Olika positioneringar

Det är väldigt svårt att positionsbestämma elevernas individuella delta- gande i förhållande till varandra, utifrån deras totala deltagandet i de olika samtalen. Det vanliga är, så som ovan visats, att elever varierar sitt delta-

176

gande, beroende bland annat på tidigare nämnda NA-DISKURS- aspek- ter. Inga positioner är statiska, utan eleverna rör sig på olika sätt i olika samtal. Trots detta ska nedan göras ett försök att placera elevernas del- tagande i förhållande till varandra. I ett första skede försökte jag finna mönster i de olika individuella diagrammen, beräknade på ovan nämnt sätt. Det var svårt att finna likartade mönster. Därför gjordes ytterligare en omräkning för varje elev, utifrån en summering av de olika bidragen i alla tre samtal (se tabell 4 nedan). Ett genomsnitt beräknades och elever- nas individuella bidrag fördelades på en skala 1-3 för kategorierna flexibi- litet, självständighet, språklig rörlighet, socialt patos respektive centrering på uppgiften. En totalsumma beräknas för varje elev:

Tabell 4 Elevernas deltagande i samtalen Kategori Flexi-

bilitet Själv-ständig Språkligt rörlig Socialt patos Centre-ring på uppgif- ten Total- summa Elev Samuel (S1) 3 3 3 3 2 14 Erik (E1) 3 2 2 3 2 12 Niklas (N1) 2 1 2 2 2 9 Joakim (J1) 2 1 2 2 3 10 Frida (F1) 3 3 3 3 2 14 Rebecka (R1) 3 1 3 3 2 12 Astrid (A1) 2 1 1 3 2 9 Tina (T1) 3 1 1 3 2 10 Nicola (Ni2) 3 1 3 3 3 13 Amer (A2)92 _{3 2 2 3 3 13} Nasir (Na2) 2 2 2 3 3 12 Thi (T2) 2 1 1 2 3 9 Vlora (V2) 2 3 2 3 2 12 Suzan (S2) 2 3 2 2 2 11 Maria (M2) 2 1 1 3 2 9 Raija (R2) 1 1 1 2 2 7

Eleverna placeras utifrån denna beräkning in på en skala mellan 5 och 15, där 15 betecknar målet, dvs. den kritiskt kreativa deltagaren.

177

P1 P2 P3 P4 P5 7 8 9 10 11 12 13 14 15 R2 N1T2 T1J1 S2 V2Na2 Ni2 S1 F1

M2A1 E1R1 (A2)

Kommentarer: P= position

P1= den lyssnande deltagaren

P2= den auktoritetsbundna och språkligt statiska deltagaren P3= den sociala och språkligt auktoritetsbundna deltagaren P4= den självständiga och språkligt rörliga deltagaren P5= den kritiskt kreativa deltagaren.

Detta får ses som ett försök att göra en tillfällig positionsbestämning för eleverna i denna undersökning och i skolämnet naturkunskap. Den kan ses som ett fruset ögonblick i dessa elevers deltagande i ämnet naturkun- skap vid tidpunkten för undersökningen. Gränserna mellan dess positio- ner är inte absoluta, och elever med något olika deltagaregenskaper kan återfinnas vid samma punkt.

Ingen av eleverna i undersökningen kan sägas ha nått idealpositio- nen, den kritiskt kreativa deltagaren. Denna deltagare förväntas vara social och kommunikativ och kunna arbeta självständigt och kreativt. Samtidigt förväntas han eller hon kritiskt granska de texter som före- läggs. Denna idealdeltagare finns ännu inte med i detta material, men enstaka elever är på god väg. Det är främst det kritiskt granskande för- hållningssättet som ännu inte utvecklats hos de i undersökningen ingå- ende eleverna. För övriga positioner används benämningar som tar fram de mest typiska dragen. Deltagande som kännetecknar olika positioner beskrivs.

Den position som ligger närmast idealet är den självständiga och

språkligt rörliga deltagaren. Här placerar sig Samuel och Frida (punkt

14), två elever som är väldigt aktiva och relativt jämna bidragsgivare överhuvudtaget. De förmår röra sig fritt mellan olika källor, från egna erfarenheter till en flexibel användning av läromedel. I denna position förmår deltagaren att reproducera där så krävs, men kan också vara krea- tivt produktiv i sitt språkliga handlande. Det händer också att denna del-

178

tagare reflekterar över sitt sätt att bete sig språkligt, och deltagaren an- stränger sig också att hitta språkligt ämnesrelevanta formuleringar där så krävs, särskilt när skriftliga svar ska lämnas in.

