Vad levererar sektorn? Den andra delen av uppdraget handlar om att identifiera, analysera och föreslå nyckeltal i syfte att följa upp hur samhällets krav och förväntningar betr. t.ex. hållbarhet, hållfasthet, brandskydd, energieffektivitet, tillgänglighet och användbarhet, fuktskydd, hygien,
säkerhet uppfylls. Nyckeltalen skall redovisa i vilken utsträckning byggnader och anläggningar byggs och förvaltas så att de bidrar till en hållbar samhällsutveckling och under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfyller samhällets krav.
Nyckeltal för lov och anmälan
Krav på lov
Enligt PBL krävs bygglov28 för att bygga nytt, bygga till eller göra vissa ändringar och för att anordna eller väsentligt ändra vissa anläggningar, exempelvis upplag, plank och murar. Undantag från kravet på bygglov finns för vissa komplementbyggnader som ”friggebod”, och för mindre tillbyggnader utanför samlad bebyggelse samt för ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk och jämförbara näringar. För tillfällig användning av mark eller byggnad kan bygglov även lämnas för tillfällig åtgärd.
Inom område med detaljplan krävs också rivningslov29 för att riva byggnader eller delar av byggnader, om inte annat har bestämts i detaljplanen. Kommunen får även bestämma i områdesbestämmelser om rivningslov krävs för att riva byggnader eller delar av byggnader.
Inom område med detaljplan krävs också marklov30 för schaktning eller fyllning som medför att höjdläget för tomt eller mark för allmän plats ändras avsevärt. Kommunen får även bestämma i detaljplan om marklov krävs för trädfällning eller skogsplantering, liksom i områdesbestämmelser att marklov krävs för schaktning, fyllning, trädfällning eller skogsplantering inom områden som är avsedda för bebyggelse m.m.
Statistik
SCB för statistik över beviljade bygglov för bostäder och lokaler fördelade på byggnadstyp och bruttoarea, och med nedbrytningar på län och kommuner. Syftet med statistiken är enligt SCB att den tillsammans med annan statistik om bl.a. sysselsättning och orderingång skall utgöra en
konjunkturindikator för byggsektorn. Bygglovsstatistiken omfattar alla nybyggda hus innehållande
28 PBL 8 kap. (SFS 1987:10) 29 Ibid. 8§ 30 Ibid. 9§
bostäder och lokaler. Insamlingen av uppgifter är samordnad med uppgiftsinsamlingen till bostadsbyggnadsstatistikens preliminära uppgifter. Statistikinsamlingen påbörjades januari 1996. Krav på anmälan
Enligt PBL ska byggherren göra en bygganmälan31 till byggnadsnämnden innan man börjar med vissa byggnads- eller ändringsarbeten. Bygganmälan ska göras minst tre veckor innan arbetena börjar. En beskrivning av projektets art och omfattning ska bifogas till anmälan så att nämnden kan ta ställning till om byggsamråd behövs, och hur eventuell tillsyn av byggprojektet ska ske.
Även rivningsanmälan32 ska enligt PBL lämnas till byggnadsnämnden vid rivning av byggnader eller delar av byggnader som inte är komplementbyggnader och för vissa ekonomibyggnader m.m.
Nyckeltal för de tekniska egenskapskraven
Bärförmåga, stadga och beständighet
Byggnader som uppförs eller ändras skall, under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om bärförmåga, stadga och beständighet.
(BVL 2§ punkt 1)
Boverkets konstruktionsregler (BKR)33 är, tillsammans med huvudförfattningarna byggnadsverkslagen (BVL)34 och byggnadsverksförordningen (BVF)35, de viktigaste författningarna för tekniska
egenskapskrav för bärande konstruktioner i byggnader och andra anläggningar. BVL och BVF ska tillämpas på alla byggnadsverk och byggnadsåtgärder där brister i bärande konstruktioner kan medföra risk för allvarliga personskador, även på de som inte kräver bygglov eller bygganmälan. BKR gäller förutom för ny- och tillbyggnad även vid ändring av befintliga byggnader och anläggningar.
