Efter sju dagar görs ett sista besök på förskolan för att få en reflektion ifrån de barn som deltog i observationen. De barnen som valde att delta var Anna och Sofia. Vi sitter på avdelningens stora samlingsmatta och jag berättar att vi ska prata om vad vi gjorde förra gången. Samtidigt tar jag fram lärplattan som vi tidigare använde oss av. Jag lägger lärplattan på golvet så att alla ser och öpp-nar upp applikationen Green Screen By do Ink. Vi tittar på de filmer som vi producerade i de tidigare observationstillfällena. Sofia och Anna är snabba med att trycka på skärmen och får upp filmen på Anna. De testar sig fram och gör både bakgrunden och figuren i filmen liten och stor om vart annat. Anna ber till slut Sofia sluta förstora och förminska bilderna. Vi går tillbaka i appli-kationen där man ser alla filmer som skapats.
Sofia – ”Min.” säger hon samtidigt som hon trycker upp filmen.
Jag frågar om vi ska kolla på filmen och Sofia nickar. Anna lutar sig över lär-plattan för att se. Det tar inte lång tid innan Sofia börjar producera i stället för att agera som konsument gentemot filmen. Hon ändrar storleken på bilderna och Anna lägger sig på golvet och iakttar. Jag börjar ställa frågor till Anna och Sofia för att se om de kommer ihåg vad vi gjorde vid tidigare observationstill-fällen. Anna är uppmärksam på mina frågor och svarar samtidigt som hon visar när jag frågar vart de spelade in sina filmer.
26
Anna reser sig och ställer sig på scenen för att visa vart hon blev filmad. Under tiden sitter Sofia med lärplattan och ändrar fortfarande storlek på bilderna i filmen. Anna skuttar tillbaka och sätter sig på mattan igen. Jag frågar om det var någonting över scenen när vi filmade. Här syftar jag på det gröna tyget som förskolläraren satte upp över scenen. Anna börjar nu också fokusera på det som Sofia gör och tappar fokus från min fråga. Sofia mumlar lite för sig själv när hon justerar bilderna i filmen. Till slut lyckas hon trycka på skärmen så att man kommer in i videoinspelning via applikationen.
Anna – ”Vad var det där?” undrar hon när deras ansikten kommer upp på skärmen.
Jag – ”Oj nu tror jag att vi spelar in.”
Både Anna och Sofia tycker att det är roligt när de ser sig själva. De kommer allt närmare och närmare skärmen. Till slut ser jag bara deras huvuden som täcker lärplattan. Jag ber barnen sätta sig upp så vi alla ser och frågar sedan hur de tror att bakgrunden i filmen kan ändras. Det blir tyst en stund. Jag förklarar och associerar till när vi filmade framför det gröna tyget. På den filmen ser man att bakgrunden är grön. Men med hjälp av applikationen kan man få en annan bakgrund.
Anna och Sofia pratar sedan i munnen på varandra.
Anna – ”Jag tror man får välja att ha sådan.” säger Anna och pekar på en av bakgrunderna.
Sofia – ”Kommer vi göra en sådan idag?”
Anna och Sofia visar här att de inte lägger någon vikt vid att bakgrunden kan ändras. Trots att jag ifrågasätter är detta ingenting som de väljer att diskutera om eller reflektera över. Det verkar som att Anna och Sofia accepterar appli-kationens utformning och att de på ett naturligt sätt kan finna sig i det och anpassa sig.
Jag förklarar för barnen att vi inte ska producera denna gången utan endast prata lite. Samtidigt visar jag bilderna på Pippi som vi diskuterade om i obser-vationstillfälle 1.
Jag – ”Kommer ni ihåg när vi kollade på dem här bilderna på Pippi?” Sofia – ”Jaa.”
Jag – ”Här lyfter Pippi Lilla Gubben.” säger jag samtidigt som jag visar bild 1. Pippi lyfter Lilla Gubben. ”Var Pippi så stark på riktigt?”
27
Jag – ”Hur tror ni att Pippi har gjort så att det ser ut som hon lyfter Lilla
Gubben då? Skulle hon kunnat göra något liknande som vi gjorde här på för-skolan när vi ändrade vår bakgrund?”
