Av: Bahar Ay Examinator: Despina Tzimoula Zeinab Ahmad Handledare: Maria Appelqvist
Kultur & Samhälle Internationell Migration och Etniska Relationer
STJÄRNORNAS HÄGRING
TURKIETS SYN PÅ RELATIONEN TILL
DEN EUROPEISKA UNIONEN
Abstract
This study deals with the EU- Turkey relationship and will highlight the Turkish voice. The EU has set requirement which Turkey must meet in order to join the Union. On this matter, the European perspective is usually referred to and therefore the aim is to stress out Turkey’s perception of the process. The interviewing method has been used and three Turkish experts were contacted. These experts have long experience and deep knowledge of the EU- Turkey relationship. For that reason they have been representing Turkey in this study. In order to ana-lyze the interviews and the results, the concepts of trust, Orientalism, civilization and power has been used. These concepts have been the foundation of the analysis and have added some perspective on the relationship between EU and Turkey. The result shows a difference bet-ween how Turkey and the other candidate countries have been treated. The common percep-tion of the interviewed was that the Copenhagen criteria are justified, since the criterion app-lies to every country that wishes to join the EU. However, they added that the requirement of solving the Cyprus conflict was considered to be unfair. This requirement has led to that the Turkish trust for EU has decreased. The experts believe that this issue is discriminatory since no other country had a similar request before. The identity issue has also been discussed by the experts. The topics were about the “the others”, religion and separation of civilizations. According to the experts, the solution lies at the hands of both the Turks and the Europeans. They must work together and update their perception. Towards the end of the results they revealed the prospects of Turkey and the possible options that could be used.
Sammanfattning
Studien behandlar EU- Turkiet relationen och här framhävs den turkiska rösten. EU har satt upp krav som Turkiet måste uppfylla för att kunna ansluta sig till Unionen. Oftast talas det om det europeiska perspektivet i frågan och därför har syftet varit att belysa Turkiets uppfattning i processen. Det har gjorts genom intervjumetoden och tre turkiska experter kontaktades. Ex-perterna har lång erfarenhet och djup kunskap om relationen EU- Turkiet. Därför har de fått representera Turkiet. För att analysera intervjuerna och resultatet har begreppen förtroende, Orientalism, civilisation och makt använts. Dessa begrepp har varit utgångspunkterna i ana-lysen och tillfört perspektiv på relationen mellan EU och Turkiet. Av resultatet framgår det en viss skillnad mellan hur Turkiet och andra kandidatländer har behandlats. De intervjuades ge-mensamma uppfattning var att Köpenhamnskriterierna är rättfärdigade. Kriterierna gäller alla länder som vill ansluta sig till EU. Däremot att EU lagt till Cypernkonflikten som ett krav an-sågs vara orättvist. Kravet att lösa Cypernfrågan har lett till att förtroendet för EU har sjunkit. Experterna menar att det är diskriminerande eftersom inget annat land fått ett liknande krav tidigare. Även identitetsfrågan har diskuterats av de intervjuade. De ämnen som behandlades av de intervjuade var bland annat ”vi” och ”dem”-uppfattningen, religionen och uppdelningen av civilisationerna. Lösningen var enligt experterna att både turkar och européerna måste sam-arbeta och nyansera uppfattningarna. Mot slutet av resultatet framkom vilka framtidsutsikter Turkiet har och vilka möjliga alternativ som kan tänkas utnyttjas.
Innehållsförteckning 1. INLEDNING. . . 1 1.2 SYFTE. . . 3 1.3 AVGRÄNSNING. . . .3 1.4 TIDIGARE FORSKNING. . . .4 1.5 DEFINITIONER. . . 5 2. BAKGRUND. . . .7 2.1 NATO. . . 8 2.2 CYPERNKONFLIKTEN. . . 9 2.3 EUROPEISKA UNIONEN. . . 11 3. METOD. . . .14 3.1 KVALITATIV METOD. . . .14 3.1.1 INTERVJUERNA. . . 16 3.1.2 PRESENTATION AV DE INTERVJUADE. . . 17 3.1.3 INFÖR INTERVJUERNA. . . .18 3.1.4 GENOMFÖRANDET AV INTERVJUERNA. . . .19 3.1.5 INTERVJUPROBLEMATIK. . . .. . . 20 3.2 PRESENTATION AV LITTERATUR. . . 21
3.3 RELIABILITET OCH VALIDITET. . . .23
4. TEORETISK REFERENSRAM. . . 24 4.1 FÖRTROENDE. . . 24 4.2 ORIENTALISMEN. . . .26 4.3 CIVILISATIONER. . . 28 4.4 MAKT. . . 29 5. RESULTAT. . . .30
5.1 ”DET SÄGS OFTA ATT TURKIET HAR VARIT IN EUROPE MEN INTE OF EUROPE” . . . 30
5.1.1 ”SO THE KING IS NAKED”. . . .32
5.2 BEHÖVER TURKIET ABSORBERAS?. . . .33
5.3 TURKARNAS FÖRHÅLLNING TILL EU. . . 34
5.4 IDENTITET- TURKIET INTE TILLRÄCKLIGT BRA FÖR DEN EUROPEISKA KLUBBEN? . . . .35
5.4.1 RELIGION OCH KULTUR – ETT SÄLLSKAPSKRAV? . . . .. . . 37
5.4.2 OLIKA VÄRDESYSTEM . . . .39 5.5 SPECIAL RELATIONSHIP. . . .41 5.6 MIGRATIONEN . . . .42 5.7 CYPERNFRÅGAN. . . .44 5.8 FRAMTIDSVISION. . . .45 5.9 ANALYS. . . .47 5.9.1 “DE ANDRA”. . . ..49 5.9.2 MIGRATIONSTILLVÄXT. . . .50 5.9.3 MAKTRELATION. . . .50 6. AVSLUTNINGSDISKUSSION. . . .52 REFERENSER. . . 55 BILAGA. . . 57
1 1 . Inledning
I det inledande kapitlet introduceras uppsatsens handling. Här framkommer IMER- relevansen, vilket syfte och avgränsningar som gjorts i studien. Dessutom beskrivs tidigare forskning kring ämnet och avslutas med ett definitionsavsnitt.
En av livets viktigaste aspekter är att finna någon som man kommer överens med och bildar ett förhållande med. När man har hittat den rätta vill man ingå ett äktenskap. Innan äktens-kapet måste man uppfylla varandras krav och lova varandra om en evig framtid. Mannen i förhållandet ställer höga krav på kvinnan, men eftersom hon är förälskad i denna man gör hon allt som hon blir tillsagd om. Hon vill ingå ett äktenskap och leva lycklig med sin älskade. Dagen kommer och vigseln skall äga rum. Kvinnan är förväntansfull och väntar på att mannen skall hämta henne. Istället för mannen kommer förmedlaren och meddelar kvinnan att han har lämnat ett brev till henne. Hon öppnar brevet fundersamt och där står det;
Hej min Kära, jag har kommit fram till att jag inte kan ingå ett äktenskap med dig förrän vi utreder de konflikter som existerar mellan dig och min familj. Innan dess kan jag inte gifta mig med dig.
Mannen syftar på att hans familj är ovilliga att acceptera kvinnan som hans partner. Hans familjemedlemmar menar att kvinnan har för många brister för att kunna ansluta sig till famil-jen. Hans mamma menar att hon har en alldeles för annorlunda kultur och religion, att kvin-nan har ett språk som hon inte förstår. Det kommer att förstöra den familjeidentitet de skapat i flera generationer. Pappan menar att om kvinnan ska bli en i familjen kommer det att förstöra symmetrin i familjen, de kommer att bli alldeles för många. Brudgummens bror anser att kvinnans konflikt med sin kusin måste lösas. Kvinnan blir alldeles förtvivlad. Allt jobb och energi hon lagt ner under de senaste åren för att skapa en bra relation till mannen, tycker familjen fortfarande inte att det hon gjort är bra nog. Dessutom gifte brudgummens bror sig med en kvinna utan några problem eller liknande krav. Vad är det för fel på henne?
På ett liknande sätt kan man se relationen mellan EU och Turkiet. Kvinnan, Turkiet, har sen 1949 varit med i Europarådet och under den tiden setts som en fullvärdig europeisk medlem. Mannen, EU, har genom åren krävt att Turkiet ska uppfylla flera krav. Det viktigaste kravet har varit Köpenhamnskriterierna, som alla kandidatländer måste uppfylla för att bli fullvär-diga EU-medlemmar. Men allteftersom Turkiet uppfyller kraven dyker det upp andra krav, däribland att Turkiet måste lösa Cypernkonflikten. Andra kandidatländer har inte fått liknande
2 krav att lösa för att ansluta sig till EU. Så som brudgummens familjemedlemmar motsatte sig giftermålet mellan paret, har även EU:s medlemsländer motsatt sig Turkiets anslutning sig till EU och argumenten är flera. Kritikerna sätter upp barriärer för Turkiet och många motsätter sig detta och menar att det är diskriminering. Denna uppsats handlar om att belysa just det. Vi gör en studie där vi kommer att gå igenom de argument som EU framfört och vad tre turkiska experter svarar på dessa. Även litteratur som belyser ämnet kommer att behandlas.