Nästa position på skalan kan beskrivas som den sociala och aukto-

ritetsbundna deltagaren. Denna position kännetecknas av att deltagaren

anstränger sig att skapa ett gott socialt klimat genom att bidra med för- hållandevis många kommentarer. Deltagandet är emellertid mer auktori- tetsbundet än den föregående positionen, på så sätt att så gott som alla elever läser högt ur läromedel någon gång, och de har litet svårare att självständigt använda ämnesrelevant språk. För övrigt förmår elever som intar denna position att variera sig och röra sig relativt fritt i olika diskur- ser. Här placerar sig eleverna Rebecka, Erik, Nicola, Amer, Nasir, Vlora och Suzan (punkterna 11-13).

Ytterligare en position som förekommer är den auktoritetsbundna

och språkligt statiska deltagaren. En sådan position kännetecknas av

att deltagaren använder undervisningsmaterialet på ett auktoritetsbundet, oreflekterat och statiskt sätt i högre utsträckning än den föregående del- tagaren. Det mest auktoritetsbundna sättet är det som kännetecknas av att elever läser upp hela texter eller åtminstone långa textavsnitt, antingen ur uppgiftsblad eller ur läromedel. Det blir ingen självständig ämnesut- veckling, utan deltagandet kommer att resultera i relativt oreflekterade försök att reproducera auktoritära texter. De elever som intar denna po- sition kan bete sig språkligt något olika. Å ena sidan återfinns här den deltagare som enbart använder vardagsspråket i samtalen. Å andra sidan återfinns här också elever som använder antingen vardagsspråk eller strikt naturvetenskapligt språk i samtalet. Denna position intar Tina, Joakim, Niklas, Astrid, och Maria (punkterna 9-10). Nästa position intas av en elev, Raija (punkt 7). Jag kommer att kalla denna position den

lyssnande deltagaren, trots att Raija, som ovan visats, inte enbart intar

en lyssnande position. I gruppsamtalet tystnar hon däremot nästan helt, och i ett av parsamtalen ägnar hon en hel del tid åt att fundera över var i läroboken hon och hennes kamrat ska hitta svaret på den fråga som ställs. I det andra parsamtalet är hon väldigt aktiv, men samtalet rör sig i fel diskurs. Hon är väldigt mån om att lösa de uppgifter eleverna före- läggs och gör vad hon kan i detta avseende, men det språk som krävs sätter för många hinder i vägen för att hon ska lyckas komma vidare. De fem deltagarpositionerna är alltså följande:

179 1. Den lyssnande deltagaren

2. Den auktoritetsbundna och språkligt statiska deltagaren

3. Den sociala och auktoritetsbundna deltagaren 4. Den självständiga och språkligt rörliga deltagaren 5. Den kritiskt kreativa deltagaren.

Man kan beskriva vägen mot position fem som en utveckling från en lyssnande position, över den auktoritetsbundna och vidare mot den självständiga och språkligt rörliga för att så eventuellt nå fram till ett kri- tiskt förhållningssätt så som det beskrivs i styrdokumenten.

Nedan ges ett par exempel på hur L2-elever positionerar sig på oli- ka sätt, främst för att peka på att beteendet inte är statiskt. Några är på väg mot nya positioner, medan andra ännu inte hunnit så långt. Vlora kan ges som exempel på en deltagare som aktivt söker nya positioner. Hon kan ännu inte riktigt hantera den ämnesrelevanta diskursen, men har kommit så långt att hon funderar över lämpliga sätt att formulera sig ämnesrelevant i skrift. Hon talar såväl om störningar i kretslopp, miljö-

vårdsanpassat jordbruk, ökat utsläpp och en ökning av handelsgöd- selanvändning vilket visar att hon eftersträvar ett ämnesrelevant språk-

bruk som professionella naturvetare använder.93 _{Men hon visar samtidigt}

ibland prov på osäkerhet, t.ex. när hon skriver att stenen slappnar av på

dagen istället för att skriva att den utvidgas. Uppgiften handlar om frost-

sprängning. Här tar hon emellertid till en strategi som visar att hon vet att uttrycker slappnar av inte kollokerar med sten. Hon sätter dels ut- trycket inom citattecken, dels illustrerar hon vad som inträffar genom tre bilder av en sten. Hon visar att hon förstår fenomenet, men har svårt att förklara detta på ett ämnesmässigt adekvat sätt.

93 _{Exemplen är hämtade från Vloras prov i naturkunskap, och är alltså inte skrivna} hemma.

