändig. Anledningen var nyttan av revisionen inte översteg kostnaden av den. I ett publikt aktiebolag har den enskilde ägaren väldigt begränsad inblick i företaget. Dennes information kommer, om inte uteslutande, till stor del ifrån företagets årsredovisning. Därför krävs det att denna är upprättad korrekt.
Små onoterade aktiebolag har oftast en eller ett fåtal aktieägare, som samtidigt arbetar inom företaget, eller tillhör den närstående kretsen. De sitter därför i en helt annan position, då de har god insikt i hur företagets verksamhet går och har påverkats under åren. De går oftast inte till årsredovisningen för att se hur utvecklingen skett. Behoven av revision ifrån ägarnas sida i många av de små aktiebolagen är därför mycket mindre (ibid).
Det finns många som förespråkar revisionsplikten i mindre bolag. De menar att om ett avskaffande skulle ske, minskar bolagens trovärdighet. Bolagen skulle få svårare att beviljas lån och krediter hos banker och den ekonomiska brottsligheten skulle öka. Även företagens övriga intressenter har stor nytta av revisionen.
1.1.4 Fakta
Enligt Thorell och Norberg (2005) hade 80-85 procent av Sveriges registrerade aktiebolag en årsomsättning under tre miljoner kronor år 2005.
Det vill säga, att av 250 000 registrerade aktiebolag i Sverige, var det drygt 200 000 bolag som skulle påverkas av ett avskaffande.
Sverige har i aktiebolagslagen sedan första januari 2007 börjat använda sig av en ny benämning på stora bolag. Aktiebolaget måste uppfylla mer än ett av följande villkor:
a) medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50
b) bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 25 miljoner kronor
2
c) bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50 miljoner kronor
Bolaget räknas också som större om det är börsnoterat. Enligt Thorell och Norberg (2005) skulle endast cirka 7000, eller 2.7 procent, av de svenska aktiebolagen räknas som större, räknat med de nya gränsvärdena som tillträtt januari 2007, med utgångspunkt från taxeringsuppgifter från 2001.
Svensk Näringsliv har gjort en undersökning tillsammans med Demoskop1 (Uvell & Selberg 2005), vars syfte har varit att ta reda på hur små företag uppfattar revisionsplikten och förslaget att begränsa denna. Undersökningen visar att av de företag som hade en omsättning på under 3 miljoner kronor, är det 42 procent som anser sig ha nytta av revisionsplikten. Av de små företagen med en omsättning under 3 miljoner kronor, menar 48 procent fortfarande anlita en revisor om plikten försvann.
1.2 Problemdiskussion
Sedan den nya revisionspliktens införande för 24 år sedan, 1983, har det på senare tid börjat diskuteras om möjliga förändringar som kan göras för att förenkla för mindre aktiebolag. Rapporten som Svenskt Näringsliv begärde, visade att kostnaderna överstiger nyttan i de små aktiebolagen. Det är enkelt att se hur mycket revisionen kostar, men däremot svårare att se de positiva sidorna som revisionen medför.
Sverige och Malta är det enda länderna som har kvar allmän revisionsplikt, därför har oppositionsbildare som Svenskt Näringsliv med flera startat en debatt om att även Sverige skall avskaffa den.
När Storbritannien avskaffade den allmänna revisionsplikt fick det stora konsekvenser. Nära hälften av alla revisorer förlorade sina uppdrag.
Visserligen fick många nya uppdrag och andra arbetsuppgifter, men det var ändå ett stort antal revisorer som helt förlorade sitt arbete.
Effekterna av ett avskaffande skulle direkt påverka nästan alla aktiebolag, eftersom runt 85 procent är mindre. Att försöka förutspå effekter är därför väldigt viktigt då ett avskaffande skulle påverka en stor del av det svenska företagsklimatet. Varje aktiebolag är idag tvingat att ha en revisor. Ett avskaffande skulle därmed kunna få stora konsekvenser för revisorskåren. 48 procent av de små företagen menar att de inte skulle anlita en revisor om plikten avskaffades. Då ungefär 85 procent av alla aktiebolag berörs och 48
1 Se bilaga 2
3
procent av dem inte skulle anställa någon revisor, skulle 40.8 procent av de totala revisionsuppdragen försvinna. Dock anser företagen att de har annan nytta av en revisor, 74 procent av de små företagen kan tänka sig att anlita en revisor för att utföra exempelvis ekonomistyrning eller skatterådgivning.
1.3 Formulering av forskningsfråga
Vad skulle ett avskaffande av revisionsplikten i små aktiebolag betyda för revisorskåren?
1.4 Syfte
Syftet med uppsatsen är att analysera hur revisorskåren kommer att påverkas vid ett avskaffande av revisionsplikten i små aktiebolag. Dels om det kommer påverka den nuvarande kåren, dels om det kommer påverka den framtida arbetsmarknaden för revisorer.
1.5 Avgränsningar
Uppsatsen inriktar sig mot revisorskåren och deras arbetsgång, för att se vad ett avskaffande av revisionsplikten i små aktiebolag skulle betyda för dem.
Beroende på om revisorn arbetar på en liten eller stor revisionsbyrå kan denne ha olika personliga preferenser och värderingar. Därför har revisorer från både små, medel och stora revisionsbyråer tillfrågats som respondenter.
Undersökningsområdet är Borås- och Göteborgsregionen.
4
2 Metoddiskussion
I kapitlet beskrivs vilket vetenskapligt synsätt, ansats och metod som ligger till grund för uppsatsen. Det klarläggs hur uppsatsen skrivs. Läsaren får en inblick i hur såväl insamlandet av data, som genomförandet av intervjuer och hur resonemang har förts.
2.1 Vetenskapligt synsätt
Inom vetenskapen finns det två huvudsakliga synsätt, vilka är det positivistiska synsättet och det hermeneutiska synsättet. Positivistiskt synsätt lägger tyngdpunkten på fakta. Här fastställs hur saker och ting fungerar. Att förutsäga funktionerna ses sedan som kunskap. Inom positivismen söks det efter absoluta svar och är vanligt förekommande inom naturvetenskapen.
