Sammanfattning

Resultatet visar på att förskollärarna vill ge vårdnadshavarna möjligheter till inflytande genom att lyssna på dem, deras önskemål och tankar om barnen. Förskollärarna är medvetna om att vårdnadshavarna är betydelsefulla då det är de som känner sitt barn bäst, men att de värnar om sin professionalitet som förskollärare. Något vårdnadshavarna också lyfter är att förskollärarnas erfarenheter och kunskaper bidrar till att efterfrågan att kunna påverka minskar. Makten i förskolan blir synlig genom resultatet både från vårdnadshavarnas och förskollärarnas håll. Pastoral maktteknik blir synlig i förskollärarnas sätt att styra vårdnadshavarna i den riktning de anser vara mest produktiv. Den disciplinära makten har blivit synlig genom att förskollärarna försöker forma vårdnadshavarna att följa de normer de anser är de bästa under inskolningen. Även om makten som utförs ofta är omedveten och syftar till att se till barnets bästa.

35

6. Diskussion

Syftet med vår studie har varit att synliggöra vårdnadshavarnas möjligheter till delaktighet och inflytande under inskolningen. Delaktighet och inflytande har synliggjorts genom olika maktperspektiv.

I följande avsnitt kommer vårt resultat att diskuteras och problematiseras, med kopplingar till vad som forskats om inom området tidigare. Vi kommer även att svara på de frågeställningar som varit med oss genom hela studien, vilket inflytande anser sig vårdnadshavarna ha under inskolningen? Vilket inflytande ges vårdnadshavarna under inskolningen enligt förskollärarna? Bidrar de olika inskolningsmetoderna till olika former av inflytande och delaktighet? I slutet av avsnittet kommer yrkesrelevans, metoddiskussion och framtida forskningsförslag att redovisas.

6.1 Samarbete

Det som framkommit i resultatet är att både vårdnadshavare och förskollärare anser att inflytande är att bli lyssnad på. Även att makten ligger hos förskollärarna om de väljer att lyssna eller inte. Vuorinen, Sandberg, Sheridan och Williams (2014) har genomfört en studie där deras resultat visar att vårdnadshavarna behöver möta öppenhet, dialog och ömsesidighet i förskolan för att känna trygghet och bygga relationer. I vårt resultat blir det synligt att, när förskollärarna väljer att lyssna och föra en dialog med vårdnadshavarna och släppa in vårdnadshavarnas åsikter och tankar bidrar det till inflytande. Något som också framgått i vårt resultat är att makten kan skifta mellan individer. Vårdnadshavare kan ges makt om förskollärarna lyssnar på dem och tar dem på allvar. Vårdnadshavarna ser lyssnandet som betydelsefullt och även förskollärarna menar att lyssna på vårdnadshavare bidrar till att de ges inflytande. Det kan vara små saker som att kunna ta med en filt, vagn eller bestämma inskolningsdatum. Är detta verkligen ett reellt inflytande? Är det så att det är den form av inflytande som förskolan kan erbjuda vårdnadshavarna? I en studie gjord av Hilado, Kallemeyn och Phillips (2013) beskriver de att det i förskolan kan finnas olika definitioner av delaktighet och olika sätt att göra vårdnadshavarna delaktiga. De anser att det borde finnas ett sätt att se på delaktighet för alla förskolor vilket hade bidragit till samsyn. Genom vårt resultat har det blivit synligt att det finns en problematik med att särskilja begreppen delaktighet och inflytande, de blandas ofta ihop med varandra. Vad kan detta bero på? Utifrån ovanstående resonemang är sannolikheten att begreppen helt enkelt ligger för nära varandra och det bidrar till att det blir svårare att hålla isär dem. Vilket också Arnér (2009) beskriver, att delaktighet och inflytande är två begrepp som gärna använts synonymt med varandra. De som arbetar i förskolan kan ibland ha svårt att förstå

36

och tillämpa begreppet inflytande i praktiken (Westlund 2011). Hur ska förskollärarna kunna ge vårdnadshavare inflytande eller delaktighet om de inte vet skillnaden? I Läroplanen för förskolan (Lpfö18) så framgår det att vårdnadshavare bör ges inflytande på olika sätt. Vårt resultat visar att förskollärarna har svårt att särskilja begreppen delaktighet och inflytande vilket då kan bidra till att vårdnadshavarnas möjligheter till inflytande blir begränsad. För hur ska vårdnadshavarna ges inflytande om inte förskollärarna vet vad inflytande står för? I en tidigare studie framgår det att vårdnadshavare har lite eller ingen kunskap om vad som står skrivet i läroplanen och behöver därför göras mer delaktiga (Vuorinen, Sandberg, Sheridan & Williams 2013). Att på varje arbetsplats arbeta fram riktlinjer för hur vårdnadshavare kan ges inflytande och delaktighet i verksamheten är högst aktuellt. Vi är medvetna om att vårdnadshavare inte kan ha inflytande och delaktighet i allt och därför blir det betydelsefullt att hitta en balans som passar båda parter, även om det ibland kan vara problematiskt då förskollärarna vill skydda sin profession.

