Enligt Gratton & Jones (2010) är observationer en bra metod att använda då observatören på ett fokuserat sätt kan studera miljön. Observationer är till fördel vid beskrivande undersökningar jämfört med förklarande undersökningar. Observation som metod används ofta i forskning som vill behandla och få kunskap om människors beteenden och samspel med andra (Granström, 2004). Ett mål man bör ha är att försöka göra observationerna så autentiska som möjligt, alltså att för det första se till att man genomför observationen i en sådan naturlig situation som möjligt och för det andra att arrangemanget inte påverkar deltagarna i alltför hög grad (Granström, 2004). Då någon av forskarna var bekanta med eleverna på de besökta skolorna medförde det att forskarna kunde ta en tillbakadragen plats vid observationerna utan att få för stor uppmärksamhet från eleverna.
Innan observationerna utfördes formulerades punkter som vi som observatörer använde som ett stöd under observationerna. Under observationerna fördes anteckningar då vi valde att inte filma lektionerna för att ta hänsyn till att alla eleverna ej var 15 år (Vetenskapsrådet, 2011). I vår studie observerade vi totalt tio lektioner fördelat på alla idrottslärare. De anteckningar som gjordes under observationen sammanställdes och utvecklades direkt efter tillfället. Forskarna diskuterade och jämförde anteckningarna för att se skillnader och olikheter som kunde vara intressanta för studien. Anteckningarna låg sedan grund för vårt resultat och vår diskussion.
Fördelen med om vi hade filmat lektionerna hade varit att vi i efterhand hade kunnat studera dem igen, då det som sker endast sker i just det ögonblicket. En annan fördel med att göra observationer är att vi fick se med egna ögon vad som skedde i verkligheten. En nackdel med observation kan vara att observatörerna blir objektiva och tolkar informationen utifrån egna erfarenheter och föreställningar och därmed skapar en annan bild än vad som egentligen sker (Gratton & Jones, 2010). Det är därför enligt Granström (2004) viktigt att man som observatör hanterar situationen med en öppenhet och neutraliserar sin syn på saker och ting. Samtliga lärare och elever hade också fått en inblick om vad som skulle observeras i förväg men det var inget som vi ansåg skulle påverka observationens utfall.
Forskningsetik
Forskningsetik behandlar frågor om hur personer som medverkar i en studie på olika sätt, får behandlas. Det är forskarens ansvar att se till att dessa personer inte utsätts för skador eller kränkningar i samband med forskningen. Enligt vetenskapsrådet finns det fyra övergripande krav som forskaren måste ta hänsyn till och rätta sig efter – informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2011). Samtliga av dessa krav har forskningarna tagit i beaktning i denna studie. Det första kravet, informationskravet, innebär att informanterna ska få information om studien, dess syfte, vilka metoder som ska användas och informanternas roll i studien samt deras rätt att avbryta studier när som. Genom att i förväg kontakta informanterna genom mejl har de fått ta del av syftet och dess rättigheter. Det andra kravet, samtyckeskravet, innebär att forskare ger informanten ett tillfälle att självmant bestämma över sin medverkan. Detta val kunde informanterna göra genom mejlkontakten. I de klasserna som observerades gav idrottsläraren medgivande för att observera eleverna då observationen fokuserade på läraren och inte eleverna. Det tredje kravet, konfidentialitetskravet, innebär att personuppgifterna om samtliga deltagare krypteras så att obehöriga ej kan ta del av dem. Detta gjordes genom att använda fiktiva namn i studien. Det sista kravet, nyttjandekravet, innebär att allt insamlat material om enskilda individer används endast i denna studie. Vi valde medvetet att eleverna som intervjuades skulle vara över 15 år för att uppfylla vetenskapsrådets riktlinjer samt att de kunde delta utan målsmans godkännande (Vetenskapsrådet, 2011).
Metoddiskussion
Våra metodval har både för- och nackdelar. Det var en nödvändighet att begränsa antalet intervjuer och observationstillfällen, annars hade det insamlade materialet blivit för stort och därmed ohanterligt. Något som vi analyserat i efterhand är valet av idrottslärare, då vi valt två idrottslärare som arbetar på samma skola och en som arbetar på annan skola tror vi kan bidra till att resultatet inte blir lika omfattande än om vi valt tre idrottslärare från tre olika skolor. Önskvärt hade varit om vi kunnat följa undervisningen under en längre tidsperiod för att skapa en mer djupgående och genuint resultat. Men med tanke på vår tidsram var detta något som var ogenomförbart.
När resultaten bearbetades kom vi fram till att intervjufrågorna var övergripande men vi saknade en del djupgående frågor framförallt till eleverna. Den frågan som vi saknade var
elevernas syn på lärarens förhållningssätt till flickor respektive pojkar. Dock var elevintervjuerna väldigt givande och eleverna gav beskrivande svar från deras perspektiv. Då intervjuerna var semi-strukturerade ledde dessa till intressanta svar och diskussioner med framförallt idrottslärarna. Våra observationer var ostrukturerade, något som vi själva valt men i efterhand hade vi velat ha utformat observationerna på ett mer strukturerat sätt med exempelvis ett observationsschema, trots allt har vi fått bra resultat från de observationer vi gjort.
Vi valde att inte filma på grund av etiska aspekter för att bevara konfidentialiteten hos eleverna. Vi ansåg att det skulle räcka med forskarnas observationer vid sidan av lektionerna, men nu i efterhand tror forskarna att filmer hade varit till stor fördel då de hade kunnat analysera materialet flertalet gånger och eventuellt studerad det med nya infallsvinklar, då det som sker endast sker i ögonblicket.
Genom att båda forskarna deltog vid samtliga intervjuer och observationer har dess innebörd kunnat diskuteras och analyserats utifrån två olika perspektiv. Transkriberingen låg till grund dessa diskussioner.
Genom att vi observerade tre lärare och dess elevers sociala samspel under sammanlagt tio lektioner var det svårt att se om det var något som skedde frekvent eller endast på grund av att vi var där och observerade. En fördel med observationer är om de görs under en längre tid för att få en helhet i hur det ser ut i verkligheten. I den proximala utvecklingszonen ska informationen som ges vara framåtsyftande så att eleven som får hjälp ska klara uppgiften själv nästa gång. Detta var något som var svårt att se då vi endast studerade cirka tre-fyra lektioner per lärare. Hade vi observerat fler lektioner med en lärare hade vi fått vetskap om den feedback som gavs var givande för eleven eller inte.
Resultat
Vi återger här våra frågeställningar för att skapa en tydlighet i resultatet. • Hur arbetar lärarna med formativ bedömning i ämnet idrott och hälsa? • Hur används feedback i det formativa bedömningsarbetet?
• Finns det likheter och skillnader mellan pojkar och flickor i hur formativ bedömning och feedback ges?
Resultatet redovisas systematiskt utifrån våra frågeställningar. Vi har använt oss av fiktiva namn för att intervjupersonerna ska förbli anonyma. Lärarna Sara och Peter arbetar på samma skola och där Sara undervisar eleverna Malin och Pontus, Peter undervisar eleverna Marcus och Viktoria. Den tredje idrottsläraren, Anna, arbetar på en skola i en annan kommun och undervisar eleverna Martin och Saga.