EU:s perspektiv i denna relation har tidigare undersökts ett flertal gånger utifrån olika fråge-ställningar.1 Föreliggande studie kommer istället att sätta fokus på att synliggöra motdiskur-sen i denna relation sett från Turkiets perspektiv. Diskurser som sådana kommer inte att be-handlas här, utan studien kommer endast framhäva och diskutera att en motdiskurs existerar i Turkiet.
För att koppla denna studie till Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER), tas det upp flera perspektiv som kan relateras till det ämnet, däribland identitetsfrågan. Identitets-ämnet berör olika delar ytligt, bland annat religionsIdentitets-ämnet, kultur- och traditionsskillnader och europeiska värderingar2, som experterna diskuterar. Inkludering och exkludering är delar av ämnet som hanteras, men även väst mot öst. En annan aspekt med utgångspunkt i IMER är migrationen. Ett av argumenten som förs mot den turkiska anslutningen är bland annat att om Turkiet blir EU-medlem kommer det att emigreras från Turkiet och det skulle leda till en in-vasion av turkar i Europa.3 Därför kommer migrationen att tas upp i studien och de intervju-ade kommer att diskutera den punkten utifrån ett framtidsperspektiv, förutsatt att Turkiet blir EU- medlem. Ur ett IMER-perspektiv är det viktigt att synliggöra en röst som sällan hörs i den europeiska diskussionen. Det är viktigt att förmedla att relationen inte bygger endast på EU:s version, utan det är av viktig betydelse att lyfta fram det turkiska perspektivet och visa dess röst i Europa.
Andra delar som kommer att tas upp i studien är det turkiska förtroendet för EU, diskrimine-ringspåståendet, och turkiska framtidsmöjligheter. Förtroende är något som påverkat turkarna i det långa loppet. Eftersom Turkiet ansökt om ett medlemskap i EG (Europeiska Gemen-skapen) redan 1959, menar turkarna att deras anslutning har fördröjts, att EU (tidigare EG) fördröjer deras anslutning och särbehandlar landet till skillnad från andra kandidatländer. Förtroendeaspekten kommer att undersökas närmare i denna studie utifrån ett teoretiskt 1 se 1.3 Avgränsning 2 Experternas formulering 3 Karlsson, 2007, s. 93
3 pektiv. Även diskrimineringspåståendet kommer att granskas närmare där experterna kommer förklara sina ståndpunkter i den frågan.
I det följande presenteras studiens syfte med problemformulering samt avgränsningar, tidi-gare forskning och ett kortfattat avsnitt om definitioner. Relationen mellan EU och Turkiet förklaras närmare i bakgrundskapitlet, med en kort beskrivning av NATO, samt mer detal-jerad del av Cypernfrågan och den Europeiska Unionen. I kapitel tre förklaras studiens metod och tillvägagångssätt. Efterföljande kapitel förklarar de teoretiska ramverk som tillämpats i studien. Kapitel fem presenterar resultatet från intervjuerna som genomförts och litteraturen som bearbetats, samt analysen har det lämnats utrymme för. Studien avslutas med kapitel sex där en diskussion ges.
1.2 Syfte
Huvudsyftet med denna studie är att lyfta fram Turkiets perspektiv i fråga om ett medlemskap i den Europeiska Unionen. Som vi kommer att visa talas det ofta från ett europeiskt perspektiv och om krav på Turkiet dock hör vi sällan Turkiets uppfattning i frågan. Därför riktar denna studie sökarljuset mot Turkiets synvinkel i frågan. Fokuset ligger främst på de intervjuades åsikter om relationen mellan EU och Turkiet, samt relevant litteratur som behandlar ämnet kommer att vävas in i studien och tillsammans utgör de grunden för denna undersökning.
1.3 Avgränsning
Vi har valt att avgränsa ämnet till att endast beröra Turkiets perspektiv i studien. Det finns till-räckligt många studier om EU:s synvinkel i denna fråga, se exempelvis Van Oudenarens bok
Uniting Europe 2005, Turkiet i EU?- studien skriven av Eriksson 2009 och Turkiet, ett gräns-fall för EU ur ett identitetsperspektiv skriven av Ursberg 2008. För denna studie har vi valt att
fokusera på den röst som sällan blir hörd, Turkiets perspektiv.
En annan form av avgränsning som gjorts är antalet intervjuobjekt som utgörs av tre expertut-talanden. Valet gjordes med hänsyn till tid och orsak i förhållande till studien. Med den utsatta tidsramen skulle studien inte få den breda och djupa information om fler antal intervjuer hade gjorts. Tiden hade inte räckt till att utföra fler intervjuer inom den utsatta tiden, vilket dess-utom hade lett till att analyseringen av fler intervjuer hade pressat processen och möjligen gett sämre resultat. Hade studien formats annorlunda, med en annan teknik, menar vi att informa-tionen skulle varit annorlunda och perspektiven inte densamma. Med orsak menas att valet
4 gjordes medvetet eftersom anledningen till att tre intervjuade valdes för att ge en bild av det turkiska perspektivet i den formulerade relationen. Eftersom perspektiven var satta och stu-dien grundade sig på Turkiets perspektiv i relationen till EU, hade t ex en enkät inte kunnat ge samma sorts information som en intervju gör. Följdfrågor hade i princip varit omöjliga, och studien bygger på att få reda på orsak och verkan i Turkiet- EU relationen. Ett annat sätt hade varit att intervjua eller utfråga den allmänna befolkningen i det turkiska samhället. Det valet uteslöts då studien inriktar sig till att få fram kunskap och information som kan vara svår att få tag på i den allmänna miljön. Expertis och erfarenhet efterfrågades i denna studie och av den anledningen gjordes ett medvetet val att intervjua experter inom ämnet.
En annan form av avgränsning som gjorts är att undersökningen är begränsad till att endast belysa Cypernkonflikten. Vi är medvetna om att det finns en del andra faktorer som måste förbättras för att Turkiet ska accepteras i Unionen som t ex rättigheter åt minoriteter i landet, yttrandefrihet, illegal migration och mänskliga rättigheter. Efter förundersökningarna som gjordes insåg vi att de ovannämnda kraven ställs till varje kandidatland. Dessa krav ingår i Köpenhamnskriterierna och är en del av anslutningsprocessen. Men att lösa internationella konflikter är inte en del av kriterierna och att ställa Cypernkonflikten som ett krav före anslut-ningen är irrelevant med hänvisning till Köpenhamnskriterierna. Därför kommer Cypern-konflikten att hanteras separat.
1.4 Tidigare Forskning
Studien Turkiet och EU: en studie i turkiska medborgares förhållningssätt till det europeiska
integrationsprojektet skriven av Petter Åström 2010 handlar om Turkiets anpassning till
Euro-pa och om landets integration, hur både europeisk och turkisk befolkning ställer sig i denna fråga. Han har utfört enkätundersökningar i Istanbul på befolkningen mellan 15-39 år. I sin undersökning kom han fram till att olika yrkes- och statusfaktorer spelar roll. Högutbildade och studenter på högre nivå ställer sig mer positivt till ett medlemskap. Slutsatsen i hans stu-die är att den turkiska befolkningen har blivit alltmer kritiskt till ett medlemskap.
Den andra studien skriven 2008 av Sofia Rosén Turkiet - inte europeiskt nog för
gemenska-pen? handlar om varför EU:s medlemstater ställer sig negativa till ett turkiskt medlemskap.
Det Rosén kommit fram till är att olika faktorer såsom kultur, religion, ekonomiska aspekter och makt påverkar och spelar roll i ländernas uppfattning av Turkiet. Hon menar att ifall Turkiet blir EU-medlem kommer det att finnas utanförskap och bildas vi och dem grupper
5 eftersom landet är muslimskt. En annan del av studien handlar om avtalet som kallas för Köpenhamnskriterierna. Även om EU uppskattar de framgångar som Turkiet gjort genom åren i sina reformer, drar hon slutsatsen att Turkiet inte uppfyller alla villkor i det avtalet. En studie som vi inspirerats av är hämtad från Turkiet. Författaren Yalim Eralp är en före detta ambassadör och föreläsare på Kültür University och dessutom kommentator på CNN-TURK. Eralp är även en av de intervjuade i studien. Han har gjort en undersökning som tar upp de aspekter vi har studerat, där han går igenom relevanta EU- dokument som Kommis-sionen har skrivit och pekar på vissa formuleringar som ur hans synvinkel är orättvisa för Turkiet. Han argumenterar både för EU och Turkiet.
