Olika värdesystem

Bilhan tycker att Turkiet måste förbättra sin standard till en likvärdig europeisk nivå för att bli en del av EU. Han menar att de har en lång väg att gå och att Turkiet måste förbättra sitt värdesystem:

168

Eralp, intervju 14 april 2010

169 _{The Turkish Economic and Social Studies Foundation. En självständig icke-statlig expertgrupp som analyserar} sociala, politiska och ekonomiska politikproblem som Turkiet står inför.

170

Düzgit et al, 2006, s. 5 171 _{Karlsson, 2007, s. 103} 172

40 Det ser fult ut och de har ännu inte uppfyllt vissa värdesystem, européernas värden. Européerna har rätta värden. Där finns en artificiell poäng. Om de säger att det är kristna värden så är det fel. För i det fallet, bakgrunden till de europeiska värdesystemen är baserade på medelhavsvärden, de romerska lagarna och grekiska statssystemet. Om vi accepterar dessa värden, är Sverige inte med i det systemet. Då är Sverige inte ett europeiskt land. Kan vi säga det? Det är roligt. Men Turkiet är med i det, eftersom Anatolien har varit i det området, där grekerna och romerna härskade.173

Eralp beskriver synen ur två perspektiv. Det ena är den kristna synen på muslimen där han menar att de uppfattar muslimerna som underordnad barbar. Medan muslimerna ser de kristna som otrogna. Han menar att båda synsätten är felaktiga och farliga ur ett globalt perspektiv, en ond cirkel som måste brytas. De är det enda landet som är demokratiskt och sekulärt, där den muslimska befolkningen är i majoritet. Han anser att Bernard Lewis anmärkning ”Turkey was once called the “sick man of Europe” and not of Asia” talar ett tydligt språk.174

Även rapporten Seeking Kant framhäver att det är uppenbart att det finns en rädsla av identi- tetsförlust i Europa och behovet av att dra fasta gränser blev viktiga ämnen i diskussionen om Turkiet ansluter sig till EU. I dessa debatter diskuterades det att Europa var byggt på att ha en gemensam kultur och historisk identitet, som är oförmögen att leva i mångfald. Detta är i skarp kontrast till hur de andra kandidatländerna har behandlats i Europa. Intresset för öst- utvidgningen har egentligen aldrig ifrågasatts av EU. Budskapen var inte motsägelsefulla och kriterierna var tydliga redan från början. Principen om fullt medlemskap var aldrig ifrågasatt. EU:s åtaganden gentemot Turkiet har däremot innehållt blandade budskap, motsägelsefulla åtaganden och motstånd som grundat sig på konstruerade gränser som landet i sig inte kunnat göra något åt. 175

Enligt Karlsson skulle Turkiets anslutning till EU förändra muslimernas syn på Europa till det positiva. När turkiska politiker framträder och betonar att det behövs demokratiska reformer i den muslimska världen kan de göra detta med större trovärdighet än andra europeiska politiker. Detta beror på att turkarna kan med sin bakgrund eliminera misstankar om att de har någon form av antimuslimsk agenda. Han tror att om Turkiet får ett avslag är det möjligt att effekterna blir stora både i Europa och i den muslimska världen. Dessutom skulle grupperna som ifrågasätter premiärministern Erdogans politiska reformer få styrka.176

173

Bilhan, intervju 7 april 2010 174

Eralp, intervju 14 april 2010 175 _{Düzgit et al, 2006, s. 5} 176

41 5.5 Special Relationship

Det skulle visa sig att för Turkiets del skulle det ta över ett decennium från att de ansökt om medlemskap tills EU äntligen gav det turkiska landet status som medlemskandidat. 1997 i slutet av december beslöt det Europeiska rådet att sex länder skulle placeras i utvidgningsgruppen, däribland Cypern. Turkiet utgjorde dock inte ett av dessa, vilket ledde till att Turkiet suspenderade dialogen med EU.177 Enligt Karlsson försattes relationen mellan EU och Turkiet i en allvarlig situation där det turkiska förtroendet för EU sjönk och turkarna fruktade att EU ville skapa någon form av special relationship.178

Alla intervjuade nämner det omdiskuterade bekymret om en privilegierad relation till de euro- peiska länderna. De mest omnämnbara personerna som tas upp i intervjuerna i det samman- hanget är Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Sarkozy. Bilhan berättar om när Merkel besökte Turkiet och hade sagt att hon inte tror att Turkiet blir EU-medlem någonsin.