6.2 Professionen

I studiens resultat framgår det att professionen hos förskolläraren är betydelsefull för både förskolläraren och vårdnadshavaren. När vårdnadshavare möter outbildad personal upplever de att de inte ges samma möjligheter till inflytande eller delaktighet, som när de möter en förskollärare med lång erfarenhet och utbildning. I resultatet framkommer det att förskolläraren kan vara den dåliga herden. Vi tolkar det som att det egentligen inte spelar någon roll vilken utbildning du har om du inte har förmågan att kunna möta vårdnadshavarna, kommunicera och lyssna. Förskollärarna lyfter sin syn på sin profession och hur betydelsefull den är, och att det är de som har erfarenheten och kunskapen. Resultatet här visar också att förskollärarna har ibland svårt att veta hur de ska släppa in vårdnadshavare, för de vill inte att vårdnadshavarnas inflytande ska påverka deras profession. Samarbete mellan hem och förskola är betydelsefullt, vilket också Läroplanen för förskolan (Lpfö18) belyser, vårdnadshavare ska göras delaktiga i sina barns utbildning och skapa de bästa förutsättningarna tillsammans med förskollärarna. Skapas de bästa förutsättningarna för barnen om vårdnadshavarna ej ges möjligheten till att påverka? När förskollärarna värnar om sin profession gällande sina kunskaper och utbildning, kan resultatet bli att vårdnadshavarna ej ges möjligheten till att kunna påverka. Hilado, Kallemeyn och Phillips (2013) belyser att vårdnadshavares inflytande i skolan kan bidra till ökad kvalité för barnen genom hela deras skolgång.

Persson och Tallberg Broman (2002) beskriver i sin studie att läraryrket är i förändring, gränserna mellan hem och förskola har förändrats. Förskollärarna är rädda om sin profession

37

och vill lyfta hur betydelsefull den är. Det som framgår i Persson och Tallberg Bromans studie är att förskollärarna vill markera sin profession och att den är betydelsefull. Men de menar samtidigt att deras profession har fått stå tillbaka när vårdnadshavarna ges mer delaktighet och inflytande i förskolan. Vår studie visar på liknande resultat, då förskollärarna tydligt har markerat sin profession och hur betydelsefull den är. Vad kan det bero på att förskollärarna ibland haft svårt att ge inflytande eller delaktighet till vårdnadshavarna? De kan ha svårt att särskilja begreppen men också att de ser till sina kunskaper och erfarenheter inom yrket det blir därför svårare att släppa in vårdnadshavarna. I studien gjord av Jonsdottir och Nyberg (2013), som menar att vårdnadshavare och förskollärare besitter olika kunskaper som är betydelsefulla i samarbetet. Därför bör inte vårdnadshavarna glömmas bort, för de besitter kunskap som gynnar deras barn. Att vårdnadshavare ges inflytande är inte självklart, det är förskollärarnas uppgift att se till att detta samarbete fungerar (Åberg & Lenz Taguchi 2005)

Informanterna som deltagit i vår studie har alla varit från resursstarka områden. Resultatet från en tidigare forskningsstudie Persson och Tallberg Broman (2002) beskriver deras syn på resursstarka vårdnadshavare. De menar att de resursstarka vårdnadshavarna ställde höga krav på att ges inflytande och delaktighet, vilket bidrog till att förskollärarnas profession fick stå tillbaka. Vårt resultat går inte i linje med Persson och Tallberg Broman (2002), då det i vårt resultat inte upplevs att vårdnadshavarna ställer några krav mer än att de vill bli lyssnade på. En informant menar att hen inte talar om för bilverkstaden hur de ska ta av däcket på bilen, så varför ska hen ha inflytande över inskolningen? Hen menar att det inte är hens område. Frågan är vad detta kan bero på? Ska vi tolka vårt resultat så litade vårdnadshavarna på förskollärarnas profession. Även Mahmood (2013) har belyst resursstarka vårdnadshavare i sin studie. Han menar att förskollärarna kunde ha svårt att få vårdnadshavarna delaktiga, och att båda parter behövde anstränga sig. Ofta såg de inte till vårdnadshavarna utan det var barnflickor som lämnade och hämtade, vilket bidrog till att de resursstarka vårdnadshavarna inte ställde några krav på förskolan eller sin möjlighet att påverka. Detta resultat överensstämmer till viss del med vårt resultat då vårdnadshavarna inte heller här ställer krav, dock är de närvarande men frågar ändå inte efter att kunna påverka mer än att få göra sin röst hörd.