Hermeneutiskt synsättet är däremot vanligare inom samhällsvetenskapen.
Här tolkas svaren som erhålls och återgår till nya frågor i en så kallad hermeneutisk spiral. I motsatts till positivismen söks det inte efter den absoluta sanningen, då den enligt det hermeneutiska synsättet inte existerar (Andersen 1998, s. 193).
Val av synsätt
I denna uppsats stämmer det hermeneutiska synsättet bäst in, eftersom det är en samhällsvetenskaplig uppsats, och samtidigt inte söker efter något absolut svar. Svaren tolkas och nya frågor dök upp under arbetets gång. Samtalen tillsammans med respondenterna tog diskussionen framåt, likt en hermeneutisk spiral och bidrog till att komma med svarsalternativ och olika slutsatser på forskningsfrågan.
2.2 Vetenskaplig ansats
Valet av ansats i en uppsats är oerhört viktigt. Valet spelar en avgörande roll i det slutliga resultatet. Resultatet kan skilja sig åt, beroende av vilken ansats som används. Vilket tillvägagångssätt skall användas för att få ett grepp om verkligheten. Skall en induktiv eller deduktiv ansats användas, eller kanske en abduktiv? En induktiva ansats börjar i empirin där en teori bildas, varav en deduktiv börjar i teori där hypoteser ställs, vilka sedan testas i empirin. En abduktiva ansats är en slags växelverkan av de två förstnämnda. Det talas om den deduktiva ansatsen som bevisföringens väg och den induktiva som upptäckandets väg (Holme & Solvang 1991, s. 51).
5
Val av ansats
En induktiv ansats är mest lämpad för den här uppsatsen. Onekligen finns det en del teori och förkunskaper inom ämnet, som eventuellt skulle göra skäl för en deduktiv metod, men det är ett helt nytt fenomen som kommer att belysas, och några större teori- eller litteraturkällor finns inte. Därför har det utifrån empirin bildats en uppfattning om hur det är. Från empirin har sedan teorin bildats. En induktiv forskning har alltså utförts, sedan används teorin utifrån den, nya frågor dyker upp och svaren sökes i empirin, således på ett deduktivt sätt.
Den induktiva metoden stämmer mest överens med syftet i denna uppsats.
Eftersom det utifrån empirin skapas en uppfattning av möjliga effekter och konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikt i små aktiebolag.
2.3 Vetenskaplig metod
Valet av hur informationen skall samlas in, är även det en vital del i uppsatsskrivandet. Valet står emellan två olika alternativ, dessa är den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden. Förenklat kan det sägas att den kvalitativa metoden samlar in ord, medan den kvantitativa metoden samlar in siffror.
Val av metod
Den kvalitativa metoden för att samla in information passar mest in på denna uppsats. Vid kvalitativa metoder skapas en djupare förståelse av den informationen som samlats in (Andersen 1998, s. 31) i jämförelse mot den kvantitativa, där framförallt statistiska siffror samlas in, ofta med stor precision, men utan djup och vidare förståelse (Holme & Solvang 1991, s.
78). Den kvalitativa metoden har använts just för att skapa mer djup och förståelse i svaren. Förvisso skulle en kvantitativ undersökning kunna användas, men som sagt sökes djup och utvecklande frågeställningar i intervjuerna. Dock har inte särskilt stora generaliseringar kunnat utföras, då mängden respondenter har varit begränsad.
Kvalitativa svar ger ändå en bättre bild av möjliga konsekvenser av ett avskaffande. Kvalitativa undersökningar visar också mer på totalsituationen, vilket möjliggör ökad förståelse för sociala processer och sammanhang (Andersen 1998, s. 79). Det kan till och med vara en styrka i kvalitativa undersökningar att det inte är ett tvärsnitt av vad folk tycker i allmänhet, då problemställningen kan belysas ur andra synvinklar. En nackdel med den kvalitativa undersökningen är dock att intervjuerna inte blir likadana.
Tolkningen blir därför inte entydig (ibid). Ytterligare en nackdel är att efter ett antal intervjuer har genomförts, får frågeställaren en större inblick i
6
ämnet, och börjar redan då göra generaliseringar och dra slutsatser, vilket kan vara till skada för uppsatsen.
2.4 Insamlingsmetod
Datainsamlingen kan delas upp i två olika delar, primär- och sekundärdata.
Enligt Andersen (1998), skiljer de sig genom forskarens medverkan vid insamlingen av rådata. De data som samlas in självt är primärdata och de som finns i litteratur, dokument och andra uppsatser är sekundärdata. Hur valet av metoderna disponeras beror på hur syftet är utformat samt vilka resurser det förfogas över (ibid).
2.4.1 Primärdata
De primärdata uppsatsen består av, är semistrukturerade intervjuer med fem revisorer. En kvantitativ undersökning skulle ha kunnat användas, men då frågeställningen kräver svar med mer djup, samtidigt som en viss tidsbegränsning råder uteslöts det alternativet. En kvantitativ undersökning ger oftast bara ett fåtal svarsalternativ, vilket begränsar respondentens svar.
Vidare skulle det vara svårt att inte ge ledande frågor och därmed färdiga svar på frågorna som ställs. En kvalitativ intervju har därför utförts, som kännetecknas av frågetekniker som är kvalitativa och ostrukturerade, där samtalen styrs minsta möjligt. Semistrukturerade intervjuer genererar inga svar som är rätt eller fel, utan endast tolkningar av svaren (Andersen, 1998, s. 152).
2.4.2 Sekundärdata
Vid valet av sekundärdata är det väldigt viktigt att använda sådan information som är av relevans för uppsatsämnet. Ämnet är såpass nytt i karaktär vilket har lett till att böcker och annan kurslitteratur inte finns i någon större omfattning. Sekundärdata kan delas in i tre olika kategorier.