Enligt BVF 3§ skall byggnadsverk vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att den påverkan de sannolikt utsätts för under bygg- och bruksskedet inte leder till:
- ras av byggnadsverket, helt eller delvis - oacceptabla större deformationer
- skada på andra delar av byggnadsverket, dess installationer eller fasta utrustning till följd av större deformationer i den bärande konstruktionen
- eller till skada som inte står i proportion till den händelse som orsakat skadan.
Nyckeltalens syfte
Syftet med nyckeltal för bärförmåga, stadga och beständighet kan dels vara att bedöma kravuppfyllelsen i nyproduktionen, dels att bedöma risker för person- och egendomsskador som följd av haverier i väsentliga konstruktioner inom framför allt det äldre beståndet. Dessutom kan syftet vara att bedöma byggnadernas beständighet ur såväl ett förvaltnings- och brukarperspektiv som ur ett
samhällsekonomiskt perspektiv.
Nyproduktion
Eftersom de tekniska egenskapskraven enligt BVL inte prövas eller är föremål för beslut av kommunen, utan endast ingår i bygganmälan och byggherrens ansvar vid egenkontroll enligt PBL36, finns idag inte någon statistik eller samlad uppfattning om byggproduktionens överensstämmelse med regelverket med 31 PBL 9 kap. (SFS 1987:10) 32 Ibid. 2§ 33 Boverkets konstruktionsregler (BFS 1993:58) 34
Lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.
35
Förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.
36
avseende på fel och brister. Det finns inte heller några samlade uppfattningar om den tekniska kvalitén för byggnadsbeståndet från de senaste femton åren, till exempel med avseende på hur beständiga olika väsentliga konstruktioner och tekniska lösningar är.
Eftersom byggherren själv ansvarar för all kontroll via sin kvalitetsansvarige, utvecklar inte tillsynsmyndigheten heller något eget kunnande för detta eller för tekniska och utformningsmässiga lösningarna, utan tar endast ställning till kontrollplanens genomförande vid utfärdandet av slutbevis. Eventuella ingripanden av tillsynsmyndigheten sker därför främst i mån av kännedom om enskilda fall. Det finns idag därför inte heller något enkelt sätt att få fram underlagsdata för nyckeltal för till exempel kravuppfyllelse.
Befintligt byggnads- och anläggningsbestånd
Ingen av de obligatoriska besiktningar eller kontroller som gäller befintliga byggnader och anläggningar avser bärande konstruktioner. Däremot ingår byggnadskonstruktionens typ, utformning och skick i Boverkets uppdrag för avstämning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö37. Där undersöks den
tekniska statusen för bostäder och lokaler för att ge en uppfattning om skicket för olika konstruktioner i byggnaderna.
Ett problem för befintliga byggnader är, förutom byggnadsbeståndets omfattning, att tillförlitliga tekniska handlingar ofta saknas eller är av mycket varierande kvalitet så att det är svårt att samla in större mängder underlagsdata. Tillförlitliga nyckeltal kräver därför förmodligen nya arbetsmetoder som till exempel att arbeta med schablondata för olika kritiska konstruktioner och byggnadstyper.
Schablondata för olika kritiska konstruktioner skulle kunna baseras på att byggnader och anläggningar av olika typ och från olika tidsperioder ofta består av likartade konstruktioner, material och många gånger även av likartade ändringar som tillkommit under åren, beroende på när. Resultatet från
exempelvis Boverkets undersökning av bebyggelsens tekniska status skulle därför även kunna användas för att identifiera kritiska konstruktioner i olika typer av byggnader från olika perioder som till exempel konstruktioner av aluminatcement, gårdsbjälklag, saltskadade pelare och bjälklag i garage,
balkonginfästningar, kramling av murförband eller stabilisering av lätta hallbyggnader. Data om
riskkonstruktioner skulle kunna köras mot en fastighetsdatabas som t.ex. Lantmäteriets databashanterare BALK38, för att få en ungefärlig uppskattning av omfattningen för eventuella problem och risker.