6.3 Inskolningsmetoder

Resultatet visar att det finns en stor skillnad mellan den föräldraaktiva och den traditionella inskolningen. I den föräldraaktiva anser både vårdnadshavare och förskollärare att de ges både inflytande och delaktighet. Det som framkommit är att denna form bidrar snarare till delaktighet än inflytande då vårdnadshavarna inte kan påverka den struktur som redan är satt. Intressant är

38

dock varför de upplever att de getts inflytande? Vi tolkar det som att vårdnadshavarna inte riktigt förstår skillnaden mellan inflytande och delaktighet. Egentligen spelar det nog ingen roll, att de inte förstår skillnaden, bara de upplever att de blir lyssnade på och tagna på allvar. I den traditionella inskolningen ansåg både förskollärare och vårdnadshavare att vårdnadshavare behövde vara passiva och hålla sig i bakgrunden. En informant utmärkte sig dock när hen faktiskt tyckte att hen hade stort inflytande i den traditionella inskolningen då den var längre och hen gavs tid att förändra situationen till nästa dag. Hur blir då vårdnadshavare i den traditionella inskolningen delaktiga eller ges inflytande? Resultatet visar att vårdnadshavarna möjligheter till delaktighet eller inflytande blev hämmad då de skulle vara passiva och hålla sig i bakgrunden. Här ska de passa in i en norm för hur de förväntas agera under inskolningen. Det kan liknas vid en osynlig makt, där de förväntas att bete sig på ett visst sätt. Detta är något förskollärarna också påpekade att vårdnadshavarnas roll var att hålla sig i bakgrunden. Men när vårdnadshavarna blir förpassade till en stol eller pall och förväntas vara osynliga, vilken form av inflytande eller delaktighet bidrar detta då till? I en studie gjord av Jonsdottir och Nyberg (2013), visar resultatet att förskolan ska samarbeta med vårdnadshavarna för att hitta sätt som bidrar till att göra det bästa för barnet. Det är vårdnadshavarna som är experter på sina barn, men detta kan lätt glömmas bort. Under inskolningen bör förskollärarna ha barnets bästa i fokus och genom ett bra samarbete med vårdnadshavarna blir detta möjligt (Lindgren & Torro 2017). I den föräldraaktiva inskolningen samarbetar vårdnadshavarna och förskollärarna mer med varandra, då vårdnadshavarna är delaktiga och upplever att de kan påverka sina barns situation.

6.4 Slutsats

Det som framkommit i resultatet är att vårdnadshavarnas inflytande är upp till förskollärarna, ska de ges inflytande eller delaktighet under inskolningen? Vårdnadshavarna vill bli lyssnade på, de litar samtidigt på förskollärarna och deras erfarenheter och kunskaper. Förskollärarna besitter en sorts makt där de kan avgöra om och när vårdnadshavarna ska ges inflytande eller delaktighet. Resultatet visar att inflytande för vårdnadshavarna ibland kan vara problematiskt då båda parter kan ha problem med att särskilja begreppen delaktighet och inflytande. Ett annat hinder för inflytande som framkommit, är när förskollärarna värnar om sin profession och därmed inte ger vårdnadshavarna möjlighet att påverka. De olika inskolningsmetoderna bidrar till olika former av inflytande och delaktighet. I den traditionella inskolningen förväntas vårdnadshavarna vara passiva och hålla sig i bakgrunden. Majoriteten av de här vårdnadshavarna upplever att de inte har inflytande, förutom en som ansåg sig ha stort inflytande där hen kunde diskutera och förändra. I den föräldraaktiva inskolningen ansåg sig

39

samtliga vårdnadshavare vara delaktiga och ha inflytande. Där överensstämde även förskollärarnas uppfattning.

