De olika inskolningsmetoderna

Under intervjuerna har det blivit tydligt att både vårdnadshavare och förskollärare har olika syn på inflytande och delaktighet inom de olika inskolningsmetoderna. De informanter som skolat in sitt barn med den föräldraaktiva inskolningen anser sig ha ett stort inflytande,

det var föräldrastyrt så jag hade ett väldigt stort, väldigt stort inflytande. Jag skulle vara med och ta huvudansvaret för barnet, vi tillsammans skulle titta och se oss omkring och få detta att bli en trygg plats (Vh1).

Positivt om den här korta är att man får vara med hela dagen, du får även vara med hur det går till när de ska sova, så på så vis blir du väldigt delaktig och få se hur rutinerna är på en hel dag (Vh5).

I citaten ovan framgår det att vårdnadshavarna anser sig kunna påverka sitt barns inskolning. Det som skiljer dem åt är att Vh1 anser sig ha haft ett stort inflytande under inskolningen, Vh 5 anser sig ha varit delaktig under inskolningen, de båda har fått vara med under barnets alla moment under dagen. Ett sätt att tolka resultatet från Vh1 är att vårdnadshavarna kan ha svårt att veta vad inflytande innebär, de ser ofta inflytande som synonymt med andra begrepp som berör samarbete ur olika perspektiv (Sandberg & Vuorinen 2007). Delaktighet och inflytande är ofta svåra att hålla isär (Arnér 2009). Vilket blir synligt när Vh1 lyfter att hen hade […”väldigt stort, väldigt stort inflytande”…], Vh1 förknippar sitt inflytande med att vara med sitt barn under dagen. Detta kan snarare dras mot delaktighet än inflytande. Har vårdnadshavarna verkligen inflytande i en redan färdig struktur som inskolning är, eller är det snarare delaktighet de ges? Har det egentligen någon betydelse om vårdnadshavarna är medvetna om skillnaden mellan begreppen inflytande och delaktighet under inskolningen? Huvudsaken är kanske att de upplever att de kan påverka.

I den traditionella inskolningen beskriver vårdnadshavarna att deras inflytande har varit begränsat. En av informanterna, Vh5 utmärker sig då hen anser att hen getts delaktighet och inflytande under båda formerna av inskolning, denna informant har erfarenhet av båda metoderna,

i den långa hann man ju lite, man såg hur det gick en dag och sen kunde man prata lite om det, och sen då, vi testar det här i morgon, man hade tid på sig och förändra till nästa dag och även att man hann prata lite med pedagogerna att det fanns utrymme för det (Vh5).

33

I citatet från Vh5 framgår det att hen anser att längden på den traditionella inskolningen bidragit till att hen getts mer inflytande eftersom hen fått tiden att prata och kunna påverka sitt barns situation från en dag till en annan. Här framgår det att hen snarare getts inflytande än delaktighet då hen har kunnat påverka och fått ett konkret inflytande över sitt barns dag (Arnér 2009).En annan informant lyfter sin roll under inskolningen, ”min roll är att vara så passiv som möjligt” (Vh3), ”så jag satt på den där stolen eller pallen eller vad det var och försökte interagera så lite som möjligt” (Vh3). ”Inskolning är ju att skola ut mig själv så fort jag bara kan genom att inte vara delaktig” (Vh3). Citaten visar att informantens roll är att vara så passiv som möjligt och inte vara delaktig, vilket bidrar till att hen varken ges inflytande eller delaktighet. Att sitta på en stol och vara passiv ger varken en möjlighet till att påverka eller att aktivt kunna medverka (Nationalencyklopedin 2019). En annan informant lyfter liknande, ”min roll under inskolningen är rätt så passiv, man bör hålla sig passiv” (Vh4). Frågan är ifall det bidrar till delaktighet och inflytande? I citaten från Vh3 och Vh4 framträder den disciplinära makten (Hermann 2004). Vårdnadshavarna förväntas sitta på den där pallen, eller vara passiva i bakgrunden, alltså följa förskolans sätt att skola in, normen inom den traditionella inskolningen.

Även förskollärarna har skilda uppfattningar om vilken form av inflytande eller delaktighet vårdnadshavarna kan ges under inskolningen. I den traditionella inskolningen lyfter en informant att,

föräldrarna bör hålla sig lite i bakgrunden. Ja, jag tycker vi är rätt flexibla med föräldrarna, de får ju, vi bestämmer inskolningsdatum tillsammans till exempel. Sen säger de ju när de måste börja jobba (F1).

Det informanten lyfter, är det inflytande eller är det delaktighet för vårdnadshavarna? Att bestämma någonting tillsammans bidrar till inflytande då vårdnadshavarna ges chans till att kunna påverka sin situation. Här får de göra sin röst hörd och de blir lyssnade till när beslut ska tas (Westlund 2011). När vårdnadshavarna uppmanas att hålla sig i bakgrunden tas deras möjligheter till inflytande eller delaktighet bort.

I den föräldraaktiva inskolningen anser förskollärarna att vårdnadshavarna ges inflytande och delaktighet,

ja, det blir ju tydligt att de blir ju väldigt delaktiga, men inflytande alltså för jag tänker ju att de flesta föräldrar är ju väldigt, alltså de vill ju veta, alltså de kommer kanske inte med förslag så mycket, inflytande.. Ja.. över vad barnen, över vad deras barn behöver och så har de ju inflytande, de berättar vad deras barn behöver och vill ha det och så (F4).

34

I citatet ovan anser förskolläraren att vårdnadshavarna ges både inflytande och delaktighet men resultatet kan tolkas som att hen har svårt att sätta fingret på vad det innebär att ge inflytande. Att kunna ge inflytande i praktiken kan många gånger vara svårt för förskollärarna (Westlund 2011).

Föräldrarna blir ju väldigt trygga när de ser hur en hel dag fungerar här på förskolan, och ja, se hur maten går till och hur de sover och hur vi agerar, personalen (F3).

Att vårdnadshavarna blir trygga när de får vara med en hel dag och se hur verksamheten ser ut kan bidra till att vårdnadshavarna känner sig delaktiga vilket även har framkommit i tidigare citat,

det var föräldrastyrt så jag hade ett väldigt stort, väldigt stort inflytande. Jag skulle vara med och ta huvudansvaret för barnet, vi tillsammans skulle titta och se oss omkring och få detta att bli en trygg plats (Vh1).

Även om citatet snarare pekar på en form av delaktighet så kan de ändå göra sin röst hörd, för det handlar inte bara om att få bestämma (Westlund 2011).

Det som framgår av resultatet är att vårdnadshavare och förskollärare har samma syn på vilket inflytande eller delaktighet vårdnadshavarna ges inom de olika metoderna och även att båda grupperna har problem att särskilja begreppen delaktighet och inflytande. Det som skiljer sig åt är att en av vårdnadshavarna upplevde sig ha stor delaktighet och inflytande under både den traditionella inskolningen och den föräldraaktiva inskolningen.