Dessa tre kategorier är processdata, bokföringsdata samt forskningsdata (Halvorsen 1992 se Andersen 1998, s. 158).
Processdata produceras i de löpande aktiviteterna i samhället likt dokument, brev, TV-program, artiklar med mera. I denna uppsats har framförallt tidningsartiklar använts.
Bokföringsdata skapas genom registrering och styrning, framförallt av olika myndigheter. Exempel på sådana data är folkbokföring, statistiska centralbyråns register och företagsredovisningar. Uppsatsen består en del av bokföringsdata, då kontroller och uppdatering av statistik i gammal litteratur har genomförts. Kontrollerna har skett genom kontakt med bolagsverket och statistiska centralbyrån.
7
Den tredje är forskningsdata som särskiljer sig genom sin uppkomst i samband med forskningsarbete, det är alltså information som andra forskare har producerat, det kan vara allt från vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar, till magister- och kandidatuppsatser gjorda av andra studenter. Forskningsdata i uppsatsen består framförallt av vetenskapliga artiklar och annan branschlitteratur.
2.5 Intervjuer
Semistrukturerade intervjuer har utförts i uppsatsen. Det som skiljer de semistrukturerade intervjuerna från andra typer av intervjuer, är att forskarna har en viss förkunskap inom ämnet och kan därför komma med följdfrågor. I en semistrukturerad intervju finns det en utarbetad frågeguide som med hjälp av nyckelord anger de ämnen som skall belysas (Andersen 1998, s. 162).
2.6 Källkritik
Någon säkerhet att en källa är korrekt finns inte. Det gäller inte bara sekundärdata, utan att granska sina primärdata kritiskt, och fråga sig om intervjuerna är helt tillförlitliga eller inte, är även det en vital del i uppsatsskrivandet. sina primärdata är oftast lättare att granska eftersom vetskapen om hur den uppkom är större. Sekundärdata är däremot svårare, eftersom det inte går att veta hur författarna utfört sina tester, eller om denne vinklat resultat och slutsatser för att gagna sig själv. När en uppsats skrivs gäller det att uppnå en hög grad av överensstämmelse mellan de teoretiska begreppen och de empiriska variablerna (Andersen 1998, s. 85). Det är alltså viktigt att det som skrivs ned, är korrekt och avbildar verkligheten. Graden av överensstämmelse kallas definitionsvaliditet (ibid).
De primärdata som uppsatsen bygger på, är grundad på de intervjuer som är gjorda med fem kvalificerade revisorer. Respondenternas kunskap inom revisionsområdet är omfattande, både genom att de alla är yrkesverksamma nu, samt att de arbetat inom branschen cirka 20-30 år. Respondenterna kommer nästan uteslutande ifrån större revisionsbyråer, anledningen till detta var att uppsatsen skrivs under en tidsperiod då revisionsbyråernas arbetsbörda är stor. Resulterat blev att de mindre revisionsbyråerna har haft svårt att ta sig tid till en intervju. På grund av att revisorerna kommer ifrån liknande arbetsmiljö och har likartad arbetslivserfarenhet är det möjligt att de insamlade primärdata är relativt snävt inriktad. Respondenterna har emellertid varit verksamma så pass länge inom branschen vilket bör öppna upp för en bättre bild, då de har stor kunskap och erfarenhet inom ämnet.
Sekundärdata som använts i uppsatsen har granskats kritiskt. De data som har använts för att bygga upp den teoretiska referensramen bygger till stor del på lagtext, men även på rekommendationer och utlåtanden ifrån
8
branschorganisationen för revisorer och rådgivare. En rapport, gjort på uppdrag utav Svenskt Näringsliv har varit utgångspunkten i uppsatsen.
I den teoretiska referensramen har olika tryckta källor använts för att försöka få en så bra bild som möjligt. Tidningsartiklar har nyttjats för att få aktuell information till ämnet. De artiklar som använts har i synnerhet kommit ifrån Balans, en tidning som i första hand debatterar redovisning och revision, men även en artikel ur affärsvärlden, som innehåller analyser och kommentarer kring viktiga händelser inom svenska företag, samt svensk och internationell ekonomi. Dessa är vetenskapliga tidskrifter, och artiklarna granskas innan de publiceras.
2.7 Giltighetsanspråk
2.7.1 Validitet
Validiteten innehåller två begrepp, giltighet och relevans (Andersen 1998, s.
85). Giltigheten säger något om hur stor överensstämmelse det är mellan de teoretiska och empiriska begreppen. Relevansen säger hur relevant det empiriska begreppsurvalet är för problemställningen. Det är alltså viktigt att frågorna som ställs är noga igenomtänkta, vilket medför att respondenten svarar på det som frågorna avser. Har den som utför intervjun samma tolkning av de olika begreppen som respondenten, eller kommer det att uppstå missuppfattningar?
Uppsatsens validitet säkerställs genom de semistrukturerade intervjuerna.
Att både frågeställaren och respondenterna har varit insatta i ämnet, leder till högre giltighet, då det inte har skett några missuppfattningar av de teoretiska begrepp som använts. Om relevansen börjat minska i någon av intervjuerna hade nyckelord och andra förutbestämda frågor åter kunnat leda diskussionen tillbaka till problemfrågeställningen.
2.7.2 Reliabilitet
Reliabiliteten säger hur mycket det går att lita på sin undersökning. Om den har påverkats av tillfälligheter, eller hur säkert och exakt den mäter det som den är avsedd att mäta (Winter 1992 se Andersen 1998, s. 85). God reliabilitet innebär att slutsatsen på en undersökning skulle bli densamma, vem som än utförde den. Det handlar om att eliminera slumpvariabler.
Reliabiliteten kan säkerställas genom att standardisera tillvägagångssättet.
Exempelvis vem som läser frågorna, vart intervjun äger rum eller hur resultatet bearbetas. Det får dock inte bli för standardiserat, då det är en kvalitativ undersökning, där frågorna kan ändras beroende på respondentens svar.
