Solen sken och alla var på väg ut när vi kom. Denna dag skulle fikan vara utomhus. Plötsligt ringde en av pedagogerna i en klocka. Alla barn gick och tog sina ryggsäckar och satte sig på stubbar som var placerade i en ring. Där visade pedagogen ett dagsschema på vilken grupp som skulle göra vad på förmiddagen. Därefter var det fikadax i vindskyddet. Vissa av barnen kände igen oss från förra besöket och var undrande över vad vi gjorde där igen. Barnen var kontaktsökande under vår vistelse på förskolan vilket underlättade observationerna av barnens lekar.
Observation 1
Båten har blivit ett piratskepp där två pojkar (ca 4,5 – 5 år) är pirater som laddar gevär med krut (sand) och skjuter med ”vassa” skott. En av pojkarna pausar i skjutandet och börjar laga mat, så de inte ska behöva vara hungriga, ”pirater blir hungriga” säger en av pojkarna. Då kommer två flickor till båten och blir inbjudna till fest. En av pojkarna ska stå för musikunderhållning, geväret har nu förvandlats till en fiol. Han visar oss hur man spelar och hur det låter (har en pinne som han gnider en mindre pinne på, som stråk och gnäller fram ljud som är den vackraste melodi). När festen är slut bygger pojkarna ett skydd med en presenning, så att andra pirater inte kan se dem när de siktar med sina gevär. De konstruerar en kanon av en bit stuprör som laddas med stenar som skott. De skjuter iväg skotten genom att de tippar röret så stenarna rullar av. Sången ”sjörövare Fabbe farfars far” sjungs för Fabbe är en av piraternas namn.
Analys
I leken med pojkarna såg vi en ständig utveckling av deras lek, leken drog till sig fler barn som blev intresserade och inspirerades av pojkarnas idérikedom. För att leken skall kunna fortgå är det viktigt att barnen kan de sociala lekregler som finns. I leken, enligt Knutsdotter Olofsson (2006) är samförstånd, ömsesidighet och turtagande något som barn får lära sig genom lek med andra. I leken såg vi att dessa pojkar kunde lekspråkets koder. Vi kunde även se att pojkarna skapat en imaginär situation vilket var det mest framträdande elementet i leken. Enligt Vygotskij (1981) innebär den imaginära situationen en transformering av föremål och handlingar. Det vill säga då pinnen blev till gevär som senare kunde förvandlas till fiol och vice versa. Med denna båt som lekredskap och med miljön av öppna lekytor såg vi ett tydligt budskap om vad som förväntades ske i den pedagogiska miljöns utformning (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999).
Observation 2
En pojke (ca 5 år) satt i sandlådan och byggde en stor väg, en racerbana visade det sig när vi frågade. Han påpekade att han gillade bilar som körde snabbt, men att han själv inte gillade det. – Hur menar du? Frågade vi.
– Jag vill inte åka bilar som går fort, det känns i magen, svarade pojken.
Analys
”Förskolan ska erbjuda barn en trygg miljö som utmanar, lockar till lek och aktivitet samt
inspirerar barnen att utforska omvärlden” (Skolverkets allmänna råd, 2005, s20). De poängterar
även att miljön ska vara inbjudande. Läroplanen, Lpfö-98 betonar att utomhusvistelsen bör ge möjlighet till aktiviteter i naturmiljö och planerad miljö samt att barnen ska ges möjlighet att leka ostört, i en miljö som stimulerar och uppmuntrar till barnets kreativitet (skolverket 1998). Det vi kunde se här var att den stora sandlådan inbjöd och inspirerade pojken till att utveckla sin billek och göra sitt vägbygge större och större. Pojken kunde knyta an till sina egna erfarenheter i sin lek genom sin kreativa bearbetning av denna. Denna erfarenhet bestod i hans känsla som han känt i magen då han åkt i en snabb bil.
Observation 3
Två pojkar (ca 5 år) och en flicka (ca 5 år) leker med en skottkärra uppe på kullen, de har med stort flit dragit upp den flera gånger. Flickan satt i skottkärran och pojkarna hjälptes åt att hålla emot när de var på väg ner för kullen. Till slut tippade de av flickan och bytte åkare. Efter en stund stoppade en pedagog leken och förklarade att skottkärran var till för trädgårdsarbete och inte lek. Leken tog då en ny vändning och barnen letade rätt på varsin leksaksbil som de tävlade med om vilken som var snabbast nerför backen. Därefter experimenterade barnen med bilarna genom att sitta på dem och tävla ner för backen, var samma bil fortfarande snabbast?
Analys
Den stora kullen inspirerade barnen till en kreativ och utforskande lek. Här utmanade barnen sin egen kropp genom att testa sin styrka, balans och motoriska förmåga. Här krävdes även samarbete från alla deltagare för att få upp och ner skottkärran i backen. Pedagogen lät barnen få prova nya infallsvinklar och idéer efter avbrottet i leken. Pramling Samuelsson & Johansson (2003) betonar betydelsen av de vuxnas syn på kunskap och lärande samt på deras bild av barnet och dess kompetenser. Vi anser att pedagogen gav barnen möjligheter att erfara en konkret upplevelse av tyngdlagen och utforskandet av den egna kroppen. Här kunde de på egen hand och tillsammans utforska kullen och dess möjligheter. Vi anser att barnens fantasi är en viktig tillgång i lekar, vilket vi tror kan göra barnen till duktiga problemlösare, genom direkta upplevelser. Enligt Drougge (1996) är utomhusmiljön en spännande miljö där bland annat barnens tänkande och fantiserande utvecklas, samtidigt som de lär om sig själva och om sina fysiska begränsningar.
Observation 4
Inomhuslek
En pojke (4 år) och två flickor (4 år) har klätt ut sig. En av flickorna var polis den andra flickan var en elak häxa. Pojken var en prinsessa, som var rädd för den elaka häxan, som bodde i grottan (ett utrymme i väggen). Prinsessan och polisen blev kära i varandra och rymde från häxan. Men blev snabbt tillfångatagna av den elaka häxan. Häxan låste in de båda i sin grotta och sa: ”Kommer tillbaka för att känna om ni blivit feta.” Efter en lång stund i häxans grotta upphör leken.
Analys
I samtal med barnen efter leken förklarade dem att de hört sagan om Hans och Greta och grottan var häxans pepparkakshus. Här kunde man tydligt se en koppling på något som barnen erfarit tidigare, i form av en saga. De befann sig tydligt i fantasins värld och var införstådda med vad den elaka häxan skulle göra med dem, då de blev tillfångatagna. Varpå de rymde. I fantasin är allting möjligt som Knutsdotter Olofsson (1992) uttrycker det, hon menar att i fantasin är allting tillåtet, men i vekligheten är det inte så. Fantasin är en flykt ifrån verkligheten för en stund och det är viktigt för barnen att lära sig skilja på fantasi och verklighet. Vi uppfattade att då häxan inte var aktiv i sin roll och kom tillbaka till sina fångar, som hon sagt, upphörde leken.