Anna – ”Ja.” säger hon, samtidigt som hon ser förvånad ut då hon höjer sina ögonbryn.
Det blir tyst en stund och sedan börjar Anna och Sofia lägga fokus på lärplattan och de filmer som de har skapat i applikationen. Barnen är fortfarande mer fokuserade på applikationen och utforskar än en gång med bildernas storlek och rörelser. Anna får bakgrunden till att snurra och skrattar. Under tiden som barnen utforskar med lärplattan återberättar jag för dem hur vi gjorde när vi skapade filmerna. Jag frågar hur det kan se ut som att Anna är utomhus, fast hon egentligen var på förskolan. Båda lyssnar och funderar.
Jag – ”Om ni sitter och tittar på en film och ser att det är någon som flyger, är
det på riktigt då? Kan man flyga?”
Anna – ”Nej.” säger hon utan att fundera.
Sofia – ”Man kan flyga i ett flygplan, och så kan man låtsas att flyga.” säger hon och reser sig upp och låtsas som att hon flyger.
Anna – ”Och i helikopter.”
Sofia kommer tillbaka och sätter sig på mattan.
Jag – ”Har ni sett någon person på film som flyger på riktigt?”
Barnen pratar om rymdvarelser och enhörningar. Jag frågar om dem känner till Karlsson.
Sofia –”Karlsson på taket! Karlsson på taket” Ropar Sofia i en melodi och låtsas flyga iväg igen.
Jag – ”Kan han flyga?” frågar jag och vänder mig till Anna. Anna och Sofia – ”Jaa!”
Jag – ”Flyger han på riktigt?”
Anna – ”Nej.” säger hon och går till sin plats ute i kapprummet precis utanför för att lämna sin tröja på hyllan.
Jag – ”Sofia tror du att Karlsson flyger på riktigt då?” hon stannar upp i springandet och ställer sig vid mig.
28
Jag – ”Hur kan det se ut som att han flyger då?”
Sofia – ”Dom kanske har tecknat så?” säger hon fundersamt och rycker på axlarna. ”Men nu ska jag flyga omkring.” säger hon och springer iväg.
5.4 Resultatsammanfattning
Nedan följer en resultatsammanfattning som presenteras med hjälp av de te-man som skapades utifrån tematisk innehållsanalys.
5.4.1 Fantasi/verklighet
Under observationstillfälle 1 kan barnens tankar och erfarenheter av de mani-pulerande bilderna synliggöras. Med Pippi Långstrump som utgångspunkt har barnen lätt för att relatera till sina tidigare erfarenheter som de har av Pippi. Detta visar sig när Felix säger att han har sett Pippi lyfta en häst. Andra frågor besvaras utifrån barnens erfarenheter ur det verkliga livet och den kunskap som de redan har. Detta synliggörs när både Pelle och Felix associerar till att äta för att bli stark.
Med stöttning från oss vuxna kan barnen konstatera att Pippi inte är så stark i verkligheten. Djupare förståelse och slutsatser kan inte dras eftersom barnen saknar kunskap och erfarenheter av manipulerade bilder samt hur dessa skapas. Istället uppstår en viss osäkerhet när de ska ge förklaringar till varför bilderna på Pippi inte är på riktigt. Barnen blir då tysta, och Pelle visar osäkerhet genom att sänka rösten så att svaret blir otydligt och ohörbart.
Under observationstillfälle 2 och 3 kan barnens svar och agerande tolkas som att det inte spelar någon roll för dem om saker är på riktigt eller inte. Detta blir tydligt då de inte uttrycker någon större reaktion över att bakgrunden på fil-merna ändrades. I observationstillfälle 3 under diskussionen om man kan flyga på riktigt nämner Anna och Sofia både flygplan, helikopter, rymdvarelser och enhörningar. Barnen associerar här både till fantasi och verklighet.