9
Då uppsatsen är utarbetad genom kvalitativa intervjuer är det svårt att veta om reliabiliteten är hög, det är möjligt att de revisorer vi intervjuat avviker markant ifrån resterande revisorskår. Det är möjligt att om vi vänt oss till andra revisorer så hade vi fått en annan bild. Eftersom respondenterna i uppsatsen är ganska snarlika, kan andra svar ha erhållits om de hade varit mera avvikande från varandra. Dock tyder det på att reliabiliteten stärks då diskussionen som fördes under intervjuerna känns igen i den debatt som förs i de artiklar som använts i den teoretiska referensramen.
10
3 Teori
I kapitlet presenteras den teoretiska referensram som ligger till grund för uppsatsen. Presentationen önskar skapa en bättre förståelse för det empiriska materialet. Kapitlet inleds med en beskrivning av revisorns arbetsuppgifter och revisionens syfte samt vilka som har nytta av revisionen.
Vidare följer en beskrivning av utvecklingen i Sverige samt effekter då revisionsplikten avskaffades i Danmark och i Storbritannien, dessutom redogörs för och nackdelar med revision.
3.1 Revisorns arbetsuppgifter
Revision delas upp i Räkenskapsrevision och förvaltningsrevision.
Räkenskapsrevision innebär att revisorn bedömer aktiebolaget rutiner och räkenskaper ur ett kontroll- och effektivitetsperspektiv. Vilket innebär att revisorn gör en bedömning av hur årsredovisningen ger en rättvisande bild av aktiebolaget och att den inte innehåller några väsentliga fel.
Förvaltningsrevision är granskningen som revisorn gör av ledningen.
Förvaltingsrevisionen syftar till att klarlägga om åtgärder eller försummelser gjorda av verkställande direktör (VD) eller styrelseledamot kan leda till att de blir ersättningsskyldiga gentemot aktiebolaget. Innebär alltså att revisorn gör en granskning av fullgörandet av aktiebolagets bokföringsskyldighet, samt att påträffa och förhindra andra lagöverträdelser (FAR 2007).
Revisorns främsta uppgift är att granska aktiebolagets årsredovisning, bokföring samt styrelsen och VD:s förvaltning av aktiebolaget.
Granskningen skall vara såpass ingående som god revisionssed kräver (FAR 2007).
3.2 Revisionens syfte
Revisionens syfte är framförallt att skydda ägarna, men även att skydda övriga intressenter är en vital del av revisionen. Intressenterna skall kunna lita på att aktiebolagets finansiella ställning och räkenskaper på papperet, överensstämmer med hur den ser ut i verkligheten. De skall också kunna se hur den ekonomiska förvaltningen av aktiebolaget sker. Vilket inte endast är bra för intressenterna, utan även för de reviderade bolagen som får större trovärdighet. Vilket i sin tur skapar bättre villkor och möjligheter gentemot leverantörer och kreditinstitut. Revisionen visar att aktiebolaget följer spelreglerna, vilket leder till att risken för fel och brister minskar. Revisorn kan även komma med förslag till förbättringar (FAR 2007).
11
3.3 Aktiebolag
Bolagsformen aktiebolag har utvecklats till den utan tvekan mest populära associationsformen i Sverige (Moberg 2003). Ett aktiebolag utgör en juridisk person med begränsat ansvar för ägarna. Med begränsat menas att de endast riskerar de pengar som är satsade i bolaget. Ägarna är således inte personligt ansvariga för de skulder som finns i aktiebolaget (ibid).
Ett aktiebolags syfte är att förränta ägarnas insatta kapital. För att uppnå detta syfte måste bolaget ha en viss självständighet från aktieägarna.
Aktieägarna kan påverka företagen genom att göra sina röster hörda på bolagsstämman. Bolagets styrelse måste hela tiden beakta bolagets och övriga intressenters intressen, vilka skyddas av aktiebolagslagen (ibid).
I Sverige måste ett aktiebolag ha minst 100 000 kronor i aktiekapital och för ett publikt aktiebolag krävs minst 500 000 kronor i aktiekapital. I Sverige skiljs det på privata och publika aktiebolag. Endast publika får sprida sina aktier till allmänheten, notera aktier på aktiebörs eller marknadsplats och utfärda optioner. I ett publikt aktiebolag får inte styrelsens ordförande och den verkställande direktören vara samma person. Det är värt att nämna att ett privat aktiebolag ej övergår till ett publikt även om aktiekapitalet överstiger 500 000 kronor (Bolagsverket 2007).
3.4 Revisionens intressenter
Det dominerande syftet för revisionspliktens införande var att ge ägarna större insyn och därmed större kontroll över företagsledningens förvaltning av verksamheten. Revisionen i Sverige är inte endast till för att tillfredställa ägarnas möjliga behov, utan skall direkt eller indirekt förse de andra intressentgrupperna med tillförlitlig information. Nyttan av revisionen finns således hos företagens interna intressenter det vill säga anställda, företagsledningen och ägare. Men även hos företagens externa intressenter, vilka är kreditgivare, leverantörer, stat och kommuner samt kunder (FAR Revision 2006, s. 20f).
12
Figur 1. Intressentmodellen, återskapad (FAR Revision 2006, s. 27)
Intressentmodellen ovan avser företagens intressenter, vilka är de parter som har någon typ av utbytesrelation med företagen. Revisionen är knuten till ett behov av att kommunicera informationen som är av intresse för olika grupper (Diamant 2004, s. 89).
Stat & Kommun har flertalet intressen i att revisionen utförs, det mest elementära intresset är att rätt skatt betalas in. Just dessa intressen har påverkat revisorn som nu måste rapportera mer omfattande till myndigheterna. En revisor har skyldighet att bland annat anmäla alla brott till myndigheterna och då bidra till en minskad ekonomisk brottslighet.
Revisionen antas även förbättra beskattningsunderlaget (Thorell & Norberg 2005, s. 40ff). För stat och kommun ligger redovisningen till grund för skatter och avgifter och företagen måste därför vara säkra på att de redovisat rätt uppgifter (FAR Revision 2006, s. 21). Samhället har även ett stort intresse av att ha tilltro till värdepappersmarknaden och bolagsformen aktiebolag. Revision uppfyller idag ett sådant förtroende (Diamant 2004, s.