En annan studie vi har behandlat i undersökningen är en rapport som heter Seeking Kant in
the EU:s relations with Turkey. Rapporten är sammanställd 2006 av flera skribenter med
Senem Aydin Düzgit som huvudförfattaren. Den bygger främst på två perspektiv där det ena perspektivet handlar om den dubbelmoral som rapporten menar att EU har gentemot Turkiet. Dubbelmoralen syns när författarna undersökt andra kandidatländers väg till ett fullvärdigt EU-medlemskap. Rapporten visar att vissa villkor inte har spelat roll i andra kandidatländers medlemskap, men i Turkiets fall har de varit avgörande.4 Exempel på detta kan ses i resultat-delen, där bland annat Cypernfrågan tas upp, som enligt turkarna ses som ett irrelevant krav. Rapporten lyfter även fram vad som anses som ett svek från EU:s sida. Rapporten beskriver även diskrimineringen inom ramen av förhandlingarna, diskrimineringen av EU-föredragen vad gäller Turkiets anslutning, debatten om absorberingskapaciteten, Unionens ställning till Cypernkonflikten och dubbelmoralen angående Köpenhamns politiska kriterium.
1.5 Definitioner
Det finns vissa begrepp som används frekvent i denna studie och här är det tänkt att försöka förklara och definiera vissa av dem som är centrala i undersökningen. I vissa delar av studien talas det om europeiskt perspektiv och Unionens perspektiv. Detta är problematiskt men svårt att undvika då de två begreppen går samman på grund av källorna som inte gör en distinktion av dessa. I studien kan det talas om ett europeiskt perspektiv och är ibland synonymt med den Europeiska Unionens perspektiv, för att även ge olika varianter att utrycka sig på. Ibland handlar det om t ex Europa och var gränsen går, därför blir det ett europeiskt perspektiv.
4
6 Att definiera exakt vad som anses vara Europa är problematiskt ur både ett geografiskt och politiskt sätt. Det är en diskussion som förs bland EU:s medlemmar som även kommer att tas upp i denna studie. I EU:s fördragstexter står det inte vilka som kan bli medlemmar i Unionen men att europeiska länder har rätt att ansöka om medlemskap. Vad som anses som europeiskt land finns inte preciserat någonstans.5 Enligt en rapport som Kommissionen lagt fram diskuterades innebörden av begreppet europeisk, och där framkom det att den europeiska identiteten baseras på de geografiska, kulturella och historiska elementen. Det går inte att göra en formell definition av begreppet utan det är en diskussion som får omprövas och avgöras av varje ny generation.6
5 Bengtsson, 2004, s. 107
6
7 2. Bakgrund
I detta kapitel behandlas historien om Turkiets anslutningsprocess till EU. Viktiga tilldragel-ser nämns i denna del. En kortfattad beskrivning av NATO och Turkiets medlemskap i orga-nisationen ges. Därefter avhandlas Cypernkonflikten och Europeiska Unionen separat.
Turkiet har under åren varit inblandad i flera av de europeiska samarbeten, då landet redan 1948 var med och grundade organisationen för ekonomiskt samarbete i Europa. 1949 blev Turkiet tillsammans med Grekland fullvärdig medlem av Europarådet. Redan på den tiden uppfyllde Turkiet huvudvillkoren för ett sådant medlemskap: att vara ett europeiskt land, att landet respekterar de mänskliga rättigheterna och att det har en pluralistisk demokrati.7 När
Turkiet sedan blev medlem i NATO 1952 hade landet vänt sig mot västvärlden. 1959ansökte
turkarna om att få ansluta sig till EEC, ungefär en månad efter Greklands ansökan till den unionen. Turkiet ansökte om ett fullt medlemskap i EG 1987.8
Många av de turkiska ledarna framhåller att sedan 60-talet har de väntat på att få vara med, då de slöt ett avtal som kallas för Ankara-avtalet.9 Ankara-avtalet innehöll formuleringar om ett medlemskapsperspektiv och var ett associationsavtal. Avtalet skulle starta en femårsfas som en ingång till att förbereda en tolvårig övergång som slutligen skulle leda till en tullunion. En 22-årig övergångsperiod som skulle utmynnas i en tullunion tecknades 1970 i ett tilläggspro-tokoll.10 Tullunionen skulle undertecknas redan 1990 men försenades på grund av flera konfli-kter inom Turkiet. Samtidigt menade EU att det pågick övergrepp mot mänskliga rättigheter. Det komplicerade relationen mellan EU och Turkiet och följden blev att överenskommelsen inte kunde undertecknas förrän 1996. Det skedde först efter att Grekland låtit göra Cyperns medlemskapförhandlingar som ett villkor för EU.11
I marsmånad 1999 när det Europeiska Rådet hade ett sammanträde bestämdes det att tio län-der skulle ansluta sig till EU, Turkiet ingick inte bland dessa länlän-der. I december samma år upptogs Turkiet som kandidat i Helsingfors och diskussionerna om deras anpassning till EU sattes igång.12 Medlemskapsförhandlingarna startades inte förrän 2004, då EU bedömde att den politiska delen av Köpenhamnskriteriet inte blev uppfyllt och Turkiet hölls fortfarande på 7 Karlsson, 2007, s. 81 8 Karlsson, 2007, s. 82 9 Dunér, 2006, s. 4 10 Karlsson, 2007, s. 82 11 Karlsson, 2007, s. 84 12 Dunér, 2006, s. 5
8 avstånd. Ingenting var fastställt och kunde avbrytas när som helst om Kommissionen ansåg att de bröt mot de grundläggande kraven för demokrati och mänskliga rättigheter.13 År 2005 inleddes förhandlingarna om medlemskap, där Rådet menade att resultatet i sig inte behövde leda till ett fullt medlemskap. På grund av ekonomiska skäl menade stats- och regeringscheferna att Turkiet inte skulle ha möjlighet att bli EU-medlem innan 2014.14
Kraven som EU har ställt på Turkiet är flera. Det ena kravet handlar om de så kallade Köpen-hamnskriteriet, som fastslogs 1993 och gäller för alla länder som vill bli medlem. I korthet be-skrivs dessa tre kriterier nedan:
1. Det politiska kriteriet
Stabila institutioner som garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter.
2. Det ekonomiska kriteriet
En fungerande marknadsekonomi med förmåga att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom unionen.
3. Det administrativa kriteriet
Förmåga att klara av de skyldigheter som följer av medlemskapet, inklusive en anslutning till målen med den politiska, ekonomiska och monetära unionen.
Turkiet har uppfyllt vissa delar av de politiska kriterierna, men ansträngningar krävs främst inom flera områden, däribland mänskliga rättigheter, rättsväsendet, skydd av minoriteter och yttrande- och religionsfrihet.15 De ekonomiska och administrativa kriterierna har EU inte gjort några anmärkningar på i lika stor utsträckning som de politiska.16
2.1 NATO
NATO är en organisation som har målet att alla ska kunna vara säkra och leva i fred. Ur ett politiskt perspektiv är målet att förespråka demokratiska värden och samarbeta vid försvars- och säkerhetsuppgifter för att kunna skapa förtroende och det långsiktiga målet är att före-bygga konflikter. Syftet är att lösa konflikter på ett fredligt sätt, men skulle dessa misslyckas finns det militära kapaciteter att använda för krisoperationer. Dessa lyder under artikel 5 i Washington fördraget, i vissa av FN:s fördrag eller i samarbete med andra länder och
13
EU-Upplysningen, [www] 29 mars 2010 14
EU-Upplysningen, [www] 29 mars 2010 15 Europeiska Kommissionen, [www] 26 maj 2010
16
9 nationella organisationer.17 Däribland finns EU med som har ett avtal med NATO som inne-bär att EU kan utnyttja NATO:s resurser vid kriser där NATO inte har någon befogenhet att reagera på. Samtidigt som Grekland blev även Turkiet medlem i NATO 1952, detta har lett till att Turkiet kunnat påverka EU:s och NATO:s samverkan. Turkarna ansåg att EU inte ville möta dem halvvägs i förhandlingarna och på det sättet influerades NATO- EU relationen negativt. Efter att organisationen och Unionen slöt överenskommelsen fick Turkiet ett gott anseende.18 Enligt NATO är alla medlemmar inom organisationen även partners.19 Artikel 5 i NATO-fördraget anges att ett angrepp på en eller flera medlemsstater i Europa eller Nordamerika ses som ett angrepp på alla. I nästa artikel uttrycks detta skydd åt Turkiet som följaktligen betraktas som en europeisk stat.20
2.2 Cypernkonflikten
Cypernkonflikten är en av de grunder EU håller fram som argument när det gäller Turkiets medlemskap av Unionen. Konflikten handlar om den nordliga och sydliga Cyperns förening. Denna konflikt mellan Turkiet och Cypern har pågått i över 40 år, och redan 1964 sändes FN-trupper till ön för att försöka försona den turkiska nordsidan, som beskyddas av Turkiet, och den grekiska sydsidan. Under årens lopp har det gjorts åtskilliga försök till att förena dessa två sidor men misslyckats. För att tydliggöra bakgrunden till problemet understryks det faktum att FN hade placerat en buffertzon i huvudstaden Nicosia för att övervaka mellan den turkisk- cypriotiska och grekisk-cypriotiska delen. 1999 var alla övertygade om att tillfället som parterna väntat på hade dykt upp, då FN:s generalsekreterare Kofi Annan engagerade sig och utarbetade ett förslag för att lösa konflikten och föreslog ett återföreningsprojekt som heter
Annan Plan. Annan- planen var även starkt uppskattad av EU och baserades på ”bizonality”