Sådana metoder skulle kunna förenkla hanteringen för datainsamling samtidigt som det skulle stödja underhålls- och åtgärdsplaner för det befintliga byggnadsbeståndet. Även rapportering från kommunal tillsyn, arbetsmiljöverkets inspektioner, försäkringsbolagens skadestatistik och Konsumentverket skulle kunna registreras i en sådan databas som underlag för nyckeltal och med möjlighet till nedbrytning på olika bakgrundsdata, för koppling till andra nyckeltal och till annan statistik.
Beständighet
Med beständighet enligt BVL 2§ avses att kraven enligt BVF 3§ beträffande säkerhet mot ras och deformationer m.m. ska uppfyllas genom en dimensionerande livslängd för bärande konstruktioner enligt Boverkets komstruktionsregler, BKR39. Vilket för säkerhetsklass 2 och 3 40, som omfattar de allra flesta byggnader, innebär minst 50 år för byggnads-verksdelar som är åtkomliga för inspektion och underhåll, och 100 år för delar som inte är åtkomliga.
Med säkerhetsklass avses enligt BKR brott som kan förorsaka personskador, däremot avses ej
hälsorisker som följd av till exempel fuktskador med mögelangrepp. Endast fuktskador som kan påverka säkerheten för bärförmåga och stadga ingår i BKR. För detta anger BBR41 att byggnader skall utformas så att varken konstruktion eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt.
37
Regeringsuppdrag om byggnaders tekniska status, energiprestanda och inomhusmiljö – BETSI, Boverket 2007
Uppdrag till Boverket beträffande byggnaders tekniska utformning m.m. Regeringsbeslut 206-12-21
38
BALK: Byggnader, Adresser och Lägenheter med Kartstöd
39
Boverkets konstruktionsregler (BFS 1993:58) allmänt råd 2:13
40
Boverkets konstruktionsregler (BFS 1993:58) avsnitt 2:115
41
Fukt är den vanligaste skadan i byggnader av alla slag, och kan vara antingen byggfukt från olika konstruktioner, markfukt, läckage i våtrum eller tak, eller kondens från uppvärmd luft. Både
träkonstruktioner och olika korrosions-benägna material är känsliga för fukt vilket kan innebär väsentligt kortare livslängd än vad konstruktionerna dimensionerats för. Fuktsäkra utföranden med kontroller och underhåll är därför viktigt för att upprätthålla egenskaperna för väsentliga konstruktioner i olika byggnader som till exempel småhus av trä eller byggnader med klamrade murstensfasader.
Försäkringsbranschen42 har statistik över fukt- och vattenskador som täcks av sakförsäkringar och som kan användas för nyckeltal för olika typer av skador och byggnader. Riskkonstruktioner är platta på mark med ovanliggande isolering, källare som är invändigt isolerade, uteluftade kryprum, otäta vindsbjälklag, tunnputs på styrencellplast, våtrum med gipsskivor, fönster utan ovanliggande vattenbortledning etcetera.
Förslag till nyckeltal
Antalet haverier, inträffade olyckor och ras Antalet incidenter, anmälda och åtgärdade skador
Antal missförhållanden, påpekanden från byggnadsnämnden
Omfattning av olika kritiska konstruktioner, inventering via databaser
Informationskällor
Arbetsmiljöverket, Boverket, Räddningsverket, Byggnadsnämnder och Försäkringsbolag
Uppföljning
Uppföljning via en databas där haverier, incidenter och missförhållanden rapporteras, exempelvis BALK43 som är ett webb-baserat ajourföringssystem där kommunikationen sker via Internet och som ingår i Lantmäteriets fastighetsregister.
Säkerhet i händelse av brand
Byggnader som uppförs eller ändras skall, under förutsättning av normalt underhåll, under en
ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om säkerhet i händelse av brand. (BVL 2§ punkt 2)
Enligt BVF 4§ skall byggnadsverk vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att: - byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid - utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas - spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas
- personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt - räddningsmanskapets säkerhet vid brand beaktats.
