Olika sätt att individualisera

Pedagogerna har svårt att ge konkreta förslag på hur de individualiserar när jag ger dem möjlighet att reflektera över det i loggboken. En pedagog menar att hon individualiserar hela tiden utan att tänka på det. Man menar att det gäller att variera undervisningen och erbjuda olika alternativ. I flera sammanhang menar man att individualisering är att hjälpa en enskild elev. Nivågruppering är en av pedagogernas mest förekommande sätt att individualisera på. För att se vilka olika sätt pedagogerna individualiserar på använder jag den uppställning som Vinterek (2006) gör.

Innehållsindividualisering

Pedagogerna berättar att de ibland låter eleverna ”forska” efter intresse. De får välja ämne, innehåll själva. Det primära syftet med ”forskning” är inte att lära sig mer om ämnet utan att lära sig att söka, sortera och bearbeta kunskap.

Omfångsindividualisering

I matteboken och även inom so/no använder pedagogerna detta sätt att individualisera. Man stryker sidor/uppgifter inom ett arbetsområde/moment. I matte stryker man sidor/uppgifter som är för enkla för vissa elever. I no/so stryker man olika uppgifter för att underlätta för vissa elever. Läxor individualiseras på detta sätt genom olika mängd glosor eller

rättstavningsord.

Å sedan när jag har engelska då låter man dem välja olika antal glosor beroende på hur svårt det är. När man lärt känna dem kan man kräva mer. Du fixar det här! Varför tar du inte fler? Varför lägger du dig bara på den nivån? Varför skruvar du inte åt lite? Det tycker jag man kan göra även för dem som anses lite duktiga (pedagog 2).

Nivå/färdighetsindividualisering

Detta sätt att individualisera praktiserar flera av pedagogerna i stor utsträckning. Efter en genomgång får eleverna arbeta med olika uppgifter i olika grupper/enskilt efter

31

När en annan gick skulle man ha samma bok, alla skulle göra likadant och den som kom efter då var ju inte bra. Men nu kan man ju plocka ihop lite olika beroende på vad var och en behöver träna. Ja, genomgång först och sedan kan man jobba (pedagog 3).

Det är viktigt att inte missa de duktiga eleverna vid genomgångar och vid enskilda arbetsuppgifter. De behöver utmaning för att inte bli uttråkade vilket kan resultera att de börjar stöka istället. Lättlästa böcker används för att möta behovet utifrån läsförmåga.

Metodindividualisering

Det är viktigt att variera undervisningen i arbetssätt och arbetsformer anser samtliga

pedagoger. Eleverna arbetar med olika ämnen och uppgifter under samma arbetspass. Det är viktigt att eleverna skolas in i detta arbetssätt så att de inte tycker att det är konstigt att alla jobbar med olika saker. Genomgångar är viktiga anser pedagogerna. Ett tag ansågs det som fult att ha genomgångar men det är på väg tillbaka menar de. Vid genomgångar är det viktigt att ge eleverna en gemensam bas att utgå ifrån. Elever lär sig olika saker under en genomgång beroende av intresse och förmåga. De berättar att eleverna arbetar både individuellt och i grupp. Det är viktigt att organisera grupper utifrån vad man vill åstadkomma, menar en av pedagogerna. De homogena grupperna sätts samman för att pedagogen då får möjlighet att stötta vissa grupper mer medan andra är mer självgående. Heterogena grupper sätts samman med tanken att det ska finns olika kompetenser i grupperna ex någon som kan föra arbetet framåt. Ett läromedel i matte som används bidrar till att olika arbetsformer praktiseras då det finns individuella, par- och gruppuppgifter.

Pedagogerna använder sig ibland av arbetsschema. De diskuterar här fördelar/nackdelar med individuella arbetsscheman för varje elev. En pedagog ser positivt på detta arbetssätt och menar att det möjliggör individualisering. Det är även lätt att ha koll på vad eleverna arbetar med och följa upp det. En annan pedagog har gått ifrån detta arbetssätt på grund av att hon inte hade ”koll” på eleverna och möjligheten till individualisering minskade därmed.

Arbetsschema som ser likadana ut för alla elever använder pedagogerna som ett sätt att få tid för att hjälpa eleverna individuellt. Dessa arbetsscheman ska innehålla enkla, roliga och självgående uppgifter.

Forskning är ett arbetssätt man använder sig av ibland. Arbetssättet i sig ger eleverna kunskap i hur de går tillväga när de ska leta, sortera och bearbeta information. Detta är ett viktigt redskap att ge eleverna. De olika strategierna eleverna får när de forskar fokuserar man också

32

på då man arbetar med ett gemensamt innehåll. Genom att ge eleverna kunskap i hur man tar ut viktig fakta utifrån text och bild och hur man skapar egna texter med hjälp av stödord, tankekarta ger man eleverna olika möjligheter. Man tar tillvara på elevers olika sätt att lära genom att de får se, lyssna och göra.

Vi pratade förra gången om att man har olika sätt att lära och olika förmågor. Att man tittar i läroböckerna och ger dem olika verktyg, att berätta för alla, om alla olika verktyg. Att bara genom att titta och prata om bilderna. Vad kan vi lära oss då? Vad kan vi lära oss genom att titta på kartbilden? Vad kan vi lära oss genom att titta på den bilden? Och sedan läser vi texten o samtalar och någon har det lättare för det. En dag tittar vi på film och får höra och se bilder. Ibland skriver vi upp i punktform; vad vet vi nu? Eller använder tankekarta och sedan att de får formulera själva. Det är ju ändå inte att man sitter med en och en utan att man ger dem så många möjligheter som helst att ta in kunskapen (pedagog 1).

Hastighetsindividualisering

Detta är vanligt förekommande i undervisningen framkommer under samtalen. Läxor individualiseras även på detta sätt.

Miljöindividualisering

Pedagogerna anser att de har mycket bra lokaler. Det finns möjlighet att skilja av klassrum med vikväggar och eleverna har tillgång till olika arbetsplatser i exempelvis korridor. På detta sätt kan man tillgodose vissa elevers behov av avskildhet. En del elever störs lätt av ljud, även i ett tyst klassrum, och kan då använda hörselkåpor.

Materialindividualisering

Här individualiserar man genom det läromedel och de arbetsredskap man använder i undervisningen. Pedagogerna menar att det är viktigt att använda olika läromedel under ett arbetsområde för att tillgodose hur elever tar till sig information. Vissa vill läsa, andra blir hjälpta av ljud och rörliga bilder på film. De eleverna som lär genom att röra sig får använda hopprep, studsmatta för att befästa sina kunskaper ex i matte. Någon ger exempel på att lära multiplikation under en idrottslektion. Konkret material för matematisk förståelse är viktigt att tillhandahålla och det finns gott om sådant material, menar pedagogerna. Eleverna är

uppdaterade kring vad det finns och hämtar det som behövs för att underlätta inlärningen. Men det är viktigt att hjälpa eleverna vidare till andra strategier i matte, ex att rita, så att de inte blir bundna till det konkreta materialet.

33

Pedagogerna berättar om olika läromedel och redskap som används som kompensatorisk hjälp. Det finns möjlighet till att skriva på datorn och inspelat läromedel finns att lyssna på.

Värderingsindividualisering

Här ger pedagogerna exempel på att man ställer olika krav på olika elever och att prestationerna blir värderade efter det. Man rättar olika mycket och skoldagbokens mål bedöms efter elevens förmåga.

Sedan det här med skoldagboken, där skriver de ju veckans mål och en del liksom skriver ju att ”jobba bra med SO” och det kan jag ju godkänna för någon av dem. För andra måste man påpeka att de ska precisera. Vad är det du ska jobba jättebra med?(pedagog 3)

Pedagogerna tar upp elevernas sociala förmåga och menar att man måste mäta elevernas prestation efter hur långt de kommit i sin utveckling.

Med vissa barn märker man att det är ett framsteg att bara kunna sitta och prata om det som hänt. Där kan man inte förvänta sig första terminen att det ska komma ett förlåt. Bara att han nickar instämmande att han varit med är en bit på väg. Medan med en annan person kan man kräva ett förlåt, eller förvänta sig ett förlåt (pedagog 1).

Ansvarsindividualisering

Ansvarsindividualisering innebär att man ser på vem som tar ansvar för vad och hur kring inlärningen. När pedagogerna pratar om lärstilar menar de att det är svårt för de yngre

eleverna att veta hur de lär sig bäst. De är inte mogna för det och har svårt att reflektera. Man undrar om eleverna själva ska få lära sig på det sätt man vill, ex genom att hoppa studsmatta. Samtidigt tycker man att det är viktigt att hålla diskussionen levande med eleverna kring att vi lär på olika sätt.