Olika bearbetningar av texten under högläsning

Nu följer en redogörelse kring hur lärarna bearbetade texten under högläsningen. Två huvudkategorier har framkommit. Dels lades fokus på ord- och begreppsförståelse och detta var den största kategorin, dels fanns vissa delar där lärarna bearbetade textförståelsen.

5.3.1

Ord- och begreppsförståelse

Denna rubrik har delats in i tre kategorier: eleverna gör kopplingar till ordet, läraren gör kopplingar för att bekräfta eller korrigerar eleverna och läraren ger förklaring utan att fråga eleverna.

Ann-Marie läser och visar sedan en bild från hur Stockholms station såg ut för 100 år sedan.

Elev Eva – har Tora och Edvard (huvudpersonerna i boken) funnits på riktigt? Ann-Marie – ja det tror jag nog att de har.

Gunnel har läst ett kort stycke och kommer till ett ord hon vill att eleverna ska ge förklaring på.

Gunnel – vad gör man när man hånskrattar då? Skrattar man som man gör när man är glad eller skrattar man på något annat sätt?

Elev Kurt – man är arg fast man skrattar Gunnel – man skrattar på ett elakt sätt Läser ett lite till…

Gunnel – vad är urtid för någonting? Elev Svea – det är väldigt längesedan

Gunnel – ja det är väldigt, väldigt längesedan Läser lite till...

Gunnel – vad är hasorna? Elev Agata – fötterna

Gunnel – alltså det är inte fötterna egentligen. Vad heter hästens fötter? Det vet du Elev Bo – hovar

Gunnel – hasorna kan man nästan säga att det är på bakbenen på hästarna. Så är det nästan som knäet fast det går ut (läraren reser sig upp och demonstrerar på sig själv för eleverna)

Läser lite till...

Gunnel – var är ett brofäste för någonting? Elev Gunnar – där en bro börjar

Gunnel – är det bara där en bro börjar eller kan det vara någonting annat? Elev Britt – där en bro slutar

Gunnel – hur många brofästen finns det på en bro? Elev Ulla – två

Det märktes tydligt att ord- och begreppsförståelse var ett syfte som lärarna hade i arbetet med texten som de läste. Detta visade sig genom att de flesta av stoppen i läsningen rörde denna kategori. Lärarna använde sig av sammanhanget i texten för att eleverna skulle skapa sig förståelse kring de svåra ord som förekom i texterna. Det blev fler stopp i de böcker som innehöll lite svårare text.

Eleverna gör kopplingar till ordet

Vid vissa tillfälle förekommer det att läraren tar hjälp av elevernas svar för att få en förståelse kring ordet.

Här syns att eleverna ta fasta på ordet köping. Första eleven förknippar det med Köpenhamn, Liselotte förklarar varför Köpenhamn inte är någon köping. Då kopplar nästa elev till Nyköping och sen kommer ytterligare en med Linköping.

Läraren gör kopplingar för att bekräfta eller korrigera eleverna

Nedan följer ett exempel från Bröderna Lejonhjärta där läraren bekräftar eller korrigerar eleverna:

Liselotte läser… I utkanten av köpingen borta vid Midsommarberget fanns en villa. Liselotte – vet ni vad en köping är? (tystnad). Vad är en köping? (fortfarande tystnad) det är ett litet samhälle kan man säga. Vet ni vad ett samhälle är?

Elev Gun – där man bor

Liselotte – ja precis, många hus tillsammans kan man säga: Elev Bertil – Köpenhamn

Liselotte – Köpenhamn är inte en köping för det är en stor stad Elev Eva – Nyköping

Liselotte – ja det har nog varit en köping från början, en liten stad som har blivit jättestor Elev Britt – Linköping

Här ser man att Gunnel vid de tillfällen eleven svarar fel själv direkt ger rätt svar eller där eleven svarar rätt bekräfta med egna ord. Det syns även att Gunnel läser väldigt korta sekvenser mellan de olika frågorna. Frågorna som ställs rör bara ordförståelsen i texten.

Läraren ger förklaring utan att fråga eleverna

Förekom bara hos en lärare under de observationer som gjordes.

Det var bara Ann-Marie som under observationerna förklarade orden ur texten utan att fråga eleverna först om de visste dess betydelse. Ann-Marie inväntar heller ingen respons från eleverna på om de har förstått ordens betydelse.

5.3.2

Textförståelse

Denna rubrik har delats in i fyra kategorier: öppna frågor, läsa mellan raderna med hjälp av bilder, läraren tar med sig elevens svar in i nästa fråga och slutna frågor. Det förekommer dessutom sekvenser där lärarna går in och frågar kring handlingen i texten. Här använder de sig av olika frågeställningar.

Öppna frågor

En del använder sig av mer öppna frågor där eleverna får fundera kring texten.

Här urskiljs att läraren hjälper eleven att komma vidare i sina tankar kring vad som händer. Genom att läraren inte ger ett rätt svar utan ger förslag som eleven bygger vidare på.