Hon sa också att Turkiet och EU har mycket gemensamt. Vad gäller de viktiga kapitlen som de ska förhandla om kan lätt tillämpas i Turkiet och de europeiska länderna. Dessa paragrafer kan vara grunden för en relation, en speciell relation. Turkiet kommer aldrig att kunna uppnå dessa kapitel. Hon baserar sitt koncept på dessa kapitel. Det är vad jag kan säga om det. Men det är oundvikligt. Européerna kommer att förstå hur viktig Turkiet är. De kanske inte kommer sympatisera, men förstå dess viktiga grund.179

Eralp menar att på sätt och vis har Turkiet redan en speciell relation, tullunionen, som har lett till en form av integration i EU. Enligt honom skulle turkarna vara extremt ointelligenta om de fortsatte medlemskapet i tullunionen utan att ansluta sig till EU. Hela poängen bygger på att få ett EU-medlemskap, menar han. Även Baydaroglu diskuterar tullunionen under intervjun och menar att även om Turkiet är med har de inte ett ord att säga till om:

När det ska tas beslut i tullunionen, får de inte vara med att ta rättsliga beslut som i normalt sätt är avsedd för alla medlemmar. De får heller inte vara delaktiga vid budgeten av tullunionen. Utifrån ett rättsligt synsätt finns det ett medansvar på handeln, medansvar på rätten. När man blir utesluten från dessa faktorer blir delaktigheten meningslöst.180

177

Karlsson. 2007, s. 85 178

Karlsson. 2007, s. 85 179 _{Bilhan, intervju 7 april 2010} 180

42 5.6 Migrationen

Ett annat motargument som motståndarna använder är att om Turkiet skulle bli medlem skulle det innebära en invasion av turkarna. Karlsson bemöter detta argument genom att peka på Spaniens och de tio nya medlemsländernas sjuåriga rörlighetssystem, som innebär att en fri rörlighet skulle först bli aktuellt sju år senare, även för Turkiets del. Samtidigt påpekar han att fram till 2014 och åren därpå har både Turkiet och EU hunnit förändras och mycket kan ske fram tills dess. Det mest sannolika är det motsatta, att effekten blir istället att de turkar som idag bor inom EU tar sig tillbaka till sitt ursprungsland. Den effekten har man upplevt tidigare med vissa EU-länder när de anslutit sig till Unionen och kommer troligtvist att upprepas även för Turkiets del. 181 Baydaroglu förklarade sin uppfattning av frågan.

Européerna tror att om Turkiet får ett fullt medlemskap i EU, kommer det att emigrera ca 30 miljoner turkar till Europa, men min uppfattning är annorlunda. Det kommer möjligtvis emigreras till Europa vid de första månaderna efter anslutningen, men sedan när turkarna har satt sprätt på pengarna kommer de återvända tillbaka till Turkiet tillsammans med européer. På grund av att arbetsmöjligheterna har minskat i Europa, kommer det inte finnas lika mycket arbetsbehov inom industrin längre. Det finns inte jobb åt européerna, hur ska det finnas jobb åt turkar?182

Baydaroglu poängterade att när Turkiet blir medlem vill han inte att det skall finnas en fri rö- relse mellan Turkiet och Europa i 30 år. Han tror att det kommer uppstå en omvänd främlings- fientlighet då turkar kommer utesluta européer. Han understryker att européer kommer att öppna sin arbetsmarknad för välutbildade turkar.183 Enligt Karlsson kommer Turkiet att bli en magnet för migranterna när turkarna får ordning på sin ekonomi. Men om Turkiet däremot ställs utanför EU eller om förhandlingarna på något sätt misslyckas, menar Karlsson att utvan- dringstrycket från Turkiet kommer att öka. Den demografiska utvecklingen är ett av proble- men inom EU. EU:s befolkning åldras och år 2020 kommer 20 procent av befolkningen vara över 65 år. Med Turkiets unga befolkning skulle detta befolkningsproblem kunna lösas efter- som motsvarande siffra i Turkiet kommer ligga på under sju procent.184 Han tror att de för- ändringar som EU är rädda för, som Turkiet skulle kunna sätta igång, är inte större än dem som de tio medlemsländerna startade. Karlsson tror att förändringar kommer att ske vad gäller EU-budgeten i de olika sektorerna, eftersom det har skett när nya medlemsländer ansluter sig

181

Karlsson, 2007, s. 93 182

Baydaroglu, intervju 9 april 2010 183 _{Baydaroglu, intervju 9 april 2010} 184

43 till EU.185 Bilhan tar upp de negativa konsekvenserna han tror kommer med ett turkiskt EU- medlemskap sett från ett migrationssammanhang.