5.4.2 Kunskap och förståelse
Barnen visar kunskap och erfarenheter kring lärplattan som verktyg under ob-servationstillfälle 2. De är snabba med att agera och testar sig fram. Barnen visar att de kan hantera lärplattan och dess funktioner. Barnen är bland annat medvetna om att lärplattan kräver beröring på skärmen för att det ska hända någonting. Vad som framkom av förskolläraren var att ingen av barnen tidigare använt sig av Green Screen i förskoleverksamheten. Barnen har heller inte an-vänt sig av applikationen som aktiviteten innefattar, men de lär sig snabbt hur applikationen fungerar och påbörjar ett utforskande.
29
I observationstillfälle 3 kan Anna och Sofias kunskaper kring applikationen Green Screen By do Ink uppenbara sig tydligare. Detta ges uttryck då de trycker och ändrar storlek på bilderna. Deras kunskaper och tidigare erfaren-heter från observationstillfälle 2 kan synliggöras och de väljer att producera och undersöka. De vågar ta mer initiativ och utforska på egen hand. Under observationstillfället visar Anna och Sofia att de även är medvetna om att Karlsson på taket inte flyger på riktigt. Genom Sofias svar ”de kanske har
teck-nat så” kan förklaringen till detta vara att hon endast har sett den tecknade
versionen av ”Karlsson på taket” eller att hon möjligen endast mött karaktären i böcker.
5.4.3 Samspel
Resultatet visar att barnen kan samarbeta genom att lyssna på varandra under observationstillfälle 1. De är nyfikna och tillåter varandra prata till punkt samt bekräftar och fyller i varandras tankar och påståenden. I observationstillfälle 2 ses ett ständigt samspel tillsammans med mig i produceringen av barnens egna filmer. De litar på det jag förmedlar och på min kunskap. De tillåter mig att stötta deras utforskande när det behövs, vilket resulterar i att de blir mer kväma i situationen. Jag får många gånger tillåtelse att hjälpa dem samt be-kräfta barnens val under aktiviteten. Samspel mellan barnen synliggörs i vissa skeenden då de är nyfikna och iakttar kamraternas producering. Anna visar på samspel genom att ge Sofia olika förslag på bilder och figurer. Alla barn visar även på nyfikenhet under aktiviteten och vill gärna vara en del av händelsen. I samtliga observationstillfällen pågår ett ständigt samspel där verbal kommuni-kation är i fokus. Genom kommunikommuni-kation får barnen instruktioner och kommu-nikationen hjälper dem även att förmedla tankar och ta del av varandras tankar.
5.4.4 Deltagarnas agerande
Barnen agerar på olika sätt i samtliga observationer. Från början ville alla barn vara med i samtalet kring bilderna på Pippi. Deras delaktighet i dialogerna skiljde sig, där vissa valde att prata mer än andra. I barnens agerande som pro-ducenter skiljde det sig även här en aning från barn till barn. Felix visade mindre intresse för producering och redigering och valde att leka med annat. Lisa valde att avstå från aktiviteten helt.
Sofia, Pelle och Anna visade störst intresse av den producerade aktiviteten och var många gånger exalterade. Resultatet synliggör de deltagande barnens be-slut och initiativ då det kommer till att utföra rörelser under tiden som jag fil-mar dem. De väljer olika bilder på egen hand och bestämmer hur figurerna i deras filmer ska röra sig. Barnen visar att de gärna vill testa på egen hand. Anna och Sofia visade viss osäkerhet under tiden som de skulle bli filmade, men
30
valde de ändå att agera på scenen och var sedan nöjda med sitt resultat. Barnen ser positivt på aktiviteten och vill göra fler filmer.
I observationstillfälle 3 visar både Anna och Sofia att de vill producera med lärplattan. De är i konstant utforskande genom applikationen under tiden som vi diskuterar. Detta visar deras nyfikenhet och lust att skaffa sig nya färdig-heter. I Anna och Sofias utforskande av lärplattan lär de sig att på egen hand agera kreativt. Diskussionen grundar sig ur ett pedagogiskt syfte och ses som en lärsituation. Barnens roll är att reflektera och utöva sin kunskap kring tidi-gare observationstillfällen. Barnen visar istället intresse för annat och deras engagemang kring den tänkta återkopplingen tycks avta.