82).
Ägare förser bolaget med kapital, med avsikt att få avkastning på de satsade pengarna. Om företaget inte presterar tillfredställande ökar ägarna risker.
Många större aktiebolag har utspritt ägande och det kan finnas många ägare som inte återfinns i företagsledningen. Inflytandet flyttas därmed ifrån ägarna till företagsledningen. Ägarna förlorar då möjligheten att bedöma värdet av investeringen och kan endast förlita sig på den information
13
företagsledningen pressenterar. Informationssymmetri uppstår mellan ägare och företagsledningen. Till följd uppstår ett behov av insyn i företagens verksamhet för att kunna avgöra om ledningen förvaltar bolaget på rätt sätt.
Revision är ett sätt för ägarna att minska på informationsunderläget, genom att låta en oberoende revisor granska den information som kommer ifrån ledningen (FAR Revision 2006, s. 20).
I Sverige är de flesta aktiebolag mindre ägarledda bolag. Ägaren har således redan den insyn i bolagen för att denna skall kunna fatta väl underbyggda beslut, vad gäller den ekonomiska investering i företagen. Det saknas ett direkt behov för dem att kontrollera hur verksamheten sköts (Diamant 2004, s. 91). Revisionen av årsredovisningen som har till syfte att öka tilltron till denna är bara till nytta i företag där ägaren inte har tillgång till intern information, då ägaren inte ingår i företagsledningen eller styrelsen (Thorell
& Norberg 2005, s. 36).
Kreditgivarna anses vara bland de viktigaste intressenterna, då de beviljar krediter till företagen, för att företagen skall kunna driva sin verksamhet. För sin risk i form av utlåning av krediter erhåller de ränta. Kreditgivarna har ett stort behov av att kunna bedöma företagens återbetalningsförmåga för att kunna uppskatta risken. Liksom ägarna befinner sig kreditgivarna i informationsunderläge gentemot företagen (Diamant 2004, s. 132f). Utan egen insyn i företagen måste kreditgivarna förlita sig till den information styrelsens ger. Att informationen är korrekt är en säkerhet för kreditgivarna.
Säkerheten blir större när en opartisk och självständig revisor granskar företagens finansiella information (FAR Revision 2006, s. 20). Dock är den reviderade årsredovisningen inte det enda underlag kreditgivarna använder för att göra sin bedömning (Thorell & Norberg 2005, s 38).
Leverantörer har även de, stort intresse av sina kunders ekonomiska ställning. Leverantörerna fungerar ofta som en viktig kreditgivare i mindre företag. De finns många exempel då leverantören anpassar en stor del av sin produktion till ett visst företags efterfrågan. Revisionen är därför väldigt viktig för att säkerställa företagens ekonomiska ställning och betalningsförmåga (Andersson 2003). Leverantörerna vill alltså veta om de vågar leverera och ge krediter. Oftast får leverantörerna information om bolaget från kreditupplysningsföretag. Information från kreditupplysningsföretag spelar en stor roll i näringslivet idag. I denna information ingår namnen på revisorerna samt uppgifter huruvida revisionsberättelsen innehållit anmärkningar eller upplysningar under de senast åren (FAR Revision, 2006 s. 20).
Styrelse och företagsledningen tycker för det mesta att revision är något värdefullt. Den hjälper till att kontrollera räkenskaperna och
14
bokföringssystemet, bidrar till att undvika bedrägerier och öka trovärdigheten för den externa informationen som företagsledningen lämnar, vilket är till gagn för olika intressenter. Det gäller då främst banker och andra kreditgivare men även, fast i mindre utsträckning, leverantörer och kunder.
Revisionen bidrar vidare till att företagsledningen kan få erfarenheter ifrån andra bolag som revisorn reviderar (Thorell & Norberg 2005, s. 37).
Revisorn kan även bli en samtalspartner i ekonomiska frågor och bistå med ett perspektiv på händelser och företeelser i företagen som annars kanske inte skulle komma fram. (FAR Revision 2006, s. 21). Bolaget kan dessutom få köpa andra tjänster, inom ramen för oberoendereglerna, till ett förmånligare pris. Den bedömda nyttan tordes dock minska ju mindre bolaget är (Thorell & Norberg 2005, s. 37).
Anställda är den grupp som är beroende av företagen på ett mer personligt plan. Anställningstryggheten avspeglar sig ofta i företagets ekonomiska ställning. Anställda kan även använda räkenskaperna som underlag i löneförhandlingar, men då fordras det att den ekonomiska ställningen i företagen är bra (FAR Revision 2006, s. 21).
Kunder har i likhet med leverantören ett ömsesidigt beroende till företagen.
Kunder kan även de, gjort stora investeringar i sin produktion som är anpassad direkt mot leverantören. Därför är det viktigt för kunden att säkerställa leverantörens ekonomiska ställning, då dess leveransförmåga kan vara kritisk för kundens överlevnad. Kunderna söker ekonomisk information om leverantörerna hos olika kreditupplysningsföretag. Revisionsberättelsen fungerar som ett viktigt beslutsunderlag (Andersson 2005). Bolagen vill ha bra samarbete med sina kunder, och vill därför ge dem trovärdig information om att de i framtiden kan sköta sina leveranser (FAR Revision 2006, s. 21).
3.5 Revisorns oberoende
Syftet med revision är att ge trovärdighet åt aktiebolagets räkenskaper och ekonomiska förvaltning. Oberoende brukar ofta nämnas i samband med revision, dock nämns inte det begreppet i lagstiftningen. Det som begreppet tyder på är opartiskhet, självständighet och objektivitet. Inför varje potentiellt revisionsuppdrag skall revisorn pröva om ett hot mot oberoendet föreligger (Diamant 2004, s. 30). Revisorn skall i sådana fall avsäga sig uppdraget, enligt Revisionslagen 22 - 24§ (RevL).