6.5 Yrkesrelevans

Vi har genom studien sett att inflytande och delaktighet är två stora och svåra begrepp att ta till sig. I Läroplanen för förskolan (Lpfö18) står det tydligt att vårdnadshavare ska kunna påverka i förskolan på olika sätt. Därför är det betydelsefullt att förstå och diskutera hur detta kan bli möjligt och vilka konsekvenser det kan få om det inte görs, för att på så sätt hitta vägar för hur begreppen kan användas och förstås i praktiken, och vad förskollärare och vårdnadshavare kan förvänta sig av varandra. Det har blivit tydligt, genom studiens gång, att det finns lite forskning rörande vårdnadshavares inflytande och delaktighet under inskolningen, därför blir denna studie högst relevant även om den är i ett litet format. Den kan hjälpa och stödja verksamma inom förskolan att se vårdnadshavares perspektiv under inskolningen och hur vi kan öppna upp för deras möjligheter att påverka. Att diskutera i sitt arbetslag hur var och en ser på inflytande och delaktighet, samt hur vårdnadshavare ska kunna involveras, är av betydelse.

6.6 Metoddiskussion

Vi valde att använda oss av intervjuer som metod. Det gav mycket men bidrog också till många timmar framför datorn, eftersom vi var tvungna att transkribera då diktafon användes under intervjuerna för att inte missa någon betydelsefull information. Transkriberingen bidrog till ett tidskrävande arbetet med att gå igenom materialet, det blev också svårare att reducera när det var mycket material att gå igenom. Samtidigt bidrog det till studien då vi har haft omfattande material att använda. Att vi använde oss av transkribering har också bidragit till möjligheten att kunna gå tillbaka vid behov och lyssna på vårt inspelade material. Minnet hos människan är inte alltid tillförlitligt, därför finns det risk för att saker som sägs lätt kan glömmas bort och tolkas fel. Därför kan ljudinspelning behövas för att få en tydlig bild av intervjun och att forskaren har möjlighet att gå tillbaka till det inspelade materialet (Denscombe 2018). Även fältanteckningar användes då informanterna fortsatte att prata efter att diktafonen stängts av, det blev ett betydelsefullt komplement till diktafonen. Fältanteckningar är ett bra komplement till ljudinspelning, för att informationen ska bli så felfri som möjligt och om diktafonen stängs av går inte forskaren miste om någon betydelsefull information (Denscombe 2018). Så här i efterhand kanske observationer skulle använts istället för att komma ifrån de många timmar som lades på transkribering. Samtidigt hade observationer kanske inte gett oss samma omfattande material och vårdnadshavares och förskollärares tankar hade möjligtvis inte blivit lika tydliga.

40

En av anledningarna till att observationer inte användes var att perioden som studien genomfördes vanligtvis inte är någon inskolningsperiod.

6.7 Fortsatta forskningsförslag

Genom studien har det blivit synligt att forskning gällande vårdnadshavares inflytande och delaktighet under inskolning är liten. Därför har denna studie känts relevant. Att få vårdnadshavares och förskollärares perspektiv på inflytande och delaktighet är av betydelse för både förskollärare och vårdnadshavare, vad behöver förbättras, vad behöver förskolan och familjerna bidra med? Det gör det inte heller lättare att förstå begreppen inflytande och delaktighet när läroplanen är så tolkningsbar, och beroende på vem som håller den i sin hand tolkar den på olika sätt. Därför behöver varje förskola hitta sina sätt och möjligheter till att låta vårdnadshavarna kunna vara med och påverka.

För att kunna fortsätta detta betydelsefulla samarbete mellan hem och förskola måste vi fortsätta forska och hitta nya vägar mot delaktighet och inflytande. Vårt förslag på fortsatt forskning blir genom observationer av en inskolning, se med egna ögon hur det går till under inskolningen och hur vårdnadshavare bjuds in att samarbeta. Möjligtvis att en kombination av observation och intervjuer hade gett mer material att forska vidare kring för nästa forskare som ger sig in i leken.

41

7. Referenslista

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Arnesson Eriksson, Marie (2010). En bra start: om inskolning och föräldrakontakt i

förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag

Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2014). Från kvalitet till meningsskapande:

postmoderna perspektiv - exemplet förskolan. 3. uppl. Stockholm: Liber

Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur

Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015) Föräldrasamverkan. I: Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad

komplexitet. 1. uppl. Stockholm: Liber

Eriksson, Lars (2004). Föräldrar och skola. Örebro: Örebro studies in education, 1404

Foucault, Michel (2002). Sexualitetens historia Bd 1 Viljan att veta. [Ny utg.] Göteborg: Daidalos

Foucault, Michel (2010). Säkerhet, territorium, befolkning: Collège de France 1977-1978. Stockholm: Tankekraft

Foucault, Michel. (1982). The subject and power. In H. L. Dreyfus & P. Rabinow (Eds.) Michel Foucault: Beyond structuralism and hermeneutics (pp. 208-226). New York: New York University.