180

NATT- KALLT DAG - VARMT

Figur 9 Vloras illustration av frostsprängning

En annan gång talar hon om en hög biologisk mångfald och skövla ner, men kan å andra sidan tala om både sällsynta djur och den bördiga

skånska jorden. Vlora är aktiv i båda parsamtalen, men jag uppfattar

henne som något tillbakadragen, en som absolut inte tilltvingar sig ordet i en diskussion, vilket medför att aktiviteten sjunker i gruppsamtalet, där flera andra gärna lägger fram synpunkter. Detta leder i slutändan till att hon positioneras på det sätt hon gör. I gruppsamtalet lade jag dock mär- ke till att just Vlora använde ord och uttryck som hon tidigare använt i ett av parsamtalen, vilket indikerar att hon förmår röra sig när hon väl fått tag på begreppen en gång. Hon kan röra sig relativt fritt i diskursen och arbeta självständigt och ta initiativ i parsamtalet. Hon är mycket mån om att göra ett bra arbete.

Ett annat exempel är Thi. Han påminner om Vlora såtillvida att han inte skulle få för sig att ta ordet när någon annan pratar. Han talar när han blir tillfrågad om något, inte annars. När han samtalar med en L1- kamrat, är han som aktivast. Om man bara ser till hans totala antal äm- nesbidrag verkar han väldigt aktiv, men större delen av hans bidrag be- står av uppläst text. Han är starkt auktoritetsbunden i sitt sätt att delta i samtalen. Ibland kan han dock leta rätt på någon faktauppgift i lärobo- ken. När han hittat svaret läser han högt ur boken. Pojkarna turas om att läsa frågor och svara. När han arbetar med en annan L2-kamrat vill han nästan inte säga något. Han säger under ett av samtalen att han inte gillar att sitta där (hos mig) och samtala (samtal 14, raderna 71 och 78), och det kan hända att detta påverkar hans deltagande. Han är ändå mån om att göra vad han ska.

Han kan förstå och använda vardagsspråket på ett bra sätt i samtal, men har svårare när han ska uttrycka sig i skrift eller röra sig med ämnes-

181

relevanta begrepp och formuleringar. På ett prov får han följande upp- gift: ”I regnskogsfilmen visades hur djur och växter har mycket smala nischer. Ge exempel och förklara vad en nisch är." Då skriver han som svar:

En nisch är ju exempel på djurets specialitet. En särskild grej som gör att man kan känneteckna det djuret. Som spindelns nisch är väl att den har åtta ben. Men en nisch kan vara eller försöka visa att vad den äter också. Det kan tyda på vid vilka tidpunkter eller årstider den lever på. När den dör ut om den är fridlyst exempel.94

Under lektionerna ägnades ungefär en timme åt att reda ut begreppet

ekologisk nisch, och Thi har en vag aning om vad nisch betyder men vet

ändå inte riktigt. Hans svar på provfrågor är ibland svåra att uttyda, un- gefär som ovan. Man vet inte riktigt vad han vill säga. När han sedan lämnar in en stor individuell skriftlig inlämningsuppgift på miljö, lämnar han in ett snyggt, datorskrivet arbete med ett konstnärligt utformat för- sättsblad. Innehållsförteckning finns med, och i en källförteckning har han uppgett varifrån informationen är hämtad. Texten är på nio sidor, och läraren kommenterar med Mycket bra! Vid genomläsning är det mycket enkelt att konstatera att det mesta av texten utgör en ren avskrift av källtexterna.

This genomsnittliga positionering i naturkunskap är någonstans vid position 2, dvs. den auktoritetsbundna och språkligt statiska positionen.

På liknande sätt kan de övriga elevernas deltagande beskrivas när- mare för att peka på det mer eller mindre dynamiska i deltagandet.

183

7 Lärarperspektivet

I detta avsnitt kommer lärarperspektivet att fokuseras. Härmed avses skolans samhällsuppdrag, kunskapsuppdrag och deltagarnas, i synnerhet lärarnas, uppfattningar av sina och elevernas roller i undervisningskon- texten. För att möjliggöra en jämförelse mellan hur lärarna och eleverna ser på sina respektive roller och hur de tolkar styrdokumenten tas också elevernas synpunkter in i detta sammanhang.

Först diskuteras skolans samhällsuppdrag, uppdelat på demokrati- uppdraget och kunskapsuppdraget. Det handlar om lärarens uppdrag. Därefter beskrivs skolan, lärarna och deras arbetsmiljö på skolan, och sedan diskuteras lärarnas tolkning av kursplanen, och denna jämförs med de tidigare presenterade elevtolkningarna.