Många kan tänka att illegal migration ökar, men det har vi inte så mycket numera utan vi är mottagare av både illegal som legal arbetsmigration. Vi är ett transitland, inte ett sändarland. Vi producerar inte illegala eller legala migranter som tidigare. Vi producerar ingen migration till Europa.186

Han fortsätter och berättar att Turkiet har absorberat många, kanske till och med flera miljo- ner illegala migranter. Han menar att landet är attraktivt och att många av dem etablerar sig i Turkiet. Samtidigt framhåller han att det inte är bara från öst dessa människor kommer ifrån, utan även från väst, däribland Balkanländerna. De har inga tillstånd och kan heller inte få det och kan därför inte få social bidrag, vilket leder till en labil arbetsmarknad. Enligt Bilhan finns det ett sätt att lösa det:

Investeringar kan avhjälpa det problemet. Otillräckliga investeringar i arbetsmöjligheter och arbetslöshetsprojekt är ett av de stora problemen i Turkiet, men även i många andra europeiska länder. EU kan få det till sin fördel om de gör det på rätt sätt. De kan visa vägen för migranterna som kommer till Turkiet, vilket kommer skapa arbetskraft.187

Ur ett annat perspektiv menar han att Turkiet är just nu sårbart för den illegala migrationen. Den medför massförstörelsevapen, organiserad kriminalitet och ökad terror och därför behövs det internationella samarbeten. Tyvärr existerar det ingen assistans säger han och menar att Turkiet är exkluderat i sådana lägen när det kommer till att få hjälp från väst. Det gäller inte bara Turkiet utan även andra länder. Istället borde de hjälpas åt i sådana situationer, avslutar han. Karlsson undrar varför Turkiet får det som ett motargument: Vad är skillnaden mellan Turkiet och de andra medlemsländerna? De ekonomiska effekterna av att Turkiet ansluter sig till EU skulle ge större konsekvenser för Turkiets del till skillnad från EU som i sin helhet bara får små påverkningar.188 Argumenten mot Turkiets anslutning till EU borde egentligen användas som argument för ett EU-medlemskap, eftersom Turkiet skulle med EU:s hjälp kunna åtgärda de problem som motståndarna menar att Turkiet har.189

185 _{Karlsson, 2007, s. 96}

186

Bilhan, intervju 7 april 2010 187

Bilhan, intervju 7 april 2010 188 _{Karlsson, 2007, s. 96} 189

44 5.7 Cypernfrågan

Jag är säker på att 6 000 cyprioter inte kan ta hela 500 miljoner européer i örat och dra dem åt det hållet de vill...190

EU anser att den turkiska regeringen bör finna en lösning på Cypernfrågan och förbättra de mänskliga rättigheterna i allmänhet. Enligt Karlsson ledde den slutsatsen till att turkarna betraktade EU som en illegitim förhandlingspart, eftersom de ansåg att inblandningen av Cypernkonflikten har ingen relevans till Köpenhamnskriterierna som består av de politiska, ekonomiska och administrativa kraven.191 När den denna problematik togs upp under inter- vjuerna menar experterna att det krävs politisk tillit mellan parterna Turkiet och EU. Baydaro- glu berättade att när Turkiet gör framsteg i mänskliga rättigheter och demokratipolitiken har de en förväntan som de vill ska införlivas. Vidare menade han att det känns onödigt att upp- fylla alla krav som EU sätter när turkarna inte får något i gengäld. Då pekar Baydaroglu på Cypernfrågan, där han menar att EU kräver att Turkiet skall lösa Cypernkonflikten.

