Hur förklarar man att intresseföreningen under 2009 kom i kontakt med 106 personer där samtalen rörde WoW, medan socialtjänsten bara mött två personer på drygt fyra år ”som hellre är i den virtuella verkligheten”? Skolan menar att det är 10-15 % av eleverna som spelar WoW varje dag medan BUP inte har någon statistik överhuvudtaget av spelande. Alla möter unga som spelar WoW men kan det vara så att de tolkar spelande på olika sätt och att detta förklarar de olika siffrorna?
Vi har använt oss av rollteori för att förstå de olika informanternas utsagor. Enligt denna teori ser man individen som innehavare av olika sociala roller och att dessa roller påverkar individens förväntningar och beteende. Teorin problematiserar även förväntningarna på individen i en bestämd position eller innehavande en speciell uppgift (Angelöw & Jonsson, 1990).
6.1.1 Hjälparrollen
På många områden så är våra informanter mer eller mindre överens och vi har tolkat detta som att de har en gemensam roll, med liknande förväntningar på sig. Vi kallar den rollen för en Hjälparroll. Tydligast är hjälparrollen för
socialtjänsten, BUP och intresseföreningen, men även i lärarens uppdrag ingår ett ansvar att se till elevernas välbefinnande. Med hjälparroll menar vi att det ligger i de olika informanternas uppdrag att hjälpa och stötta, och mötet blir då ett viktigt forum. Ett exempel på detta är att alla informanterna anser att det är viktigt att förhålla sig till WoW i arbetet med unga av den anledningen att det är ett sätt att möta och knyta kontakt med den unge spelaren.
Även om alla informanterna har hjälparrollen gemensamt så har de olika ansatser till den vilka är präglade av deras respektive verksamheter. Vi kommer nedan att presentera dem utifrån den verksamhet de befinner sig i.
Anna och Bertil finns i en intresseförening. Verksamheten är en
frivilligorganisation som får bidrag för sitt arbete mot spel om pengar, men inte för sitt arbete som rör onlinespel. De har dock upplevt att detta är ett så stort problem att de valt att arbeta med det ändå. Utifrån att de vid flertalet tillfällen lyfter den politiska biten tolkar vi det som att de även har en roll som politiska påtryckare för att föra upp frågan om onlinespelande på den politiska agendan. Ytterligare en roll de har är att vara samtalscoacher och stötta spelare och anhöriga.
De trycker tidigt i intervjuerna på deras egna missbrukserfarenheter. Vi tolkar detta som att det är viktiga verktyg i mötet med andra missbrukare. Genom sina egna missbrukserfarenheter relaterar de till spelarna. I resonemangen kring WoW och missbruk utgår de också mycket från sig själva. T ex använder Bertil sig av en
32
liknelse med en bägare som vi alla har inom oss och hur den bägaren är lite större för honom än någon som inte har tendens att fastna i missbruk.
Cecilia arbetar på socialtjänsten sedan fyra månader tillbaka. Förutom hennes roll
som hjälpare så har hon en roll som utredare. Detta gör hon enligt SoL, inte LVU6. I denna roll ingår att ta reda på de risk- och skyddsfaktorer som en ungdom
har. Det ligger i det sociala arbetet att se till kontexten vilket vi upplever att Cecilia gör. Det blir tydligt när hon pratar om den problematiska spelaren och dagens samhälle. Hon menar att i framtiden kanske ett liknande spelande inte tolkas som problematiskt för att vi lever på ett annorlunda sätt. Eftersom hon arbetar enligt SoL är det verktyg som står till hand främst att arbeta motiverande. Cecilia beskriver sig själv som orädd inför Internet som medium vilket vi anser genomsyrar hennes svar.
Dora har en tydlig hjälparroll, denna som terapeut av den psykodynamiska
skolan. Den roll i vilken hon främst har mött spelandet har varit den terapeutiska. Hon påpekar i svaren att hennes perspektiv är terapeutiskt. En annan roll som Dora reflekterar kring är generationsrollen och hur den påverkar hennes förståelse av den problematiska spelaren. Hon menar att om hon ska relatera till en ungdom gör hon bl a detta genom att använda sina egna erfarenheter som ung vilket var för ca 30 år sedan.
Emil är den som har den minst tydliga hjälparrollen. Han har en tydlig lärarroll
där han möter ungdomarna i deras vardag. En betydande del i denna roll är lärandet, men i lärarrollen ingår även ett mentorskap där läraren ska se till ungdomens välmående. Skolan och lärarna är en viktig skyddsfaktor för de unga och har en skyldighet att rapportera missförhållanden vidare till socialtjänsten.
6.1.2 Lösningar
De olika lösningarna som informanterna föreslår är enligt rollteorin beroende på de faktiska möjligheterna i den verksamhet de befinner sig i samt de roller som de har. Individen införlivar utifrånkommande uppfattningar, förklaringar och teorier genom sociala roller (Angelöw & Jonsson, 1990). Detta gör att verksamhetens förklaringsmodeller, och i detta fall förslag på lösningar, även blir individens. Förslag på lösningar är också kopplade till den problemformulering verksamheten har, genom att säga att det behövs lösningar så menar man indirekt att det finns ett problem samt att man har definierat hur problemet ser ut. De åtgärder som
förespråkas är även kontextbundna i den meningen att de förslag på lösningar som ges hänger ihop med vad verksamheten kan erbjuda.
Anna och Bertil anser att det är viktigt att kommunicera med spelaren och möta
denna på den nivå som den befinner sig på. Detta påpekar även de andra
informanterna. Det som dock skiljer ut intresseföreningen är att de betonar vikten av de anhöriga i denna kommunikation. De ser familjen som ett system där man påverkar varandra. Finns det således ett missbruk i detta system så berörs alla och det är allas angelägenhet att lösa det. Young (2009) förespråkar familjeterapi för unga med ett problematiskt spelande. Young menar också att föräldrar bör sätta upp tidsgränser för spelandet, vilket kan jämföras med intresseföreningens förslag att sätta upp spelscheman.
33
Valet på lösningar som intresseföreningen ger tolkar vi utifrån att de möter många spelare och anhöriga och därför blir det viktigt att arbeta med båda, med helheten. Vi tolkar det även som att deras egna erfarenheter av ett missbruk kan påverka deras arbete och också deras val av lösningar.
Det är viktigt att inte bara jobba med individen och familjen, utan även politiskt, enligt Anna och Bertil. Anna påpekar hur svårt det kan vara att arbeta med något som inte fått erkännande av att vara ett socialt problem än. Därför är det viktigt för dem att föra fram frågan politiskt. Denna brist på erkännande syns tydligt då det fortfarande inte är någon självklarhet att videospelsberoende kommer att klassas som ett beroende i utvecklandet av den nya DSM-V manualen (America Psychiatric Association, 2007).
Cecilia förespråkar motiverande samtal och ger som förslag att en problematisk
spelare kan ges en kontaktperson för att hitta andra intressen. Både Brun (2005) och Griffith (2003) ger som förslag på åtgärder att hjälpa den problematiska spelaren att hitta andra fritidsintressen. Brun (2005) anser att man bör ersätta den mentala prestationen med fysiska och kravlösa aktiviteter (s. 148). Ett av de vanliga verktygen socialtjänsten använder sig av för att stimulera till socialt umgänge och andra aktiviteter är kontaktpersoner. Det är genom en kontaktperson Cecilia tror att ungdomen kan motiveras till att gå i skolan och hitta andra
fritidsintressen. Cecilia är försiktig i sin problemformulering och åtgärden handlar ej heller om spelandet utan om att motivera till något annat.
Dora menar, likt de andra informanterna, att det är viktigt att hitta de
bakomliggande orsakerna till ett problematiskt spelande. Genom att arbeta med dessa orsaker så gör man den här världen mer möjlig att vara i. I den tidigare forskningen så betonas att det kan finnas bakomliggande orsaker till ett problematiskt spelande, så som en dysfunktionell familj eller att spelaren har problem i skolan. Även emotionella problem och låg självkänsla kan vara anledningar till att många spelare finner spelen attraktiva, då i sökandet efter sin identitet (Young, 2009). Bessiére et al (2007) konstaterar också att det är personer med låg självkänsla och psykiskt ickevälmående som har lättare för att skapa ett problematiskt spelande. Brun (2005) menar också detta, att ett problematiskt spelande helt enkelt kan vara ett symptom för något annat.
Dora har den psykodynamiska skolan i ryggen enligt vilken man ofta söker bakomliggande orsaker till problem. Hon påpekar att man kan jobba på olika sätt, t ex med KBT, men att detta är hennes verktyg.
Emil är den av informanterna som är minst tydlig när han resonerar kring
lösningar. Enligt rollteorin kan rollförväntningarna vara tydliga eller diffusa (Angelöw & Jonsson, 1990). Vi tolkar Emils hjälparroll som mer diffus i förhållande till de andra informanternas vilket inte gör det lika självklart för honom att resonera kring olika lösningar. Den verksamhet Emil är aktiv i erbjuder heller inga tydliga lösningar vilket vi anser kan påverka Emils svar.
34