31
6 DISKUSSION
6.1 Resultatdiskussion
Denna studie har för avsikt att bidra med kunskap om förskolebarn som kon-sumenter och producenter av bild genom digitala verktyg. Nedan beskrivs re-sultatet utifrån studiens forskningsfrågor samt de teman som framkom i ana-lysen. Den forskning som presenterats i litteraturgenomgången kopplas och resultatet speglas även av det sociokulturella perspektivet.
6.1.1 Förskolebarns erfarenhet och kunskap kring manipulerade
bilder
Det som framkom i studien är att barnen återskapar och reproducerar tidigare minnen och erfarenheter utifrån berättelsen om Pippi Långstrump. Barnen tycks pendla mellan fantasi och verklighet i sitt agerande som konsumenter gentemot bilderna på Pippi. Ett argument till detta kan bero på barnens bris-tande kunskap och förståelse kring manipulerade bilder. Utifrån de frågor som vi vuxna ställer till barnen blir deras spontana svar från berättelserna om Pippi och deras erfarenheter av henne som karaktär. Felix säger att han har sett Pippi lyfta en häst och uttrycker att Pippi har ätit granater för att klara av detta. När bild 3. Hund går på lina visas, synliggörs att barnen direkt har för-ståelse för att det är någonting konstigt med bilden eftersom de brister ut i skratt. Sofia ger sin förklaring ”Pippi Långstrump klättrade upp för en stege
på taket och gick där och tog på sig den.” Pelle säger ”Den klättrade upp”.
Dessa förklaringar på hur hunden hamnade på linan visar återigen att barnen inte bemästrar full förståelse för manipulerade bilder. Barnen tycks utgå ifrån vad dem ser på bilden och förklarar sedan sina egna hypoteser kring det. I barnens svar hittar man samband till den verkliga världen. Ett exempel är att Pippi har använt sig av en stege och klätt ut sig till en hund. Barnens svar och hypoteser visar på att ingen av dem har kunskap eller erfarenheter av hur man kan använda sig av den digitala tekniken för att manipulera bilder.
Under observationstillfälle 1 ges barnen möjlighet att dela synsätt och per-spektiv sinsemellan. I likhet med vad Andersson (2014) och Säljö (2011) me-nar, visar studien under barnens dialog med oss vuxna att de ges möjlighet till att tänka själva och granska vad de ser. Med hjälp av kamraternas tankar och lösningar får barnen mer kunskap och de skaffar sig rikare erfarenheter. Bar-nen kommunicerar och bekräftar varandra. Felix menar att man måste äta för att bli stark, Pelle kan relatera och menar att munkar gör en stark. Det visar sig i studien att kommunikation är en viktig komponent för barnens förståelse och lärande.
32
Under dialogen om bilderna på Pippi synliggörs att barnen utvecklar ett visst kritiskt förhållningssätt då de utmanas att jämföra, bedöma och se samman-hang. Utifrån vad Andersson (2014) skriver ges barnen träning i att förhålla sig på ett kritiskt sätt gentemot omänskliga saker, som i denna studie var att ett barn (Pippi) är starkast i världen. Genom att diskutera och påvisa att Pippi är ett barn kunde barnen i studien få en större förståelse för hennes omänsk-liga styrka och att hon möjligen inte är så stark på riktigt. Utifrån det socio-kulturella perspektivet ses barnen befinna i den närmsta proximala utveckl-ingszonen (Säljö, 2011). När vi vuxna utmanar barnen och ställer ledande frågor som får dem att reflektera har de lättare att relatera och tänka utifrån verkligheten. I denna studie resulterade detta till att barnen kunde förstå att Pippi inte är så stark på riktigt. Detta överensstämmer även med vad Marsh (2016) skriver om vuxnas stöttning genom specifika frågor och aktiviteter. Vuxnas stöd ger barnen möjlighet att analysera och att kunna förhålla sig mer kritiskt. Utifrån Säljös (2011) förklaring sker detta med hjälp av människans språkliga redskap som används när vi tänker och kommunicerar. Genom det medierande redskapet kan barnen analysera och dra slutsatser när vi vuxna utmanar dem. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen kring barns förståelse för manipulerade bilder tolkas som att barnen bemästrar en viss kunskap. Däremot visade det sig vara svårt och komplicerat för barnen att förstå bilder och dess manipulation fullt ut på grund av bristande erfarenheter kring ämnet. Vygotskij (1995) beskriver att barnen ofta befinner sig i en fantasivärld och betonar barnens mindre noggrannhet i jämförelse med vuxna. I denna studie visar det sig att det för barnen inte spelar någon roll om saker är på riktigt el-ler inte. Barnen visar detta då de väljer att inte ifrågasätta det de ser, vilket sker i samtliga observationstillfällen. Det är aldrig barnen som ifrågasätter bilderna på Pippi och hur hon klarar av att lyfta en häst, trots att hon är ett barn. Det är heller aldrig barnen som ifrågasätter eller funderar över hur bak-grunden i deras filmer kan ser annorlunda ut. Under observationstillfällena väljer barnen istället att ge mer utrymme för sin fantasi och det visar sig att det inte faller sig lika naturligt för barn som för oss vuxna att kritiskt granska bilder och filmer. Barnen visar att de finner sig i situationen och accepterar det som händer. Utifrån detta drar jag slutsatsen att vi vuxna möjligen inte bör lägga för mycket vikt vid att påvisa för barnen vad som är verkligt och inte, då det för barnen inte spelar någon roll. Barnen bemästrar detta när de är redo och det är då man kan utmana dem till att bli mer medvetna kring vad som är verklighet och inte. Fantasi har stor betydelse för barn i ung ålder och ska man tolka barnens fantasi utifrån vad Vygotskij skriver är det en viktig och naturlig del för barnen.
33
6.1.2 Förskolebarns agerande i skapandet av egna bilder med
hjälp av digitala verktyg
Marsh (2016) och Forsling (2011) menar att användning av teknologin ut-vecklar barns digitala kompetens. I denna studies resultat av observationstill-fälle 2 synliggörs att barnen besitter digital kompetens. Det visar sig att bar-nen har tidigare erfarenheter av den digitala tekniken både genom film och lärplattan som verktyg, alltså det Säljö (2011) beskriver som fysiska redskap. Barnen ses hantera dessa fysiska redskap som observationstillfälle 2 innefat-tar, men det finns bristfällig kunskap och full förståelse för verktygets olika möjligheter.
Under observationstillfälle 2 visar deltagarnas agerande att de är nyfikna på kamraternas producering av film. Anna använder sig av den tillträdesstrategi som Walldén Hillström (2014) presenterar i sin studie. Denna strategi synlig-görs då Anna erbjuder Sofia hjälp under tiden som hon producerar sin film. Utifrån resultatet framkommer att Sofia ignorerar Anna. Detta bidrar i sin tur till att Anna väljer att lämna aktiviteten då hon inte får bekräftelse av Sofia som producerar. I observationstillfälle 2 ses lärplattan som ett verktyg där barnen vill producera själva. Redskapet tilltalar andra att vilja delta, men tycks inte ses som ett fysiskt redskap som barnen vill dela med sig av under tiden som de producerar. Däremot bjuder barnen in till samspel vid de till-fällen som de behöver hjälp i sitt utförande med lärplattan. I dessa situationer tillåter barnen mig som vuxen att stötta och bekräfta deras handlingar som sker under produceringen.
I barnens skapande använder de medielek som utspelar sig i den konkreta
tek-nologin som Forsling (2011) beskriver då tekniken används för att filma.
Me-diet används på ett produktivt sätt för att konstruera och berätta. Under bar-nens producering av film pågår även medielek som sker inne i och genom
teknologin men hjälp av applikationen. När barnen redigerar och skapar
ut-görs deras lek i en medierad form (Forsling, 2011). Under tiden utvecklar barnen sin digitala kompetens då de lär och skaffar sig kunskap och erfaren-heter av lärplattan som ett fysiskt redskap. Barnens agerande visar att lärplat-tan är lätthanterlig för dem, vilket även Petersen (2015) konstaterar i sin stu-die. Däremot har inte alla barnen lika lätt för att bemästra redskapets funkt-ioner då ett av barnen tillåter mig att hjälpa till vid ett tillfälle under redige-ringen. Enligt Säljö (2011) ses barnet i denna situation befinna sig i den