och politisk jämställdhet, likaså respekt för etnisk mångfald och mänskliga rättigheter, en självständig stat med en internationell personlighet.21
I april 2004 skedde en folkomröstning gällande Annan- planens tillämpning. Resultatet av rösterna från den turkcypriotiska sidan bifölls med 65 procent medan på den grekcypriotiska sidan blev det ett överstigande ”nej” med 76 procent av rösterna och planen avvisades. Kon-flikten bestod olöst och ön förblev delad. Värdländerna till Cypern har haft olika attityder till 17 NATO, [www] 9 juni 2010 18 Bengtsson, 2004, s. 140 19 NATO, [www] 9 juni 2010 20 Karlsson, 2007, s. 82 21 Düzgit et al, 2006, s. 13-14
10 Annan- planen. När förslaget föll ansåg EU-kommissionen att ett gyllene tillfälle hade slagits ur handen och skulden lades på sydsidan. Turkarnas ansträngningar däremot uppskattades av EU och det ansågs att Turkiet visat att landet hade en vilja till att försonas.22 Turkiet har med sitt ledande parti AKP - Justice and development party varit stöd för en lösning till konflikten medan Grekland har haft en negativ attityd till lösningen ända från början.23 Den turkcyprio-tiska ledaren Rauf Denktas försökte under sin presidenttid förhindra att den officiella ”pro-solution” attityden ifrågasattes. Det var en av huvudanledningarna bakom EU:s början till för-handlingarna med Cypern som endast gick med på att påbörja processen utan villkoret att samarbeta med nordsidan.24
Allteftersom tiden gått och Cypern blivit medlem i EU har frågan numera blivit annorlunda. EU menar att Turkiet måste erkänna Cypern för att bli medlem i EU, och att Turkiet måste bi-dra till en lösning. När Ankara-avtalet förnyades 2005, blev ett protokoll tillagt som omfatta-des av att Turkiet måste erkänna Cypern som ett medlemsland. Samtidigt som Turkiet skrev på avtalet underströks det att landet inte erkänner medlemslandet Cypern. Responsen från EU var att Turkiet måste erkänna samtliga medlemsländer och att det är en viktig del av anslut-ningsförhandlingarna. Mot bakgrund av denna händelse beslutades att delvis avbryta förhand-lingarna om ett turkiskt EU-medlemskap. Det innebär att de områden i förhandförhand-lingarna som berörs av Turkiets restriktioner mot Cypern kommer hållas stängda tills EU anser att Turkiet har uppfyllt alla sina åtaganden.25
I en framstegsrapport erkände Kommissionen den positiva progress som Turkiet gjort men på-pekade att de ännu inte var fullbordade. Ett tillägg i denna rapport väckte förargelse bland tur-karna eftersom EU ännu en gång kopplade in Cypernfrågan och menade på att de måste finna en lösning till den. Detta till trots att Cypernkonflikten inte utgjorde ett krav i de så kallade Köpenhamnskriterierna. Ännu en gång sjönk det turkiska förtroendet till EU. Heta diskussio-ner sattes igång och efter en tid besökte Kommissionens ordförande Turkiet, där han bekräf-tade att Cypernfrågan inte är en del av Köpenhamnskriterierna. Samtidigt lade han till att det slutgiltiga beslutet förblir politiskt och det innebär att om Cypernfrågan kvarstår olöst skulle det inte främja Turkiets anslutningsprocess.26
22 Dunér, 2006, s. 7 23 Lake, 2005, s. 26 24 Düzgit et al, 2006, s. 14 25 EU-Upplysningen, [www] 29 mars 2010 26 Karlsson, 2007, s. 89
11 2.3 Europeiska Unionen
Europeiska Unionen kan ses som en organisation. Rent generellt är det organisationen som bestämmer vilka som får vara delaktiga. Organisationen har existerande regelverk och formella krav som alla måste uppfylla innan de kan bli medlemmar. Vid en anmälan görs en kontroll på vilka krav som redan uppfylls och vilka kriterier som den anslutande parten måste uppfylla. Vid EU- inträden handlar det mer om komplicerade krav som måste uppfyllas, t ex politiska och juridiska. I vanliga organisationer behövs det inga förhandlingar, utan reglerna är uppsatta och vill parten medverka i organisationen är det upp till denne att följa reglerna.27 Medan i ett EU- sammanhang handlar medlemskapet om att landet har en stabil demokrati, en välfungerande marknadsekonomi och att landet har tillämpat EU:s lagstiftning på en nationell nivå. EU- medlemskapet lockar med ekonomiska fördelar, som t ex att landet får tillgång till fler marknader och avtal som endast är tillgängliga för medlemmar. EU attraherar länderna med sitt symbolvärde, vilket innebär att medlemslandet visar omvärlden att landets politiska system erkänns och kan betraktas som att de tillhör en viss grupp, EU. Frågan om identitet och tillhörighet blir tydligt i den meningen.28
EU:s medlemsländer har olika uppfattningar om Turkiets medlemskap. Vissa medlemsländer är kritiska mot Turkiet, däribland Tyskland. Förbundskanslern Angela Merkel menar att Tur-kiet måste uppfylla kraven som ställts. Men under valkampanjen 2009 berättade hon att hon föredrar att en special relationship skapas mellan Turkiet och EU istället för ett fullt medlem-skap.29 Special relationship innebär att Turkiet accepterar aquis utan att ha rätten att represen-teras i EU- institutioner.30 Aquis Communautaire är ett europeiskt fördrag som består av 31 kapitel. Dessa kapitel måste tillämpas i landet innan de ansluter sig till EU.31
Tyskland får medhåll från Frankrike, vilka också är skeptiska till Turkiets anslutning. Den före detta presidenten Jacques Chirac var en ljummen förespråkare av Turkiets ambitioner. Men när det uttrycktes att ett referendum bör äga rum gällande Turkiets medlemskap väcktes den franska allmänhetens reservationer gentemot landet. Däremot den sittande presidenten, Nicolas Sarkozy, har motsatt sig Turkiets anslutning. Han menar bestämt att Turkiet ligger i
27 Bengtsson, 2004, s. 14 28 Bengtsson, 2004, s. 15 29 Euractiv, [www] 25 maj 2010 30 Today’s Zaman, [www] 25 maj 2010 31
12 Asien, inte i Europa. Därför borde förhandlingarna gälla en speciell relation, och förhandlin-garna om EU-medlemskapet bör avslutas.32
Ett land som haft ett varierande förhållande till Turkiet är Grekland. De har en lång historia av konflikter och oenigheter.33 En av de allvarligare nutida kriserna som uppstod mellan bägge länderna handlade om Turkiets mest eftersökta terroristledare Abdullah Öcalan som var på flykt. Öcalan befanns under en period i Italien och med hjälp av grekisk säkerhetstjänst lycka-des de transportera honom till den grekiska ön Korfu. Därifrån förflyttalycka-des han till Kenya. Fast på den grekiska ambassaden i Kenya, var det inget annat land som var villig att ta emot honom, samtidigt som Turkiet fick reda på var han befann sig. Turkisk militär fångade honom på den grekiska ambassaden och detta ledde till en allvarlig kris mellan länderna.34
Efter denna händelse skedde en förändring i ländernas förhållande till varandra. Grekland har under flera år varit vetoläggare mot ett turkiskt medlemskap men efter förbättrade relationer mellan dessa två länder anser Grekland numera att Turkiet är välkomna att integreras i EU så länge som de respekterar regelverken inom Unionen. En anledning var att Grekland och Turkiet närmade sig efter jordbävningen i Turkiet 1999.35 Grekernas hjälpinsatser i Turkiet efter jordbävningen bidrog till förbättrade attityder gentemot varandra.36 Efter officiella besök av utrikesministrarna i respektive länder, har vissa avtal slutits gällande bland annat handel, miljöfrågor, turism, kultur och samarbete för att motverka illegal migration, droghandel och terrorism.37 Detta kan uppfattas som en vändpunkt i relationen mellan Grekland och Turkiet. Numera anser grekerna att om Turkiet tillämpar internationella lagar och avtal, skulle de tillämpa ett europeiskt sätt att bete sig på, vilket skulle gagna Grekland. Tillsammans skulle de öka sin ekonomi, sociala och politiska ömsesidiga beroende vilket skulle leda till att skapandet av konflikt blir otänkbart.38 Om Turkiet fortsätter reformerna och skapar ett stabilt, demokratiskt och fredligt styre, skulle de med sin starka marknad tillsammans med Grekland kunna skapa möjligheter att utöka och utveckla sin ekonomi.39
32 Euractiv, [www] 25 maj 2010 33 Ker- Lindsay, 2007, s. 11 34 Ker- Lindsay, 2007, s. 35-36 35 Arikan, 2003, s. 172 36 Karlsson, 2007, s. 87 37 Arikan, 2003, s. 172 38 Lake, 2005, s. 156-157 39 Lake, 2005, s. 157
13 Cypern däremot tycker att landet kommer att påverka EU:s anslutningsvillkor negativt om de inte fullföljer sina skyldigheter. De menar att Turkiet som ännu inte löst Cypernkonflikten bör få konsekvenser. Luxemburg anser att nya fördrag bör presenteras för varje ny medlem. Premiärministern tycker att EU:s politik inte tillämpas på en likvärdig nivå i medlemslän-derna och har därför en ljummen attityd gentemot Turkiets eventuella medlemskap.40