Oberoenderegleringen i Sverige bygger på både associationsrättsliga regler och bestämmelser av mer näringsrättslig natur, rörande jäv. Det sistnämnda behandlas i RevL och riktar sig mot revisorns agerande i yrkesverksamheten.
15
Således blir det revisorn som överskrider lagen om denna inte följs. De associationsrättsliga reglerna återfinns i ABL kap 9:17§, där det står att en revisor inte är valbar om denne är eller har:
• Äger aktier i bolaget eller annat bolag i samma koncern
• Är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller dess dotterföretag eller biträder vid bolagets bokföring eller medlemsförvaltning eller bolagets kontroll däröver.
• Är anställd hos eller på annat sätt har en underordnat eller beroende ställning till bolaget eller någon som avses i 2.
• Är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder bolaget vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller bolagets kontroll däröver,
• Är gift eller sambo med eller syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en person som avses i 2.
• Är besvågrad med personen som avses i 2 i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon
• Står i låneskuld till bolaget eller ett annat bolag i samma koncern eller har en förpliktelse som ett sådant bolag har ställt säkerhet för.
Det finns många hot mot revisorns oberoende och den största debatten har kretsat omkring dennes klientkontakt. Revisorn skall självfallet inte ha haft inflytande över granskningsföremålet på ett omfattande sätt och inte heller vara knuten till personer som haft det. Hotet kan exempelvis bestå i förhandling av arvode, där låga arvoden kan ses som en konkurrensfördel men bidrar istället till i sämre revision. Oberoenderegleringen kan ses som ett sätt att begränsa revisorns eventuella möjligheter att agera för egen ekonomisk vinning, inom de revisionsregler som finns (Diamant 2004, s.
187ff).
3.6 Misstanke om brott
Enligt ABL kap 9:42§, har revisorn anmälningsplikt om han eller hon finner att det kan misstänkas att en styrelseledamot eller den verkställande direktören inom bolagets verksamhet gjort sig skyldig till brott. Endast de brott som nämns i ABL kap 9:42§ innefattas i anmälningsplikten. Revisorn skall vid misstanke följa åtgärderna som nämns i 43§ och 44§.
En revisor skall i första hand meddela styrelsen om sin misstanke. Revisorn skall avgå senast fyra veckor efter styrelsen har underättats. I samband med avgången skall han eller hon redogöra för en åklagare om misstanken samt ange de omständigheter som misstanken grundats på. Avgång behövs ej om:
16
1. Den ekonomiska skadan av det misstänkta brottet har ersatts och övriga menliga verkningar av gärningen har avhjälpts.
2. Det misstänkta brottet redan har anmälts till polismyndighet eller åklagare.
3. Det misstänkta brottet är obetydligt.
(Aktiebolagslagen 9 kap, 42-44§)
Figur 2. Revisorns arbete vid misstanke om brott (Ekonomiska brott i aktiebolag, FAR 2006, s. 13)
3.7 Fördelar med revision
Fördelar med revision tas bland annat upp av Brännström (2005). Han menar att revisorn med sin närvaro, minskar risken för brott, medvetna och omedvetna fel. Revisorn bidrar till att konkurrensen bland företagen sker på rättvisa villkor, vilket i sin tur leder till fördel för den seriösa företagaren.
Vidare anser Brännström (2005) att vi ska se till Sverige, och inte blint eftersträva att göra som alla andra länder inom EU. Han tycker att det kan vara en konkurrensfördel att vara annorlunda. Vidare menar han att den låga
17
risken, revisionen medför för placerare är viktig, då det blir lättare för bolagen att få kapital. Brännström (2005) påpekar också att redovisningen, skattelagstiftningen och likvidationsplikten blir mer och mer omfattande och komplexa, vilket inte ett aktiebolag klarar av utan en duktig revisor.
Andersson (2005) menar att revisionsplikten gör det mer rättvist för bolagen av två anledningar. Dels rättvis skattekostnad för bolagen, dels revisorns brottförebyggande roll. Han tar även upp leverantörerna, kreditgivare och kunder som väldigt viktiga intressenter. Revisionen är viktig för att säkerställa betalningsförmåga, leveransförmåga och företagens ekonomiska ställning. Intressenterna skall kunna känna sig säkra, och se kriser hos bolaget i tid.
Axenborg (2005) har åsikter som stämmer överens med de två föregående.
Hon menar att revisionen tillför näringslivet en struktur som gör att företagen efterlever lagar, ger bättre konkurrensvillkor och höjd redovisningsstandard. Dock påpekar hon att de mindre aktiebolagen borde få förenklad revision inriktad på väsentligheter och mer generösa jävsregler. En revisor borde kunna arbeta med revisionen i bolaget och samtidigt hjälpa till med skatteplanering och rådgivning.
Brännström (2007) som tycker att revisionen skall vara kvar, menar att istället för ett totalt avskaffande, borde Regeringen följa FAR:s förslag om att införa en ny företagsform, utan revisionsplikt för mindre företag. Han menar att detta förslag är mer logiskt och räddar förtroendet för aktiebolaget om ett avskaffade skulle ske.
3.8 Nackdelar med revision
Enligt Thorell och Norberg (2005) överstiger kostnaderna för revision nyttan med den. Nyttan är svår att uppskatta medan kostnaden är ganska tydlig. De menar vidare att revisionen framförallt uppkom därför att aktieägarna ville ha en oberoende granskning. Ägaren i de små aktiebolagen är oftast den samme som den som driver företaget. Således blir revisionen endast till för företagets övriga intressenter som banker, leverantörer och skatteverk, fast det är endast bolaget som betalar för den.
Thorell och Norberg (2005) håller heller inte med om att det blir lättare för de mindre aktiebolagen att få krediter från banker på grund av revisionen. Då de menar att bankerna kan få den informationen på annat håll.