Läsa mellan raderna med hjälp av bilder

Vidare förekommer det vid ett fåtal tillfällen att eleverna fick frågor där de behöver förmågan att läsa mellan raderna för att få fram svaret.

Ann-Marie läser ur: Barnen på Björklunda gård och en tågresa som de ska göra.

Ann-Marie – första klass eller business klass som det heter idag är lite finare än att åka i andra eller tredje klass. Eller business klass som man säger idag.

Fortsätter att läsa…

Ann-Marie – man fick åka till Stockholm och ta tjänst, det gjorde man förr. Det betyder att när man var 16 år så var man vuxen och ta tjänst betydde att man fick ett jobb.

Pia ur: Tigers vinterdag, om Tiger som håller på att rulla sig i snön Pia – hur ska det här gå hör ni?

Elev Kaj – jag vet han kommer att rulla så kommer han bli snön. Pia - han kommer att bli en snögubbe?

Elev Kaj - nej han kommer bara rulla runt (visar med händerna)

Pia – bara rulla runt (visar också med händerna)… jaha att bli som en snöboll. (vänder sida i boken). Du har kikat i den här (ler mot eleven)

Här tar Pia hjälp av bilden och texten för att eleven ska kunna läsa mellan raderna till varför snöhunden har smält. Hon förtydligar också att troligtvis berodde det på solen fast man inte såg den.

Läraren tar med sig elevens svar in i nästa fråga

Läraren kan även utnyttja första elevens svar och ta med sig det när hon ställer samma fråga till övriga elever.

Detta för att de ska ha möjlighet till att haka på varandras tankegångar. Gunnel tar här med sig första elevens svar när hon låter nästa elev svara på samma fråga och på så sätt skapar hon tillfälle för reflektion och diskussion i gruppen.

Slutna frågor

Sen förekommer det också en hel del så kallade slutna frågor där svaret redan är givet i texten.

Gunnel har läst klart ur: Bröderna Lejonhjärta.

Gunnel – hur kändes det att lyssna på slutet? När han, ni har varit jätteduktiga och lyssnat mycket. Vad tycker du?

Elev Eva – bra och rolig Gunnel – var det bra och roligt Elev Svea – spännande tycker jag Elev Kurt – tycker jag också

Gunnel – roligt och spännande och Sven Elev Sven – och nästan lite rädd

Gunnel – ja och faktiskt lite sorgligt också tycker jag att man nästan kan bli lite så här tårögd, men ändå att det känns bra till slut

Vidare diskussion

Gunnel – hur ska en bra bok vara?

Elev Arne – att man kan förstå hur det ser ut och att den är bra och spännande Gunnel – hur menar du då att man kan förstå hur det ser ut?

Elev Arne – det blir en bild i huvudet när man läser det så kan man… Elev Tage – det tycker jag med.

Gunnel (till elev Arne) – vad spännande att du berättade det så för det tycker jag var jättebra sagt att man kan ha det inom sig precis som det ser ut. Det är faktiskt så när man läser sagor att ni får helt olika bilder inom er hur det ser ut. Din bild Arne ser inte lika ut som Tages.

Elev Tage – är den inte?(lite skratt i klassen)

Pia fortsätter att läsa. Hon läser om att i nästan 3 hela veckor var det snö.

Pia – vad händer med snögubben eller med snöhunden (visar bildsidan där den smälter mer och mer)

Elever – (flera säger) den smälter

Pia – (upprepar) den smälter och varför smälter den tror du Svea? Elever – (fler säger) jag vet

Pia – Svea frågade jag nu

Elev Svea – det blev varmt av solen

Pia – ja först smälte den lite och så lite till, vi ser inte solen men vi gissar att det har gått till så va

I det här fallet verkar det som om Gunnel bara ska kontrollera att eleverna har förstått. Här syns dessutom att Gunnel i denna sekvens inte tar med sig elevernas svar för att utveckla något samtal kring texten.

5.3.3

Sammanfattning

I observationerna framkom det att fokuseringen hos lärarna låg på ord- och begreppsförståelse. Samtliga av lärarna hade med detta under sin högläsning. Här förekom det också fler avbrott där texten var svårare där lärarna använde sammanhanget i texten för att skapa förståelse. De flesta frågorna som ställdes var slutna med givna svar utifrån den lästa texten. Det märktes att några lärare försökte skapa en flerstämmighet under högläsningen. Då handlade samtalen oftast mer kring vardagliga saker som eleverna kunde knyta an till.

Gunnel håller på att läsa Bröderna Lejonhjärta. Gunnel – varför rös han?

Elev Bo – för han var rädd

Gunnel – ja han tyckte det var otäckt Läser lite till…

Gunnel – varför kunde han inte komma ur fläcken? Elev Ulla – han var förlamad

Läst slut boken och ställer frågan

Gunnel – ja och faktiskt lite sorgligt också tycker jag att man nästan kan bli lite så här tårögd, men ändå att det känns bra till slut. Var det en bok som hade ett lyckligt slut eller ett olyckligt slut