Varför skulle vi göra det? EU kommer ändock inte att acceptera oss. Det jag vill belysa är att det finns ett etiskt förtroendeproblem.192

Detta problem tar även Bilhan upp där han menar att det är orättvist att Cypernfrågan skall endast lösas av Turkiet:

Det är helt oetiskt. Det är fult och oacceptabelt hur man än ser på det. För att om man säger något till krigsländer eller konfliktländer, så kan man inte bara fråga den ena parten som är inblandad. Båda ska lösa konflikten, tillsammans ska de komma överens. Inte bara ett av länderna. Detta är oacceptabelt. Har de frågat cyprioterna, grekcyprioterna, att lösa sina problem med turkcyprioterna, och att sedan lämna in en EU- ansökan? Nej, det gjorde de inte. Varför? Jo, för att de skyller bara på turkcyprioterna. Men det har de ingen rätt att göra. Det finns avtal, det finns internationella konventioner, det finns internationella lagar men de observeras inte av européerna.193

Bilhan anser att det är orättvist att endast Turkiet är tvungen till att lösa sina nationella kon- flikter. Han menar att EU sätter upp artificiella barriärer för Turkiet när det kommer till ett fullt medlemskap av den europeiska unionen. Han menar att inget annat land än Turkiet har fått kravet att lösa sina konflikter. Exempelvis när det gällde Storbritanniens inträde ställdes inga krav på att de skulle lösa sin konflikt med Nordirland. Det gäller även Gibraltar där han säger att:

190

Bilhan, intervju 7 april 2010 191

Karlsson, 2007, s. 85

192 _{Baydaroglu, intervju 9 april 2010} 193

45 Storbritannien var inte tvungen att lösa konflikten om Gibraltar med Spanien innan de skulle ansluta sig. Spanien var inte heller tvungen att lösa samma konflikt innan de blev anslutna till EU.194

Förutom de intervjuade berör även Karlsson denna faktor. Han menar att motståndarna till ett turkiskt EU- medlemskap använder Cypern som ett skamlöst instrument för att argumentera mot ett turkiskt medlemskap.195

Eralps syn på Cypernkonflikten är att den turkiska befolkningen inte kommer stödja en lös- ning till frågan om inte det finns en ingång till den Europeiska Unionen. Även de turkiska EU- supportrarna kommer att ifrågasätta varför Turkiet måste finna en lösning till konflikten. Han menar även att Turkiet och turkcyprioterna var medskyldiga till misstagen som gjordes på Cypernkonflikten sedan 1974 och speciellt sedan 1990- talet. Det största misstaget som Eralp pekar på var att turkcyprioterna inte visade att det var de grekcypriotiska ledarna som var emot en lösning, utan istället gav intrycket att det var turkcyprioterna som var omedgör- liga.196

Bilhan menar att Cypern har nu kommit fram till en vägkorsning. Eftersom turkcyprioterna inte är med i EU, och historien visar på hur EU har behandlat dem, har de förlorat sitt förtro- ende för Unionen. Vid en omröstning om att få välja mellan att gå med i EU eller fortsätta vara en del av Turkiet, hade turkcyprioterna valt att rösta för Turkiet.

De är besvikna på grund av den dubbelmoral som existerar. De litade på EU tills de bestraffades. Det var fult och historiskt fel att göra på det sättet. På det viset splittrar de Cypern. Det är EU:s fel och inte grekcyprioternas. Den grekiska delen av Cypern ska åtnjuta sina rättigheter. Men EU har varit orättvisa och kommer förlora turkcyprioterna. Det är på väg åt det hållet enligt mig.197

5.8 Framtidsvision

Baydaroglu berättade avslutningsvis att Turkiet inte kommer att invänta ett EU-medlemskap för resten av framtiden. Han menar att Turkiet kommer att skapa sina framtidsmöjligheter ge- nom att utveckla olika alternativ.198 Någonstans kan man tycka att utvidgningen ska sluta men att stoppa den vid Turkiets gräns vore ett misstag, enligt Karlsson. Han menar att Turkiet skulle kunna stärka Europa där det är som mest sårbart, eftersom Europa är ingen ö som

194 _{Bilhan, intervju 7 april 2010} 195

Karlsson, 2007 s. 226 196

Eralp, intervju 14 april 2010 197 _{Bilhan, intervju 7 april 2010} 198

46 omges av goda grannar.199 ”Turkiet har stått inför tre geostrategiska val: samhörigheten med Europa, ett närmande till den arabiska och muslimska världen eller ett samgående med de turkspråkiga folken i Centralasien.”200