Thorell och Norberg (2005) menar även att argumenten för revision, som säger att den minskar ekobrott är inkorrekt. Eftersom om företagsledaren vill fuska, går det säkert att finna en revisor som kan tänka sig att acceptera det.
18
Även att några sådana effekter inte setts i Storbritannien vid avskaffandet där, är ytterligare ett argument de använder sig av.
Enligt Precht (2007c) menar Urban Bäckström, vd för Svenskt Näringsliv, att revisionsplikten ger en konkurrensnackdel för svenska småföretag. Han menar att beslutet om revision skall ligga hos företagsledningen och inte hos lagstiftaren.
Sven-Otto Littorin, som idag är arbetsmarknadsminister menar att slopad revisionsplikt för små företag är en viktig signal och minskar antalet orosmoln på entreprenörernas himmel. Han menar att företagen ändå är tvungna att leva upp till de krav som exempelvis skatteverket ställer (Precht 2006).
3.9 Revisionspliktens utveckling i Sverige
3.9.1 Historisk utveckling
Kravet på revision i Svenska aktiebolag har funnits sedan 1895. Detta var då en högst primitiv lag, eftersom förhållandena i Sverige och i näringslivet var väldigt annorlunda mot de vi har idag. Exempelvis fanns inga kvalificerade revisorer. Efter Kreugerkraschen 2 intensifierades debatten om revisionsplikt, vartefter den första lagstadgade revisionsplikten infördes 1944. Men de mindre aktiebolagen var dock skonade. Det var först 1983 som lagen om revisionsplikt i samtliga svenska aktiebolag infördes.
Framförallt två skäl belystes vid införandet. Dessa var att revisorn skulle föra en aktiv kamp mot skattebrott och skatteflykt, samt att föra ut ekonomisk kompetens till företagen (Precht 2005 s. 22f).
På 1990- talet debatterades det mycket om revisionsplikten i de små aktiebolagen. Många tyckte att plikten skulle avskaffas. Dock avslogs de flesta argumenten med att revisionen säkerställer årsredovisningens överensstämmelse med verkligheten, samt att revisionen är väldigt viktig för bolagens intressenter.
3.9.2 Utvecklingen de senaste åren
Utvecklingen de senaste åren har pekat mot ett avskaffande av revisionsplikten för mindre aktiebolag, då både den tidigare och den nya regeringen, uttalat att situationen måste ses över. Regeringen skall:
2 Svensk storkoncern lett av Ivar Kreuger som gick i konkurs i början av 1930-talet.
Anledningen var att de hade sålt och köpt tillgångar till över- och underpris mellan koncernens olika bolag och på det sättet redovisat större tillgångar än vad de egentligen förfogade över.
19
• Utarbeta ett lagförslag som innebär att revisionsplikten tas bort för de små företagen.
• Ta ställning till vilka företag som skall omfattas av förändringen.
• Överväga om en inskränkning i revisionsplikten behöver kombineras med andra åtgärder som förebygger överträdelser av t.ex. skatt och redovisningsregler och i sådana fall föreslå de åtgärder som behövs
• Särskilt uppmärksamma situationen i de övriga nordiska länderna samt de erfarenheter som har vunnits av den nya danska och finska lagstiftningen på området.
(Balans 2007)
Ett första delbetänkande skall presenteras senast den 10 september 2007, och ett ytterliggare delbetänkande senast 31 mars, 2008 (Balans 2007, nr: 1, s.7).
Utredningen kommer att ledas av Bo Svensson, tidigare ordförande för högsta domstolen (Precht 2007b, s. 14)
Svenskt Näringsliv beställde en undersökning av demoskop som utfördes av Uvell och Sellberg (2005). Syftet var att undersöka hur svenska småföretag uppfattade revisionsplikten och förslaget att begränsa densamma. I undersökningen framgick att 57 procent av småföretagen ansåg sig inte ha nytta av revisionsplikten. Vidare skulle endast 52 procent av de tillfrågade småföretagen anlita en revisor för revision om revisionsplikten försvann.
Dock menade hela 74 procent att de ändå skulle vända sig till en revisor för annan typ av hjälp, exempelvis ekonomistyrning och rådgivning.
Mikael Eriksson, vd på Öhrlings PWC tror att många av deras mindre klienter kan komma att minska vid att avskaffande av revisionsplikten i små aktiebolag. Dock tror han att möjligheten att sälja in andra typer av tjänster kommer att öka, då revisionen av småföretag enbart utgör en del i Öhrlings PWC:s tjänsteutbud. Han tror vidare att en efterfrågestyrd revision är bättre än en lagstadgad (Affärsvärlden 2007, s. 10).
FAR SRS ordförande Peter Clemedtson menar att en ny företagsform är ett bättre alternativ än ett avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag.
Clemedtson vill ha en förenklad företagsform som passar just småföretagen.
Han tror att genom slopandet av revisionsplikten kommer förtroendet minska för aktiebolagen. Vidare menar Clemendtson att Skatteverket och bankerna blir tvungna att utvidga sina kontroller (Precht 2007a)
20
3.10 Revisionsplikten i andra EU länder
3.10.1 Danmark
Pontoppidan (2007) skrev att i mars 2006 avskaffades revisionsplikten i Danmark. Pontoppidan (2007) menar vidare att det är det för tidigt att se om den slopade revisionsplikten har inneburit några besparingar för småföretagen i Danmark. I en undersökning av 120 tillfrågade företag, ansågs sig endast 11 procent göra besparingar genom lagändringen, dock var det 50 procent som fortfarande tyckte det var för tidigt att säga om de skulle göra några besparingar. I en annan undersökning i Danmark 2006 visade det sig att 70 procent av de berörda företagen skulle fortsätta att använda sig av revision, även om plikten försvann. I en ytterliggare undersökning, visade sig att det endast var två procent av de berörda bolagen som har valt bort revisionen.
Pontoppidan (2007) menar vidare att Danmark är lite svårtolkat, effekterna kan ses först om ett par år. Enligt Brännström (2007) har det danska Skatteverkets kontroll emellertid utökats, de har bland annat infört att de bolagen som inte har revision är tvungna att sätta ett kryss i sin deklaration.