Länderna med öppna armar är Storbritannien, Italien och Polen. Även USA, varken euro-peiskt land eller EU- medlem, är en stark förespråkare för Turkiets anslutning. 41 Dessa länder försöker övertala de kritiska motsättarna och menar att det är orimligt att Turkiet inte får an-sluta sig till Unionen. Ledarna i dessa länder menar att det är viktigt att fortsätta förhandlin-garna utan svårigheter. Polen har varit på sin vakt och menar att Turkiet kan vara för stort att svälja, men vid flera tillfällen har de uttryckt sitt fulla stöd för Turkiet. USA ser Turkiet som en viktig nyckelspelare och förespråkar ett fullt EU- medlemskap. Landet anser att med Turkiet i EU kan de spela en viktig roll i den muslimska världen. 42
Sverige är också ett av de länder som välkomnar Turkiets medlemskap. Satsningar har gjort på att utöka kontakten med Turkiet, vilket innebär att organisationer, kommuner och landsting ska kunna utveckla ett samarbete.43 För den svenska regeringen innebär en utvidgning av EU att det skapar fred och säkerhet i Europa. För de inblandade länderna skulle de politiska, eko-nomiska och miljömässiga fördelarna förbättras. Att expandera Unionen leder till fler chanser till att frambringa en tryggare och säkrare miljö för EU:s befolkning. En av de viktigare as-pekterna med fler medlemmar i EU är att möjligheten att kunna samarbeta för att förebygga och bekämpa internationell organiserad brottslighet och människosmuggling. En annan del är att länderna tillsammans kan investera i miljöfrågan och minska på miljöföroreningen. Samar-betet kan ske på flera plan, där även handeln och marknadens tillväxt kan ses med positivitet. Med den gemensamma marknaden som EU skapat har den vuxit och skapat en marknad för över 480 miljoner människor, vilket i sin tur innebär ökad handel och näringsliv. Att länder går samman i en union innebär att kontaktytan breddas, där gränserna expanderas och EU får nya grannar. Samarbetet med de olika grannarna skapar fler kontakter och det ger EU en viktigare roll inom t ex utrikespolitiken, bistånd och handel.44
40 Euractiv, [www] 25 maj 2010 41 Euractiv, [www] 25 maj 2010 42 Euractiv, [www] 25 maj 2010 43 Regeringen, [www] 25 maj 2010 44 Regeringen, [www] 25 maj
14 3. Metod
Detta kapitel behandlar undersökningens tillvägagångssätt och metodval. En presentation av de intervjuade görs längre ned, där även förberedelsen inför intervjuerna beskrivs. Genomfö-randet av intervjuerna förklaras detaljerat men även vissa problematiska händelser som upp-stod. Sedan följer ett avsnitt om studiens tillförlitlighet.
Metoden är den viktigaste delen i ett forskningsarbete, eftersom det genomsyrar forskarens undersökning från början till slut. Det är ett sätt att närma sig ett ämne som forskaren avser att bearbeta. Metoden leder till att forskaren använder sig av en viss teknik som passar undersökningen bäst. Utifrån den teknik som forskaren valt kan denne utföra beskrivningar, jämförelser eller på något sätt förstå, förklara och beskriva något. 45 Detta leder till materialinsamling som kan grundas på intervjuer, enkäter eller andra former av experiment. Det är viktigt att den metod som används strävar efter att uppnå vetenskaplighet, eftersom poängen är att studien ska inge en hög trovärdighet som andra forskare eller intresserade kan uppfatta utan tveksamhet.46 En utvald teknik hjälper forskaren att systematiskt studera vissa fenomen, vilket underlättar forskarens insamling av data som kommer att ligga till grund för resultatet av studeringsobjektet.47 Med andra ord, en beskrivning av den utvalda tekniken visar på hur forskaren har bedrivit sin studie för att komma fram till den slutsats som visas i resultatet.
3.1 Kvalitativ metod
För att undersöka vårt ämne har vi använt oss utav olika metodologiska tillvägagångssätt. Kvalitativ metod är ett sätt att gå tillväga när man vill nå djupare eller få bättre förståelse av ett problem. Undersökningens problematik går inte att lösa genom kvantitativ metodval efter-som studien bygger på att förstå tankegångarna bakom de turkiska experternas ställningsta-ganden.48 Studien är baserad på en kvalitativ utgångspunkt, där primär- och sekundärdatain-samling har varit den största källan. Primärdatainsekundärdatain-samling refererar till material som är för-fattat eller nedskrivet av personer som varit där under händelsen. Därför betraktas dessa källor som exakta skildringar av händelsen. Medan sekundärdata är de källor som har skrivits ner efter att händelseförloppet har inträffat. Även denna metod innebär att vi måste vara medvetna att problem kan uppstå vid användandet av denna typ av data. När vi talar om primärdata 45 Ejvegård, 2009, s. 33 46 Ejvegård, 2009, s. 33 47 May, 2001, s. 44-45 48 Allwood, 2004, s. 58
15 syftar vi i denna studie till de intervjuade och till EU- sammanträden där viktiga beslut har presenterats i dokument. Beträffande sekundärdata syftar vi till litteratur och rapporter som har använts för att fullgöra studien.49 Anledningen till att vi har valt olika datainsamlingar är för att styrka undersökningens trovärdighet. Detta val gjordes för att få flera perspektiv på ämnet.50
Fördelen med få intervjuer är att man kan gå in på djupet och få en bredare förståelse kring ämnet. Det kräver mindre tid att intervjua få antal människor, med den utsatta tidsramen var detta en faktor som påverkade valet av antalet respondenter.51 Intervjuerna är ett sätt för oss att kunna analysera det som berättas och förstå respondenternas uppfattningar om ämnet un-der intervjun och relatera det till litteraturen och dokumenten som använts i studien.52 Att an-vända djupintervjuer istället för enkäter var en självklarhet redan i början av studien. Detta var för dess flexibilitet och att man lättare kan följa upp idéer och svar som sedan kan byggas på med följdfrågor, något som enkäter och surveys inte kan ge utrymme för på samma sätt.53 Intervjuerna är ett socialt möte mellan människor, och ett sätt för forskare att försöka förstå hur motparten uppfattar sin omvärld.54
Ett annat alternativ för att få reda på hur turkarna ser på relationen till EU är genom enkät-undersökning. Det hade möjligen varit ett enklare, billigare och mindre tidskrävande sätt att samla in material på. Vi hade fått svar från flera personer samtidigt och lättare kunnat jämföra svaren, då frågorna är identiska.55 Det hade varit en fördel om poängen med studien varit att jämföra svaren som kommit fram men denna studie riktar sig inte på att jämföra svar, utan tyngdpunkten ligger i att få fram åsikter och perspektiv på ämnet EU- Turkiet relationen. En-käter lämpar sig bäst då den allmänna befolkningen skall utfrågas och intervjuer kändes mer adekvat eftersom vi ville få ut experternas åsikter inom ett visst specifikt område.56
Om enkäter hade valts skulle det största problemet varit avståndet, Turkiet ligger långt ifrån Sverige. Möjligheten att åka dit och utföra en sådan studie hade kunnat utnyttjas då en av oss var där under en vecka. Problemen som uppstår vid ett sådant scenario är genomförandet, språket och bearbeta informationen. Att genomföra en enkät för denna studie hade varit 49 May, 2001, s. 217 50 Ejvegård, 2009, s. 34 51 May, 2001, s. 175 52 May, 2001, s. 176 53 Bell, 2007, s. 158 54 May, 2001, s. 174 55 Ejvegård, 2009, s. 55 56 Ejvegård, 2009, s. 55
16 krävande då vissa delar av relationen är viktiga att täcka och det är viktigt att enkäter utformas på ett sätt som är lätt för mottagaren att förstå.57 Då blir bland annat språket en viktig faktor. Enkäten hade fått vara antingen på turkiska eller på engelska eftersom en av oss kan turkiska. Men att ensam bearbeta all material som blir på turkiska under den utsatta tiden hade gått ut över resultatet. Målgruppen blir svårare att nå, dels på grund av att det engelska språket kan vara svårt att behärska på denna nivå, samt att det förekom en osäkerhet i frågan om de till-frågade verkligen kan ge svar på våra frågor. Å andra sidan hade det kunnat vara ett resultat, att människorna kanske inte har stor kunskap om ämnet, men det hade varit en annan studie och det är inte vad denna undersökning handlar om. Osäkerheten bygger på att vi ville täcka ganska stora delar och det skulle innebära att enkäterna blir långa. Följdfrågor hade behövts, vilket skulle ta alldeles för mycket plats och följaktligen gett färre respondenter.58
Studien är främst baserat på intervjuer men även på litteratur som behandlar relationen mellan EU och Turkiet. Litteraturstudien grundar sig främst på böcker som ger en historisk bakgrund om ämnet EU- Turkiet men även på hur utvecklingen har skett. Böckerna riktar sig på de vik-tigaste faktorerna av Turkiets anslutningsprocess. Samtliga poängterar centrala områden som underlättade preciseringen av vårt syfte. Den röda tråden genom samtliga böcker har varit den utdragna processen; Köpenhamnskriterierna, Cypernfrågan, diskrimineringen och dubbelmo-ralen i förhållande till andra kandidatländer. Litteraturen är skriven av personer med annorlun-da bakgrund vilket ger flera perspektiv på ämnet. Annan form av information har varit offici-ella dokument från EU- kommissionen. Dessa har varit rapporter från viktiga möten där bland annat Turkietfrågan har behandlats. Rapporterna är publicerade på Internet och finns att hämta på EU- institutionens hemsida.