Enligt Boverkets bedömningar44 omfattar säkerhet i händelse av brand såväl personsäkerhet som värdeskydd och miljöskydd. Av dessa finns idag främst föreskrifter och allmänna råd för att förebygga skador på människor och byggnadsverk till följd av bränder, medan värdeskyddet är kopplat till försäkringsfrågor. För miljöskyddet gäller miljöbalken för hantering, förvaring och lagring av
brandfarliga ämnen och varor vid förvaltning eller olika verksamheter. Kraven i BBR45 på material och ytskikt i byggnader avser däremot endast personsäkerhet vid utrymning och för räddningstjänstens insatser. Underlagsstatistik 42 Sveriges Försäkringsförbund 43
BALK: Byggnader, Adresser och Lägenheter med Kartstöd, Lantmäteriets fastighetsregister
44
Framtidens brandregler, www.boverket.se
45
Ungefär 6 500 bostadsbränder inträffar årligen i Sverige, cirka 100 personer dör på grund av dessa. Den vanligaste brandorsaken vid dödsbränder är rökning. Andra vanliga brandorsaker är glömd spis och anlagd brand. Statistiken för bränder baseras på Räddningsverkets (SRV) insatsrapport enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) som omfattar alla typer av insatser och lämnas av räddningstjänsten efter varje insats. Uppgifterna redovisas i SRV:s statistikdatabas och som årligt sammandrag i SRV:s och NCO:s 46 rapport Räddningstjänsten i siffror. Särskilda uppgifter enligt insatsblanketten kan redovisas separat vid beställning.
Sveriges Försäkringsförbund (SF), som är branschorganisation för de privata försäkringsbolagen, för löpande skadestatistik för sakförsäkringar över bl.a. brandskador. SF omfattar större delen av
försäkringsbolagen i landet dock ej utlandsregistrerade bolag. Statistiken redovisar registrerade skadeärenden för sakförsäkringar, vilket är lika med antal skadetillfällen. Skaderapportering sker via SF:s eller finansinspektionens formulär och uppgifterna är tillgängliga via abonnemang.
Tillsyn för brandsäkerhet
Tillsyn (tidigare brandsyn) ska enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ske genom systematiskt brandskyddsarbete (SBA), och bör enligt Räddningsverkets allmänna råd47 bedrivas i lämplig omfattning för alla byggnader eller anläggningar. Enligt Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor meddelar Räddningsverket föreskrifter för vilka byggnader eller andra anläggningar som ska lämna skriftliga redogörelser för brandskyddet.
Rapporter och sammanställningar från det systematiska brandskyddsarbetet finns redovisade i Räddningsverkets tillsynsstatistik. Räddningsverket har även checklistor för rapporter och brandskyddsåtgärder.
Aktuella utredningar
För revidering av avsnittet om brandskydd i BBR48 har Boverket låtit göra en förstudie av nuvarande regler49 för att inom sitt bemyndigande öka verifierbarhet och europaanpassning, förbättra
livslängdsanpassning och stödja miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Detta omfattar bland annat bärförmåga vid brand, analytisk dimensionering för alternativa lösningar av brandskyddet som alternativ till rekommenderade lösningar, samt möjlighet till utrymning för funktionshindrade. Boverket har dessutom gjort en förstudie om byggnadsklassificering baserad på brandaspekter 50 och som visar att det nuvarande systemet för indelning av byggnader i brandtekniska klasser51 är oklart vid till exempel ändrad verksamhet i en byggnad.
I Boverkets uppdrag om att undersöka bebyggelsens energianvändning, tekniska status och innemiljö (BETSI), med syftet att bland annat formulera nya delmål till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, har Boverket bedömt det viktigt att inventera brandvarnare, släckutrustning, brandklassade dörrar,
automatiskt brandlarm och automatiskt sprinklersystem för kontroll av brandskyddet i det befintliga byggnadsbeståndet. BETSI är dock en mer begränsad inventering än checklistorna enligt
Räddningsverkets allmänna råd för systematiskt brandskyddsarbete 52.
