OLIKA PRIORITERINGAR AV UPPDRAGET

I analysen framgick det att lärarna uppfattar att uppdraget i läroplanen, ur ett genus-, kön- och sexualitetsperspektiv, prioriteras olika bland olika lärare. Hos somliga uppfattas det som att det prioriteras i samband med likabehandlingsarbete, medan andra menar att sådana frågor inte prioriteras särskilt högt i förhållande till andra uppdrag.

Anna berättar att hon tycker kompisrelationer och relationer mellan elever får mest fokus av det som står i värdegrunden. Då hon undervisar för yngre elever menar hon att frågor om hur man ska vara mot varandra och vad som är okej att säga eller inte prioriteras högre än frågor om kön, sexualitet och genus. Som tidigare nämnts tror hon dock att det har att göra med åldern på eleverna och att sådana frågor bör komma in senare i skolåren. Hon menar att diskussioner kring skillnader mellan pojkar och flickor tas upp, men att hon sällan låter frågor om kön och sexualitet få ta fokus. Vidare reflekterar hon över skrivningarna i värdegrunden och menar att prioriteringarna bland lärare ser olika ut då de kan tolkas på olika sätt.

Anna: Vad innebär det att motverka ett könsmönster? Innebär det att till exempel inte att låta killarna göra saker som tjejerna inte gör? Innebär det att alla ska få samma valmöjligheter och att alla ska få göra samma saker?

Fortsättningsvis säger hon att det faller sig mer naturligt för henne att prioritera frågor om skillnader mellan könen i elevernas lek och aktiviteter, än att prioritera det i undervisningen och diskussioner.

Även Simon menar att frågor kring genus, kön och sexualitet är något som omfattas av värdegrundsarbetet i sin helhet och att det handlar om det dagliga arbetet. Återigen att det handlar om människors lika värde och att kunna uppfylla elevers olika behov i sina sätt att vara. Det går att tolka honom som att det därmed är elevernas behov som styr vad som prioriteras och att uppdraget kring genus, kön och sexualitet är en del av ett större värdegrundsarbete. I motsats till detta menar Sofie att värdegrundsarbete oftast prioriterar frågor om likabehandling vilket medför att frågor om genus, kön och sexualitet därför faller mellan stolarna.

Sofie: Det är ju snarare likabehandling som prioriteras. Värdegrundsfrågor som har att göra med att behandla andra så som du själv vill bli behandlad. Hur man är en schysst kompis och mobbning. Men alltså fokus på att bara prata generellt om genus eller att bara prata om såna frågor prioriteras typ inte alls. Det känns som att man jobbar mer kontinuerligt med samtal om att man inte ska mobba någon

och hur man är en bra kompis. Det är sällan ett värdegrundsarbete endast fokuserar på skillnader i elevers sexualitet, olika könstillhörigheter och så vidare.

Vidare upplever hon att lärare som faktiskt prioriterar uppdraget oftast gör det för att de har varit tvungna att bemöta elever som faller utanför heteronormen på ett eller annat sätt. Återigen upplevs alltså elevernas behov som den största orsaken till hur lärare väljer att prioritera uppdraget.

Susanne kopplar prioriteringsfrågan till vad som brukar tas upp på arbetslagsmöten och storarbetslagsmöten, och upplever att frågor om genus, kön och sexualitet aldrig är någonting som stått i fokus på sådana möten, trots att hon varit verksam i flera år. När hon svarar på frågan om hur olika lärare prioriterar uppdraget menar hon därför att det är svårt att ge uttryck för detta, då det sällan diskuteras lärare sinsemellan. När värdegrundsfrågor diskuteras upplever Susanne att andra frågor istället prioriteras högre. Däremot finns det en uppfattning hos Pia om att skillnaden mellan hur uppdraget kring genus, kön och sexualitet prioriterades var mindre förr än vad det gör nu.

Pia: Det skiljer sig väldigt mycket från hur det är nu till hur det var för länge sedan. För då hade ju även lärarna väldigt stereotypa bilder av hur en kvinna är och hur en man är. Hela samhället har ju förändrats genom åren [...].

Detta betyder dock inte att skillnader mellan uppfattningar helt suddats ut.

Pia: Man märker ju det när man diskuterar att det finns en del pedagoger som uttrycker sig att ”såna där är ju killar” eller ”såna där är ju tjejer” och då blir man ju lite mörkrädd. Så visst finns det såna tankar. Att man är på något sätt för att man är det ena eller det andra könet. Så det finns skillnader, men de var större förr än vad de är nu.

Pia fortsätter med att berätta hur direktiv från högre instanser påverkar prioriteringen av uppdraget.

Pia: Jag tror att man generellt jobbar mer med könsmönster, för det har också varit prioriterat för många år sedan i kommunen [Jönköpings kommun] att vi skulle göra det. Så då är man ju inne i det tänket lite. Hur man ska fördela ordet, talutrymme, allt sånt som också påverkar jättemycket.