3.1.1 Intervjuerna
Varför vi valde intervjuer är för att vi anser att det är viktigt att få ta del av människors erfa-renhet och kunskap som är upplysta inom området istället för att endast ägna oss till litteratur och institutionella dokument. Tre personer intervjuades i denna studie. Alla tre har stor kuns-kap om relationen mellan Turkiet och EU. De har alla arbetat med frågan i flera år och de blir många gånger tillfrågade att ge offentliga uttalanden i press och media. Två av dessa intervju-er har ägt rum i Istanbul och en i Malmö. Intintervju-ervjuintervju-erna med dessa tre pintervju-ersonintervju-er har varit i form av ostrukturerade intervjuer. För vår del innebar detta att de vi intervjuade fick berätta fritt
57 Ejvegård, 2009, s. 55 58
17 samtidigt som vi styrde samtalet för att kunna täcka av de områden som vi är intresserade av i vår studie. De intervjuade fick frågor framför sig för att kunna se vilka områden som skulle beröras under intervjun och genom detta få en större frihet att svara ur sina perspektiv. Här hade vi som intervjuare större ansvar att leda intervjun ifall de intervjuade skulle spåra ur.59
3.1.2 Presentation av de intervjuade
De personer som intervjuades har en djup kunskap i EU- Turkiet relationen och en lång erfa-renhet, både som f.d. ambassadörer, professorer och universitetsföreläsare inom ämnet. Can Baydaroglu, professor inom EU- området i Turkiet, har arbetat med denna fråga i 27 år. Han är även föreläsare på Istanbul Kultur University, där hans huvudämne är EU- Turkiet relatio-nen. Eftersom han har bred kunskap inom området brukar nyhetsbyråer kontakta honom angå-ende viktiga upplysningar om EU.
Den andre intervjuade personen är Murat Bilhan som har arbetat som diplomat i 41 år. Bilhan har arbetat i Iran, Tyskland (i tre perioder), Ryssland, Libyen, Grekland och i Etiopien. Han har tjänstgjort på olika positioner i högkvarteret i Ankara och även som diplomatisk rådgivare för utrikeskommittén i parlamentet. För närvarande verkar han som direktör på utrikesplatt-formen och som föreläsare på Istanbul Kultur University. Han har en bred kunskap om Turkiets multidimensionella utrikespolitik.
Yalim Eralp, den tredje intervjuade, har arbetat inom utrikesdepartementet i Turkiet och tjänstgjort som diplomat i New York, Grekland och Rom. Eralp har även arbetat som ambas-sadör i Indien och har varit rådgivare åt tidigare premiärministrar (Mesut Yilmaz och Tansu Ciller). Trots sin pensionering arbetar han fortfarande som föreläsare på Istanbul Kultur Uni-versity inom diplomati och current global issues. Dessutom arbetar han som diplomatisk kom-mentator på CNNTURK. Eftersom Eralp skulle föreläsa om EU- Turkiet frågan i Malmö föll det sig enkelt att boka en intervju med honom. Hans enorma kunskap om diplomati och EU är relaterat till denna undersökning och därför blev han en av de intervjuade.
59
18 3.1.3 Inför intervjuerna
Tim May har inspirerats av Moser och Kalton (1983),60 vilka beskriver tre villkor som är vik-tiga för att få en lyckad intervju. Det ena bygger på att de intervjuade har tillgång till den in-formation som intervjuaren söker, vilket kallas för tillgänglighet. Risken är att det kan finnas en klyfta i förståelsen mellan intervjuaren och den som intervjuas. Därför är det viktigt att in-nan intervjun genomförs se till att vi som intervjuare och de som blir intervjuade har samma referensram. Det är viktigt att respondenterna är insatta i ämnet, och att de inte känner någon press eller att de vägrar svarar på frågorna som ställs.61 När vi kontaktade experterna förkla-rade vi varför vi ville intervjua dem, vilken utbildning vi läser och vad vi ville få ut av inter-vjun, vilket var att få ta del av den kunskap de har om relationen mellan EU och Turkiet och höra deras syn på saken. På det sättet skapade vi ett förhållningssätt till den relation som for-mades mellan oss, som visade på att vi ville få mer kunskap om relationen EU- Turkiet, att vi ville ta del av deras kunskap och erfarenheter och varför det var viktigt för vår studie. Detta leder till nästa villkor, det som kallas för kognition, vilket innebär att den intervjuade förstår vad som krävs av denne under intervjun. Eftersom intervjuer även är sociala möten finns det även regler och förväntningar av båda parterna om vad mötet ska innehålla. Våra intervjuer bygger på det som kallas fokuserade intervjuer, för att få fram svar ur den intervjuades egen referensram.62 Detta var viktigt för att inga missförstånd skulle uppstå och att båda parter var med på noterna. Det tredje villkoret som behövs är det som kallas för motivation. Det bygger på att intervjuaren måste få respondenterna känna att deras medverkan och deras svar är bety-delsefulla. Att skapa samarbetsvillighet är en betydelsefull förutsättning för att kunna utföra intervjuer som bidrar till forskningsprojektet. Det finns olika tekniker hur man ställer sina frågor. Vi har valt att använda öppna frågor, där de intervjuade har frihet att formulera sina svar.63 Även denna del förtydligades redan från början, där vi förklarade varför vi ville intervjua dem, på vilket sätt intervjun kommer att genomföras och hur betydelsefull deras medverkan skulle vara för vår studie.
En teknik som vi använde oss av, ”retrospektiva- prospektiva” tolkningsmetoden (Garfinkel, 1967) som May hänvisar till,64 är ett sätt som ger intervjuaren chansen att fråga om framtida möjligheter i relation till det förflutna. Den var användbar i studien eftersom Turkiets långa 60 May, 2001, s. 156 61 May, 2001, s. 156 62 May, 2001, s. 157 63 May, 2001, s. 157 64 May, 2001, s.158
19 historia har skapat flera händelser och erfarenheter som de intervjuade kan relatera till. På det sättet kunde vi fråga om möjliga framtidsplaner, framsteg eller avbrott i förhandlingarna, i relation till deras tidigare erfarenheter och kunskaper.65
3.1.4 Genomförandet av intervjuerna
För att underlätta bearbetningen av intervjuerna, användes en inspelningsapparat. Fördelen med inspelning är att man som intervjuare kan ge större uppmärksamhetsutrymme för det som sägs under intervjun och koncentrera sig på respondenten. Efter intervjun kan man lätt glöm-ma vissa delar, eller ordagranna citat, vilka kan vara värdefulla för studien. Men med en in-spelningsapparat kan man gå tillbaka till intervjun och kontrollera den exakta ordalydelsen.66 Även minnesanteckningar gjordes vid betydelsefulla upplysningar som gavs vid intervjuerna. Varje intervju varade mellan 30 till 60 minuter. Efter att intervjuerna genomförts transkribe-rades allt. Under transkriberingen översattes allt till svenska, för att underlätta bearbetningen och citeringen.