En verifierbar nivå på tillfredsställande säkerhet i händelse av brand har diskuterats i samband med utvecklingen av allmänna råd för analytisk dimensionering. Säkerhetsnivåer är en komplex fråga och har i huvudsak definierats implicit för byggreglerna, dvs. via erfarenheter, men det finns också behov att definiera acceptabla säkerhetsnivåer explicit, dvs. i relation till samhällets prioriteringar och
målsättningar53. Det är därför intressant att också undersöka de implicita säkerhetsnivåerna i
46
Nationellt centrum för lärande från olyckor
47
SRVFS 2004:3
48
BFS 1993:57 (BBR) avsnitt 5 Brandskydd
49
Framtidens brandregler, www.boverket.se
50
Framtidens brandregler, www.boverket.se
51
Boverkets byggregler (BBR), BFS 1993:57
52
SRVFS 2004:3, Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om
systematiskt brandskyddsarbete
53
byggnadsbeståndet med avseende på hållbar samhällsutveckling. Med detta avses säkerhetsfaktorer som har visat sig viktiga för samhällets krav på brandsäkerhet54, exempelvis för utsatta grupper, för skador på tredje man och för bränder med flera omkomna. Komplexiteten i säkerhetskrav innebär därför att det fordras flera olika nyckeltal.
Förslag till nyckeltal
Nyckeltal för brandsäkerhet bör relateras till kraven på personsäkerhet, värdeskydd och miljöskydd oberoende av orsak och oavsett eventuella insatsmål i den mån de förekommer, så att alla uppnådda effekter utvärderas. Nyckeltal bör redovisa personskador, värdeskador samt miljöskador till följd av brand och bör kunna brytas ner på bakgrundsdata för byggnadstyper m.m. för analys och eventuella åtgärder. Nyckeltal bör även redovisas för omfattningen av det systematiska brandskyddsarbetet enligt Räddningsverkets statistik och med möjlighet till nedbrytningar enligt bakgrundsdata för koppling till skadestatistiken och till andra nyckeltal.
Bakgrundsdata
- Årtal för uppförande
- Byggnadstyp, höjd och storlek - Anläggningstyp - Verksamhetstyp Kompetens - Antal brandkonsulter - Antal brandingenjörer Byggkostnader
- Brandskyddskostnaden som del av totala byggkostnaden - Underhållskostnader för brandskyddet över tid
Teknisk utveckling
- Antal utrymningslarm - Antal automatiska brandlarm - Antal sprinkleranläggningar - Antal brandvarnare
Personskador, dödsfall samt allvarliga och lindriga skador
- Antal döda i bränder
- Antal allvarliga personskador i bränder - Antal lindriga personskador i bränder
- Personskador i annan brandcell än branden startat i
- Personskador för utsatta grupper, äldre, barn, rörelsehindrade eller andra typer av
funktionshinder
- Bränder där livräddning med hjälp av räddningstjänsten har skett - Bränder där mer än en person har omkommit
Egendomsskador, kostnader
- Totala kostnader på grund av bränder
- Kostnader i bränder där tredje man har drabbats av skador
Miljöskador
- Miljöpåverkan till följd av bränder
54
Wolski, 2000, Fire Safety Journal, Accommodating perceptions of risk in performance-based building fire safety code development
- Oklart hur ett sådant nyckeltal bör utformas
Tillsynsstatistik
- Antal tillsyner som görs av räddningstjänsten - Antal föreläggande som görs av räddningstjänsten - Antal byggnader som har brandskyddsdokumentation
- Antal objekt där räddningstjänsten förutsätts för del av utrymningen
Informationskällor
Räddningsverket, Boverket, byggnadsnämnder, försäkringsbolag, branschorganisationer
Uppföljning
Rapportering via Boverkets och Räddningsverkets uppsiktsarbete Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö
Byggnader som uppförs eller ändras skall, under förutsättning av normalt underhåll, under en
ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö.