3.10.2 Storbritannien
Storbritannien avskaffade allmän revisionsplikt för mindre aktiebolag 1993 (Thorell & Norberg 2005). Den största anledningen till avskaffandet var att de inte ansåg att nyttan av revision översteg kostnaden för den, samt att revisionen dämpade småföretagens konkurrensförmåga gentemot omvärlden.
Det finns ungefär 900 000 aktiebolag i Storbritannien som befinner sig under gränsvärdena, av dessa är det cirka 65 procent som inte använder sig av revision (ibid).
I en undersökning som gjordes efter avskaffandet framkom det att de företag som valde att fortsätta använda sig av revision kännetecknades av följande:
• Företagsledningen lämnade vanligtvis en kopia av sin årsredovisning till banker eller andra finansiärer.
• Företagen hade en relativt stor omsättning.
• Företagsledningen ansåg att revision ökar kvaliteten i den finansiella informationen och att den därmed har en positiv inverkan på företagets kreditvärdighet. Ledningen menade vidare att revisionen ger kontroll över företagets ekonomistyrning och redovisning.
• Företagen var inte helt familjeägda och hade därmed aktieägare som inte har tillgång till internredovisning.
(Pontoppidan 2007, s. 35)
21
I och med avskaffandet tappade 55 procent av revisorerna sina uppdrag. Av dessa lyckades 70 procent att ersätta sitt tidigare arbete med annat arbete.
Framförallt uppdrag hos andra företag, men även andra arbetsuppgifter såsom rådgivning, redovisning och controlling. Av dessa tyckte 80 procent att de nya uppdragen täckte eller översteg de förlorade intäkterna de tidigare haft från revision. Det var framförallt de mindre revisionsbyråerna med 2-20 anställda som tappade sina klienter. (Thorell & Norberg 2005)
Effekter vid ett avskaffande, i form av ökade bedrägerier och ekobrott har inte kunnat bevisas i Storbritannien. Regeringen har därför valt att höja gränsvärdena för mindre företag tre gånger. (ibid)
3.11 Revisionsstandards
Från och med den första januari 2004 ersattes den tidigare revisionsprocessen gjord av FAR med Revisionsstandards (RS). Detta var ett led i den internationella harmoniseringen av revisionsområdet som EG- kommissionen lagt fram. Slutprodukten av arbetet var de internationella standarderna, kallade ISA. Anledningen till harmoniseringsarbetet var att revisionen skulle se likadan ut i hela EU. RS är baserad på ovannämnda ISA, med vissa svenska anpassningar, eftersom bland annat värderingsprinciper och förhållandet redovisning och beskattning skiljer sig åt mellan de olika EU länderna.
RS är mycket mer omfattande än den tidigare revisionsprocessen. Den är cirka 200 sidor mot revisionsprocessens 70. RS innehåller grundläggande principer och tillvägagångssätt gällande revision av aktiebolagens årsredovisning, bokföring samt ledningens förvaltning av bolagen (FAR).
Eftersom RS är mer omfattande än den tidigare revisionsprocessen har revisorerna blivit tvungna att utföra en mer omfattande arbetsinsatts. Detta har i sin tur ökat kostnaden för dem. RS är mer anpassad för stora aktiebolag än för mindre (Thorell & Norberg, 2005).
3.12 Fakta revisorskåren
Det finns cirka 4200 kvalificerade revisorer i Sverige. Kvalificerad innebär att revisorn antingen är godkänd eller auktoriserad (FARSRS 2007). Av Sveriges cirka 920 000 företag, är ungefär 28 procent aktiebolag. Den vanligaste företagsformen med cirka 57 procent av alla företag är dock enskild firma (SCB 2007). Det finns cirka 90 registrerade revisionsbyråer i Sverige, allt från små konsultföretag med en anställd, till stora internationella som de ”the Big Four3” (RN 2007).
3 The Big four är en gemensam benämning på de fyra största revisionsbyråerna i världen. Dessa är KPMG, Ernst & Young, Deloitte och Price Waterhouse Coopers.
22
4 Empiri
I empirin ges en redogörelse av intervjuerna. Kapitlet inleds med en beskrivning av hur intervjuerna genomförts, sedan inleds varje intervju med en kort presentation av respondenten.
4.1 Genomförande
För att samla in uppsatsens empiriska material har semistrukturerade intervjuer genomförts. Respondenterna har varit fem revisorer på olika revisionsbyråer i inom vårt avgränsningsområde. Respondenterna har valts ut slumpmässigt och kontaktats per telefon. När intervjuerna ägde rum spelades samtalen in på bandspelare för att sedan skrivas av ordagrant. Då det blir mycket talspråk presenteras intervjuerna något omskrivna nedan.
Dock har inte respondenternas åsikter ändrats eller justerats.
Intervjuerna pågick i cirka en halvtimma där respondenten fick prata ganska fritt. Ett fåtal frågor ställdes, vilka kan ses i bilaga 1. Det ställdes även en fråga om respondenterna trodde att skatteverket eller banker skulle bli tvungna att anställa fler personer, då revisorns granskningsarbete skulle hamna på dem. Denna fråga är inte med i intervjuenkäten men ställdes ändå till samtliga respondenter då den kändes intressant. Tillsammans med frågorna användes ett antal nyckelord för att skapa både en bra monolog samt en dialog kring problemet. För att svaren respondenterna gav, inte skulle påverkas av yttre omständigheter, skedde mötet med dem på ett avslappnat sätt. Det har även accepterats anonyma svar.
En av respondenterna hade inte tid att genomföra intervjun genom ett möte, utan svarade på frågorna via fax. En dialog kring problemet kunde därför inte utföras, samt nyckelord kunde inte användas. Sista frågan om skatteverket och banker kunde heller inte ställas. Hans svar kommer ändå att presenteras nedan. Två respondenter valde att vara anonyma. Dessa kommer att presenterar som A A:son respektive B B:son
23