Utförandet av intervjuerna har sin utgångspunkt i det som kallas för fokuserade intervjuer, för att få en förståelse av de intervjuades perspektiv. Det är en viktig del av studien eftersom ut-gångsläget var att få reda på hur relationen EU- Turkiet ser ut utifrån ett turkiskt perspektiv. Därför behövde vi komma bakom den officiella fronten, som presenterats för allmänheten, för att ta reda på hur det förhåller sig utifrån ett turkiskt synsätt. Fördelen med fokuserad intervju är att ramarna utformas i förväg. Det underlättar arbetet inför analysen, vilket är viktigt eftersom tiden är begränsad.67
Eftersom relationen mellan EU och Turkiet kan uppfattas som ett känsligt ämne var det vik-tigt att inte hoppa direkt till intervjufrågorna. Det var vikvik-tigt för oss att skapa en bra relation för att de intervjuade skulle känna att deras medverkan var betydelsefull och att intervjuerma-terialet är av stor vikt i föreliggande undersökning. May beskriver Spradleys (1979) process, som består av fyra steg.68 Spradley menar att man ska försöka överbrygga den misstänksam-het eller tveksammisstänksam-het som kan uppstå inför en intervju genom att intervjuaren ställer deskripti-va frågor i början.69 Det började med att vi ställde allmänna frågor om deras arbete, ämnet i 65 May, 2001, s. 158 66 Bell, 2007, s. 164 67 Bell, 2007, s. 162 68 May, 2001, s. 159 69 May, 2001, s. 159
20 sig och sedan försiktigt kom in på det andra stadiet av denna process, den explorativa delen. Denna del beskrivs som en upptäcktsfärd, där man förstår vem den andra parten är, hur inter-vjun är upplagd och orsaken till dess form.70 De deskriptiva frågorna fortsätter, samtidigt som man dras in till den tredje delen av processen som kallas för samarbete, där båda parterna för-står vad som förväntas av den andre. Den fjärde delen av processen, menar Spradley kan ta upp till flera veckor att uppnå, nämligen deltagande.71 Relationen mellan oss och experterna skapades innan intervjuerna genomfördes. En av oss har tidigare varit på utomlandsstudier på ett turkiskt universitet där experterna har föreläst. Via dessa möten på universiteten har rela-tionen utvecklats och kontakten har fortsatt via mail och personliga möten. Detta har under-lättat deltagandet i studien för bägge parter, vilket hjälpte i skapandet av en ömsesidig samar-betskänsla och viljan till att öka förståelse för ämnet.72
3.1.5 Intervjuproblematik
Eftersom vi bor i Sverige har vi haft problem att intervjua alla intressanta och viktiga personer som har stor kunskap i detta område. Åtta personer kontaktades med en förfrågan om intervju men endast fyra av dem gav respons. Den fjärde är en upptagen nyhetsreporter och erbjöd en-dast femton minuter för intervju. Ur en tidsaspekt skulle detta inte vara tillräckligt för att ut-föra intervjun, därmed avböjdes erbjudandet. Intervjuerna skulle göras inom en vecka och därför valdes de personer som är sakkunniga och var beredda att ställa upp inom den utsatta tidsramen. Studiens resultat påverkades inte av de uteblivna respondenterna eftersom de har lika lång erfarenhet och kunskap om ämnet ifråga.
Utgångspunkten var att hålla intervjuerna på engelska, för att direkt översätta citaten i studien och underlätta förståelsen för läsaren. Möjligheten att välja mellan det turkiska och engelska språket gavs till de intervjuade vid genomförandet av intervjun. Förberedelsen hade gjorts så att det fanns frågeformulär på både engelska och turkiska. En av oss kan turkiska och därför fick de valmöjligheten att uttrycka sig på turkiska för att de skulle känna sig avslappnade vid sina uttalanden. Två av de intervjuade föredrog att tala på engelska medan en valde att samtala på turkiska. Nackdelen är att om det turkiska språket användes vid intervjun skulle detta kunna skapa ett problem vid analysen av intervjun. Något som kan ses problematiskt är att vissa uttryck och meningsformuleringar ibland är svåra att direkt översätta till svenska. Därför kan vissa kommentarer och uttalanden bli svåra att citera i studien. Problematiken som 70 May, 2001, s. 160 71 May, 2001, s. 160 72 May, 2001, s. 160
21 kan uppstå med att spela in intervjuerna är tidsaspekten, vilket innebär att dyrbar tid går åt för att transkribera alla intervjuer. Dessutom kan närvaron av bandspelaren påverka de svar man får.73 Därutöver får man räkna med att vissa som intervjuas vill ta del av resultatet av studien. Detta kan också innebära extra tid för forskaren, men samtidigt ska man räkna att de ställde upp för intervjun utan någon extra kostnad. Därför är det inte mer än rättvist att de kan få en sammanfattning av resultatet.74
3.2 Presentation av litteratur
I detta avsnitt presenteras de mest centrala böcker som använts i studien. Bland dessa finns boken the EU & Turkey: a glittering prize or a millstone? som är en tvärvetenskaplig ansats i att försöka belysa dimensionen utifrån olika perspektiv. Den är redigerad av Michael Lake 2005 och de medverkande är akademiker, analytiker och politiker från Turkiet, Europa och Amerika. Boken beskriver olika historiska, politiska, ekonomiska, samhälliga och säkerhets-frågor. Dessutom beskrivs Cypernkonflikten och relationen mellan EU och Turkiet från ett grekiskt perspektiv.75
En annan bok, skriven av Rikard Bengtsson 2004, som varit relevant i studien är Historisk
brytpunkt i Europa: EU:s utvidgning. Författaren beskriver EU:s historia och berättar om
viktiga händelser inom Unionen och hur dess utvidgning har skett. Detta har inte varit helt fritt från problem och författaren diskuterar dessa händelser och konsekvenserna av dem.76
Ingmar Karlsson som var Sveriges generalkonsul i Istanbul mellan 2001 och 2009. Han behandlar EU- Turkiet relationen ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Litteraturen heter Europa och Turken och publicerades 2007. Han går igenom hemhörigheten i den muslimska kulturgränsen, den armeniska tragedin, den kurdiska mino-ritetens situation och det delade Cypern. Han argumenterar både för EU och Turkiet och visar på olika synvinklar. Vi kommer att återkommande använda oss av hans resonemang i studien.77
73 Patel & Davidson, 2003, s. 81 74 Bell, 2007, s. 167 75 Lake, 2005 76 Bengtsson, 2004 77 Karlsson, 2007
22 En central rapport som också använts i denna undersökning är Seeking Kant in the EU:s
relations with Turkey med huvudförfattaren Senem Aydin Düzgit, 2006. Den har beskrivits
tidigare i studien.78
I studien används flera begrepp och de mest väsentliga begreppen har förklarats. De mest cen-trala litteraturböcker som har använts är bland annat Orientalismen. Denna bok som är skri-ven av Edward W. Said 2000, förklarar hur väst möter öst. Orienten blir det centrala begrep-pet i boken som utformas ”som annorlunda” utifrån ett Västerländskt synsätt. I litteraturen tas det geografiska området upp, där Orienten har sina rötter, vilka Orientens stereotyper är och hur Orientalismen ses i nutid. Författaren belyser att det är en falsk kunskap som har fram-ställts av akademiker, filosofer och författare.79
En annan litteraturbok har varit Trust in modern societies skriven av Barbara A. Misztal 1996. Den tar upp ämnet om social sammanhållning, vilket är ett av det viktigaste problemen som det moderna samhällen har. Författaren ger en omfattande översikt över de teorier som rollen av begreppet förtroende har, som ett sätt att skapa solidaritet. Åternyskapandet av begreppet civilsamhälle görs, antaganden om post- modern och post- industriell perspektiv ges och förnyade aspekter av vad faror kan göra i den moderna individualismen era, har alla varit delaktiga i att ge begreppet förtroende en ny betydelse. Boken diskuterar nya tolkningar som finns av begreppet förtroende. Misztal hävdar att förändringar i det moderna samhället leder till att förtroendet är ännu mer angelägen och svår idag.80
Litteraturen har använts som stöd och fakta till vissa händelser. Vid viktiga skeenden t ex i Turkiets historik i förhållande till EU har dubbelkontroller gjorts för att kunna se om stöd finns i annan litteratur. Detta för att undvika missuppfattningar och ensidiga perspektiv. Detta är gällande ämnen som berör EU och Turkiet. De andra böcker som handlar om de olika begreppen har försök gjorts i att sammanställa en förklaring av ordets betydelse. Begreppen som används är omfattande och därför har det gjorts en kortfattad beskrivning av begreppets betydelse som senare kan användas i studien. Detta för att underlätta förståelsen av analysen som görs i slutet av undersökningen.
78 Se 1.4 Tidigare forskning 79 Said, 2000 80 Misztal, 1996
23 3.3 Reliabilitet och Validitet
Reliabiliteten i denna undersökning kan granskas utifrån intervjuernas resultat. Frågorna som ställs till de intervjuade bygger på att få fram vad dessa specialister svarar, vilket innebär att deras åsikter ligger till grund för denna studie. Eftersom experterna kommer från Turkiet är deras åsikter subjektiva, vilket är poängen med denna undersökning. De intervjuades svar bygger på de omständigheter som skildras utifrån deras perspektiv. Därför kan svaren som ges vid intervjutillfället ge ett annat resultat vid ett annat tillfälle beroende på vilka omständighe-ter de inomständighe-tervjuade tolkar under en viss tid.81 Men å andra sidan är studien baserad på just dessa tolkningar vid denna studies tidpunkt, där objektiviteten inte är tyngdpunkten i denna studie, utan deras subjektiva åsikter. Studien bygger på att undersöka hur relationen ser ut just nu uti-från ett turkiskt perspektiv, och därför är dessa experters uttalanden en viktig grundsten i den-na undersökning.82 De tre intervjuer som genomfördes har inte gett vitt åtskiljda resultat, utan tvärtom, trots att de intervjuade inte har någon relation till varandra har svaren varit likalydan-de. Alla tre intervjuer genomfördes inom en vecka, vilket ger en mer rättvis bild på att om-ständigheterna inte har förändrats så pass mycket under denna tid att resultaten kan påverkas av det. Alla frågor som ställdes har varit i form av hur experterna uppfattar EU- Turkiet relationen, vilket är poängen med denna undersökning.