(BVL 2§ punkt 3)
Enligt BVF 5§55 skall byggnadsverk vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att de inte medför en oacceptabel risk för brukarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av:
I. Utsläpp av giftig gas
II. Förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften III. Farlig strålning
IV. Förorening eller förgiftning av vatten eller mark V. Omhändertagande av avloppsvatten, rök och avfall VI. Förekomst av fukt i byggnadsverket
Hygien, hälsa och miljö är ett område där det i många fall saknas gränsvärden, mycket beroende på att faktorerna påverkar olika känsliga människor olika. Forskarvärlden är inte överens om hur mycket av ett ämne, eller vilka kombinationer av ämnen, som utgör hot mot folkhälsan. Boverkets byggregler syftar därför till att byggnaderna ska vara ”rimligt bra”.
I. Utsläpp av giftig gas
Direkta utsläpp av giftig gas är inte något större problem kopplat till själva byggnaden, möjligen till verksamheten i byggnaden. Det kan till exempel handla om oavsiktliga utsläpp från gasspisar eller öppna eldstäder. Nyckeltal för antal incidenter eller utsläppsmängder är därför av marginellt värde.
II. Förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften
Farliga partiklar eller gaser i inomhusluften kan komma från byggmaterialen (emissioner, mikrobiell påväxt på fuktskadade material) eller från vattnet (legionellabakterier). Ett stort tillskott kommer från olika verksamheter i byggnaden, men det behandlas inte här (städ- och hygienkemikalier, matlagning, textilhantering, människor och djur, inrednings- och teknikprodukter). Radon och fukt i luften tas upp i andra avsnitt. Ventilation används för att föra bort luft som innehåller fukt och föroreningar och tillföra frisk luft.
I Boverkets byggregler anges att halten föroreningar i tilluften inte ska överskrida gällande gränsvärden för uteluft56. Dessa gränsvärden definieras i Naturvårdsverkets föreskrifter och data om
55
Träder i kraft 2007-08-01
56
tillståndet i miljön rapporteras sedan många år av Naturvårdsverket57 och de lokala miljöförvaltningarna, inom ramen för miljöövervakningsprogrammet.
I Boverkets byggregler anges att halten föroreningar i tilluften inte ska överskrida gällande
gränsvärden för uteluft58. Dessa gränsvärden definieras i Naturvårdsverkets föreskrifter, och data om det faktiska tillståndet i miljön rapporteras sedan många år av Naturvårdsverket59 och de lokala
miljöförvaltningarna, inom ramen för miljöövervakningsprogrammet.
Emissioner
Material och byggprodukter ska, enligt byggreglerna, inte i sig eller genom sin behandling påverka inomhusmiljön eller byggnadens närmiljö negativt, då övriga funktionskrav följs. Regelverket som styr kemikalieinnehåll i alla varor, även byggprodukter, finns hos Kemikalieinspektionen. Ett sätt att följa upp detta skulle kunna vara genom att helt enkelt följa utvecklingen i branschen och ev. skriverier och debatter samt data från marknadskontrollen, och rapportera en sammanfattning årligen.
I BETSI-projektet kommer det att utföras mätningar av flytiga organiska ämnen, voc, formaldehyd, kvävedioxid och NO2 att utföras i 350 bostäder.
Legionella
Legionellabakterier orsakar den svåra lunginflammationen legionärssjuka. Sjukdomen är anmälnings- och smittspårningspliktig enligt smittskydds-lagen, vilket innebär att det finns bra statistik och annat underlag för uppföljning.
Om en person utvecklar legionärssjuka eller inte beror på smittdosen, mängden bakterier, och personens hälsotillstånd. De allra flesta som utsätts för bakterien insjuknar inte. Mellan 1997 och 2003 anmäldes årligen cirka 40 fall där personerna insjuknat i Sverige. De tre senaste åren har antalet ökat från 62 till 72 enligt Smittskyddsinstitutet60. Mörkertalet antas dock vara stort, minst 10 gånger fler än de