Turkiets politiska och ekonomiska elit har valt det för- sta av dessa tre alternativen. Karlsson tror att i takt med att EU drar ut på denna anslutnings- process kan det leda till att de andra två valen blir ännu starkare. Om Turkiet väljer det tredje kortet av ovanstående, skulle det förvärra de problem som redan existerar i Kaukasusregio- nen. Europas största intresse är att inte låta olika problem flyta samman, i detta fall Mellan- östern med södra regionen i tidigare Sovjet. Denna risk blir större om de väljer det alterna- tivet. Eftersom Turkiet valt att svänga mot EU kan Unionen få en fördel av Turkiets olje- ledning, som kommer att skapa en petrokemisk industri men också stabilisera EU:s energi- försörjning. Han menar att i detta sammanhang skulle det leda till att EU:s beroende av Ryssland minskas. En annan fördel av ett EU-medlemskap, är att vägen till de kristna gran- narna, Georgien och Armenien, skulle öppnas. Enligt honom skulle den oroliga regionen kun- na påverkas positivt och ge människorna ett lugnare område.201

Karlsson tror att om Turkiet närmar sig den arabiska och muslimska världen skulle det också kunna ge negativa konsekvenser för européerna. De som för argumenten mot ett turkiskt med- lemskap menar att Europa skulle då få en direkt gräns till det krisdrabbade området, och att Europa därför bör hålla sig undan från den världen. Karlsson menar att kriserna i Mellanös- tern har påverkat Europa och kommer att fortsätta göra det. Men genom ett turkiskt medlem- skap skulle kontakterna länderna emellan kunna öka EU:s möjligheter att föra en proaktiv politik.202 Europa skulle kunna föra en mer effektiv fredsbevarande och konfliktförebyggande politik i de oroliga regionerna och detta har även turkarna en lång erfarenhet av. Han tror att med Turkiets armé som har en kulturell och religiös fördelsaktig bakgrund, skulle de undvika att skapa problem ”som annars uppstår i kontakter med en omgivning som framstår främ- mande och därmed skapa de goda relationer med den inhemska befolkningen som är nödvän- dig för framgångsrika fredsbevarande insatser.”203

Eralp förklarar att problemet mellan EU och Turkiet ligger i fördomarna hos bägge parter. Bägge två måste förbättra sin kommunikation och förstå varandra bättre. Han menar att media bör användas på ett effektivare sätt och förbättra intrycken av turkarna i Europa och av euro- 199 _{Karlsson, 2007, s. 99} 200 Karlsson, 2007, s. 100 201 Karlsson, 2007, s. 100 202 _{Karlsson, 2007, s. 101} 203 Karlsson, 2007, s. 101

47 péerna i Turkiet. Han menar att så som det ser ut nu är Turkiets väg till ett EU-medlemskap en uppförsbacke, vilket är tack vare den Europeiska Unionens förhalningspolitik.

Inget kandidatland har blivit så bekämpat av EU-medlemmar och behandlats som ett nedtryckt land som Turkiet. Inget sådant har inträffat för andra kandidatländer. Vissa poängterar att Storbritannien blev en gång i tiden nekat, men jag tycker att det fallet är helt annorlunda. I Turkiets fall behövs det mer moralitet.204

Bilhan menar att hindren som finns framför den turkiska anslutningen till EU handlar fram- förallt om fördomar. Han menar att dessa barriärer är artificiella och måste försvinna, både de som redan existerar i Turkiet och de som bygger upp dem. Men den kontroversiella frågan är hur?

Det jag vill säga är att dubbelmoral eller till och med trippelmoral är oacceptabelt. Det europeiska folket måste erkänna det. För om det finns europeiska ”standard” så borde det finnas en riktig och rättvis norm som är baserad på fakta och rättvisa. Men så är det inte nu. Européerna är allmänt medskyldiga till att behandla turkarna orättvist. Hur kan vi säga så? Jo, det är uppenbart. För att inget EU-land har haft skyldigheten att lösa sina problem och sedan få ansöka medlemskap om EU. Inget land, förutom Turkiet. Dessa dagar kommer EU att erbjuda någon morot till dem. De kommer att lova igen, och sen glömmer de det igen. Det hade jag inte tagit på allvar. Men det är bara vad jag tror, det är vad jag gissar på.205

5.9 Analys

Turkiet genomgår vissa processer som andra kandidatländer har fått undgå. Turkiet som an- sökte om EG-medlemskap redan 1987, har fått sin ansökan och sitt medlemskap fördröjt. Det