Pia menar alltså att uppdraget prioriteras olika av lärare på grund av de egna tankarna och värderingarna kring området. Men i takt med att samhället utvecklas, utvecklas även människors inställning till olikheter kring genus, kön och sexualitet. Därför uppfattas en stor

skillnad i hur uppdraget prioriterats från förr till nu. Däremot går det att tolka Pia som att det fortfarande finns behov av utveckling kring pedagogers synsätt då det fortfarande påverkar hur uppdraget prioriteras.

En reflektion är att de flesta lärarna upplever behovsfrågan i fokus för prioriteringen av värdegrundsuppdraget ur ett genus-, köns-, och sexualitetsperspektiv. Susanne ger en beskrivning av vilka behov som hon har i åtanke för att göra så eleverna känner sig tillfreds.

Susanne: Sen är det ju en prioriteringsfråga. Barn idag har ju så många behov. Jag tänker att det kommer nog ganska långt ner på listan. De har ju relationsbehov, omvårdnadsbehov och närhetsbehov. Det är hur jag själv tänker. Men att man kanske tar de behoven i första hand. Men de har ju säkert behov att diskutera det här med, men att jag prioriterar de lite mer basic-behoven.

Hon fortsätter och menar att ”Men sen kan ju det här [genus, kön och sexualitet] påverka de galet mycket”. Hon menar därmed att om ett sådant behov hos någon elev skulle synliggöras, skulle det givetvis tas i beaktning och göras till en prioritet.

Sammanfattningsvis går det att bland annat konstatera hur behovet hos den elevgrupp som står i fokus styr vilket uppdrag som prioriteras. Värdegrunden ses också som en helhet vilket gör att ett värdegrundsarbete kan innefatta frågor kring genus, kön och sexualitet även fast det explicit inte handlar om just det. Å andra sidan finns det uppfattningar om att det skulle vara tvärtom. I värdegrundsarbeten är frågor kring kompisrelationer och likabehandling centrala. Sådana frågor upplevs bli prioriterade högre än just olikheter kring att vara en tjej, kille eller icke-binär.

6.3.1 Intresse som orsak till prioriteringen

Något annat som framgick när informanterna blev frågade om hur uppdraget i läroplanen kring genus, kön och sexualitet prioriteras, var att många upplevde ett samband mellan pedagogers egna värderingar och intressen.

Anna reflekterade över hur hennes eget intresse påverkar den egna praktiken.

Anna: Jag märker ju det hos [x] som har ett intresse för det här, att hen [författarens benämning] medvetet jobbar med det i undervisningen och tar såna exempel för att utmana eleverna. Som jag inte har gjort. Och det är nog för att det här inte är något som jag brinner för. Utan jag tar upp det när det

är aktuellt och när det händer saker i gruppen som gör att jag behöver diskutera det. Men det är inte så att jag gör det i förbyggande syfte. [...] Så jag jobbar inte med det så medvetet.

Hon menar därmed att det egna engagemanget för sådana frågor bidrar till hur stor plats de får ta i undervisningen. Även Sofie menar att pedagogers egna tankar kring vad som anses vara viktigt att gestalta till eleverna bidrar till prioriteringsaspekten. Vidare upplever hon att pedagogers värderingar och ställningstaganden kring normer synliggörs i deras agerande i bland annat konflikter.

Sofie: Sen kanske man indirekt agerar på ett sätt i en konflikt, för att man har ett specifikt genustänk. Att man med förlegade normer tänker att ”du som är en lite stökig kille, nu har du gjort det här mot den lite timida tjejen” Att det kan vara en sån sak som man hör i arbetsrummet. Hur snacket går med vem som har gjort vad.

Även Simon uppfattar att normer ligger bakom pedagogers bemötande till elever samt att uppfattningarna kan leda till konsekvenser i hur betyg och omdömen sätts.

Simon: Jag tror att det kan bli lätt att man behandlar dem olika. Till exempel om man har en kille som egentligen, kunskapsmässigt är lika duktig som en… tjej. Om killen är stökig och utåtagerande medan tjejen är lugn och sitter tyst men han lika mycket som tjejen. Det kan då vara lätt att de får olika betyg beroende på hur man ser dem. Jag tror jag läste en artikel om det. Att killar får oftast lite lägre betyg, kanske på grund av sitt beteende.

Simon är, precis som Anna och Sofie, medveten om att de egna värderingarna kan påverka mötet med elever. Därför är det viktigt, menar han, att lärare blir medvetna om vad dessa skillnader i bemötandet kan få för effekter. Både i samband med hur betyg om omdömen sätts, men också hur eleverna blir bemötta i diskussioner och konflikter. Det är en förutsättning för att skillnaderna ska motverkas.

Tidigare nämnde Susanne att hon inte är bekväm med att hålla i undervisning som berör sexualitet och kön, vilket hon menar är anledningen till att sådana frågor, på hennes initiativ, inte diskuteras. Det går att konstatera att även en sådan orsak kan ligga till grund för att inte prioritera sådana frågor.