Foucault, Michel (2017). Övervakning och straff: fängelsets födelse. 4., översedda uppl. Lund: Arkiv

Hermann, Stefan. (2004). Michel Foucault - pedagogik som maktteknik. I: Gytz Olesen, S. & Møller Pedersen, P. (red.) (2004). Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv: en presentation av: Karl Marx & Friedrich Engels, Émile Durkheim, Michel Foucault, Niklas Luhmann, Pierre Bourdieu, Jürgen Habermas, Thomas Ziehe, Anthony Giddens. Lund: Studentlitteratur.

42

Hilado, Aimee V, Kallemeyn, Leanne & Phillips, Lauren (2013). Examining understandings of parent involvement in early childhood programs. Early Childhood Research & Practice. Vol 15, No 2.

Jonsdottir, Fanny & Nyberg, Eva (2013) Erkännande, empowerment och demokratiska samtal. I: Harju, Anne & Tallberg Broman, Ingegerd (red.) (2013). Föräldrar, förskola och skola: om

mångfald, makt och möjligheter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Larsen, Ann Kristin (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. Andra upplagan Malmö: Gleerups

Lindgren, Camilla & Torro, Tuula (2017). Trygg inskolning: grunden för en givande

förskoletid. Första upplagan Stockholm: Gothia Fortbildning

Lundbäck, Maja (2013). Barnen förlorar på kort inskolning. Förskolan. Lärarförbundet. Tillgänglig på internet: https://forskolan.se/barnen-forlorar-pa-kort-inskolning/.

Läroplanen för förskolan Lpfö18. Stockholm: Skolverket

Mahmood, Sehba (2013). First-year preschool and kindergarten teachers: Challenges of working with parents. School Community Journal, Vol 23, No 2.

Markström, Ann-Marie (2014). Hemma i förskolan. I: Balldin, Jutta (red.) (2014). Om förskolan

och de yngre barnen: historiska och nutida nedslag. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Nationalencyklopedin, delaktighet. https://www.ne.se/ordböcker/#/search/ne-ordbok-sv- sv?q=delaktighet (hämtad 2019-12-10)

Nationalencyklopedin, inflytande. https://www.ne.se/ordböcker/#/search/ne-ordbok-sv- sv?q=inflytande (hämtad 2019-12-10)

Persson, Sven & Tallberg Broman, Ingegerd (2002). ”Det är ju ett annat jobb.” Förskollärare, grundskollärare och lärarstuderande om professionell identitet i konflikt och förändring.

Pedagogisk Forskning i Sverige, Vol 7, No 4, s 257–278.

Sandberg, Anette & Vuorinen, Tuula (2007). Hem och förskola: samverkan i förändring. 1. uppl. Stockholm: Liber

Skolverket (2019) Annan pedagogisk verksamhet: Barn och personal per 15 oktober 2018. Tillgänglig på internet: https://www.skolverket.se/publikationsserier/beskrivande- statistik/2019/pm---barn-och-personal-i-forskolan-per-den-15-oktober-2018

43

Tullgren, Charlotte (2004). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet. Diss. Lund: Lunds universitet, 2004.

Vetenskapsrådet (2012). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Vuorinen, Tuula, Sandberg, Anette, Sheridan, Sonja & Williams, Pia (2014). Preschool teatchers’ views on competence in the context of home and preschool collaboration. Early

Child Development and Care. Vol 184, No 1.

Westlund, Kristina (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande: en

demokratididaktisk studie. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola, 2011

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i

44

Bilaga 1

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE

Datum 2019-10-22

Samtycke till medverkan i studentprojekt

Vi heter Hanna Kristoffersson och Linda Colmèus och läser till förskollärare på Malmö Universitet. Nu är vi inne på vår sjätte termin och tar examen juni 2020, och är i startgroparna till att skriva vårt examensarbete. I undersökningen är syftet att fördjupa oss i inskolning i förskolan med fokus på främst vårdnadshavares upplevelser, delaktighet och inflytande.

I undersökningen kommer intervjuer att användas när materialet samlas in. Diktafon kommer användas som ljudupptagning som är lånad från Malmö Universitet. Inga privata mobiltelefoner eller Ipads kommer att användas. Materialet som samlas in kommer vi ta del av även våra lärare på universitetet. Informanternas namn kommer att anonymiseras, till exempel vårdnadshavare 1, vårdnadshavare 2 osv.

Allt insamlat material och personuppgifter lagras på Malmö Universitets server under arbetets gång, och samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö Universitet.

Vi kommer vid intervjun ta hänsyn till vetenskapsrådets forskningsetiska principer som ni kan läsa mer ingående om på https://www.vr.se. Nedan följer några av de riktlinjer som vi utgår ifrån: