Vilka utvecklingsmöjligheter finns i verksamheten?

Genom samtal har pedagogerna reflekterat och utbytt tankar som har genererat olika förslag på lösningar. Jag kan se i min studie att genom utbyte kollegor emellan skulle man kunna hjälpa varandra i större omfattning. Flera menade att bara genom de samtal vi hade i

fokusgruppen ökade det deras medvetenhet kring detta. Utifrån samtalen har jag försökt ringa in vissa behov och utvecklingsmöjligheter. Kanske kan man göra något i verksamheten som gynnar både eleverna och pedagogerna? En del av de utvecklingsmöjligheter jag ser kan förverkligas inom ramen för befintliga resurser medan andra kräver mer.

När jag analyserat samtalen ser jag faktorer som man skulle kunna titta närmare på för att kunna utveckla verksamheten. Jag ser utvecklingsmöjligheter på individ-, grupp- och organisationsnivå.

Kompetens

Pedagogerna uttrycker ett behov av kompetens för att kunna möta eleverna. Någon menar att kompetensen finns men att den inte används. Man menar även att om man får ökad

kompetens kring barn i behov av stöd är det ändå resursläraren som genomför det praktiska arbetet. Jag kan känna en frustration från pedagogens sida över att inte kunna använda sina kunskaper. Det finns inte tid för att planera upp undervisningen utifrån elevers behov och förutsättningar, även om man ser behoven och egentligen vet vad som borde göras. Här kan jag se ett stort dilemma i skolans värld; att ha kunskap kring vad som behöver göras men inte ha möjlighet att förverkliga det.

48

Man känner att de föreläsningar man får som kompetensutveckling inte leder till någon utveckling av arbetet och önskar att någon i arbetslaget istället kunde få fördjupad kompetens. Skolledningen ordnar vissa studiedagar då alla pedagoger ges möjlighet att gå på samma eller olika föreläsningar. Detta upplägg tycker inte pedagogerna gynnar verksamheten. Att ändra skolledningens upplägg kanske inte är möjligt då skolledningen har sina syften kring en samlad kompetensutveckling för alla. Samtidigt har varje enskild pedagog rätt till individuell kompetensutveckling genom att man har en viss summa avsatt till detta. Genom att lägga hela arbetslagets gemensamma summa för att ge en pedagog kompetensutveckling skulle vara möjligt. Risken finns, menar pedagogerna, att denna person försvinner från arbetslaget. Trots detta ser jag en möjlighet till fördjupad kompetens om man gjorde på detta sätt. En diskussion med ledningen kring denna fråga kanske också skulle innebära vissa öppningar.

Det finns en viss kompetens kring lärstilar vilken man också praktiserar i undervisningen. Under samtalets gång märker jag att denna kunskap skulle behöva aktualisera och det säger även en av pedagogerna. Kanske har de även svårt att omsätta sin kunskap i praktiken. Även här nämns brist på tid som ett argument att lärstilar inte får ta större plats i undervisningen.

• Kartlägga arbetslagets kompetens och utnyttja den som finns på ett annat sätt • Fördjupad kompetensutveckling för en pedagog i arbetslaget

• Aktualisera kunskapen kring lärstilar

Arbetslaget

Man skulle kunna realisera tankarna kring individualisering mer om man arbetade

tillsammans med att lägga upp undervisningen. Individualisering skulle kunna få en större betydelse än enskild handledning i första hand. Det som är det största hindret är tiden för planering men pedagogerna ser möjligheter i att kunna skapa tid för planering samt att den gemensamma planeringen skulle spara tid för den enskilda pedagogen.

• Samplanering kring teman för att skapa variation i undervisningen

• Bygga upp en materialbank kring olika huvudmoment i sv/ma exempelvis en ”Matematikverkstad”

• Frigöra tid för planering genom gemensamma aktiviteter för eleverna i storgrupp, ex film

Samtal

Genom de samtal jag haft med pedagogerna kan jag se att de behöver tid för både reflektion och för att samtala med varandra. De behöver samtalet för att definiera vad de menar med

49

olika begrepp och hur de tar sig i uttryck i verksamheten. Jag har under samtalen registrerat att man som pedagog behöver stärkas i sin lärarroll på olika sätt. Frågeställningar kring sin egen kompetens, kontrollbehov, känsla av otillräcklighet kommer upp under samtalen. Pedagogerna har en stor vilja och entusiasm till att utveckla sin praktik och då ser jag att det är viktigt att ta fasta på det man redan gör som är bra. Under samtal kan pedagogerna få detta bekräftat. Pedagogerna ser positivt på att lägga tid på samtal som på det sätt denna studie erbjudit. Någon menar att det är värdefullt att få tid till pedagogiska samtal då de flesta samtal annars handlar om nödlösningar i verksamheten.

Jag ser att fokusgruppintervjuerna bidragit till att pedagogerna diskuterat både under och utanför samtalstiden. Reflektion i sin dag/loggbok har förhoppningsvis resulterat i att pedagogerna analyserat sin egen verksamhet.

• Prioritera tid för pedagogiska samtal

Specialpedagog i arbetslaget/skolan

Pedagogerna önskar både speciallärare och specialpedagog till sitt arbetslag. Man känner behov av speciallärare/specialpedagog som kan arbeta direkt med barnen. Detta handlar främst om att man som klasslärare inte har planeringstid till att tillgodose elevers behov i klassrummet och att vissa elever behöver lugn och ro. Viljan finns där och även kunskapen till stor del. Därför tror jag att en specialpedagog kan hjälpa arbetslaget med att se nya lösningar kring hur man kan lägga upp detta arbete praktiskt och även hur man kan skapa tid. För att öka individualiseringen och därmed inkluderingen kan specialpedagogens roll bli:

• Kartläggning

• Individuell undervisning

• Konsultation kring praktiska lösningar på organisations- grupp- och individnivå • Handledning

Organisation och skolledning

Även om pedagogerna är positiva till att arbeta individanpassat och arbeta utifrån inkludering är resurserna ett hinder. Det behövs mer pengar för att klara av att genomföra det man vill. Detta rår man inte över och inte skolledningen heller, menar någon. Däremot är själva organisationen ett hinder menar pedagogerna. Tanken som skolan byggdes upp på realiseras inte. Skolan är indelad i tre spår och varje spår består av tre arbetslag; f-2, 3-5 och 6-9. Möjligheten för eleverna att arbeta mer åldersblandat efter förmåga realiseras varken inom

50

eller mellan arbetslagen. Den röda tråden i undervisningen som de olika spåren skulle möjliggöra fungerar inte i praktiken. Genom det pedagogerna berättar upplever jag att övergångar för eleverna mellan arbetslagen inte fungerar tillfredsställande. Om

skolledningens syfte är att ha en röd tråd i undervisningen genom att skolan är organiserad i spår måste man utvärdera detta, anser jag. Man måste också se över om det finns forum för pedagogerna där de kan utveckla tanken vilken man byggt upp organisationen på.

• Utvärdera skolans organisation utifrån ett elevperspektiv

• Se över hur arbetslagen ser ut och skapa en kontinuitet i personal • Tid för gemensam planering vid läsårsstart

• Prioritera tid för samtal

• Se över kompetensutvecklingen

Slutligen vill jag än en gång poängtera att det finns en stor ambition hos pedagogerna att arbeta ännu mer individanpassat än vad man gör idag. Jag upplever att man har ett

förhållningssätt som gör att man ser varje elev för den unika person han/hon är vilket är en förutsättning för att arbeta inkluderande utifrån individualisering. Man är medveten om vikten att ta hänsyn till elevers lärstil. Jag hoppas att man i arbetslaget kan bygga vidare på de samtal vi haft och alla bra tankar och lösningar man har idag i verksamheten samt få stöd av

skolledningen i att förverkliga sina ambitioner.