Inför vår undersökning har vi gjort förundersökningar, där fakta har kollats upp på internet-sidor där EU har varit upphovsmännen, böcker som hanterar denna fråga och utifrån dessa byggt intervjufrågorna. Eftersom studien bygger på intervjuer och resultaten av dessa, innebär det att validiteten tolkas på ett annorlunda sätt än vid en kvantitativ studie.83 Denna studie baseras på hur vissa personer tolkar sin omvärld, relationen mellan EU och Turkiet, och vad de anser om denna relation.84 Vi är medvetna om att det som de intervjuade berättar inte är representativt för hela landet, utan är endast deras egna åsikter om ämnet, och vi gör inga anspråk på dessa. 81 Bell, 2007, s. 117 82 Bell, 2007, s. 118
83 Patel & Davidson, 2003, s. 103 84
24 4. Teoretisk referensram
I detta kapitel kommer begrepp som är centrala för studien att behandlas. Dessa begrepp är viktiga att förstå eftersom undersökningen bygger på dem. Begreppen som behandlas är förtroende, Orientalism, civilisationer och makt.
Begreppen som beskrivs i sin korthet nedan anses vara grundläggande i studien. Förtroende-aspekten förklaras och vi menar att det utgör en stor del av relationen mellan EU och Turkiet, eftersom förarbetet gav indikationer på att förtroendet för EU kan ha sjunkit bland turkarna. Därför anser vi att förtroendebegreppet bör belysas och utifrån resultatet tillämpas i analysen. Orientalismen är ett begrepp som också kan tillämpas i denna studie. Eftersom det framkom-mer i förarbetet att det finns vissa meningsskiljaktigheter i vad som anses vara ”europeisk” och vad som är ”öst” och ”väst”. Ett annat relevant begrepp är makt, då vi menar att EU kan ses som en övermakt och Turkiet vill försöka ansluta sig till den makten. I analysen kommer maktbegreppet att tillämpas och relevansen kommer framhävas i den delen. Det fjärde begrep-pet, civilisationer, handlar mest om religionsaspekten och är ett annat sätt att se på ”vi och dem”- relationen.
4.1 Förtroende
Förtroende kan förstås från flera dimensioner. För denna studie ses förtroende ur ett perspek-tiv som förklaras att förtroende är ett samspel mellan parter. När det finns en relation mellan två parter finns det även ett ömsesidigt förtroende. Ju rikare och värdefullare relationen är för den ena parten desto mer pålitlig och trovärdig är den parten.85 Om den parten vill hålla dessa relationer vid liv måste motparterna kunna lita på denne.86 Förtroende omfattar förväntningar på beteendet av den andra parten. Dessa förväntningar måste grundas i den betroddas omtanke med parten som innehar intresset hos den som har förtroendet.87 En egenskap i förtroendefulla relationer är att förtroende oftast är en trepartsrelation, där A litar på att B ska utföra C. Men förtroendet beror på vilket sammanhang det handlar om och därför kan man lägga till när det
gäller Y. Vid vissa tillfällen kan jag lita på att de andra kan hålla eller utföra det som jag har
delat med mig av i förtroende medan samma personer i andra sammanhang har jag inget för-troende för.88 85 Hardin, 2004, s. 3 86 Hardin, 2004, s. 4 87 Hardin, 2004, s. 7 88 Hardin, 2004, s. 9
25 ”Genom att förena våra behov med andras behov i dagliga förhandlingar, organiserar och ref-lekterar över våra förhållanden med andra, konstruerar vi våra förväntningar och uppfattnin-gar om andra. Genom begränsningen av andras skyldigheter gentemot oss kan vi göra en be-dömning av vad som kan förväntas hända härnäst, vilket leder till att det hjälper oss att ta hän-syn till det oförutsedda och osäkerheten kring en situation. Men kognitiv grund med en till-förlitlighetsattityd är begränsat eftersom den huvudsakliga källan till information som an-vänds av personer för att konstruera sin syn på andra människor är deras interaktiva beteen-de.” 89
Det finns alltid en risk att sätta sin tillit på någon, förtroende innebär att tro trots osäkerhet. Risken bygger på att en person inte alltid kan övervaka beteendet av den som fått tilliten efter-som det är svårt att veta vad efter-som motiverar människor och därför är det svårt att förutse ske-enden i den sociala verkligheten.90 Följaktligen påverkas ens beteende av övertygelsen om att sannolikheten av att andra beter sig på ett visst sätt eller ej handlar mer än enbart om en kog-nitiv förståelse eller en stadig och särskild kalkylering.91
För att kunna klara upp en situation där förtroendet har sjunkit och kränkts måste kränkningen förstås och tydliggöras på vilket sätt det har förstörts. Det är ett viktigt steg eftersom olika för-troendebrytare behöver olika lösningar. Beroende på vilken tillförlitlighet som skadats och hur skadan inträffades, påverkas inte bara hur återställningen kommer att ske utan även hur effektiv de olika strategierna för reparationen kommer att vara. Ett annat sätt att förstå för-troendes återställande är förlåtelse, vilket är ett begrepp som är under utveckling. Åtskillnad görs mellan att lösa negativa känslor, dvs. själva förlåtelsen, och beteendet som följer av att försöka återställa relationen.92
Sammanfattningsvis kan sägas att förtroende innebär att ha förväntningar på hur en person kommer att agera i en framtida situation. Förtroende är att tro att resultatet av någons avsedda handling kommer att vara lämpligt ur ens egna perspektiv. Förtroende kan sägas vara grundat på tron att personen, som har en viss mått av frihet att kunna svika förväntningarna som ställts, kommer att uppfylla en skyldighet under alla omständigheter som de har kontroll över. Om en oförutsedd situation uppstår som skulle kunna hindra personen att uppfylla skyldig-heten, utan att skylla på fel av de inblandade parterna, kommer det inte att ses som ett svek.
89
Misztal, 1996, s. 19 (egen översättning) 90
Misztal, 1996, s. 18 91 Misztal, 1996, s. 19 92
26 Även om vi är villiga att förlåta misstag eller oavsedda konsekvenser, det avsedda sveket av vårt förtroende är en anledning till enorm smärta och misstro.93
4.2 Orientalismen
Något som är främmande och avlägset gör att nya företeelser som betraktas första gången kan ses som versioner av något som känts till tidigare. Det är inte ett sätt att tillgodogöra sig nya fakta utan en metod att kontrollera vad som förefaller vara ett hot mot det etablerade sättet att betrakta företeelserna. Islam uppfattades i Europa som en radikalt ny livsform under medel-tiden och därför reagerade människorna konservativt och defensivt gentemot Islam.94 På den tiden bedömdes Islam som en ny och falsk version av Kristendomen. Européernas fruktan för Islam var befogat eftersom, Islams kulturella och religiösa hegemoni växte oerhört efter pro-feten Mohammeds död. Persien, Syrien och Egypten föll för de muslimska härarna som sedan även erövrade Turkiet och Nordafrika. Flera år senare erövrades Spanien, Sicilien och delar av Frankrike. Under ett hundratalsår var det muslimska väldet utsträckt ända bort till Kina. Därför hade Europa inget annat val än att frukta denna väldiga anstormning.95 Islam kom att stå för terror, ödeläggelse, det demoniska och för avskydda barbarhopar, vilket gjorde att Is-lam blev ett varaktigt trauma för Europa. Turkarna sågs som farliga ända fram mot slutet av 1600-talet och sågs som ett hot mot Europa och den kristna civilisationen.96
Redan under Iliadens tid utspelades olika dramer om krigen mellan grekerna och perserna. Said lyfter fram två pjäser som nämns i litteraturen där det finns två aspekter av Orienten som skiljer sig från Västerlandet. Dessa två aspekter är centrala motiv i den europeiska fiktiva geo-grafin, där den ena är att Europa är mäktigt och artikulerat medan Asien är besegrat och avlägset. I den ena pjäsen framställs Orienten som får sin röst av Europa. Det andra motivet handlar om att Orienten är något som innebär en smygande fara.97
Identitet är uppbyggt på en karaktär av att andra är olik en själv. Det syftar till hur vi tänker på olikheterna om kulturella geografier mellan människor och platser när det gäller makt relatio-ner, nationalism och nationell identitet. Begreppet Orientalism baseras på Edward Saids tan-ke om hur Öst blir representerad av Väst, vilka har blivit inblandad i identifikationen av
93 Misztal, 1996, s. 24 94 Said, 2000 s.136 95 Said, 2000 s. 137 96 Said, 2000. s 137 97 Said, 2000 s. 134
